Titta

Rasismens historia

Rasismens historia

Om Rasismens historia

Hur kunde en enda belgisk kung personligen äga Kongo? Hur kunde lilla England styra över en femtedel av jordens yta? Varför blev så många i hela världen lyckliga när Barack Obama blev vald till president i USA? Vi får lära oss om kolonialismen, slavhandeln och de vita européernas övergrepp mot olika folkslag i hela världen. Genom starka bilder, dramatiseringar, intervjuer och ett rikt dokumentärt material berättas historien om européernas rasistiska handlingar. Genom att förklara vilka drivkrafter som låg bakom rasismen kan vi också ställa frågor om demokrati, jämlikhet och respekt i ett nutida perspektiv.

Till första programmet

Rasismens historia : Att göra motståndMaterialDela
  1. Räck upp en hand,
    ni som inte har sett honom förut.

  2. USA:s president, Barack Obama.
    Det som är speciellt med honom-

  3. -är att han som son till
    en svart pappa och en vit mamma-

  4. -för inte så länge sedan inte skulle
    kunna ha fått det här jobbet.

  5. Bara på grund av en enda sak,
    hans hudfärg.

  6. Människorna på det här gamla fotot
    ser glada ut.

  7. Varför har de samlats här?
    Vad tittar flickan på?

  8. Hon tittar på Rubin Stacy
    som just blivit hängd-

  9. -anklagad för att ha försökt antasta
    en vit kvinna.

  10. Att bli dödad av en grupp människor
    utan rättegång kallas lynchning.

  11. I USA:s sydstater lynchades
    2 500 svarta i början av 1900-talet.

  12. För publiken var en lynchning
    en kul show.

  13. Lynchning är ett sätt
    att avrätta folk utan rättegång.

  14. Det är förbjudet förstås.
    Man får inte ta lagen i egna händer.

  15. Ändå lynchar man folk offentligt
    i sydstaterna.

  16. Man står bredvid
    och blir fotograferad.

  17. Det är något man är stolt över
    och inte försöker dölja.

  18. Det hade man omöjligen kunnat göra
    om det inte var socialt accepterat.

  19. Man gjorde till och med vykort
    av lynchningar.

  20. Det visade sig att Rubin Stacy var
    en hemlös jordbruksarbetare-

  21. -som hade tiggt mat.

  22. När han kom till kvinnans hem hade
    hon blivit rädd och ropat på hjälp.

  23. Ett gäng vita män sköt Rubin Stacy-

  24. -och hängde upp honom
    utanför kvinnans hus.

  25. Som tur är fanns det människor
    som kämpade mot orättvisorna.

  26. Det är dem som det här programmet
    ska handla om.

  27. Efter nazisternas folkmord
    på sex miljoner judar-

  28. -bestämde sig människor i hela
    världen för att säga "Aldrig mer".

  29. Det skulle vara slut med rasism
    och folkmord. Man förbjöd länder-

  30. -att behandla folk illa
    p.g.a. hudfärg, religion eller kön.

  31. Men i USA, framför allt i de södra
    staterna, fanns det speciallagar-

  32. -som bestämde att svarta
    inte fick rösta-

  33. -inte fick sitta på bussäten
    reserverade för vita-

  34. -inte fick gå på samma biografer,
    inte äta på samma restauranger-

  35. -eller besöka toaletter för vita.

  36. Lagarna kallades för
    Jim Crow-lagarna.

  37. Jim Crow var en elak skämtfigur-

  38. -som de vita använde
    för att trycka ner och mobba svarta.

  39. I Sydafrika var det ännu värre.
    Där skrevs nya raslagar-

  40. -som skilde vita från svarta
    helt och hållet.

  41. Man fick bättre hus
    och bättre utbildning.

  42. Man fick alla möjliga chanser-

  43. -att leva ett bra liv om man var vit.

  44. Men om man var svart-

  45. -fick man inte föreställa sig-

  46. -att man kunde bli lika bra
    och ha det lika gott.

