Titta

En hjärnas födelse och död

En hjärnas födelse och död

Om En hjärnas födelse och död

En människas hjärna är en oerhört komplex organism. Vi följer hjärnans utveckling under en livstid - från det unga barnets nyfikna och receptiva hjärna till den kloka och erfarna, men i värsta fall demensdrabbade, äldre hjärnan. Med hjälp av avancerad grafik kryper vi in i skallen på barn, tonåringar och pensionärer för att se vad som händer i hjärnan när den lär sig läsa och skriva, när den blir förälskad, och när den drabbas av sjukdomar som stroke och Alzheimer.

Till första programmet

En hjärnas födelse och död : Den unga hjärnanDela
  1. På en förlossningsavdelning
    sker mirakel hela tiden.

  2. Här föds barn och de har universums
    mest komplexa föremål:

  3. Den mänskliga hjärnan.

  4. Med hjälp av sina synapser,
    närmare bestämt 400 000 miljarder-

  5. -så klarar hjärncellerna av saker som
    ingen annan art på jorden klarar av.

  6. Komplicerade saker som
    att räkna algebra, bygga rymdraketer-

  7. -skriva kärleksdikter.

  8. Med början innanför
    det nyfödda barnets nyfikna ögon-

  9. -ända fram till den åldrande,
    kloka och erfarna-

  10. -men i värsta fall
    demensdrabbade hjärnan.

  11. Om den mänskliga hjärnans
    märkliga resa, från födelse till död.

  12. Om det handlar den här serien.

  13. Hjärnans liv
    börjar redan innan vi är födda.

  14. Fostrets sinnen
    finns tidigt på plats.

  15. Vi vet att det hör ljud
    och känner smaker.

  16. Men visste du att fostrets hjärna
    redan efter 5-6 månader-

  17. -har förmågan
    att faktiskt lära sig saker?

  18. Omvärlden når barnet
    genom sinnesintryck.

  19. De är subtila, men likväl hanteras
    intrycken av den ofödda hjärnan.

  20. Vi vet till exempel
    att hjärnan upplever ljusskillnader.

  21. Och den reagerar på ljudintryck.
    Mammans kroppsljud. Hjärtslagen-

  22. -tarmrörelserna och det strömmande
    blodomloppet ligger på runt 40 dB.

  23. Men kan nå 80 dB, som motsvarar
    ljudet av en startande motorcykel.

  24. Trots det hör fostret mammans röst
    eftersom det är mer högfrekvent.

  25. Alla sinnesintryck når det här
    organet i hjärnan: talamus.

  26. Den beskrivs
    som hjärnans kopplingscentral.

  27. Hit kommer alla ingående signaler:
    vad vi hört, sett, känt eller smakat-

  28. -och här bestäms
    vart i hjärnan de ska slussas vidare.

  29. Synintryck skickas
    till synbarken i nacken-

  30. -medan ljudintryck aktiverar
    nervceller på hjärnans sidor.

  31. Ju oftare man utsätts
    för samma sinnesintryck-

  32. -desto kraftigare binds
    hjärncellerna till varandra.

  33. Rytmen och tonläget i mammans röst
    lämnar avtryck i fostrets hjärna-

  34. -i form av ett nätverk
    av såna här aktiverade hjärnceller.

  35. När fostret väl föds kan det
    särskilja mamman från andra-

  36. -bara genom rösten. Förklaringen?
    Det har skett en inlärning.

  37. Förmågan att känna igen ljud är
    så avancerad att man numera tror-

  38. -att vi har en form av språkkänsla
    redan i magen.

  39. Saga föddes för bara några dagar sen.
    Åtta veckor för tidigt-

  40. -men hon är helt frisk,
    och hennes hjärna arbetar för fullt.

  41. Och det har den faktiskt gjort långt
    innan hon ens föddes.

  42. Tre veckor efter befruktning
    börjar hjärnan anläggas.

  43. Men sen efter ungefär 8-10 veckor
    då exploderar det.

  44. Då bildas nervceller och det bildas
    ett par hundratusen i minuten.

  45. Redan efter drygt halva graviditeten-

  46. -då fostret är nästan lika stort
    som de här för tidigt födda barnen-

  47. -reagerar barn på ljud och smärta,
    och det kan minnas.

