Titta

Barnet och orden - om språk i förskolan

Barnet och orden - om språk i förskolan

Om Barnet och orden - om språk i förskolan

Förskolan har en enastående möjlighet att vara den plats där barns intresse för ord och andra språkliga uttryck utvecklas, och där deras naturliga språkglädje ska uppmuntras och stimuleras. Vi tar upp hur det verbala språket utvecklas, hur man arbetar när barnen i en grupp talar flera språk, hur språkstörningar tidigt kan upptäckas och behandlas, och hur barn med funktionshinder finner sina individuella former för kommunikation. Eftersom vuxnas eget språk påverkar barnen vänder vi oss inte bara till de som arbetar inom förskolan, utan även till alla andra vuxna som finns i barnens omgivning.

Till första programmet

Barnet och orden - om språk i förskolan : Lära läsa tidigtDela
  1. Först pratar man bebisspråk.

  2. Sen pratar man lite vanligare språk,
    och lite vanligare språk-

  3. -och lite vanligare språk.
    Sen kan man prata.

  4. Att lära sig läsa och se orden
    är helt ny värld som öppnar sig.

  5. En del är tidiga med att knäcka
    läskoden, för andra dröjer det.

  6. Men är det bara bra att vara snabb?

  7. Ska förskolorna öva bokstäver och ord
    med barnen eller ska man vänta lite?

  8. Det här är Mats Myrberg. Han är
    professor i specialpedagogik.

  9. Han ogillar tidig läsinlärning.
    Det är till och med en riskaffär.

  10. Mats Ekholm är också
    professor i pedagogik.

  11. Han tycker att man kan börja med
    bokstäver och ord från två års ålder.

  12. Två Matsar med lite olika syn
    på barns läsinlärning.

  13. De ska få debattera, för läsinlärning
    är inte svart eller vitt.

  14. Ute på förskolorna
    arbetar man också på olika sätt.

  15. En del satsar fullt ut från början.
    Till exempel i Öjaby utanför Växjö.

  16. "Titta Nalle. Titta, titta."

  17. "Titta, vart har Nalle tagit vägen?"

  18. "Nalle, Nalle, äntligen.
    Flytta på dig, snälla tiger."

  19. Ska du också läsa, Linda?
    Ska vi läsa om flygplan?

  20. Spännande.

  21. P-a-s-s-a-g-e-r-a-r.

  22. Ja. Passagerarplan.

  23. Detta var svårt.

  24. S-p-o-r...

  25. -...t-p-l-a-n.
    -Ja.

  26. I morgon händer det nåt spännande.
    I morgon blir det fest.

  27. En del barn vet vad vi brukar äta.
    Ska jag skriva det?

  28. Får vi se... Ja. Pizza.

  29. Du skriver pizza med fingret.

  30. Ja! Nu var du framme.

  31. -Jag kan skriva det.
    -Du kan skriva pizza.

  32. Han får skriva pizza där nu.
    Det blir jättebra.

  33. Öjaby Förskola är
    en vanlig kommunal förskola.

  34. Vanlig därför att vi gör allt
    som man gör på en vanlig förskola.

  35. Vad fint, Noah. - Nu är det du.

  36. Sen är det jag.

  37. Och ovanlig på det sättet
    att vi har bestämt-

  38. -att vi ska lägga till
    det skrivna språket till det vi gör.

  39. Jättebra. Tack.

  40. -Nu är det min tur.
    -Ska det stå pizza på hela papperet?

  41. Jag tror att vi tar Hampus.
    Han får skriva pizza också.

  42. Jag kan berätta vad vi ska göra mer.

  43. "Superdagis lär ettåringar
    att skriva och läsa" står det där.

  44. Ja...

  45. Vad säger du om det?

  46. Vi är inget superdagis, och våra
    ettåringar läser och skriver inte.

  47. Däremot får de möta skrift.
    De skriver själva på sitt eget sätt.

  48. -Isak.
    -Isak.

