Titta

Ramp om historia

Ramp om historia

Om Ramp om historia

Ramp om historia är serien som handlar om perioden från andra världskriget fram till idag. På plats där det hände berättar människor som av en eller annan anledning hamnade mitt i händelsernas centrum. De personliga ödena blandas med spännande arkivbilder och nytaget material från länder som Finland, Lettland och Iran. Ramp om historia är en dramatisk serie om svåra konflikter där man får kunskap om den stora världen genom den lilla människans perspektiv. Programledare: Samanda Ekman. Säsong 3.

Till första programmet

Ramp om historia : Sverige under kalla krigetDela
  1. Anfallet understöds av tungt
    bombflyg som lägger bombmattor.

  2. Den tilltänkta fienden
    var definitivt Sovjetunionen.

  3. Det var moder Ryssland som var
    den stora fienden på den tiden.

  4. När man såg hur spänningen steg på
    båda sidor, hur upprustningen ökade-

  5. -så var det
    en varningsklocka för oss.

  6. Man kan säga att hotet från öster
    finns under hela det kalla kriget.

  7. Vi såg att det var en förtryckarregim
    i öster som struntade i människoliv-

  8. -så det var allvar.

  9. Den här kartan visar något av
    det värsta som kan hända Stockholm.

  10. Om en stor vätebomb
    detonerar mitt över staden-

  11. -raseras bebyggelsen totalt och
    människorna dödas inom detta område.

  12. Vad gör jag om jag är oförberedd?

  13. Hur vet jag att det är en atombomb?

  14. Du ser ett intensivt ljussken.
    Det är som en bländande blixt.

  15. Du hinner inte tänka,
    du måste handla instinktivt.

  16. Kasta dig raklång på gatan, göm
    ansiktet i armarna, skydda ögonen.

  17. I över 40 år övade sig Sverige
    för ett krig som inte bröt ut.

  18. Ett krig i den nya atomåldern.

  19. Redan i fred övervakar vi med radar
    luftrummet omkring oss.

  20. Vi har delar av flygförbanden beredda
    att starta mot eventuell inflygning.

  21. Vid anfall träder förbanden omgående
    i funktion och startar för strid.

  22. I över 40 år präglades Sverige
    av det kalla kriget-

  23. -mellan maktblocken öst och väst
    som bildats efter andra världskriget.

  24. Enorma summor lades ner på försvaret
    som skulle beröra hela befolkningen.

  25. En miljon svenskar skulle kunna
    mobiliseras om det blev krig.

  26. Som jag bedömer det blir det
    en högst avsevärd motståndskraft-

  27. -och en allsidig motståndskraft
    i försvaret.

  28. Även med stormaktsmått mätt måste
    en angripare sätta in stora resurser.

  29. Försvaret skulle vara starkt eftersom
    Sverige beslutat stå på egna ben-

  30. -och inte som Norge och Danmark
    gå med i västalliansen NATO.

  31. Vi skulle vara alliansfria i fred
    för att kunna vara neutrala i krig.

  32. En genomgående politisk linje var att
    man inte skulle bli en spelbricka-

  33. -i en maktkamp mellan öst och väst.

  34. Så det gällde att inte ta ställlning
    i vissa känsliga frågor.

  35. Framför allt skulle Sverige inte
    uppfattas som del av ett västblock-

  36. -som stod i konfrontation
    mot Sovjetunionen.

  37. Det är svårt att föreställa sig nu,
    men vi var faktiskt inringade.

  38. Warszawapakten hade den östra
    och södra kusten på Östersjön.

  39. Gränsen gick vid Lübeck-Travemünde
    alltså sydväst om oss-

  40. -så att hela sydsidan och ostsidan
    var i Sovjetunionens händer.

  41. I början av det kalla kriget
    var risken stor-

  42. -för ett tredje världskrig.

  43. Vid en realistisk övning tänker vi
    oss en detonation strax över marken.

  44. Trots den svenska hållningen, att
    inte välja sida mellan öst och väst-

  45. -fanns det sanningar som
    det svenska folket inte fick höra.