  47. Det här rasistiska systemet
    kallades för apartheid-

  48. -och betydde att svarta inte fick gå
    någonstans utan tillstånd från vita.

  49. De fick bo i fattiga områden
    utan el och vatten.

  50. Många tvingades att jobba för nästan
    ingenting i de vitas guldgruvor.

  51. Det här är en ung advokat
    i Sydafrika.

  52. Ihop med flera tusen andra började
    han gå in på bussar och tåg-

  53. -toaletter och postkontor
    som bara var till för vita.

  54. Bara för att demonstrera
    hur löjliga lagarna var.

  55. Sydafrika är ett land med många
    raser. Det finns plats för alla.

  56. Mannens namn är Nelson Mandela.

  57. Organisationen som han var med i
    heter ANC.

  58. 1955 skrev ANC,
    African National Congress-

  59. -ett dokument
    som fick namnet Frihetsdeklarationen.

  60. I Frihetsdeklarationen står det att
    alla som lever och bor i Sydafrika-

  61. -ska ha lika rättigheter
    oberoende av ras, kön...

  62. ...och religiös tillhörighet.
    Det är i dag grundlagen.

  63. Men att kräva lika rättigheter
    var livsfarligt.

  64. Spänningen i samhället kulminerade
    i Sharpeville 1960-

  65. -då polisen öppnade eld
    mot obeväpnade demonstranter-

  66. -och dödade 69 människor.

  67. Kort därefter förbjöds ANC
    och tvingades gå under jorden.

  68. Ungefär samtidigt i USA
    började den här mannen bli känd.

  69. Han heter Martin Luther King, en av
    ledarna för medborgarrättsrörelsen.

  70. ...så att folket kan bli fritt
    och så att polisen inte slår dem.

  71. Svarta började utveckla
    en slags alternativ kunskap.

  72. En ny slags ideologi som säger-

  73. -att vi inte ska ha ett system
    där en ras styr en annan ras.

  74. Vi ska ha ett system där
    jämlikhet och rättvisa är för alla.

  75. Vi vill kunna rösta, vi vill kunna bo
    där vi känner för att bo-

  76. -och åka i vilket tåg och gå in
    på vilken restaurang som helst.

  77. När Gloria var fjorton
    bestämde sig hon och åtta andra barn-

  78. -för att börja på en skola
    som hette Little Rock High.

  79. Det var en skola där det fram till nu
    bara hade gått vita elever.

  80. Folk hade åkt dit från Alabama,
    Mississippi, Georgia...

  81. Tennesse, till och med.

  82. De ville vara säkra på att det inte
    kom någon svart elev till skolan.

  83. USA:s president bestämde att Gloria
    och de andra skulle få gå i skolan-

  84. -och skickade dit soldater
    för att skydda dem när de gick in.

  85. Det var ett hav av människor
    som skrek:

  86. "Keep the niggers out of our school!
    You don't belong here!"

  87. Vem skrek de åt? Åt mig.

  88. Hur kan så många människor
    ha så mycket hat mot-

  89. -att jag vill
    skaffa mig en utbildning?

  90. Inför hundratusentals människor
    håller Martin Luther King-

  91. -ett av världshistoriens mest kända
    tal i USA:s huvudstad Washington.

  92. Vi kan aldrig vara tillfreds
    så länge svarta tvingas utstå-

  93. -polisbrutalitetens fasor.

  94. Vi kan aldrig vara tillfreds så länge
    våra barn förnekas sin identitet-

  95. -av skyltar som förkunnar:
    "Endast vita."

  96. Nej, vi är inte tillfreds,
    och vi kommer inte att bli det-

  97. -förrän rättvisan
    strömmar likt vatten-

  98. -och rättfärdigheten forsar
    likt en mäktig flod.

