Titta

Jakten på språket

Jakten på språket

Om Jakten på språket

Om de svenska nationella minoritetsspråkens historia. Hur uppstod språken samiska, romani chib, jiddisch, meänkieli och finska? Hur låter de? Var kommer de ifrån? Vilka talar dem i dag? Vi stiftar bekantskap med människorna och historien bakom Sveriges officiella minoritetsspråk, och i ett av programmen sätts dessutom det svenska språket i ett minoritetsperspektiv mot en värld av globala språk som hotar att utrota de mindre språken. Programledare: Max Landergård.

Till första programmet

Jakten på språket : MeänkieliDela
  1. Tornedalingarnas meänkieli
    kan man se som levande historia-

  2. -på att Sverige och Finland
    en gång var samma land.

  3. Trots att försök gjorts
    att bli av med det, lever det kvar-

  4. -och suddar, med tal, sånger och
    kultur, ut vår gräns till Finland.

  5. Men vad är meänkieli?
    Jag gav mig ut i jakten på språket.

  6. Tjejen och pojken
    har det soft i kåtan

  7. Jycken lapar kåsan
    Kvarteret börjar låta

  8. Och jag spanar efter min vaja
    Jag vägrar haja

  9. Kärlek som var lattjo är bara trubbel
    Vi simmar runt i vår språkliga balja

  10. Sex språk, ett land
    Rappakalja

  11. Sex språk, ett land
    Rappakalja

  12. Vad tyckte du, Björn?

  13. I augusti 2009 uppmärksammades
    200-årsminnet från slaget vid Sävar.

  14. Slaget var ett av de mest avgörande
    under kriget 1809.

  15. 1809 blev året då Sveriges
    minoritetsspråk meänkieli föddes.

  16. Kriget mellan Sverige och Ryssland
    resulterade i att svenska Finland-

  17. -blev ett ryskt storfurstendöme.

  18. Före 1809 var Finland Finland.
    Det fanns en massa dalgångar.

  19. Tornedalen var en av dem,
    som var finskspråkig.

  20. Ingen brydde sig om den dalgången,
    den var en av många.

  21. Men efter 1809 blev den speciell,
    för att freden drog gränsen.

  22. Freden mellan Sverige och Ryssland,
    i kriget 1809-

  23. -drog gränsen efter Torne älv.

  24. Då blev en minoritet finnar kvar på
    den svenska sidan, tornedalingarna.

  25. De kallas fortfarande tornedalingar
    på finska sidan.

  26. Så det är samma språk från början,
    ett västfinskt språk.

  27. En varietet av...
    En variant av finska, en dialekt.

  28. Under 1800-talet växte sig
    nationalismen stark i alla länder.

  29. Man skulle vara ett land,
    med ett folk och en kultur.

  30. Detta var nåt som det nya ryska stor-
    furstendömet Finland törstade efter.

  31. Konstnärer ville skildra storslagna
    landskap, nationalepos skrevs.

  32. Men nationalismen kom också
    att innebära mycket för språket.

  33. Efter 1809 blev Finland upphöjd
    som en nation bland andra nationer-

  34. -av tsaren som utropade det
    till storfurstendöme.

  35. Det var första steget på väg mot
    en självständig nationalstat.

  36. 85 procent var finnar,
    och bara 15 procent var svenskar-

  37. -i början på 1800-talet.

  38. Då blir det väldigt viktigt att
    stärka finnarnas ställning i Finland.

  39. Men sen har språken gått olika vägar.

  40. Tornedalsfinskan
    har inte moderniserats-

  41. -utan behållit sin jordbrukskaraktär-

  42. -medan finskan på andra sidan älven
    har moderniserats sen 1800-talet.

  43. Vetenskap, kultur,
    modernt språk helt enkelt.

  44. Samtidigt har svenska influenser
    kommit in i tornedalsfinskan-

  45. -som gör att man i dag
    betraktar det som ett eget språk.

  46. Man tog in alla möjliga svenska ord-

  47. -för utvecklingen
    av det moderna samhället-

  48. -alltså det som hände
    under årens lopp.

  49. Man har lagt till finska ändelser
    på de svenska orden.

  50. Handduk, till exempel,
    heter på meänkieli "hantuuki".

  51. Man har tagit det svenska ordet
    och satt en finsk ändelse på det.

  52. I kölvattnet av 1809-

  53. -kom en händelse i en liten by
    att ha stor betydelse för språket.

  54. Byn Karesuando ligger långt upp
    i norra Sverige-

  55. -bara några meter
    från den finska gränsen.

  56. Här startade en religiös rörelse som
    hade stor inverkan på tornedalingar-

  57. -samer och finnar i norra Sverige.

  58. Laestadianismen, med grundaren
    Lars Levi Laestadius, föddes.

  59. Han lärde sig nordsamiskan
    som fanns där, och finska.

  60. Finska var gudstjänstspråket
    för nordsamerna.

  61. De har haft mycket med finnarna att
    göra, så det var av praktiska skäl.

  62. Laestadius tillträdde som kyrkoherde
    i Karesuando 1826.

  63. Delar av hans hem
    står fortfarande kvar här.

  64. Laestadius kom till ett Karesuando-

  65. -som var genomsyrat
    av alkoholism och moraliskt förfall.