  46. Hotet kom från öst.
    Det är inget snack om saken.

  47. Vi fick aldrig säga det, vi hade
    en fiende som hette "stormakten".

  48. Men hans flygplan var förvillande
    lika dem som fanns österut.

  49. Så det rådde ingen tveckan.

  50. Den sovjetiske soldaten vet vad
    och vem han försvarar sig emot.

  51. Imperialismen med sina aggressiva
    intriger och provokationer–

  52. –och en makalös upprustning skapar
    spänningar och ökar risken för krig.

  53. Hela Baltikum - Estland, Lettland,
    Litauen - var sovjetiskt territorium-

  54. -och det var egentligen
    militärområde.

  55. Det var tämligen fullproppat med
    både trupper och signalstationer-

  56. -radarstationer och fartyg.

  57. Alla kartor var väldigt hemliga.

  58. En karta över stan gick inte
    att köpa någonstans.

  59. I dag kan man köpa vilken storlek
    som helst, men inte på den tiden.

  60. Alla kartor var som den här
    – hemliga.

  61. Det här är örlogshamnen i Liepaja.

  62. Här låg de sovjetiska ubåtarna.

  63. Här låg kryssare av Sverdlov-typ–

  64. –och mindre krigsfartyg.

  65. När man placerade ut krigsfartyg
    här–

  66. –berättade man inte den riktiga
    anledningen, som vi känner i dag.

  67. Man måste skydda sig mot anfall
    från de hemska svenskarna och Nato.

  68. De här byggnaderna
    är till för militären–

  69. –och de här områdena.

  70. Här, här, här och här.

  71. Det här är
    för försvaret av Leningrad.

  72. Den här medaljen har jag fått för
    att jag var med i andra världskriget.

  73. Vårt förband kom hit för att befria
    Estland, Litauen och Lettland.

  74. Vi trodde på det som man sa till oss
    – att vi befriade dem.

  75. Lettland var ju en sovjetrepublik.

  76. Jag trodde att det var vårt,
    det ryska Lettland.

  77. Jag tyckte jag var hemma–

  78. –och att Lettland var mitt hem.
    Så kände jag.

  79. När vi kom hit,
    så var det Sovjetunionen vi kom till.

  80. Det var inte som att åka utomlands,
    det här var vårt fosterland.

  81. Allting var gemensamt.

  82. Så kände vi oss
    – letter och ryssar var samma sak.

  83. Han tjänstgjorde i det militära
    som alla andra.

  84. Han var flaggunderofficer,
    ansvarade för livsmedel och ekonomi.

  85. Han betalade ut pengar
    till matroser och officerare–

  86. –gjorde vakttjänst, patrullerade...
    Han gjorde allt.

  87. Ingen gillar närvaron av
    en främmande armé–

  88. –men vi blev införlivade med Sovjet
    1940 med våld–

  89. –och var tvungna att leva med det.

  90. Vi visste var deras flygbaser låg
    och vad de hade för flygplan där.

  91. Vi kände till deras övningsmönster.
    Vi kände till var fartygen fanns-

  92. -hur de var utrustade, och vad
    såna krigsfartyg skulle kunna göra.

  93. Försvaret forskade kring hur en
    sovjetisk invasion skulle kunna ske-

  94. -för att Sverige skulle kunna
    förbereda sig.

  95. Enligt en av studierna skulle
    en gigantisk sovjetisk armada-

  96. -lägga ut från Liepaja, Leningrad
    och Riga. Så tänkte man på 60-talet.

  97. Den normala invasionen från öster,
    det var att man i baltiska hamnar-

  98. -samlade man ihop allt land-
    stigningstonnage som fanns i världen.

  99. Vi märker mobiliseringsrörelser,
    flottsammandragningar i Baltikum.

  100. Då har naturligtvis också det
    svenska försvaret höjt sin beredskap.

  101. När det börjar hetta till
    och man ser att det är allvar-

  102. -skickar man flygplan, besättningar
    och markpersonal till krigsbaser.

  103. Sedan leds det hela
    från en ledningscentral under jord.

  104. Flygplanen är laddade
    med t.ex. attackrobotar.

  105. Larmet går. Teknikerna ser till
    att beväpningen är klar.

  106. Besättningarna – förare och
    navigatörer – klättrar in i kärrorna-

  107. -och spänner fast sig med 11 remmar.

