Titta

En hjärnas födelse och död

En hjärnas födelse och död

Om En hjärnas födelse och död

En människas hjärna är en oerhört komplex organism. Vi följer hjärnans utveckling under en livstid - från det unga barnets nyfikna och receptiva hjärna till den kloka och erfarna, men i värsta fall demensdrabbade, äldre hjärnan. Med hjälp av avancerad grafik kryper vi in i skallen på barn, tonåringar och pensionärer för att se vad som händer i hjärnan när den lär sig läsa och skriva, när den blir förälskad, och när den drabbas av sjukdomar som stroke och Alzheimer.

Till första programmet

En hjärnas födelse och död : Den åldrande hjärnanDela
  1. Vi har kommit till sista delen
    i serien om hjärnans liv.

  2. Det handlar om den åldrande hjärnan.

  3. Den vi alla kan få
    om vi har turen att leva så länge.

  4. Det är fantastiskt att bli gammal.
    Prestandan försämras en del.

  5. Man orkar inte springa lika fort
    eller lyfta lika tung.

  6. Men tänk på all erfarenhet
    som lagras i hjärnan.

  7. Här inne i var och en av oss
    finns en unik samling kulturhistoria-

  8. -alla minnen och händelser
    som hjärnan har upplevt.

  9. Sen är det det där med minnet.

  10. Det är otroligt att en händelse
    för ett halvt sekel sen-

  11. -kan sitta som fastetsad på vissa.

  12. Titta, Yngve. Där går en massa bilar
    efter varandra-

  13. -precis som i San Diego.
    kommer du ihåg?

  14. -Att vi var i Kalifornien minns jag.
    -Du såg på alla taxibilarna.

  15. Du tog upp kameran och sa:
    "Titta, fler och fler bilar kommer."

  16. -Nej.
    -Jag kommer ihåg det glasklart.

  17. Inget vet exakt hur minnen lagras-

  18. -men vi vet
    att hippocampus är viktig.

  19. Om inte den aktiveras till exempel
    vid en udda händelse i San Diego-

  20. -kommer händelsen inte att lagras.

  21. Eftersom en händelse är kopplad
    till många saker-

  22. -platsen, personer som var där,
    kommentarer, ljud och dofter-

  23. -så sparas det som olika delminnen.

  24. Här i hjärnbarken,
    hjärnans yttersta lager-

  25. -finns specialområden
    för olika sinnesintryck.

  26. Ljudintryck lagras här på sidorna.

  27. Synintrycken lagras här i nacken.

  28. Tillsammans bildar delminnena länkar
    som bygger upp minnet av händelsen.

  29. Att han inte minns händelsen
    av paraden av taxibilar i San Diego-

  30. -betyder inte att minnet är borta.

  31. Vi var i en backe.
    Då kom en bil efter en annan.

  32. Beståndsdelarna kan finnas kvar
    och ge en förnimmelse av bekanthet.

  33. Men för att vi ska minnas något
    måste alla delminnena få kontakt-

  34. -och aktiveras samtidigt.

  35. Sån här glömska
    eller oförmåga att minnas-

  36. -händer oss alla, gammal som ung,
    men det blir vanligare med åren.

  37. Det är inte konstigt. Hjärnan
    förlorar skärpa när den blir äldre.

  38. Antalet nervceller minskar. Antalet
    dendriter, axoner och synapser också.

  39. Signalämnen som styr hjärnaktivitet
    som serotonin minskar också.

  40. Hela hjärnvolymen minskar.
    Hjärnbarken med hela 20 procent.

  41. Men deppa inte ihop.
    Allt blir inte sämre med åren.

  42. Det finns funktioner som blir bättre.

  43. Hela minnet försämras inte,
    eller hur, Agneta Herlitz?

  44. Nej, för minnet består av fler delar
    än det episodiska minnet.

  45. Primärminnet är det vi kan ha
    i vårt medvetande här och nu.

  46. Jag visar dig siffror, så försöker du
    komma ihåg dem. Är du beredd?

  47. Här kommer siffrorna.

  48. Nu får du rabbla upp dem.

  49. 8, 1, 3, 5, 7, 4, 1, 6.