  49. Ska du ha Isak i burken?

  50. Vi börjar introducera skrivna lappar
    för barnen när de 1,5-3 år.

  51. -Där har vi en till. Vem är det?
    -Mamma.

  52. Nej, det är inte mamma.

  53. Pappa.

  54. Varför börjar ni så tidigt?

  55. För att intresset finns. Man är öppen
    för det, de lär sig jättesnabbt.

  56. Vi vill ha barn
    som känner skriv- och läsglädje.

  57. Som har ett starkt självförtroende.
    "Jag är en som skriver och läser."

  58. Det är vårt huvudsyfte.

  59. -Ska du skriva "Bamse"?
    -Jag vill skriva "farmor".

  60. Då skriver du "farmor".

  61. -F!
    -Jag har redan skrivit "farmor".

  62. Bra. Då får vi ju skriva mer.

  63. Vad sa du, Hilda? Behöver du...?

  64. Här! Kolla. Oskar, skrev jag.

  65. Tror du att det kan
    sätta en press på barnen?

  66. Det beror på hur man gör.

  67. Om man har ett prestigetänkande,
    och räknar orden i barnens lådor-

  68. -då tror jag att man kan sätta
    press och prestige i det.

  69. Linnea, du läser ju nu. Eller hur?

  70. -Jag har lärt mig också.
    -Du har också lärt dig att läsa.

  71. Jag vet att du läser lite hemma
    också. Jättebra.

  72. -Jag kan läsa hela Bullerby-boken.
    -Kan du läsa hela Bullerby-boken?

  73. Tänk, så bra. Då behöver ju inte
    mamma eller pappa läsa för dig.

  74. -Nej.
    -Det är väl bra att kunna läsa?

  75. -Vi bygger en bro.
    -Bygger ni en bro?

  76. -Är det vatten därunder?
    -Det är på låtsas.

  77. Är det på låtsas? Okej.
    Vad är det för vatten under?

  78. -Krokodilvatten.
    -Ska ni ha krokodiler där?

  79. -Och pirayor.
    -Fy! Nej!

  80. Pirayor vet jag knappt
    hur man skriver.

  81. -Och så en femma.
    -Och så en femma?

  82. -Två.
    -Javisst.

  83. -Tre.
    -Det tänkte inte jag på.

  84. Hela räkneramsan.
    Det tänkte inte jag på. Fiffigt.

  85. -Nu ljudar vi tillsammans.
    -Ja, nu ljudar vi tillsammans.

  86. -S-t-i...
    -Vad är det för bokstav?

  87. -K...
    -Ja.

  88. -A.
    -Ja, och sen?

  89. -Jag vet inte.
    -Jaså?

  90. Vet inte.

  91. Hur tycker du Hilda har förändrats
    av att få den här kunskapen?

  92. Hon har nog blivit stärkt själv.

  93. Glad och hon känner
    att hon presterar nåt-

  94. -och att hon kan
    och att hon fixar det.

  95. Sen har hon sett äldre syskon
    som kan läsa, och som har läxor.

  96. Det har väl också inspirerat henne.
    Och viljan.

  97. Har du nån gång känt att Hilda har
    kommit in i vuxenvärlden för tidigt?

  98. Nej, absolut inte.
    Det är verkligen på lekstadiet-

  99. -så det är en naturlig grej,
    och de har blivit nyfikna.

  100. Det känner jag absolut inte.

  101. Jag vill lära mig...
    A:et måste jag ju lära mig.

  102. -Hjälp mig med a:et.
    -Nu får vi ljuda, tror jag.

  103. Välkomna, Mats Myrberg
    och Mats Ekholm.

  104. Jag får hålla reda på
    vem som är vem.

  105. Öjaby-barnen. Vad säger ni? De hade
    lappar med bokstäver runt sig.