  48. Först är det mest korttidsminnen,
    men sen börjar minnena fastna.

  49. I fosterlivets bullriga miljö kan
    fostret urskilja ljud och röster-

  50. -men kommer barnet ihåg nåt sen?

  51. Ja. Det har bland annat forskare
    från Karolinska institutet visat.

  52. Nyfödda barn fick lyssna på en röst
    som läste upp olika vokalljud.

  53. Dels svenska vokaler
    och dels engelska.

  54. A...A...

  55. I...I...

  56. Man mätte barnets reaktion genom
    att se hur mycket det sög på en napp.

  57. Forskarna ville se
    om barnet kände igen-

  58. -språket mamman
    pratat under graviditeten.

  59. Här i Sverige reagerar barnen
    mer på de svenska vokalerna a, o, u-

  60. -medan i Seattle
    där våra kollegor har arbetat-

  61. -reagerar barnen inte på svenska
    vokaler, utan på de engelska i, e.

  62. Barnen kunde redan innan födseln
    skilja på ljud från olika språk.

  63. Det finns liknande experiment
    som visar att barn känner igen musik-

  64. -från de tv-serier som mamman
    ofta tittade på under graviditeten.

  65. Ett nyfött barns hjärna
    är egentligen oproportionerligt stor.

  66. När ett barn föds står hjärnan för
    en tiondel av kroppsvikten-

  67. -jämfört med hos en vuxen
    där den står för bara en femtiondel.

  68. Men det är under fosterlivet som de
    flesta nervceller i hjärnan bildas.

  69. De som vi sen ska använda
    resten av vårt liv.

  70. Visserligen så har forskare visat
    att vi får nya hjärnceller som vuxna-

  71. -men det är ingenting mot den
    explosion av omogna nervceller-

  72. -som bildas under
    den första halvan av graviditeten.

  73. Fostrets nervcell är rund och saknar
    förbindelser med andra nervceller.

  74. Det kanske finns nåt enstaka utskott.

  75. Men när hjärnan mognar
    blir den här cellkärnan lite större-

  76. -och sen blir det en massa utskott,
    förgreningar så här.

  77. De kopplas via synapserna
    till andra nerver.

  78. Då kan nervcellerna
    börja prata med varandra.

  79. När barnet föds har hundra miljarder
    nervceller bildats och mognat.

  80. Nervceller som har sitt ursprung
    djupt inne i hjärnan-

  81. -och som sen letat sig fram
    till just sin plats.

  82. Man kan se i mikroskop
    hur de nya hjärncellerna vandrar.

  83. Här på Karolinska institutet
    har man tagit musfoster till hjälp.

  84. Musfoster med speciella
    självlysande nervceller.

  85. Allt för att försöka förstå
    hur cellerna hittar rätt.

  86. Med hjälp av olika signalsubstanser,
    som visar rätt väg-

  87. -klättrar nervcellerna längs
    ett komplicerat nät av små trådar-

  88. -ända ut till hjärnbarken, som brukar
    förknippas med högre tänkande-

  89. -jaget och medvetandet.

  90. Och kanske också den delen som gör
    oss människor till just människor.

  91. Själen bildas redan femton veckor
    innan vi föds. Visste du det?

  92. Ja, eller i alla fall
    vårt medvetande.

  93. Det verkar som att vi redan då får en
    känsla av oss själva och vår kropp.

  94. Det som gör att det här kickar igång-

  95. -är två små äggformade klumpar
    i mellanhjärnan. Här.

  96. De kopplas samman
    med olika delar av just hjärnbarken.

  97. Klumparna är talamus. Ni minns
    kanske: hjärnans omkopplingsstation.

  98. Och när talamus
    skapar kopplingarna till hjärnbarken-

  99. -framför allt till pannloben
    längst fram i hjärnan-

  100. -ja, det är först då som barnet så
    smått kan börja tänka-

  101. -känna, minnas och framför allt
    ha en jaguppfattning.

  102. Jag menar att medvetandet
    är vår själ, vår personlighet.

  103. När man har fått det då är man en
    människa som måste respekteras.

  104. Ett litet barn är en mästare
    på att lära sig nya saker.

  105. Under de första åren suger det åt sig
    färdigheter som en tvättsvamp-

  106. -men hur det här går till är
    lite av ett mysterium för forskarna.