  108. Man har med sig livbåt och
    utrustning, t.o.m. en liten revolver.

  109. Man startar helt radiotyst. Ingen
    säger nåt, man får grönt ljus bara.

  110. Man flyger på riktigt låg höjd.
    När man närmar sig farligt område-

  111. -nånstans mellan Sverige
    och Baltikum, där fiendeflottan är-

  112. -då ökar man farten.
    Man flyger med full fart.

  113. Omkring 900 km i timmen.

  114. Vad vi kan sätta in då är ubåtar.
    När man kommer närmare kusten-

  115. -kan man utnyttja vår skärgård
    och hitta vägar att komma åt de här.

  116. Samtidigt har vi i själva skärgården
    kustartilleriet och arméförband.

  117. När man börjar närma sig
    den fientliga flottans läge-

  118. -stiger man hastigt lite, öppnar sin
    radar och gör ett par svep med den-

  119. -inte mer än två, för då väcker man
    den fientliga signalspaningen.

  120. Sen ner på låg höjd igen - och fram.
    På fällavstånd stiger man till 50 m-

  121. -och fäller sina attackrobotar,
    25-30 km från målet.

  122. Man måste vara beredd på fientlig
    motverkan, jakt och så där-

  123. -och fientliga robotar
    från fartygen.

  124. Vi skulle säkert vara rätt skraja
    när det verkligen gällde.

  125. Det var vårt jobb
    som vi var tränade för.

  126. Men vid första insatsen tror jag att
    man har hög puls och adrenalinnivå.

  127. Kanske skulle det lyckas,
    kanske inte.

  128. Det fanns ett stort
    osäkerhetsmoment: atombomben.

  129. Man väntar sig nu att hotet om
    atombombning ska sättas i verket.

  130. Fast det är bara en attrapp: 6 000 kg
    olja och bensin och 100 kg dynamit.

  131. Atomplanen är siktade, två reaplan.
    Strax kommer en oerhörd detonation.

  132. Kärnvapen ses i början av 50-talet
    som det stora framtidsvapnet.

  133. Alla kommer att skaffa sig kärnvapen,
    alla krig blir kärnvapenkrig.

  134. Man jämför ibland det här läget-

  135. -med övergången från pilbåge
    till gevär, eldvapen.

  136. Krig utan kärnvapen är lika
    meningslöst som krig med pilbåge.

  137. 1952 sprängde USA
    sin första vätebomb.

  138. Kapprustningen gick allt snabbare.
    Vårt försvar övade kärnvapenkrig.

  139. Allt ska undersökas med geigerräknare
    All radioaktivitet måste fastställas.

  140. Vätebomben är ett radikalt anfalls-
    medel som kräver radikala motmedel.

  141. 1952 väckte flygvapenchefen
    Bengt Nordenskiöld-

  142. -frågan om svenska kärnvapen.
    Två år senare gav ÖB klartecken.

  143. Det skulle avskräcka Sovjetunionen.

  144. Bland militärer har man alltid
    velat ha det bästa vapen som finns.

  145. På 50-talet sa man: Varför ska våra
    gossar ha sämre vapen än fienden?

  146. Linjen att alla krig kommer
    att bli kärnvapenkrig leder till-

  147. -att svenska militärer, forskare och
    politiker vill satsa på kärnvapen.

  148. Jag anställdes på Försvarets
    forskningsanstalt 1956-

  149. -på den avdelning som sysslade
    med forskning om kärnvapen.

  150. Man planerade
    ett flertal kärnkraftverk-

  151. -som skulle producera
    dels el till det allmänna nätet-

  152. -dels plutonium-

  153. -som skulle kunna bli en biprodukt
    och användas till kärnvapen.

  154. Man anställde många.
    Jag sysslade med beräkningar-

  155. -om framställningen av plutonium, som
    skulle användas som kärnsprängämne.

  156. Jag gjorde också beräkningar på det
    radioaktiva avfall som måste bort.

  157. De är i stort sett färdiga med
    konstruktionen av kärnladdningen.

  158. De behöver bara klyvbart material,
    dvs. plutonium eller höganrikat uran-

  159. -för att bygga en testladdning.

  160. Men då börjar politikerna tveka.

  161. Det var egentligen kvinnorna
    som stoppade det hela.

  162. "De vanliga tanterna" i Sverige
    satte stopp för svenska atomvapen.