  106. Vad tänkte ni när ni såg det?

  107. De verkar vara som de har det hemma.

  108. De är omgivna av såna här bokstäver.
    Överallt ser de ord.

  109. På tv, på mjölkpaketet,
    på mammas och pappas tidningar.

  110. Så de hade det lite grann som hemma,
    tyckte jag.

  111. Här hade de med sig lappar
    ut i sandlådan.

  112. Det var lite påträngande här och var.
    Det blev nästan överpedagogiskt.

  113. Men det är ett sätt
    att lära sig att se bokstäver-

  114. -och se dem bilda en bild så att
    man lär sig att känna igen dem.

  115. Det är ju systematisk läspedagogik
    för små barn som pågår.

  116. Jag är ingen
    vän av tidig läsinlärningsstart.

  117. Det finns flera skäl till det.

  118. Innan man införde förskoleklassen
    i Sverige-

  119. -så var det ett antal kommuner
    som startade skolår 1 för sexåringar.

  120. När man tittade på effekten
    av den här tidiga skolstarten-

  121. -så var det var ett större antal
    barn som misslyckades med-

  122. -sin läs- och skrivinlärning
    än när man startar vid sju års ålder.

  123. Det gäller att
    möta barnens rätta nivå-

  124. -för att reda ut hur bokstäver
    och språkljud håller ihop.

  125. Jag tror att vår skolstartsålder
    är ganska väl avvägd.

  126. Vi har varit restriktiva i Sverige
    med att lära oss att läsa tidigt-

  127. -för vi har haft, inte minst en
    lågstadielärarkår som har varnat-

  128. -för att man inte ska lära sig läsa
    förrän man kommer till mig.

  129. "För jag har den rätta
    läsinlärningsmetoden."

  130. Man pratar ju om att den stora grejen
    är att knäcka läskoden.

  131. Är det så
    att om man har knäckt läskoden-

  132. -så är man på god väg att skapa sig
    ett rikt språk och språkförståelse?

  133. Jag tror att det är tvärtom. När man
    har skapat sig ett rikt språk-

  134. -då kan man knäcka läskoden.

  135. Men det inträffar vid väldigt olika
    livstillfällen för unga människor.

  136. En del lär sig det här tidigt.
    De får tag i språket tidigt-

  137. -och de kan knäcka läskoden tidigt.

  138. Vårt problem när vi beter oss
    som skola och förskola...

  139. Jag sa ju att lågstadielärare
    kan ha velat hålla igen.

  140. Vi har haft ett stort gäng
    förskollärare-

  141. -som har varit livrädda för att sätta
    fart och jobba med läsinlärning-

  142. -och med matteinlärning
    för att det har varit skolans sak.

  143. Barn bryr sig inte om
    vilka rågångar-

  144. -som vuxna gör
    mellan sina yrkesskickligheter.

  145. De vill gärna lära sig
    både att läsa och räkna när de kan.

  146. Den duktige vuxne är en människa
    som följer med på inlärningsresan.

  147. -Är ni bra på att rimma?
    -Ja!

  148. -Jag kan simma i dimma!
    -Jag kan simma i dimma!

  149. I en hel timma.

  150. -Och bara...
    -Rimma.

  151. -Utan att...
    -Simma.

  152. -Och ni kan rimma på mitt namn.
    -Klas slog sönder ett glas.

  153. Ungefär så. De retade mig när jag var
    liten. De kallade mig för Knas-Clas-

  154. -men jag blev inte så ledsen för jag
    visste ju att jag var Kalas-Clas.

  155. Väldigt många barn
    är nästan sina egna läspedagoger.

  156. Det innebär att när de möter skrift
    så blir de väldigt nyfikna på-

  157. -vad den skriften representerar.

  158. Och de ställer rätt frågor till både
    sina föräldrar och sina lärare.

  159. De lär sig tricket bakom orden.

  160. Det är inte orden
    som gör att de kan läsa.

  161. Det är den här koden. Hur hänger
    bokstäverna ihop med talspråksljuden?

  162. Det där reder de ut själva. Det här
    är barn som har många fördelar-

  163. -i flera avseenden. De lever ofta
    i en skriftspråksintensiv miljö-

  164. -de har en språkbiologi
    som är mycket gynnsam-

  165. -de är oftare flickor än pojkar.