  50. Nästan. Man ska komma ihåg
    ungefär sju såna här siffror.

  51. Det gör både gammal och ung.

  52. Primärminnet försämras inte
    i åldrandet.

  53. Däremot försämras arbetsminnet.

  54. Som exempel ska jag läsa upp
    några siffror, lite färre siffror.

  55. Du ska försöka
    komma ihåg siffrorna baklänges.

  56. I motsatt ordning.
    Jag läser dem ganska snabbt.

  57. 5, 9, 3, 8, 7.

  58. 7, 8, 3, 9, 5.

  59. -Bra!
    -Var det det?

  60. Du klarade fem siffror baklänges.

  61. Där fick du jobba med arbetsminnet.

  62. Det är mer krävande och där ser man
    en försämring i åldrandet.

  63. -Långtidsminnet, då?
    -Det episodiska minnet är det...

  64. ...att komma ihåg det som har hänt.
    Våra vardagliga händelser.

  65. Där ser man en försämring.
    Den kan börja i 30-35-årsåldern.

  66. Vi har också det semantiska minnet
    och det är vår faktakunskap.

  67. Det försämras inte med åldrandet.

  68. Man kommer ihåg huvudstäder
    eller vem som landade på månen.

  69. Precis. Det minnet försämras inte.
    Det har byggts upp under hela livet.

  70. Det kan vara bättre i hög ålder-

  71. -än i medelåldern eller i unga år.

  72. Hur blir det episodiska minnet sämre
    och det semantiska bättre?

  73. Antagligen för att episodiska minnet
    kräver att många hjärndelar fungerar.

  74. Det är många delar av hjärnan
    som kan försämras i åldrandet.

  75. Ja, en del goda nyheter i alla fall.

  76. Man ska gärna ägna sig
    åt korsord och frågesport-

  77. -för den äldre hjärnan
    är mer formbar än man tror.

  78. I dag vet vi att man inte ska ge upp
    ens om hjärnan råkar ut för skador.

  79. Och sen så har jag...

  80. -Ja, just det. Du går på sång.
    -Ja, sång.

  81. Britt-Marie råkade ut för det
    som årligen drabbar tusentals-

  82. -som förändrar deras liv
    på ett ögonblick - en stroke.

  83. Den vanligaste orsaken är en propp.

  84. Att blodet som ska syresätta cellerna
    helt enkelt inte kommer fram.

  85. Ett stort område
    här på vänster sida, här uppe-

  86. -fick problem med syretillförseln
    och nervcellerna dog.

  87. Sen vet jag inte riktigt.
    Jag har en som... Nej.

  88. Konsekvensen blev dramatisk.
    Britt-Maries talförmåga var borta.

  89. Blodproppen inträffade
    i ett mycket känsligt område.

  90. Precis här ligger området Broca
    som är viktigt för talförmågan.

  91. Får man en skada här kan man
    börja prata i en telegramstil-

  92. -om man har kvar sin talförmåga.

  93. Britt-Maries propp förstörde
    ytterligare ett viktigt språkområde.

  94. Det här - Wernickes område.
    Det är här språkförståelsen sitter.

  95. Med en skada där är det svårt
    att begripa vad andra säger.

  96. Hjärnan är
    en fantastisk konstruktion.

  97. Den kan i viss mån reparera sig själv
    och hantera en sån skada.

  98. Man säger att hjärnan är plastisk.

  99. Här på andra sidan hjärnan-

  100. -finns delar som är sammankopplade
    med Brocas och Wernickes områden-

  101. -som delvis aktiveras när vi talar.

  102. Nu vet man att de har
    en slumrande potential för mer.

  103. Du hade fått afasi.

  104. Via corpus callosum,
    motorvägen mellan hjärnhalvorna-

  105. -kan språkfunktionerna överföras
    och återuppstå på den högra sidan.

  106. Kan du komma ihåg vad som hände?
    I början var det ingen läsning alls.

  107. -Nu läser du mer.
    -Ja, nu går det mycket bättre.