  163. De gick på små socialdemokratiska
    möten och bad om ordet-

  164. -nervösa och på darrande ben:

  165. "Jag föreslår
    att vi säger nej till kärnvapen."

  166. Det var droppen som urholkade stenen.

  167. Avgörandet kommer när statsminister
    Erlander en sömnlös natt grunnar på-

  168. -om han nånsin kan ge tillstånd
    till att använda kärnvapen.

  169. Han kommer fram till...

  170. Det var högst osannolikt att Sverige
    nånsin skulle använda atomvapen.

  171. Det var riskabelt för den lilla
    makten att använda atomvapen.

  172. Vi drog tvärtom på oss ökade risker.

  173. Vad ska man då med såna vapen?
    Också militärerna börjar svänga.

  174. De inser att man börjar få
    en väldig gökunge i försvarsboet.

  175. Hur mycket kommer att
    atomvapenprogram att kosta?

  176. Vad annat kan man få för pengarna?

  177. Som stor fredsvän kan man säga
    lite ironiskt att det ledde till-

  178. -att vi fick ett starkt flygvapen.

  179. Pengarna till atomvapenutvecklingen
    slussades över till flyget.

  180. Till slut är alla eniga om
    att det inte var någon bra idé.

  181. Men då kommer amerikanerna
    och säger:

  182. "Om det kniper kan ni få hjälp
    av oss med vapen."

  183. USA hade utsträckt
    sin kärnvapengaranti-

  184. -som täckte Västtyskland, Danmark
    och Norge. Den täckte även oss.

  185. Regeringen var mån om att det mellan
    Sveriges försvarsmakt och NATO-

  186. -skulle råda ett gott
    och förtroendefullt förhållande.

  187. Man skulle lita på varandra
    och ha förtroende för varandra-

  188. -och förhoppningsvis också respekt.
    De kom hit och jag åkte dit.

  189. Svensk neutralitetspolitik
    ska vara orubblig.

  190. Man ska kunna lita på
    den alliansfria svenska linjen...

  191. En alliansfri politik ska trygga
    vår självständighet och demokrati.

  192. Men det fanns hemliga planer
    att om Sverige blev angripet-

  193. -skulle marinchefen söka stöd
    hos USA och NATO.

  194. Invaderade Sovjet, skulle marinchefen
    direkt bege sig till Storbritannien.

  195. Att jag skulle åka utomlands m.m.-

  196. -visste bara statsministern,
    försvarsministern-

  197. -ÖB och försvarsgrenscheferna.

  198. Under Vietnamkrigets sista år i
    70-talets början kritiserade Sverige-

  199. -att amerikanskt flyg
    lade bombmattor över Hanoi.

  200. Men kritiken påverkade inte Sveriges
    goda militära kontakter med USA...

  201. Det var inte öronmärkt vilka flygplan
    som skulle hjälpa Sverige-

  202. -men det var samma amerikanska
    flygvapen som skulle undsätta oss.

  203. 1972 kritiserade Olof Palme USA:s
    bombkrig i Vietnam mycket hårt.

  204. Officiellt bröts kontakterna
    mellan Sverige och USA.

  205. Men det militära samarbetet
    påverkades inte.

  206. Det man nu gör är att plåga
    människor för att förödmjuka dem-

  207. -tvinga dem till underkastelse
    under maktspråk.

  208. Palme sa till mig: "Se till att du
    har kvar goda kontakter med USA."

  209. "Jag är tvungen att säga så här"-

  210. -"men se till
    att de goda kontakterna består."

  211. -Och det gjorde du?
    -Jag gjorde vad jag kunde.

  212. Om det varit känt
    att Sveriges säkerhet var beroende-

  213. -av det amerikanska kärnvapen-
    paraplyt och amerikanskt stridsflyg-

  214. -hade det nog blivit
    en enorm politisk skandal.

  215. Man kan nog kalla det
    för ett dubbelspel, om man vill.

  216. Det fanns ingen säker båt att sitta i
    under det kalla kriget.

  217. Hade systemet brutit samman, hade
    alla åkt ner i avgrunden tillsammans.

  218. Väldigt många har gått bort.

  219. De som flyttade härifrån
    flyttade med sina familjer.

  220. De som är kvar är änkorna
    efter militärer.

  221. Vart ska vi ta vägen i den här
    åldern? Våra barn är ju födda här–

  222. –och de vill inte flytta.
    Och det finns ingenstans att åka.