  166. Sen finns det barn som inte har
    de här gynnsamma förutsättningarna.

  167. De behöver mycket systematisk
    språkutvecklings pedagogik-

  168. -och de behöver framförallt lära sig
    hur deras eget talspråk är uppbyggt.

  169. Förskolans viktigaste uppgift
    är att lägga en bra talspråksgrund-

  170. -för läs- och skrivinlärning.
    Det är mer komplicerat än man tror.

  171. Jag tror att vi har
    en trevlig osämja här-

  172. -eftersom du talar om nåt som
    du kallar för formell läsinlärning.

  173. Det finns barns sätt att lära sig
    läsa. Det kan inte formaliseras.

  174. Därför finns inte
    formell läsinlärning.

  175. Den har funnits i många lärargener.

  176. Det är ett av våra problem
    när vi ska hjälpa barn att lära sig.

  177. Har man satsat för mycket på orden,
    läsningen och att skriva?

  178. Missar man inte det andra då?

  179. Om man gör saker till dum mekanik
    fördärvar man inlärningen för barn.

  180. I Sverige är det stor skillnad
    mellan förskola och skola.

  181. För det flesta är läsinlärning
    nåt man ska börja med i ettan.

  182. Annat är det i England.

  183. Kom och sätt dig, Emer. Var är hon?

  184. "Pippi har inga föräldrar,
    men det gör inget"-

  185. -"för då säger ingen åt henne att
    lägga sig när hon har som roligast."

  186. Kom igen, snabba dig.

  187. Kära nån... Kom igen. Emer.

  188. -Det är ett r på slutet.
    -Emer.

  189. Hur säger faster Maureen ditt namn?
    Hon säger det med ett stort r.

  190. Emer är ett irländskt namn
    så de uttalar r:et.

  191. Det är bara mamma och pappa
    som är lata.

  192. Lata.

  193. Duktig flicka.

  194. Visa mig.

  195. Den är olåst.

  196. Emer började i första klass
    i september.

  197. Första året i grundskolan.

  198. Det var en heldag
    från klockan nio till kvart över tre.

  199. -Titta på spindeln, Emer.
    -Coolt.

  200. Fördelen med att hon börjar skolan
    tidigt är att hon får mer stimulans.

  201. Hon skulle vara uttråkad
    om hon var hemma med mig.

  202. Spring inte.

  203. Systemet kanske pressar dem
    till att nå en viss standard-

  204. -i litteraturkunskap och matte. Men
    jag ser fler fördelar än nackdelar.

  205. Kom nu, Katie. Härligt.

  206. Lysande, allihop. Alla tittar hitåt.

  207. Benen korsade. Sitt upprätt.
    - Bra, Thomas. Utmärkt.

  208. -Tack. God morgon, allihop.
    -God morgon, miss English.

  209. -God morgon, allihop.
    -Tack så mycket.

  210. Räck upp handen om ni vet
    vilken bokstav vi jobbar med.

  211. Räck upp handen. - Scarlett.

  212. -S.
    -I dag jobbar vi med bokstaven s.

  213. När barnen börjar i första klass-

  214. -startar vi ett ljudningsprogram
    som kallas "Jolly Phonics".

  215. Vi lär ut fyra bokstäver i veckan.
    Ljudning är grunden i undervisningen.

  216. Barnen fyller fem det här året.

  217. Barnen börjar vid fyra års ålder
    eftersom vi känner att de kan-

  218. -klara av läroplanen. De klarar av
    uppgifterna som vi ger dem.

