Titta

Ramp om historia

Ramp om historia

Om Ramp om historia

Ramp om historia är serien som handlar om perioden från andra världskriget fram till idag. På plats där det hände berättar människor som av en eller annan anledning hamnade mitt i händelsernas centrum. De personliga ödena blandas med spännande arkivbilder och nytaget material från länder som Finland, Lettland och Iran. Ramp om historia är en dramatisk serie om svåra konflikter där man får kunskap om den stora världen genom den lilla människans perspektiv. Programledare: Samanda Ekman. Säsong 3.

Till första programmet

Ramp om historia : Bakom järnridånDela
  1. Den här kartan visar alla platser
    där det ägde rum massakrer.

  2. Från Stettin vid Östersjön
    till Trieste vid Adriatiska havet...

  3. Mosonmagyaróvár.

  4. Här dödades 105 barn.
    Och över 200 sårades.

  5. En järnridå har sänkts ner
    tvärs över kontinenten.

  6. Vi ville ha ett fritt
    och självständigt land.

  7. Inget annat.

  8. Det var allt vi ville.

  9. Det var som i paradiset.

  10. Det var en småstad med storstads-
    karaktär och internationell stil.



  11. Klockorna ringer in denna historiska
    dag i Egerlandets historia–

  12. –Führerns ankomst till Eger.

  13. Oktober 1938. Nazisterna tågar in
    i Sudetlandet i Tjeckoslovakien.

  14. Här bor en tysktalande befolkning.

  15. Hitler har fått området i förhandling
    med Storbritannien och Frankrike-

  16. -som vill undvika krig.

  17. Före första världskriget
    tillhörde området Österrike-Ungern.

  18. De tre miljoner tysktalande här
    kände sig diskriminerade.

  19. Då arbetslösheten steg, vände sig
    många mot nazisternas Tredje rike.

  20. Detta skulle med tiden
    visa sig ödesdigert.

  21. Det är mitt barndomshem,
    med balkongen.

  22. Titta bara hur hemskt det ser ut.
    Alldeles förfallet.

  23. Inget har reparerats.

  24. På 60 år har huset...

  25. ...inte sett en enda målarpensel.

  26. Jag är född 1927–

  27. –och då hörde Karlsbad tyvärr
    till republiken Tjeckoslovakien.

  28. Tjeckernas tryck på tyskarna
    tilltog hela tiden.

  29. Man försökte slussa in tjecker
    överallt i randområdena–

  30. –i det s.k. Sudetområdet.

  31. Det var alltså en hemsk situation,
    måste jag säga.

  32. Vi ville ju bara vara tyskar.

  33. Att vi ville vara nazister eller
    revanschister, det är lögn.

  34. Vi ville behålla vår tyskhet inom
    republiken Tjeckoslovakien–

  35. –och ville ha autonomi.

  36. Vi hälsade honom som en befriare,
    det är helt klart.

  37. Vi var ju äntligen
    fria från tjeckerna.

  38. Det var helt normalt då.

  39. Jag sa att om Hitler, Adenauer eller
    Brandt eller nån annan hade kommit–

  40. –och sagt: “Nu är ni tyskar,
    ni får vara tyskar”–

  41. –”ni behöver inte lära er tjeckiska,
    den tiden är förbi, ni är tyskar nu”–

  42. –då hade vi hälsat honom välkommen
    med ett heil och hosianna.

  43. Det där kan man inte mäta
    med dagens måttstockar.

  44. Ett knappt år senare
    riktades Hitlers intresse mot Polen.

  45. När Polen vägrade ge vika, angrep
    Tyskland. Kriget var ett faktum.

  46. I början gick det bra för tyskarna.
    Stora områden erövrades.

  47. 1943 vände krigslyckan när
    6:e armén inringades i Stalingrad.

  48. 1942 hamnade jag...eller skickades
    till fronten vid Stalingrad.

  49. Mitt första militära elddop,
    det kom vid Stalingrad.

  50. Men det viktigaste var att jag deltog
    i många av de största operationerna–

  51. –t.ex. slaget vid Stalingrad,
    slaget om Dnepr–

  52. –om västra Ukraina–

  53. –befrielsen av Östeuropa,
    särskilt Polen–

  54. –och slaget om Berlin,
    intagandet av Berlin.