  107. Man har visat att barn har teorier
    om andra människors handlingar-

  108. -när de är 4-5 år,
    men vi vet från våra egna studier-

  109. -att barn förstår andra människors
    handlingar betydligt tidigare.

  110. Svaret kan vara att de har
    en finurlig genväg till kunskap.

  111. På spädbarnslabbet i Uppsala har man
    tittat på vad som händer i hjärnan-

  112. -när ett barn ser en annan människa
    utföra en handling.

  113. Man har mätt en hjärnaktivitet
    som kallas för myrytmen.

  114. Det är en stand by-aktivitet
    som alltid är igång-

  115. -bortsett från när man gör
    en viss handling.

  116. Då minskar myrytmen
    i de delar av hjärnan som används.

  117. Men det spännande är att den minskar
    även när man tittar på.

  118. Det kan vara nyckeln till barns
    fantastiska inlärningsförmåga.

  119. Det här är en enorm fördel,
    att tänka på en handling tar tid-

  120. -men att spegla
    en sån här handling går omedelbart.

  121. Det ger möjlighet att förstå andra
    människors handlingar-

  122. -omedelbart och direkt i stället
    för att försöka tolka dem.

  123. Det här fenomenet
    kallas för spegelneuronsystem.

  124. Nåt som nyligen upptäcktes hos vuxna-

  125. -och som forskarna i Uppsala
    visat även gäller för spädbarn.

  126. Barnets hjärna tränar alltså på
    handlingar bara genom att se på.

  127. Och man tror att spegelneuronsystemet
    hjälper barnet-

  128. -att sätta sig in i hur andra tänker
    och fungerar. En genväg till empati.

  129. En väldigt viktig del av hjärnan
    går ut på att förstå och tolka-

  130. -andra människors handlingar
    och känslor.

  131. För det är ju den mest komplexa
    formen av förståelse trots allt.

  132. Förmågan att leva sig in i vad andra
    människor tänker och känner-

  133. -är utmärkande för oss människor.

  134. Andra djur kan uppvisa empati och
    hjälpsamhet, men på en basal nivå.

  135. Redan några av de här små barnen
    klarar av ett mentalt trick-

  136. -som ingen annan art på jorden gör.

  137. I ett klassiskt test
    frågar psykologer barn-

  138. -vad som finns
    inuti en tändsticksask.

  139. När barnen märker att asken är fylld
    med nåt annat än tändstickor-

  140. -ställs de inför en ny fråga.

  141. Vad tror du nästa barn
    kommer säga att asken innehåller?

  142. -Pärlor.
    -Pärlor kommer de att säga då.

  143. Barn som är yngre än fyra år
    har svårt att skilja-

  144. -på sin egen
    och andras kunskap om världen.

  145. Men äldre barn har kommit över
    en mental tröskel-

  146. -och förstår att andra kan tro sånt
    som de själva vet inte stämmer.

  147. När jag frågar Gabriel samma sak,
    vad tror du han säger då?

  148. Jag tror
    att han säger också tändstickor.

  149. Också tändstickor?

  150. Den här förmågan
    kallas "theory of mind".

  151. Det är inträdesbiljetten
    till de vuxnas tankevärld.

  152. Först när det är på plats kan barnet
    till fullo förstå andras känslor.

  153. Att man kan hitta på, ljuga och
    manipulera och att man själv kan det.

  154. Numera vet forskarna betydligt
    mer om vad som händer i våra hjärnor-

  155. -jämfört med för bara några år sen.

  156. Men ibland drar man lite för
    stora växlar på forskningsresultat.

  157. En berömd amerikansk studie
    från 90-talet-

  158. -fick ambitiösa föräldrar att köpa
    klassisk musik åt sina barn.

  159. Framför allt av den här mannen.

  160. Mozarteffekten fick man fram
    när man studerade högskolestudenter.

  161. De försökte lösa vissa uppgifter
    och de fick höra på Mozartmusik.

  162. De blev faktiskt lite bättre
    på att lösa vissa problem.

  163. Många såg det som ett bevis
    för att hjärnan kunde påverkas-

  164. -och varför inte då intelligensen.