  99. Jag har en dröm-

  100. -om att man på Georgias röda kullar
    en dag ska se-

  101. -söner till forna slavar
    och söner till forna slavägare-

  102. -sitta tillsammans som bröder.

  103. Jag har en dröm-

  104. -om att mina fyra små barn
    en dag ska leva i en nation-

  105. -där de inte döms efter sin hudfärg
    utan efter sin karaktär.

  106. Jag har en dröm i dag!

  107. Med vår tro kan vi förvandla
    en nation i tvedräkt-

  108. -till ett brödraskap.

  109. Med vår tro kan vi arbeta
    tillsammans, be tillsammans-

  110. -kämpa tillsammans,
    fängslas tillsammans-

  111. -i vetskapen om
    att vi en dag ska bli fria.

  112. Fria till sist!
    Tack, allsmäktige Gud, vi är fria!

  113. Samma år
    sätts Nelson Mandela i fängelse-

  114. -för sin kamp mot apartheid.
    I 27 år får han sitta inspärrad.

  115. Men i resten av världen höjs röster
    för ett fritt och rättvist Sydafrika.

  116. I Sverige fanns det nästan ingen som
    inte stödde kampen mot apartheid.

  117. Det var inte kontroversiellt,
    i alla fall inte på 80-talet.

  118. På 60- och 70-talet
    såg det lite annorlunda ut.

  119. Men jag var inte aktiv
    förrän på 70- och 80-talet.

  120. Man kan påstå att alla i Sverige
    var emot apartheid.

  121. Det tror jag stämmer.

  122. Jag har skådat det förlovade landet.

  123. Jag kanske inte når dit med er,
    men ni ska veta-

  124. -att vi som folk
    ska nå det förlovade landet!

  125. Den 4 april 1968 mördas
    Martin Luther King i Memphis i USA.

  126. Martin Luther King är död,
    men fredstanken lever.

  127. Drömmen lever.

  128. Medborgarrättsrörelsen
    drev igenom flera lagar-

  129. -som förbjöd diskriminering.

  130. Den 11 februari 1990
    händer det som alla längtat efter.

  131. I dag kom beskedet att Nelson Mandela
    släpps fri efter 27 år i fängelse.

  132. Den förre terroristen Mandela
    ska släppas i morgon eftermiddag-

  133. -och glädjescenerna
    har redan börjat i Sydafrika.

  134. Vi är fria i dag!
    Svarta och vita tillsammans!

  135. Nelson Mandela är äntligen fri.
    Apartheidregeringen insåg-

  136. -att de var tvungna att frige honom
    för att förhindra ett inbördeskrig.

  137. I april 1994 väljs Nelson Mandela-

  138. -till Sydafrikas
    första svarta president.

  139. Folket i Sydafrika har talat
    i det här valet.

  140. De vill ha förändring,
    och förändring ska de få.

  141. Man kan göra mycket,
    och det har gjorts mycket.

  142. Det har aldrig varit så att alla vita
    tyckte att det var en bra idé.

  143. En väg är att skaffa sig mera
    kunskaper om motståndets historia.

  144. Mera idéer om hur man ska kunna göra
    på andra sätt-

  145. -genom att samtala och lyssna på
    röster som inte alltid kommer fram.

  146. I kväll har jag inga bekymmer,
    och jag fruktar ingen!

  147. Jag har sett Herren nedstiga!

  148. Om så krävs så är det en tro-

  149. -som jag är beredd att dö för.

  150. Människor som Nelson Mandela
    och Martin Luther King-

  151. -är exempel på att det går
    att kämpa emot.

  152. Alla bär vi inom oss möjligheten
    att göra skillnad.

  153. Tiden är kommen för rättvisa
    för alla Guds barn!

  154. Ni tror på att vi kan bli ett folk
    som gör allt-

  155. -för att bygga ett bättre land.
    Vår resa börjar i dag.