  55. I början av maj hade läget
    blivit mycket oklart–

  56. –för ryssarna
    hade trängt fram österifrån–

  57. –och amerikanerna västerifrån,
    mot Karlsbad.

  58. Läget var alltså mycket farligt.

  59. Vi var stela av fasa, vi visste ju
    inte vem som skulle komma först.

  60. Slaget om Berlin blev dödsstöten
    mot det Tredje riket.

  61. Det var flera arméer
    som gick in i Berlin samtidigt.

  62. Mellan 16 april och 2 maj–

  63. –hade jag aldrig,
    vare sig dag eller natt–

  64. –en enda lugn stund.

  65. Tvärtom steg spänningen för var dag.

  66. Men varifrån
    fick man kraft och energi?

  67. Kanske var det så att var och en
    hade en försmak av segern.

  68. Herregud, vi hörde hemska saker
    om hur de for fram–

  69. –hur de söp, våldtog kvinnor
    och mördade barn.

  70. Så det var rysliga
    saker vi hörde om ryssarna.

  71. Dem ville man inte
    falla i händerna på.

  72. Tidigt på morgonen kom beskedet–

  73. –att ryssarna
    skulle befria Karlsbad kl. 13.00.

  74. Då bestämde vi oss för att
    slippa uppleva ryssarnas inmarsch–

  75. –och i stället fly.

  76. Vi tog den här trappan. Det var enda
    chansen. Med det vi kunde få med oss.

  77. Nu fick alla tyskar betala priset
    för Hitlers förintelsekrig.

  78. Ca 20 miljoner tyskar fördrevs
    från nuvarande Polen och Tjeckien.

  79. Där den röda armén drog fram
    våldtogs miljoner kvinnor.

  80. De fördrivna fick aldrig återvända,
    och de fick ingen ersättning.

  81. De fördrevs,
    och de fick aldrig prata om det.

  82. Det var ett övergrepp som ingen
    var intresserad av att röra i.

  83. Alla var medskyldiga
    - Västmakterna och Sovjetmakten.

  84. Man låtsades som om inget hade hänt.

  85. De fördrivna och deras ättlingar-

  86. -fick inte ens tänka på att de
    hade sitt hem på andra sidan.

  87. Det här är jag,
    när jag bär segerfanan.

  88. Det är symbolen för vårt mod
    och vår heroism.

  89. Symbolen för allt det–

  90. –som vårt samhälle
    och vårt folk är kapabla till.

  91. Sovjetunionen etablerar sig nu
    som Europas nya stormakt.

  92. Om man ser en Europakarta från
    30-talet och en från sent 40-tal...

  93. Man har inte bara dragit om gränser,
    man har flyttat hela länder västerut.

  94. Det Sovjetunionen gör
    med sin militära närvaro-

  95. -är att börja förändra samhälleliga
    och politiska förhållanden-

  96. -i alla de länder som Sovjetunionen
    har ockuperat.

  97. Man arrangerar det så att kommunist-
    partiet tar makten i land efter land-

  98. -och upprättar regimer som är helt
    lojala, totalt styrda från Moskva.

  99. Från Stettin vid Östersjön
    till Trieste vid Adriatiska havet–

  100. –har en järnridå sänkts ner
    tvärs över kontinenten.

  101. Jag tror inte
    att Sovjetunionen vill ha krig.

  102. Intrycket jag fick
    av våra ryska allierade under kriget–

  103. –har övertygat mig om
    att de beundrar styrka–

  104. –och saknar all respekt för svaghet,
    särskilt militär svaghet.

  105. Ryssarna kom 1945.

  106. De ockuperade landet–

  107. –och behöll det som koloni.

