Titta

Hönsrumpa och kofötter - meänkieli

Hönsrumpa och kofötter - meänkieli

Om Hönsrumpa och kofötter - meänkieli

Kor, hästar, grisar, får och höns är alla vanliga bondgårdsdjur. En gång var de vilda djur som bodde i naturen. Nu är de tama och bor hos oss. Har de glömt hur det är att vara ett vilt djur, eller uppför de sig ännu som de lever i naturen?

Till första programmet

Hönsrumpa och kofötter - meänkieli : GrisarDela
  1. Hönsrumpa och kofötter.

  2. Det här är ett vildsvin.
    En vild gris som bor i naturen.

  3. Vildsvin är inte kompisar
    med människor.

  4. De vill vara för sig själva.

  5. Bo ute året om.
    Leta käk och lattja lite.

  6. Vi är inte heller alltid
    kompisar med dem.

  7. Det här är Lisa. Hon är en tam gris.

  8. Hon och alla andra grisar
    är släkt med vilda svin.

  9. Ja, ungefär som vi är släkt med apor.

  10. Trots att Lisa har varit tam hela
    livet och mest bott i en grishage-

  11. -så minns hon hur det är
    att vara vild-

  12. -och hur grisar beter sig i naturen.

  13. En pojkgris kallas för galt.

  14. Galtar har ofta en del av tänderna
    utanför munnen – lite som elefanter.

  15. Tänk om man hade tänderna så där?
    Vad skulle månne tandläkaren säga då?

  16. Vilda grisar lever i storfamilj
    och galten är pappa till smågrisarna.

  17. Ja, de där små kallar man
    för kultingar.

  18. Tjejgrisen kallar man för sugga.

  19. Suggorna vill helst vara
    tillsammans med andra tjejer.

  20. Tugga halm, ta det lugnt och buffa
    litegrann så där vänner emellan.

  21. De här grisarna bor inomhus
    hos en grisbonde.

  22. De föds upp för att vi ska få
    kassler, korv och bacon.

  23. De är köttgrisar.

  24. Grisar som bor utomhus
    får ungar en gång om året.

  25. De föder ungarna på våren.
    Då är det ingen snö och kyla.

  26. Sommaren är på väg
    och hela naturen är full av mat.

  27. Grisar som bor inomhus
    får ungar två gånger om året.

  28. Även när det är som kallast.
    De behöver ju inte leta efter mat.

  29. För dem är allt serverat och då
    kan man få ungar när som helst.

  30. Mammasuggan slickar inte kultingarna
    när de är nyfödda-

  31. -så som kor och lamm gör.

  32. Nej, smågrisar är riktiga tuffingar
    och klarar sig utan dalt.

  33. Mamman känner igen sina grisar
    på doften och på deras prat.

  34. Smågrisprat låter förskräckligt
    i ett par människoöron-

  35. -men är säkert rena musiken
    för en mammasugga.

  36. Tänk att vara stor som en motorcykel
    och bebisarna är små som hamstrar-

  37. -och fler än tio, tolv stycken.

  38. Då måste man vara försiktig
    när man lägger sig ner-

  39. -vika in benen varsamt
    och tänka till.

  40. Varje kulting har sin egen spene-

  41. -och därför blir det lite stök och
    bök innan de hittar rätt.