  156. Översättning: Niclas Balinder
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Att göra motstånd

Avsnitt 5 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I efterkrigstidens USA och i Sydafrika fortsatte rasdiskrimineringen, trots att alla kände till vad den lett till i nazityskland. Raslagar i den amerikanska södern och apartheid i Sydafrika är en del av 1900-talets bidrag till rasismens historia. Genom avrättningar utan rättegångar - lynchningar - dödades svarta människor av vita i USA. Starka bilder i programmet visar exempel på just detta. Men det fanns de som tog avstånd och några av dem har kommit att symbolisera kampen mot rasism, förtryck och orättvisor, bland andra Nelson Mandela och Martin Luther King. Medborgarrättsrörelsen i USA och antiapartheidrörelsen i Sydafrika och runtom i världen gav resultat.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900, Samhällskunskap > Demokratiska fri- och rättigheter, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Rasism och främlingsfientlighet
Ämnesord:
Medborgarrättsrörelser, Medborgerliga fri- och rättigheter, Minoriteter, Politik, Rasdiskriminering, Samhällsvetenskap, Segregation, Sociala frågor, Statskunskap
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6

Alla program i Rasismens historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRasismens historia

Är indianer människor?

Avsnitt 1 av 6

För människorna i de områden som Columbus och spanjorerna "upptäckte" vid 1400-talets slut blev mötet med den europeiska kulturen en katastrof. På mindre än ett sekel skulle hela folk utrotas.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRasismens historia

Vad kostar ett människoliv?

Avsnitt 2 av 6

Hur fungerade det svenska slavfortet Carolusborg i Ghana som byggdes på 1650-talet? Vad var triangelhandeln? Varför ansågs det legitimt att förslava afrikaner? Vem var Harriet Tubman som hjälpte slavar till frihet i USA under 1800-talet?

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRasismens historia

Ta vad man vill ha

Avsnitt 3 av 6

Vad betyder kolonisering? Hur gick de europeiska kolonialmakterna till väga när de tog över andra områden och utrotade eller förslavade dess befolkning? Hur försvarades dessa handlingar?

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRasismens historia

De som inte fick leva

Avsnitt 4 av 6

När européerna börjat förslava andra folkslag under 1500-talet växte så småningom en speciell vetenskap fram, rasbiologin, som kom att ligga till grund för nazisternas folkmord.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRasismens historia

Att göra motstånd

Avsnitt 5 av 6

I efterkrigstidens USA och i Sydafrika fortsatte rasdiskrimineringen, trots att alla kände till vad den lett till i Nazityskland. Men det fanns de som gjorde motstånd, bland andra Nelson Mandela och Martin Luther King.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRasismens historia

Vilka svenskar var först?

Avsnitt 6 av 6

Hur ser Sveriges koloniala historia ut? Hur har svenskarna behandlat samerna genom åren?

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 4-6 & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta En rolig historia - teckenspråkstolkat

Dödens historia

Efter att ha sett ett historieprogram på tv börjar Ann och Henrik fundera över döden. Har man alltid varit rädd för döden? Eller har man mer funderat över vad som händer efteråt? Och hur begravde man folk förr i tiden? Greger visar hur krångligt det var att dö under medeltiden med alla de sakrament som skulle utföras. Ann och Henrik möter liemannen och får vara med om en offentlig obduktion på 1800-talet. . Men hur är det egentligen med Greger? Är han döende på riktigt eller spelar han bara?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnen som förändrade världen

Glorias modigaste dag

I den amerikanska södern på 1950-talet var Gloria Ray Karlmark ett av de första svarta barnen som fick plats på en skola som tidigare bara tagit emot vita barn. De var nio svarta barn som började i samma skola den dagen och de kallades "Little Rock Nine". Händelsen väckte starka protester och blev en världsnyhet. Gloria blev utsatt för rasistiska trakasserier men tvekade inte att gå kvar i skolan. Gloria Ray Karlmark räknas som en av medborgarrättsrörelsens främsta kämpar.