  165. Provet var en del
    av ett intelligenstest.

  166. Det visade sig att den här effekten
    den fanns bara i kanske 10 minuter.

  167. Sen rapporterade forskarna att de
    hade en betydligt sämre prestation-

  168. -så jag tror tyvärr inte att det är
    sant att man kan öka intelligensen-

  169. -med att bara lyssna på musik.

  170. Inga publicerade vetenskapliga
    studier tyder på en varaktig effekt-

  171. -på intelligenskvoten
    och intelligens rent allmänt.

  172. Det är en långlivad myt det här.

  173. Kanske för att musik
    känns väldigt trevligt-

  174. -och det borde
    förbättra funktionerna i hjärnan.

  175. Mozarteffekten stämmer alltså inte.

  176. Vi blir inte smartare
    bara av att lyssna på musik.

  177. Men som vi snart kommer att höra-

  178. -att man kan påverka hjärnan
    genom att spela musik.

  179. Forskarna vet att hjärnan är mer
    formbar än vad vi tidigare trott.

  180. Nu vet vi att undervisning-

  181. -att börja skolan precis som Alma
    och hennes klasskompisar-

  182. -är ett av de största stegen
    som hjärnan gör under sin livstid.

  183. Och exakt hur hjärnan påverkas
    av att lära sig läsa och skriva-

  184. -vet vi tack vare forskning på
    hundratals mycket speciella damer-

  185. -i södra Portugal.
    Europas sista analfabeter.

  186. Systrarna Amén och Silvina promenerar
    under den heta portugisiska solen.

  187. Då de växte upp var Portugal
    ett av Europas fattigaste länder-

  188. -och deras föräldrar behövde arbeta
    mycket för att försörja familjen.

  189. Ändå hade man inte råd
    att skicka alla barnen till skolan.

  190. Lillasyster Silvina
    fick den möjligheten-

  191. -och har arbetat som sekreterare
    sedan hon gick ut skolan.

  192. Storasyster Amén fick ta hand
    om hushåll och småsyskon.

  193. I dag är hon sjuttio år och saknar
    nåt som vi andra tar för givet.

  194. Förmågan att läsa och skriva.

  195. Alla försvann.

  196. Inget på utsidan antyder att de två
    systrarna skulle fungera olika-

  197. -trots deras skilda bakgrunder.

  198. Men forskare tror att skillnaden
    finns på insidan, i hjärnan.

  199. Jag kör till en liten fiskeby
    som heter Olhão-

  200. -för att samla in data
    till vår analfabetstudie.

  201. Det är unikt, för i Olhão
    hittar jag analfabeter-

  202. -som har släktingar
    som är läs- och skrivkunniga-

  203. -utan att introducera
    nya variabler i studien.

  204. Neuropsykologen Alexandra Reis har i
    samarbete med Karolinska Institutet-

  205. -tagit fram tester för att avslöja-

  206. -hur en hjärna som inte lärt sig läsa
    och skriva fungerar.

  207. Redan i det första testet
    händer något överraskande.

  208. Amén ombeds att namnge en rad
    vardagliga föremål så snabbt hon kan.

  209. Den uppgiften löser hon lika galant
    som sin läskunniga syster.

  210. Men då samma föremål
    visas på datorskärmen-

  211. -behöver Amén märkligt nog längre tid
    på sig för att namnge sakerna.

  212. Telefon.

  213. Prestationen sjunker i jämförelse
    med en läs- och skrivkunnig.

  214. De är inte vana att läsa av
    en visuell representation.

  215. Deras visuella system är inte
    programmerat för att tyda former.

  216. Analfabeters arbetsminne visar sig
    också vara betydligt sämre än andras.

  217. Normalt klarar man av att hålla en
    sekvens av sex-sju siffror i minnet.

  218. Men Amén
    får problem betydligt tidigare.

  219. 7, 2, 8, 6.

  220. 7, 8, 2, 3.