  108. De införde ett fruktansvärt
    terrorvälde här i landet.

  109. Tusentals människor
    avrättades av politiska skäl.

  110. Fängelserna var fulla med politiska
    fångar – det var fruktansvärt.

  111. Ingen gick säker här i landet.

  112. Och vi ville bli av med det systemet.

  113. 1956 förklarar Ungern att man vill
    lämna det Sovjetstyrda blocket-

  114. -och gå ur militäralliansen.
    En revolution startade på hösten.

  115. Det hela började den 23 oktober
    och den 28:e hade revolten segrat.

  116. 1956 är ju en period av
    relativt töväder i Europa.

  117. Medborgare och politiska rörelser
    som verkat under jorden i Östeuropa-

  118. -vädrar morgonluft
    och tänker "Äntligen!"

  119. Folk misstar året för 1989 och tror
    att muren fallit. Det har den inte.

  120. Efter sex dagar bestämmer sig
    Sovjet för att återerövra Ungern.

  121. Ungrarna bestämmer sig för att
    försvara sig och tar till vapen.

  122. De kom med 21 divisioner.

  123. Varje division
    bestod av ca 12 000 soldater–

  124. –och 3 000 T55-stridsvagnar.

  125. Folk stod i kö framför ett bageri
    för att köpa bröd.

  126. Då kom det en rysk stridsvagn
    och med kulsprutan...

  127. Femton dog och många sårades.
    Sånt hände många, många gånger.

  128. En biograf i Budapest
    blir rebellernas samlingsplats.

  129. Här låg en bensinstation
    där det gick att göra bensinbomber.

  130. Jag var befälhavare på Corvin.

  131. Vi var 800–900,
    kanske tusen personer.

  132. Och genomsnittsåldern
    var säkert inte 18 år.

  133. De unga grabbarna
    kallade mig “mustaschfarbrorn”.

  134. Jag gav aldrig några order.

  135. När nånting måste göras
    bad jag alltid om frivilliga.

  136. Och om jag bad om en frivillig
    räcktes 40 händer upp.

  137. Jag behövde en frivillig för att ta
    reda på vad som hände en bit bort.

  138. En 16-åring sa
    att han skulle göra det.

  139. Jag frågade om han visste
    vilken chans han hade att klara sig.

  140. Han sa: “Ja, inte stor.”

  141. “Men om du skickar nån måste upp-
    draget vara viktigare än mitt liv.”

  142. Jag sa: “Nej, du har fel, jag
    struntar i vad som händer där borta.”

  143. Så jag lät honom inte gå dit.

  144. Vid det laget började jag inse–

  145. –att den som inte vet
    vilken fara han utsätter sig för–

  146. –han är dum.
    Men om han känner faran–

  147. –och ändå ställer upp
    för ett högre syftes skull–

  148. –är han en hjälte.

  149. När jag såg ryssarnas uppladdning
    insåg jag att vi inte hade en chans–

  150. –att det hela var rena självmordet,
    att det var slutet.

  151. Vi står på den plats där Jan Palach
    brände sig till döds i januari -69.

  152. Jag vill inte kalla det självmord–

  153. –eftersom det var ett uttryck
    för den hopplöshet han kände.

  154. Och så kände de flesta tjecker
    vid den tiden.

  155. Man börjar, både i öst och väst, se
    att man upplever en ny historisk fas.

  156. Supermaktsmotsättningarna
    monteras ner.

  157. Återigen är folk i öst framme
    och känner om dörren är låst.

  158. Precis som i Ungern 1956 börjar
    reformrörelsen inom kommunistpartiet.

  159. Kommunistdiktaturen inledde i
    slutet av 60-talet en liberalisering.

  160. Och från och med början av 1968–

  161. –började folk ha stora förhoppningar.

  162. Det stora misstaget som
    den tjeckiska partiledningen gör...

  163. De säger: "1956 i Ungern,
    det var då, det."

  164. "Ryssarna kan inte göra samma sak nu
    när det är avspänning i världen."

  165. "Nu använder vi inte våld i Europa.
    Det är fel historisk epok."

  166. Trots att tjeckerna lovat
    att inte lämna militärpakten-

  167. -tågade sovjetiska styrkor in i Prag
    den 21 augusti 1968.