  219. Vad börjar "smälla" med?
    Bra, kolla om du kan skriva det.

  220. Man motiverar barnen
    genom att berömma dem.

  221. Beröm dem alltid
    när de har gjort nåt bra.

  222. Vad fint! Vad står det, Lily?

  223. Enkla saker som att visa ett barns
    arbete för alla får dem att må bra.

  224. Sudda ut det ni har skrivit. Sätt
    tillbaka pennorna, och sitt upprätt.

  225. Så fort ni kan, tack. Jag räknar
    till tre. Ett, två, tre. Lysande.

  226. Skynda er.

  227. Gå längst ner, Talia.
    - Duktig flicka, Katie.

  228. Lysande. Då går vi.

  229. Kom, allihop.
    Alla sätter sig på var sin stol.

  230. Nånstans här ute har jag gömt...

  231. ...olika saker som börjar på s.

  232. Den här skolan
    har mycket tydliga regler.

  233. Om de följer reglerna
    får de en fin tid här.

  234. Om de inte följer dem
    så blir deras liv mycket jobbigare.

  235. -Vad är det?
    -Solros!

  236. Bravo! Plocka upp den.

  237. Lysande. Jag tar den, tack.

  238. -Vad har du hämtat, Emer?
    -En sjöhäst.

  239. -En sjöhäst? Ta upp den.
    -Jag hittade en sjöhäst.

  240. Gjorde du? Bra gjort.
    - Vad börjar sjöhäst med?

  241. -S.
    -S. Lysande. Det är ett svårt ord.

  242. Bra gjort, Emer. Duktig flicka.
    - Är ni beredda? Då går vi in.

  243. Den här berättelsen heter
    "Den glade brevbäraren".

  244. "Den glade brevbäraren kom en dag
    från en plats långt borta."

  245. "Han hade ett brev
    till de tre björnarna."

  246. Mamma? Jag hittade en sjöhäst.

  247. Hon har mognat sen hon började
    skolan. Hon har skoluniform.

  248. Hon äter lunch på skolan
    och lär sig mycket.

  249. Hon sover bättre
    eftersom skolan gör henne trött.

  250. Lägg den på tallriken.

  251. -Ska du borsta tänderna?
    -Det har jag gjort!

  252. Vi kan borsta håret.

  253. In med dig.

  254. Sov gott.

  255. Vi ses senare. God natt.
    Blunda nu.

  256. Det är verkligen skolkänsla
    för Emer i London.

  257. Det är skoluniform och disciplin,
    och läraren heter miss English.

  258. -Vad säger ni om ordningen och redan?
    -Det verkar vara en formalutbildning.

  259. En formell läsinlärning som sker.

  260. Barnen är så disciplinerade
    att de lär sig sitt pensum.

  261. De vet vad som händer annars.
    Annars kommer miss English-

  262. -och man vet aldrig vad hon tilltar
    för disciplinära åtgärder.

  263. Det är bäst att lära sig
    på det sättet-

  264. -så att man förtränger alla andra
    sätt som barn lär sig att läsa.

  265. Det är intressant att engelsmännen
    inte gör som nyzeeländarna-

  266. -och arbetar med ordbildsmetoden
    som Öjaby-barnen gjorde.

  267. De arbetar med "phonics".

  268. "Phonics" innebär att man
    knyter språkljuden till bokstäver.

  269. Mycket av det vi såg
    i det engelska exemplet har vi sett-

  270. -under många år i Sverige.

  271. Så här har det varit
    att börja i årskurs ett i folkskolan-

  272. -i enhetsskolan och i grundskolan.
    Ljudningsmetoden har dominerat-

  273. -och vi har fått lära oss en bokstav,
    inte fyra bokstäver per vecka.

  274. Så starka krav
    har vi sällan haft i Sverige.

  275. Det är en bra lösning om vi inte
    har tillgång till bättre lösningar.

  276. Ibland har vi inte provat
    de bättre lösningarna.

  277. Det hade varit mer följsamt mot
    barnens sätt att ta till sig det här.

  278. -Är ni beredda?
    -Ja!