  221. Skillnaden är stor. Läs- och
    skrivkunniga minns sex-sju siffror.

  222. Analfabeterna har ett snitt på 3,5.

  223. Det kallas arbetsminneskapacitet.

  224. Det är ett extremt bra mått på den
    språkliga delen av arbetsminnet.

  225. Forskarnas nästa steg blir att hitta
    en fysisk förklaring till skillnaden.

  226. Skapar läs- och skrivkunnighet ett
    avtryck i hjärnans själva anatomi?

  227. Forskarna är speciellt intresserade
    av ett område: corpus callosum.

  228. När man läser och skriver...

  229. ...förs informationen
    mellan höger och vänster hjässlob.

  230. Det innebär att den här delen av
    corpus callosum sköter övergången.

  231. Eftersom Amén
    inte kan läsa och skriva-

  232. -så väntar vi oss att hitta
    en tunnare corpus callosum i Amén-

  233. -och en större i Silvina.

  234. MR-kameran avslöjar att det
    finns skillnader mellan hjärnorna.

  235. Améns corpus callosum
    är inte lika tjock som Silvinas-

  236. -och det finns bara en förklaring.

  237. Att lära sig en färdighet
    upp till man är åtta år-

  238. -kan förändra ens hjärna.

  239. Man hittar skillnader. Om man inte
    lär sig en färdighet vid rätt ålder-

  240. -så är hjärnan annorlunda,
    eftersom den är otränad.

  241. Bekämpningen av analfabetism i den
    fattiga världen är ett misslyckande.

  242. Hundratals miljoner barn
    kommer än i dag-

  243. -möta sitt vuxenliv
    utan förmågan att läsa och skriva.

  244. När man är läs- och skrivkunnig
    kan man jobba med det man gillar.

  245. Om jag skulle kunna läsa och skriva-

  246. -skulle jag jobba
    med nåt jag gillade.

  247. Jag skulle lära barnen att läsa.
    Det skulle ha kunnat vara så.

  248. Jag hade velat vara lärare.

  249. Nu vet vi att analfabetism inte bara
    skapar ett socialt utanförskap.

  250. Att förvägra utbildning bygger också
    ett permanent biologiskt handikapp.

  251. Amén fick aldrig välja ett annat liv-

  252. -men hon har visat vilken potential
    evolutionen byggt in i hjärnan.

  253. Amén och andra analfabeter är
    viktiga för att visa att inlärning-

  254. -av en ny färdighet inte bara
    förändrar den kognitiva processen-

  255. -utan också kan förändra
    hjärnans anatomi.

  256. Fredrik Ullén, hjärnforskare
    och dessutom konsertpianist.

  257. Har analfabeter och barn
    som spelar piano någon koppling?

  258. Det är två sidor av samma mynt.

  259. Det visar hur ödesdigert det kan
    bli om hjärnan är understimulerad.

  260. Men det vi och andra har sett
    när vi tittar på barn som spelar-

  261. -är att den tidiga träningen kan vara
    positiv för hjärnans utveckling.

  262. Vissa delar av hjärnan
    blir större och mer välutvecklade.

  263. Vi har en studie
    där vi tittar på konsertpianister.

  264. De var vuxna men de har övat otroligt
    mycket genom hela livet-

  265. -från tidig barndom och där tittade
    vi på hjärnans vita substans.

  266. De delar av hjärnan som innehåller
    kopplingar mellan hjärnområden.

  267. Den var mer välutvecklad
    hos de här pianisterna.

  268. Vi tror att nervtrådar
    som går i de här områdena-

  269. -har förmodligen blivit lite tjockare
    av att användas mycket.

  270. Vi tror att myelinskidorna
    som omger nervtrådarna-

  271. -och gör att de kan leda
    impulser fort har också vuxit.

  272. Hjärnan låter
    som en träningsbar muskel.

  273. Den är ännu mer formbar.

  274. Vi vet att nästan alla aspekter av
    hjärnan, hur nervcellerna fungerar-

  275. -och hur välutvecklade fibrerna är
    påverkas av träning.

  276. Hjärnan är ett oerhört plastiskt
    och formbart system.

  277. Men hur viktigt är den här kunskapen?
    Ska vi dra nytta av den?

  278. Den är jätteviktigt, av två aspekter.

  279. Det ena är att när vi musicerar,
    så tränar vi de delar av hjärnan-

  280. -som vi använder
    när man spelar piano till exempel.

  281. Men forskningen visar att barn
    som får aktiv musikundervisning-

  282. -blir också bättre på mycket annat.