  66. Men han valde,
    i kontrast till övriga präster-

  67. -att anpassa sig till åhörarnas nivå,
    och inte vara nån stor auktoritet.

  68. Det laestadianismen blev...

  69. Han förklarade att det inte är
    rikedomen som räknas, utan tvärtom.

  70. Vi ska sky all flärd.
    Det är det som är det stora.

  71. Han upphöjde fattigdomen
    till det högsta.

  72. Det är det som gör att man i dag
    betraktar det som en sträng religion.

  73. Man får inte ha gardiner, blommor.

  74. Det ska vara avskalat.
    Inga slipsar, inget prål.

  75. På den tiden var det ett sätt
    att bejaka hur folk levde.

  76. Människor var fattiga, rakt över.

  77. Det gjorde att han fick gehör
    för sin väckelse-

  78. -som spred sig över hela
    Nordkalotten, när den väl fick fart.

  79. Efter ett antal år
    flyttade Laestadius.

  80. Han fick en tjänst
    nere i Kengis bruk i Pajala.

  81. Och på så sätt hamnade väckelsen
    i hjärtat av Tornedalen.

  82. Väckelsen blev då
    Nordkalottens väckelserörelse-

  83. -för dem som i dag är
    minoriteter i Sverige och Norge.

  84. Laestadius predikningar
    hölls oftast på meänkieli.

  85. Den laestadianska väckelsen blev en
    av de mest avgörande anledningarna-

  86. -till att dialekten, som sen blev
    meänkieli, kunde leva kvar i Sverige.

  87. Laestadius, predikanterna och folket
    band samman rikshalvorna i norr-

  88. -genom predikoresor och bönemöten
    på det egna språket-

  89. -som sen vandrade vidare
    till nästkommande generationer.

  90. Meänkieli, och andra minoritetsspråk,
    gavs en utmaning under 1800-talet-

  91. -efter att kung Oskar I
    infört folkskolereformen.

  92. Folkskolereformen kom 1842,
    då skulle varje socken ha en skola.

  93. Generellt var det så med folkskolan
    i Tornedalen att...

  94. Under de första 20-25 åren
    av folkskolereformen-

  95. -var undervisningsspråket finska.
    Befolkningen kunde mest bara finska.

  96. Det dröjde ända in på 1870-talet
    innan man på allvar-

  97. -arbetade för att införa svenska
    i skolorna.

  98. 1888 beslutade man att det enda språk
    skolundervisning skulle hållas på-

  99. -var svenska. Eleverna fick inte
    heller tala andra språk på rasterna.

  100. 1957 hävdes förbudet, och det var
    återigen tillåtet att tala meänkieli.

  101. I vår tid är meänkieli skyddat
    genom sin status som minoritetsspråk.

  102. Man föreslog först att enbart finska
    skulle bli minoritetsspråk.

  103. Men då protesterade tornedalingarna
    och hävdade-

  104. -att det är så pass stor skillnad
    på meänkieli och finska...

  105. Om vi åker till Helsingfors
    gör vi oss inte förstådda.

  106. Vi har svenska låneord,
    och de har moderna finska ord.

  107. Vi kan ju fråga oss: Varför är inte
    svenskan och norskan två dialekter?

  108. Vi förstår ju norska så pass bra.

  109. Då brukar man säga att ett språk
    har en armé bakom sig, en makt.

  110. En dialekt har inte den makten.
    Därför är norskan ett eget språk.

  111. Nu har det här förändrats
    i den postmoderna tiden.

  112. I dag har vi andra kriterier
    för språk.

  113. Meänkieli har ingen armé bakom sig,
    man har en organisation.

  114. Men ingen militärmakt.

  115. Men ändå betraktas det som ett språk.

  116. Vad är det här...

  117. Du tittar på "Jakten på språket"
    med Max Landergård.

  118. Vad är det du gör
    på Tornedalingars Riksförbund?

  119. Det är viktigt att det kommer fram
    mer läromedel-

  120. -och att vi får
    en sammanhängande lärarutbildning-

  121. -och att meänkieli syns
    i samhällets olika domäner.

  122. Har ni inte redan fått det? Det är ju
    ett officiellt minoritetsspråk.

  123. Om ett minoritetsspråk
    ska leva och utvecklas-

  124. -krävs det att språket får synas,
    och att vi får många unga talare.

  125. -Är det inte så många som talar det?
    -En generation har tappat språket.

  126. -Varför är det så?
    -Man har inte insett nyttan i det.

  127. Det kan ge en jobb. Och det händer
    nåt med en när man är flerspråkig.

  128. Varför pratar du meänkieli?

  129. Det var det första språket jag lärde
    mig. På den tiden hette det finska.

  130. Senare var det tornedalsfinska,
    och sen 2000 är det meänkieli.

  131. -Varför heter det så?
    -Ett språk utvecklas alltid.