  279. Har alla ett öra att viska i?
    Ni har öron där.

  280. Och så viskar ni så att
    ingen annan hör. Bara örat hör.

  281. Jag känner snigeln Sixten
    som är snabbare än...

  282. Och en orm som heter Orvar
    som slukar varma...

  283. Och en tax som heter Tage
    Han har skavsår på sin...

  284. Och en skunk som heter Sven
    som inte har en enda...

  285. -Varför har han inte det, då?
    -För att han är taskig.

  286. -Är han taskig, tror du?
    -Ja, det tror jag.

  287. -Han stinker.
    -Ja, skunkar stinker.

  288. Det är därför han inte har nån vän.

  289. Förskolekvaliteten är utslagsgivande
    för läsinlärningsresultatet.

  290. Den kvaliteten handlar mycket om
    betingelserna för-

  291. -språkligt utbyte, samtal,
    berättelser, högläsning.

  292. -Språklig lek.
    -Ja, språklekar.

  293. Språklekar. Att man använder sig
    av styrkan i förskolan.

  294. Styrkan i förskolan
    ligger ju i att leka sig fram.

  295. Att leka med det talade språket
    likaväl som det skrivna språket.

  296. Eller med bildspråket. Alltsammans
    hjälper om man leker sig fram.

  297. Det handlar alltså
    om högläsning, sagor-

  298. -och att leka med ord och bokstäver.
    Vad är det för skillnad?

  299. Förskolans och även
    skolans uppgift är att se till-

  300. -att motivationen som ligger bakom
    övning faktiskt finns där.

  301. Ord kan göra sån skillnad
    när man är liten.

  302. Stora Sussie ute på gården
    hade berättat för mig-

  303. -att det fanns ligor som grävde
    stora gropar ute i skogen-

  304. -och fyllde dem med klister. Om man
    ramlade ned kom man inte upp igen.

  305. I skymningen kom ligorna
    och piskade en med björkris.

  306. "Men det är ju lögn"
    sa min pappa frustrerat.

  307. Som om stora Sussie skulle ljuga.

  308. Men mamma läste
    "Den lilla räddharen" för mig.

  309. Om haren som var rädd för allting
    tills den dagen räven verkligen kom.

  310. Då svingade han den i svansen.

  311. Det hjälpte. Jag blev inte modigare.
    Det hjälpte inte på det viset.

  312. Men berättelsen
    gav ord åt min känsla-

  313. -och talade om för mig att jag inte
    var ensam om att känna så.

  314. Då försvann skammen
    över att vara en liten fegis.

  315. Jag var okej ändå.

  316. Orden kan vara kvasten
    som sopar skammen genom dörren.

  317. Det fungerar fortfarande.

  318. Om vi tittar på högläsningen
    som vi pratade om-

  319. -och man mäter tidsanvändning.

  320. Vad ägnar sig föräldrar åt
    tillsammans med sina barn?

  321. Då har tiden högläsning för barn
    i skolan i åldern 3-8 år-

  322. -halverats de senaste 20 åren.

  323. Skärmtiden framför tv eller dator
    har fördubblats.

  324. -Vad är lösningen på det problemet?
    -Mindre tv och läs mer ur böcker.

  325. -Så enkelt är det.
    -En logopedkollega till mig sa:

  326. "Det är för många näsor som pekar
    åt samma håll i vårt samhälle i dag."

  327. Vi behöver fler ansikten som möts.

  328. Språkutveckling sker
    i möten mellan människor.

  329. Sitter det barn och tittar på en
    tv-skärm är det inte språkutveckling.

  330. -Utan i möten och...
    -I möten med varandra.

  331. Tack för att ni kom hit,
    bägge Matsarna.

  332. Om ni vill veta mer
    om läsinlärning hos barn-

  333. -gå in på vår webb:
    www.ur.se/barnetochorden.

  334. -Ska jag ta en svår?
    -Ja!

  335. -Som ni kanske inte kan?
    -Nej!