  168. Alla vet vad som hände 1968.

  169. Där hade man försökt göra en kupp
    mot det existerande statsskicket.

  170. Och som bekant–

  171. –beslöt sig Warszawapakten för att
    blanda sig i och hindra kuppen.

  172. Därför gick man in i Tjeckoslovakien.

  173. Nyheten om ockupationen var
    en hemsk chock för de flesta av oss.

  174. I augusti -68
    gjorde tjeckerna motstånd–

  175. –på ett mycket effektivt,
    men icke våldsamt sätt.

  176. Jag var ingen politiker
    på den tiden–

  177. –men jag deltog
    som de flesta tjecker.

  178. Det stod helt klart att de flesta
    tjecker var emot ockupationen–

  179. –men det hjälpte inte.

  180. Vår armé såg sig som en befrielsearmé
    och blev alltid väl bemött.

  181. I Tjeckoslovakien var det
    plötsligt nån som hötte åt mig.

  182. Och jag som trodde att vi skulle bli
    väl bemötta överallt.

  183. Men det var tydligen andra tider nu.

  184. Folk skrev väldigt
    vitsiga paroller överallt.

  185. Och eftersom de flesta tjecker
    förstår och talar ryska–

  186. –pratade de med soldaterna
    som måste bytas ut var tredje dag.

  187. Anledningen var
    att de kunde se med egna ögon–

  188. –att de inte räddade ett folk från
    kontrarevolutionen som de fått höra–

  189. –utan att de ockuperade
    ett fredligt land.

  190. Vår huvuduppgift där
    var att undvika stridshandlingar.

  191. När vi snabbt
    hade omringat garnisonerna–

  192. –hade ingen längre den minsta chans
    att göra motstånd.

  193. För min del tror jag att...

  194. ...detta i det långa perspektivet
    är en sann och korrekt beskrivning.

  195. När en stor armé invaderar ett annat
    land, då är det förstås fasansfullt.

  196. Tittar man på Tjeckoslovakien
    med dagens ögon, så skulle jag säga–

  197. –att man kanske inte hade behövt
    blanda sig i landets affärer.

  198. Eller så skulle man ha blandat sig i
    utan trupper.

  199. Men det där är politik
    och varje armé lyder sin regering.

  200. Palach blev en symbol,
    både här och utomlands.

  201. Han var ensam–

  202. –och hällde bensin över sig själv
    och tände på.

  203. Början på slutet för den
    sovjetstyrda kommunismen i Östeuropa-

  204. -var bildandet av den fria
    fackföreningen Solidaritet i Polen.

  205. När Sovjet åter hotade med invasion
    kom maktmedlen fram igen.

  206. 1981 tog den polska militärledningen
    över styret och förbjöd Solidaritet.

  207. Polens ledning
    blev tvungen att förhandla.

  208. 1989 hölls delvis fria val.

  209. 1989 var också året då folken
    i övriga Östeuropa gjorde uppror.

  210. Man inväntade Sovjets reaktion,
    men den här gången uteblev den.

  211. I Moskva har man nu
    tappat greppet om rodret.

  212. Det alla tidigare Sovjetledare hade,
    från Stalin till Brezjnev...

  213. ...var en klar, entydig linje för vad
    sovjetisk utrikespolitik gick ut på:

  214. Det man hade erövrat under 1944-1948
    skulle man till varje pris behålla.

  215. 1989 har man gett upp målsättningen
    utan att tala om det för någon.

  216. Sovjetmakten kan inte hålla sina
    väpnade styrkor kvar i Östeuropa.

  217. De gör konkurs.

  218. När folk gör uppror på hösten -89
    så händer ingenting.

  219. Det blev som oppositionen hoppats.

  220. Vaclav-platsen kokar av folket
    som kräver sin frihet.

  221. Hundratusentals har samlats.
    Det går inte att se slutet på massan.

  222. En historisk dag. Tjeckoslovakiens
    folk har rest sig ur förnedringen.

  223. Valentin Varennikov blev general.

  224. Han var en av dem
    som försökte avsätta Gorbatjov 1991.

  225. Strax därefter
    upphörde Sovjetunionen att existera.

  226. Renate Maschke började om på nytt
    och bor i dag i Tyskland.

  227. Hemstaden Karlsbad kunde hon besöka
    först 1991.

  228. 20 000 ungrare dödades
    under och efter revolutionen.