  108. Det kan ta lång tid, men med övning
    kan många patienter återfå förmågan-

  109. -att tala och förstå andra tack vare
    hjärnans förmåga att bygga om sig.

  110. Den här hjärnan kommer från en man
    som inte ens blev 50 år.

  111. Det märks inget konstigt med den
    så här utifrån-

  112. -men med modern avbildningsteknik
    kan man se att den är förstörd inuti.

  113. Den har drabbats av hjärnans fiende.

  114. En sjukdom som det i dag inte
    finns någon bot mot - alzheimer.

  115. Så här ser en frisk hjärna ut.
    Här är en hjärna med plack-

  116. -som är typiskt för alzheimer.

  117. Ju rödare och gulare bilden är
    desto mer plack finns det i hjärnan.

  118. Bilderna har tagits med en PET-kamera
    vid Karolinska institutet-

  119. -och visar tydligt hur hela hjärnan
    drabbas vid alzheimer.

  120. Det är jobbigt. Det är talet.
    Du hör ju.

  121. Jag tror att det är mycket
    man vill säga, men inte kan.

  122. Den här glömskan.
    Helt plötsligt kommer man inte ihåg.

  123. Timo var bara 56 år
    när plötsligt något gick fel.

  124. En morgon på jobbet var det
    som om något blockerades i huvudet.

  125. Timo tittade på datorn och kunde inte
    minnas vad han skulle göra med den.

  126. Det var helt... Gardinen bara...

  127. Hej, hej.

  128. Utbrändhet trodde företagsläkaren,
    men senare kom beskedet:

  129. Timo hade,
    trots sin ålder, fått alzheimer.

  130. -Nu är det dags igen.
    -Det var ett tag sen vi sågs senast.

  131. Jag vill att du talar om vad du ser.

  132. Penna...

  133. Domarpipa...

  134. Det är ovanligt att man drabbas
    av alzheimer så tidigt som Timo-

  135. -men det är den vanligaste
    demenssjukdomen i västvärlden.

  136. Det är en...

  137. Jaha... Det är en...

  138. Nej.

  139. Om vi liknar en nervcell vid ett träd
    som har en stam med många grenar-

  140. -och till slut blad.

  141. Så är bladen som nervcellernas
    kontakter eller synapser.

  142. När man blir gammal
    förlorar man synapser-

  143. -ungefär som ett träd
    som tappar löven på hösten.

  144. Alzheimer
    drabbar nästan hela hjärnan.

  145. Det börjar i tinningloben här
    och sen sprider det sig.

  146. Det som sprider sig är ett protein
    som trasslar ihop sig-

  147. -och bildar små,
    gummiliknande nystan - plack.

  148. Det förstör för nervcellerna.

  149. Placken lägger sig
    mellan nervcellernas kopplingar-

  150. -så att de inte får kontakt.

  151. Den klumpar ihop sig runt cellernas
    nervutskott som sakta skadas.

  152. Skadade nervceller
    fungerar inte som de ska-

  153. -och en efter en
    slås olika funktioner ut.

  154. Minnet är det som drabbas först.

  155. Det sista man lär sig som barn
    det är ju att minnas.

  156. Det är det som försvinner först
    vid Alzheimers sjukdom.

  157. Alzheimer är en tillbakagång
    av hjärnans funktioner.

  158. Det finns i dag över 100 läkemedel
    som botar alzheimer hos möss-

  159. -men inget som gör människor friska.

  160. Man kan lindra symptom,
    men inte hejda sjukdomen.

  161. Trots att alzheimer är känd
    sen början av 1900-talet-

  162. -är sjukdomen ett mysterium.

  163. Man vet att ämnen är inblandade,
    men man vet inte varför de bildas-

  164. -och de kan inte vara
    den enda förklaringen.

  165. I Göteborg söker man nya ämnen
    i hjärnan som kan vara inblandade.

  166. Det är bra. Det droppar fint här.
    Sitt still. Det är färdigt snart.

  167. Kanske finns svaret i Timos
    och andra patienters ryggar.

  168. Vätskan innanför ryggraden
    har en förbindelse med hjärnan.

  169. Genom att analysera prover
    från patienter-

  170. -hoppas forskarna hitta något nytt
    för att förstå och angripa sjukdomen.