  336. I vassen lurar timmavis i sträck

  337. den fisk som brukar kallas
    insjöns skräck

  338. För den är alla andra fiskar rädda

  339. Aha, jag vet. Det måste vara en

  340. Haj!

  341. Där flyr ett djur
    som jämt är dödsförskräckt

  342. Hon har satt på sin vita vinterdräkt

  343. Och skuttar nu på snö
    som fryst till skare

  344. -Aha, jag vet
    -Det måste vara en hare!

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Lära läsa tidigt

Avsnitt 6 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Är det förskolans uppgift att lära barn att läsa? Eller är det viktigare att göra barnens möte med ord och språk lekfullt och spännande? Professorerna Mats Myrberg och Mats Ekholm diskuterar för- och nackdelar med tidig läsinlärning. Vi träffar Hilda som går på Öjabyns förskola där det skrivna ordet finns med i alla verksamhet. Även för de allra minsta. Även på St Joseph's primary school i London lär sig barnen läsa tidigt. Deras vardag är dock betydligt striktare än i den svenska förskolan.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Förskolepedagogik
Ämnesord:
Förskolan, Läsinlärning, Läsundervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Pedagogisk psykologi, Språkundervisning, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Barnet och orden - om språk i förskolan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnet och orden - om språk i förskolan

Allra första språket

Avsnitt 1 av 8

Hur kan man som förskollärare hjälpa de minsta barnen att utveckla sitt språk?

Produktionsår:
2006
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnet och orden - om språk i förskolan

Barn är rika på språk

Avsnitt 2 av 8

Hur ska man bemöta barn från flerspråkiga familjer? Vi har besökt tre förskolar som har olika syn på detta.

Produktionsår:
2006
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnet och orden - om språk i förskolan

Vad är det som hindrar?

Avsnitt 3 av 8

Om olika typer av språkstörningar och språkförsening.

Produktionsår:
2006
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnet och orden - om språk i förskolan

Alla ska med

Avsnitt 4 av 8

Om språkstimulans för barn med funktionshinder. Vi möter Ossian som har Downs syndrom och Emilie som är blind.

Produktionsår:
2006
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnet och orden - om språk i förskolan

Fingertopparnas språk

Avsnitt 5 av 8

Hur kommunicerar barn som varken ser eller hör? Vi träffar Felix som är dövblind.

Produktionsår:
2006
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnet och orden - om språk i förskolan

Lära läsa tidigt

Avsnitt 6 av 8

Är det förskolans uppgift att lära barn att läsa? Och hur ska det i så fall gå till?

Produktionsår:
2006
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnet och orden - om språk i förskolan

Vuxet och vildvuxet språk

Avsnitt 7 av 8

Barn som säger fula ord i förskolan tillrättavisas. Men vem säger till personal som skäller på barnen? Om effekterna vuxnas språk och beteende har på barnen.

Produktionsår:
2006
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnet och orden - om språk i förskolan

Språkets gåta

Avsnitt 8 av 8

Hur går det till när barn lär sig att tala?

Produktionsår:
2006
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper

Skolverket ansvarar för kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. Nyanlända delas in i två grupper: de som inte kan läsa eller skriva och de som kan läsa och skriva på ett eller flera språk. Här ges handfasta råd hur lärare ska kartlägga elevens kunskaper och på så vis placera eleven i rätt årskurs. Medverkande: Pille Pensa Hedström, undervisningsråd på Skolverket, Heléne Sandström, projektansvarig och Maria Nordlund, projektledare i PRIM-gruppen. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Vad är en lämplig lärare?

Att lämplighetspröva de som vill bli lärare har varit ett återkommande förslag från olika politiska håll. Förespråkarna menar att ett sådant test skulle stärka läraryrkets status och sålla bort direkt olämpliga kandidater. Nu ska lämplighetsprövning testas skarpt inför höstens antagning till lärarutbildningen på Linnéuniversitetet i Växjö och Högskolan i Jönköping. Vad är det som anses känneteckna en lämplig lärare och går det verkligen att avgöra i ett test vem som håller måttet och inte?