  229. Gergely Pongratz kom undan
    och levde i exil i USA.

  230. Först efter kommunismens fall
    kunde han återvända till Ungern.

  231. I dag lever han för minnet
    av sina fallna kamrater.

  232. Översättning: Dag Linder,
    Jan von Hofsten (c) UR 2005

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bakom järnridån

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Efter andra världskriget lade Sovjetunionen under sig flera länder i Östeuropa. När befolkningen satte sig upp mot det totalitära systemet rullade de sovjetiska stridsvagnarna in. Vi möter några av dem som ändå vågade utmana makten och som stred för sin frihet. Gergely Pongratz ledde ett litet förband av unga människor i upproren i Ungern 1956 vilka slogs ner av den sovjetiska armen. Makhmut Gareev var general i den armé som gick in i Tjeckoslovakien 1968 då människorna där gjorde uppror mot de styrande på nytt. Det var början till slutet och 1989 föll den järnridå som legat över Östeuropa under flera årtionden. Unika intervjuer och arkivbilder berättar om tiden då öst fortfarande var stängt för väst - innan järnridån föll.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900 > Efterkrigstiden
Ämnesord:
Historia, Kalla Kriget, Östeuropa, Östeuropas historia
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9, Gymnasieskola

Alla program i Ramp om historia

Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRamp om historia

Nazismen i Sverige under andra världskriget

Under andra världskriget var nationalsocialismen i Sverige utbredd och accepterad.

Produktionsår:
2005
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRamp om historia

Kriminell kärlek

Hur var det att vara homosexuell i mitten av 1900-talet?

Produktionsår:
2005
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRamp om historia

Finska krigsbarn

När Sovjetunionen 1939 anföll Finland valde många föräldrar att skicka sina barn till Sverige.

Produktionsår:
2005
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRamp om historia

Folkhemmets baksida

Under lång tid i Sverige placerades icke-önskvärda personer på mentalsjukhus där de utsattes för elchocker, steriliseringar och lobotomi.

Produktionsår:
2005
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRamp om historia

Irans religiösa revolution

Sedan revolutionen i Iran 1979 har hundratals kvinnor tvingats leva gömda i Sverige.

Produktionsår:
2005
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRamp om historia

Bakom järnridån

Efter andra världskriget lade Sovjet flera länder i Östeuropa under sig vilket stängde länderna från väst.

Produktionsår:
2005
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRamp om historia

Sverige under kalla kriget

Under 40 år spanade svenska militärer ut över Östersjön. Flygplan stod redo och kustartilleriet övade år efter år för att kunna stå emot en rysk invasion som aldrig kom.

Produktionsår:
2005
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Min samiska historia - syntolkat

Som en främling i eget land

Sara-Elvira är 17 år och har alltid känt till sin familjs historia men inte pratat så mycket om den. Hennes förfäder var några av dem som tvingades lämna sitt hem i norra Sapmi och drabbades av tvångsförflyttningar under tidigt 1900-tal. De hamnade till slut i Jokkmokk där nu Sara-Elvira och hennes föräldrar och farföräldrar bor. Sara-Elvira träffar sin farfar som berättar om hur tvångsförflyttningarna påverkar honom än i dag. Trots att även han är född i Jokkmokk känner han sig ibland som en främling där. Lite som att vara en främling i eget land.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Romernas historia 1900-tal

En bostad åt alla?

Romer har funnits i Sverige sedan 1500-talet men de har inte alltid haft samma rättigheter som svenska medborgare. Under lång tid fick romer inte tillgång till bostäder. Istället tvingades de att flytta runt, eller bo i tält och husvagnar. Allan Demeter och Maria Dimetri berättar om hur det var att växa upp som rom i Sverige. Allan tillbringade barndomen i ett tältläger och Maria var åtta år innan hon fick tak över huvudet.