  171. Man har redan spännande kandidater.

  172. Ja, det har vi.
    Vi har hittat nya proteinfärgningar-

  173. -som vi jobbar med för att utveckla
    nya metoder som kan användas.

  174. Än så länge finns inget bot-

  175. -men nya läkemedel testas
    runt om i världen.

  176. Om de hinner hjälpa Timo
    återstår att se.

  177. Jag försöker leva.

  178. -Att träffa folk är viktigt.
    -Annars är det...

  179. Det är viktigt.

  180. De flesta forskare tror
    att vi ska lyckas-

  181. -att kuva den obehagliga,
    skoningslösa hjärnsjukdom.

  182. Det är inte bara där
    det görs framsteg.

  183. Forskare gör ständigt nya upptäckter-

  184. -som kullkastar gamla sanningar
    om hjärnans obevekliga förfall.

  185. Det fanns en uppfattning
    tills för tio år sedan-

  186. -att de hjärnceller man föds med
    behåller man hela livet-

  187. -och det blir inga nya.
    I dag vet vi bättre.

  188. Barnet nybildar hjärnceller.
    Tonåringen nybildar hjärnceller.

  189. Vuxna nybildar hjärnceller
    och gamla nybildar hjärnceller.

  190. De nya hjärncellerna
    bildas främst i ett par strukturer-

  191. -som ligger inne
    i hjärnans tinninglober.

  192. De heter hippocampus.

  193. De stamcellerna kan i sin tur
    bilda speciella celler.

  194. De verkar få en kick
    att bege sig till ett visst ställe-

  195. -men vi vet lite om hur det styrs
    och vilka effekter det kan få.

  196. Att det nybildas hjärnceller innebär
    att vi får nya resurser.

  197. När vi lär oss att utnyttja dem
    och förstår hur de kan användas-

  198. -kommer vi kanske att få hjälp med
    att reparera delar av hjärnan-

  199. -som har skadats
    eller har påverkats av sjukdom.

  200. Drömmen är att kunna stimulera
    nybildandet av hjärnceller.

  201. Forskning visar att det är möjligt.

  202. I en klassisk studie
    lät man möss leva i olika miljöer.

  203. Ett gäng fick leva i en tom miljö-

  204. -och ett fick leva i en rolig miljö
    som framstår som ett nöjesfält.

  205. Här finns det hjul att motionera i,
    gångar att krypa i-

  206. -och upptäcka och leka i.

  207. Det visade sig föga överraskande-

  208. -att mössen i den roliga buren
    blev livligare och piggare.

  209. Men dessutom blev de också friskare
    och levde längre.

  210. Det riktigt överraskande var
    när man tittade på mössens hjärnor.

  211. Hos mössen i den roliga miljön pågick
    nybildandet av hjärnceller för fullt.

  212. Men i hjärnan på de här krabaterna-

  213. -som bodde i den tomma miljön-

  214. -så hade nybildandet av hjärnceller
    helt och hållet avstannat.

  215. Hemligheten verkar alltså ligga i
    att ständigt aktivera hjärnan-

  216. -ge den nya intryck, skapa
    berikade miljöer som forskarna säger.

  217. Med den kunskapen undrar man
    varför så många äldreboenden-

  218. -är så torftiga och ostimulerande.

  219. Det går att skapa bättre miljöer
    utan allt för stora resurser.

  220. På äldreboendet Tallhöjden har man
    plockat ihop fotografier och föremål-

  221. -som för de äldre tillbaka i tiden,
    väcker minnen och stimulerar samtal.

  222. Det här är Pinglan.
    Hennes närvaro, visar forskning-

  223. -har positiva effekter
    för de äldres välbefinnande.

  224. -Tv-spel håller i gång hjärnan.
    -Pasta, då?

  225. Frågesport är populärast,
    men spel som lockar till rörelse-

  226. -och att koordinera rörelser
    tror man har de störst effekterna.