  283. Det finns studier
    med omfattande IQ-tester-

  284. -före och efter musikalisk träning.

  285. De blir bättre
    på de flesta av de här testerna.

  286. Spridningseffekten är intressant.

  287. Det låter som vi som inte har spelat
    nåt instrument kör med modem-

  288. -medan de kör med bredband.

  289. Det finns säkert andra aktiviteter
    som stimulerar hjärnan.

  290. Men samtidigt
    så har det du gör betydelse.

  291. Det är viktigt att barnen får en
    stimulerande och utmanande miljö.

  292. Framförallt finns det ingen gräns
    på vad en dålig miljö-

  293. -för hur mycket den kan förstöra.
    Det är klart att genetiken påverkar.

  294. Man kan inte göra mirakel, men barn
    behöver en stimulerande miljö.

  295. Tack, Fredrik.

  296. Hjärnan är i allra högsta grad
    formbar i tidiga år.

  297. Att lära sig läsa, skriva och träna
    ett instrument optimerar hjärnan.

  298. Fundera på om skolan, samhället,
    föräldrar ska dra nytta av det.

  299. Kan vi, vill vi, bör vi utnyttja
    barnets otroliga inlärningspotential?

  300. Kanske barnen ska vara tvåspråkiga
    innan de börjar skolan?

  301. Eller är de redan nu fullproppade
    av intryck och information?

  302. Fundera på det till nästa vecka.
    Då följer vi hjärnan in i nästa fas-

  303. -av sitt liv: Hjärnan blir tonåring.
    Missa inte det.

  304. Sexdebuten är bara en del
    i ett större steg för hjärnan.

  305. Det är en högre aktivering
    i pannloben och hjässloben.

  306. Att göra flera saker samtidigt
    är nåt vi försöker göra mer och mer.

  307. Den här förändringen drivs
    av tekniska möjligheten till det.

  308. Översättning: Miguel Herranz
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Den unga hjärnan

Avsnitt 1 av 3

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett barns hjärna är oerhört dynamisk, och mer formbar än en muskel. Genom studier av analfabeter vet forskarna att hjärnans själva anatomi förändras när barn får lära sig läsa och skriva. Nu visar det sig också att andra aktiviteter, som till exempel musikalisk träning, påverkar hjärnan på ett överraskande sätt. Man tror att barns snabba inlärning förstärks av de märkliga spegelneuronerna.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen
Ämnesord:
Allmän medicin, Hjärna, Medicin, Nervsystemet, Neurologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i En hjärnas födelse och död

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn hjärnas födelse och död

Den unga hjärnan

Avsnitt 1 av 3

Barns hjärnor är mer formbara än muskler. När barn lär sig läsa och skriva förändras hjärnans själva anatomi.

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn hjärnas födelse och död

Den mognande hjärnan

Avsnitt 2 av 3

Ungdomar kan vara lynniga, impulsiva och omdömeslösa. Förklaringen kan vara att deras hjärnor inte är helt utvecklade. Och vad händer i hjärnan när vi blir kära?

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn hjärnas födelse och död

Den åldrande hjärnan

Avsnitt 3 av 3

Det är mycket negativt som händer när hjärnan blir gammal. Men vissa funktioner blir faktiskt bättre med åren och sådana som förlorats kan återskapas.

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Unga vuxna och unga vuxnas identitetsutveckling

Björn Wrangsjö, docent i barn- och ungdomspsykiatri, konstaterar att psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem. Han har studerat två grupper med stora likheter och skillnader. Unga som tillbringar nästan all tid vid datorn och på nätet och unga som ansluter sig till islamistiska rörelser. Här försöker Björn ge en beskrivning av deras livsläge och vad deras sökande går ut på. Föreläsningen avslutas med en frågestund tillsammans med Folkhälsominister Gabriel Wikström och moderator Maria Edlund. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

En styv lem

Fjong, bånge, ståfräs - kärt barn har många namn. Men det uteblivna ståndet kan vara svårare att prata om. Gynekologen Göran Swedin tycker att det smusslas för mycket kring sex. Han anser också att män fokuserar för mycket på att prestera, något som också är temat i kortfilmen ”Första gången” av Anders Hazelius.