  132. Det påverkas av samhällsutvecklingen.

  133. Det har ju funnits en finsktalande
    bosättning uppe i norr kring gränsen.

  134. Vilka sidor lyfts fram beroende på om
    du pratar meänkieli eller svenska?

  135. Det svenska i mig,
    då är det mycket analys.

  136. Meänkieli,
    då är det känslan, passionen.

  137. När jag är arg,
    eller riktigt glad eller sorgsen.

  138. Då kommer meänkieli fram.
    Det är rätt fram och driftighet.

  139. Mycket jäklar anamma.

  140. Nu har vi kommit till momentet
    då jag ska lära mig meänkieli.

  141. Du har valt ut ett ordspråk,
    som känns viktigt för dig.

  142. -Hur låter det?
    -Det låter så här:

  143. "Ikä oon oppia,
    eikä ellää pöllöttää."

  144. -Vad betyder det?
    -Att livet är till för att lära sig.

  145. Att man ska söka sig ny kunskap,
    i stället för att leva som ett mähä.

  146. Ikä oon oppia, eikä ellää pöllöttää.

  147. Ikea on oppia...
    eky ei...lönn...un pöllötta?

  148. -No, no, no...
    -Hur var det, då?

  149. "Ikä oon oppia,
    eikä ellää pöllöttää."

  150. Ikä...oon oppia...

  151. Ikä... Ikä oon oppia...

  152. ...kellen pöllöttää.

  153. Ikä oon oppia, eikä ellää pöllöttää.

  154. Hur tror du att framtiden
    för meänkieli ser ut?

  155. Med den senaste lagstiftningen,
    med språklagen-

  156. -och med den nya minoritetslagen,
    så ser den väldigt ljus ut.

  157. Det som görs nu är avgörande
    för om språket ska överleva.

  158. Det är jätteviktigt
    att vi visar acceptans och tolerans-

  159. -för att det finns varieteter
    inom meänkieli.

  160. Att vi får många yngre
    att tala språket. Det är framtiden.

  161. Problemet är att de unga
    har gått över till svenska.

  162. Även om de kan vara passiva
    språkbehandlare, att de förstår-

  163. -så använder de det inte.
    Nästa generation, vad händer då?

  164. Det är när man överför språket
    till sina barn-

  165. -där bevaras språket,
    eller försvinner.

  166. Den framtid som finns,
    det har jag hävdat i många år-

  167. -det är samarbetet med Finland.

  168. Om vi tar bort gränsen
    som nationsgränsen utgjorde 1809-

  169. -och ser till att utvecklingen kommer
    i gång, med samarbete över gränsen-

  170. -då finns en möjlighet.

  171. Men då kommer den säkert
    att närma sig det finska språket.

  172. Vad tyckte du?

  173. Jag måste i ärlighetens namn
    ta tillbaka det jag påstod om kitsch.

  174. Det var nästan lysande, det här.
    Jag häpnar.

  175. -Jag ger det högsta betyg.
    -Tackar.

  176. -Varsågod.
    -Tack.

  177. Nu tar jag lite varmt kaffe.
    Jag tar en kaka också.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Meänkieli

Avsnitt 4 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur blev meänkieli ett av Sveriges officiella minoritetsspråk? Max Landergård försöker nysta upp historien bakom språket tillkomst och utveckling, och berättar om hur en präst slog vakt om att språket skulle fortsätta leva.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Meänkieli, Svenska > Språkbruk > Nationella minoritetsspråk
Ämnesord:
Meänkieli, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Jakten på språket

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på språket

Samiska

Avsnitt 1 av 6

Vad betyder språket för samerna? Vi besöker en renslakt utanför Kiruna och hör samer berätta om sin relation till språket. Dessutom möter vi artisten Sofia Jannok som skriver låtar på samiska.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på språket

Romani chib

Avsnitt 2 av 6

Hur kom romani chib till Sverige? En historisk resa om uppkomsten av ett av Sveriges officiella minoritetsspråk.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på språket

Jiddisch

Avsnitt 3 av 6

Jiddisch höll på att utrotas på grund av nazisternas judeförföljelser under andra världskriget. Vi besöker koncentrationslägret i Auschwitz samt ett jiddischseminarium i Jönköping - två platser med olika innebörd för språket.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på språket

Meänkieli

Avsnitt 4 av 6

Hur blev meänkieli ett av Sveriges officiella minoritetsspråk? Max Landergård reder ut historien och språkets födelse, utveckling och bevarande.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på språket

Finska

Avsnitt 5 av 6

Varför har många värmlänningar finskt påbrå? Max Landergård försöker ta reda på varför finska blev ett av våra officiella minoritetsspråk.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på språket

Svenska

Avsnitt 6 av 6

Hur valdes minoritetsspråken ut och varför behövs det en lag för att skydda svenska språket? Max Landergård undersöker.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta #lovemilla

Internetin kasanovat

Siiri tycker att det är brist på killar att dejta. Hon tar nätet till hjälp för att hitta några som kan passa och får napp direkt, men Milla är skeptisk.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Moderna spökhistorier - finska

Spökbussen

Felicia rymmer från sin by med bussen för att komma till den stora staden. Men det är något som inte stämmer. Varför är passagerarna ansiktslösa?