  227. Ja, man kan göra en hel del
    för att hålla hjärnan i form.

  228. Men att vi är i händerna
    på våra gener står ganska klart-

  229. -när vi hör talas om den här damen.

  230. Genomsnittsåldern för en hjärna
    är 82 år om du är kvinna-

  231. -och 78 år om du är man.

  232. Det här är Jeanne Calment.
    Hon dog 1997-

  233. -var född 1875
    och blev således 122 år gammal-

  234. -och såvitt man vet
    den som är äldst någonsin.

  235. Det intressanta förutom
    att hon blev gammal och är så söt är-

  236. -att hon var klar i knoppen
    ända in i mål.

  237. Det trots att hon drack portvin
    och rökte ända tills hon var 119.

  238. För att veta hur det hänger ihop
    ska vi besöka ett projekt i Italien-

  239. -där vi får träffa andra pigga
    och fräscha hundraåringar.

  240. Gaetano fyllde nyss 100 år.

  241. Han bor i Bologna över en verkstad
    med sin 75-årige son Vittorio.

  242. Visst, kroppen är stel
    och tanken är inte lika snabb-

  243. -men han är frisk och lever ett gott
    och självständigt liv.

  244. Han är inte särskilt ensam om det.

  245. Det intressanta med hundraåringar är
    att hälften av dem är mycket friska.

  246. De har sluppit svårare sjukdomar
    under hela livet-

  247. -eller så får de sjukdomarna
    15-20 år senare.

  248. Här i Bologna söker forskarna svaret
    på varför vissa kan bli så gamla-

  249. -utan att drabbas av alzheimer
    och andra demenssjukdomar.

  250. -Trevligt att träffas.
    -Jag känner igen er.

  251. Vi tror att förmågan att leva
    tills man blir 100 år utan problem-

  252. -och att slippa svåra sjukdomar
    är en fråga om gener-

  253. -men även en fråga om
    att leva i rätt miljö-

  254. -det vill säga näring, livsstil
    och så vidare.

  255. -Ska man äta här?
    -Javisst, det ska vi göra!

  256. Gaetano är ingen renlevnadsmänniska.
    Han rökte tills han blev 70-

  257. -och han tar kaffe med kask dagligen.

  258. För hans del är nog hemligheten
    just gener, men vilka gener?

  259. -Du vill ha läkaren på besök.
    -Så där ja.

  260. Sen flera år har forskarna letat
    efter långlivsgener hos 100-åringar.

  261. Redan nu har man hittat genvarianter
    som är vanligare hos dem.

  262. Inte minst i en speciell del
    av arvsmassan - mitokondrie-DNA.

  263. En samling gener som ligger utanför
    vår huvudsakliga arvsmassa.

  264. Mitokondrie-DNA är som en cirkel.

  265. Vi är intresserade av flera ställen
    i denna cirkel.

  266. Särskilt området som kallas D-loop.

  267. Det skiljer sig avsevärt
    mellan hundraåringar och ungdomar.

  268. Mitokondrie-DNA styr dels
    alla cellers energiproduktion-

  269. -dels pratar det hela tiden
    med andra gener i cellens kärna.

  270. Teorin är att den kommunikationen
    har betydelse för åldrandet.

  271. -Stig på.
    -Vi är forskare på universitetet.

  272. Nyligen inleddes den största studien
    om friskt åldrande.

  273. Man har undersökt hälsotillståndet-

  274. -och skannat arvsmassan hos
    2 500 syskonpar över 90 år.

  275. Som systrarna Novella och Nara Rossi.

  276. De är 92 och 97 år,
    men känner sig inte särskilt gamla.

  277. -Jag känner mig ung.
    -Och jag mittemellan.

  278. Man har hittat genvarianter som är
    vanligare hos de som levt länge.

  279. Vad genvarianterna gör
    för att skydd hjärnan vet man inte-

  280. -men Claudios teori är att åldrande
    har med inflammationer att göra.

  281. De som blir gamla
    utan allvarliga åkommor-

  282. -är de som har en balans mellan
    inflammation och antiinflammation.