  42. Suggan berättar när det är matdags.

  43. Med så många ungar kan man inte mata
    dem hela tiden, då tar maten slut.

  44. Därför får ungarna mat en gång
    i timmen - och inga små mellanmål.

  45. Efter maten tar de en liten tupplur.

  46. Små grisar är lite frusna av sig.
    Därför ligger de tätt, tätt ihop.

  47. De beter sig som om de var i naturen,
    fast de är inne i ett grishus.

  48. Skönt också att de har en värmelampa
    som de kan ligga under.

  49. Lite som ett eget rum med solarium.

  50. De leker mycket.

  51. Det är bra för kroppen, och så
    tränar de sig i att vara i gäng.

  52. Ett bra grisgäng kräver kompisar
    som känner varandra.

  53. Grisar ser rätt dåligt.

  54. Men vad gör det när trynet är
    världens bästa känsel- och luktgrej.

  55. De känner dofter av gott och dåligt,
    farligt och snällt.

  56. Med trynet undersöker de maten.
    Mmm…

  57. Skalbaggar, fiskben, kålrot
    och bananer.

  58. Grisar äter allt. Lite matrester gör
    att livet är alldeles underbart.

  59. Trynet är en grävgrej också.
    Grisar bökar efter schysta rötter-

  60. -kryp, maskar och sånt. Mums!

  61. Tänk om man hade ett sånt tryne!

  62. Då kunde man vara
    världens bästa sakletare.

  63. Knalla runt i naturen,
    hitta gömda skatter-

  64. -nåt gammalt godis
    och kanske en tjock mask.

  65. När grisar vill säga något
    till varandra så grymtar de.

  66. Kultingen och suggan pratar om något.

  67. Undrar vad de säger? Hur mår du?
    Tack, bra.

  68. Det är inte lätt att veta vad de
    pratar om men det låter trevligt.

  69. Det sägs att Lisa och hennes kompisar
    är riktiga smutsgrisar.

  70. Det är inte sant.
    Grisar är väldigt renliga av sig-

  71. -och skrubbar gärna kroppen
    mot ett träd eller en stubbe.

  72. Trädets bark är som en borste.

  73. Och att rulla runt i en jordhög-

  74. -är också en sorts rengöring
    för en liten gris.

  75. Grisar kan vara vilda och tama.

  76. Lite livliga ibland, men
    för det mesta ganska vänskapliga.

  77. Inte alls några smutsgrisar
    men rätt mycket morsgrisar.

  78. Påhittiga och ganska kluriga.
    Såna är de, de där grisarna.

  79. Bearbetning till meänkieli, över-
    sättning och berättare: Mona Mörtlund

  80. Ljud: Kristina Buddee Roos
    Producent: Judit Frenkel

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Grisar

Avsnitt 1 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Är grisen ett smutsigt djur? Grisar kan vara vilda och tama. Lite stökiga men mest vänliga. De tycker om att böka och är gärna tillsammans.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Meänkieli
Ämnesord:
Husdjurslära, Lantbruk, Svin
Utbildningsnivå:
Grundskola F-3

Alla program i Hönsrumpa och kofötter - meänkieli

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHönsrumpa och kofötter - meänkieli

Grisar

Avsnitt 1 av 5

Vad vet du om grisar?

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Grundskola F-3
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHönsrumpa och kofötter - meänkieli

Kor

Avsnitt 2 av 5

För länge sedan var alla kor vilda. Uppför de sig fortfarande lite vilt?

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Grundskola F-3
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHönsrumpa och kofötter - meänkieli

Hästar

Avsnitt 3 av 5

Vad har tama hästar gemensamt med vilda hästar?

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Grundskola F-3
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHönsrumpa och kofötter - meänkieli

Får

Avsnitt 4 av 5

Får är vänliga och omtänksamma djur.

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Grundskola F-3
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHönsrumpa och kofötter - meänkieli

Höns

Avsnitt 5 av 5

En gång levde alla höns i djungeln.

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Grundskola F-3
Beskrivning

Mer grundskola f-3 & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Läsa med - arabiska

Sixten

Sixten är en liten kille som har lite svårt att lyssna och lite svårt att sitta still. Men att fantisera är inte svårt. Berättelsen är långsam och introducerar få nya ord och begrepp. Men vulkan, vampyr, lejon och robot finns i Sixtens fantasi. Textat för att nybörjarläsaren ska kunna träna sin läshastighet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Vad ska vi göra idag? - svensk romani

Bengt och Bodil leker på lekplatsen

Bengt och Bodil vet inte vad de ska hitta på, men så möter de Love och Alina som ska gå till lekplatsen.