  223. Sovjets krigsmakt var väldigt stor,
    och arvet som de lämnade efter sig–

  224. –kämpar vi med än i dag,
    fast det är tio år sen de gav sig av.

  225. Bostäderna, hamnen, miljön...

  226. Fortfarande pekar
    de svenska kanonerna mot öster.

  227. Men det var länge sen det hölls en
    övning här på Arholma kustartilleri.

  228. Under 40 år kostade det svenska
    försvaret tusentals miljarder kronor.

  229. Idag monteras många av
    kalla krigets anläggningar ner.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Sverige under kalla kriget

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Under 40 år spanade svenska militärer ut över Östersjön. Flygplan stod redo och kustartilleriet övade år efter år för att kunna stå emot den ryska invasion som man trodde kunde komma från Baltikum. Vi besöker de gamla sovjetiska baserna i Lettland och de svenska försvarsinrättningarna från kalla krigets dagar. På plats berättar människor som var indragna i kampen om striderna som aldrig blev av. Vi möter även den svenska flygaren Göran Tode som berättar om de hot och planer som fanns i händelse av en invasion och träffar Jan Prawitz som 1967 anställdes på Försvarets forskningsanstalt. Hans arbete var att forska fram svenska kärnvapen. Hur skiljer sig försvaret idag från för 40 år sedan?

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900 > Efterkrigstiden
Ämnesord:
Försvaret, Historia, Kalla Kriget, Sverige, Sveriges historia
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9, Gymnasieskola

Alla program i Ramp om historia

Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRamp om historia

Nazismen i Sverige under andra världskriget

Under andra världskriget var nationalsocialismen i Sverige utbredd och accepterad.

Produktionsår:
2005
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRamp om historia

Kriminell kärlek

Hur var det att vara homosexuell i mitten av 1900-talet?

Produktionsår:
2005
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRamp om historia

Finska krigsbarn

När Sovjetunionen 1939 anföll Finland valde många föräldrar att skicka sina barn till Sverige.

Produktionsår:
2005
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRamp om historia

Folkhemmets baksida

Under lång tid i Sverige placerades icke-önskvärda personer på mentalsjukhus där de utsattes för elchocker, steriliseringar och lobotomi.

Produktionsår:
2005
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRamp om historia

Irans religiösa revolution

Sedan revolutionen i Iran 1979 har hundratals kvinnor tvingats leva gömda i Sverige.

Produktionsår:
2005
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRamp om historia

Bakom järnridån

Efter andra världskriget lade Sovjet flera länder i Östeuropa under sig vilket stängde länderna från väst.

Produktionsår:
2005
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRamp om historia

Sverige under kalla kriget

Under 40 år spanade svenska militärer ut över Östersjön. Flygplan stod redo och kustartilleriet övade år efter år för att kunna stå emot en rysk invasion som aldrig kom.

Produktionsår:
2005
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Samernas tid - sydsamiska

Gränser genom Sápmi

Under 1600-talet tränger sig de omkringliggande nationalstaterna in i Sápmi. De ryska, svenska och danska kungahusens territoriella anspråk på samernas land leder till de första gränsdragningarna i Sápmi och till splittring av de samiska folken. Kolonisationen leder till att samerna blir en minoritet på sin egen mark. Den skogssamiska kulturen utplånas nästan under trycket från nybyggarna. Parallellt genomförs en kristningsprocess där kyrkan använder tvång och våld för att kristna samerna.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Min samiska historia - teckenspråkstolkat

Som en främling i eget land

Sara-Elvira är 17 år och har alltid känt till sin familjs historia men inte pratat så mycket om den. Hennes förfäder var några av dem som tvingades lämna sitt hem i norra Sapmi och drabbades av tvångsförflyttningar under tidigt 1900-tal. De hamnade till slut i Jokkmokk där nu Sara-Elvira och hennes föräldrar och farföräldrar bor. Sara-Elvira träffar sin farfar som berättar om hur tvångsförflyttningarna påverkar honom än i dag. Trots att även han är född i Jokkmokk känner han sig ibland som en främling där. Lite som att vara en främling i eget land.