  283. Det motverkar inflammationsprocessen.

  284. Hela livet attackeras vi
    av bakterier och mikroorganismer.

  285. Det är en anledning till
    att kropp och hjärna bryts ner.

  286. De genvarianter som forskarna har
    hittat tycks stärka immunförsvaret.

  287. Det kanske är förklaringen till
    att de har lyckats leva så länge-

  288. -med hjärnan i gott skick.

  289. Själva hoppas de att kropp
    och hjärna ska hålla i många år till.

  290. -Ja, jag gör det.
    -Jag också.

  291. Jag blir kvar så länge jag får.

  292. Vi är inte kvicka,
    men vi har god hälsa.

  293. Man kan byta en arm mot en protes.

  294. Man kan transplantera lever
    och organ som slutat att fungera.

  295. Stannar hjärtat
    kan man få en pacemaker.

  296. Det enda organ som vi inte
    kan transplantera eller ersätta-

  297. -ja, det är naturligtvis hjärnan.

  298. Det finns forskare som ser ett
    scenario där vi med hjälp av datorer-

  299. -kan simulera den mänskliga hjärnan
    med ettor och nollor.

  300. Så när kroppen slutar fungera-

  301. -ska man kunna ladda ner
    hjärnans innehåll på datorn.

  302. Hela din personlighet, dina tankar
    och upplevelser in på en hårddisk.

  303. Där lever du i en virtuell värld-

  304. -utan att du märker
    någon större skillnad i all evighet.

  305. Det kanske inte är något
    som tilltalar alla direkt.

  306. Dessutom förutsätter det
    att jaget ryms i enbart hjärnan.

  307. Med den kusliga framtidstanken
    avslutar vi vår serie-

  308. -om hjärnans liv och död.

  309. Översättning: Maria Grimstad
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Den åldrande hjärnan

Avsnitt 3 av 3

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

När hjärnan blir gammal händer mycket negativt: antalet hjärnceller minskar, minnet fallerar och risken för hjärnsjukdomar ökar. Men allt är inte nattsvart. Idag vet forskarna att det sker en nybildning av hjärnceller hela livet, att vissa minnesfunktioner märkligt nog blir bättre med åren och att hjärnan tack vare sin formbarhet kan återskapa funktioner som förlorats vid till exempel en stroke. Alltfler av oss når den magiska 100-årsgränsen, många med hjärnans funktioner i behåll, och nu börjar man förstå vad det är i vår miljö och vår biologi som gör det möjligt.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen
Ämnesord:
Allmän medicin, Hjärna, Medicin, Nervsystemet, Neurologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i En hjärnas födelse och död

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn hjärnas födelse och död

Den unga hjärnan

Avsnitt 1 av 3

Barns hjärnor är mer formbara än muskler. När barn lär sig läsa och skriva förändras hjärnans själva anatomi.

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn hjärnas födelse och död

Den mognande hjärnan

Avsnitt 2 av 3

Ungdomar kan vara lynniga, impulsiva och omdömeslösa. Förklaringen kan vara att deras hjärnor inte är helt utvecklade. Och vad händer i hjärnan när vi blir kära?

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn hjärnas födelse och död

Den åldrande hjärnan

Avsnitt 3 av 3

Det är mycket negativt som händer när hjärnan blir gammal. Men vissa funktioner blir faktiskt bättre med åren och sådana som förlorats kan återskapas.

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Sensorer ger norhörningar en ny chans

På många ställen i världen pågår tjuvjakt av utrotningshotade djur, till exempel noshörningar och elefanter. Som en del i kampen för att rädda de hotade djuren har Fredrik Gustafsson, professor i sensorinformatik, och hans kollegor startat ett projekt i Kenya där man utnyttjar modern sensorteknik för att spåra tjuvjägarna. Här visar han hur man har använt tekniken och testat den på Kolmårdens djurpark. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Kåt hela livet

Sex mellan äldre ses som något äckligt, säger före detta RFSU-basen Margo Ingvardsson. Numera kämpar hon för äldres rätt till sin sexualitet. Forskningen visar att passionen och driften finns kvar, även när man har blivit gammal och skröplig.