Titta

UR Samtiden - Arkitekturdagen

UR Samtiden - Arkitekturdagen

Om UR Samtiden - Arkitekturdagen

Om arkitekturens betydelse i vårt samhälle. Med bland andra Henning Thomsen som arbetar med begreppet den mänskliga staden och Viktoria Walldin som talar om arkitekturens sociala nytta. Dessutom arkitekturdebatt med kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M), Leif Pagrotsky (S) och Siv Holma (V). Ett arrangemang av Sveriges arkitekter, inspelat 4 december 2009 i Konserthuset vid Hötorget i Stockholm.

Till första programmet

UR Samtiden - Arkitekturdagen : Henning ThomsenDela
  1. Det ser ut som en tanke: vår första
    föreläsare är Henning Thomsen.

  2. Han jobbar på Gehl arkitektkontor.

  3. Det vet vi sedan alla år
    att Gehl sätter människan i centrum.

  4. Han har arbetat
    med många av de frågor-

  5. -som vi diskuterar nu
    i vår arkitekturpolitik.

  6. Henning har mer på sin agenda.

  7. Han har jobbat med arkitekturpolitik
    ganska konkret.

  8. Han har varit ansvarig på Real Dania,
    en statlig fond i Danmark-

  9. -som ger mycket pengar till detta med
    att implementera arkitekturpolitik.

  10. Han har varit direktör
    för arkitekterna i Danmark.

  11. Välkommen, Henning.

  12. Du har också fått läsa
    arkitekturpolitiken innan här.

  13. Du har nog en del kommentarer.

  14. Du snackar inte dansk i dag,
    utan engelska.

  15. Ska jag snacka dansk?

  16. Jag får föreläsa på engelska,
    för min svenska är dålig.

  17. -Min danska är lite bättre.
    -Varsågod, Henning.

  18. Kan jag få ett glas? - Tack.

  19. Roligt att vara här.
    Jag känner mig liten inför er.

  20. Det är skrämmande att stå här
    och se alla era ansikten.

  21. Ni förväntar er förstås
    en toppenföreläsning.

  22. Det är roligt att få träffa vännerna
    från Sveriges Arkitekter.

  23. Vi har jobbat ihop i ett par år.

  24. I ett nordiskt sammanhang,
    och i ett europeiskt, i Bryssel.

  25. Jag är glad över att vara här och få
    återse Staffan, Laila och Katarina.

  26. Något annat som kan vara svårt-

  27. -är hålla föredrag efter en debatt,
    som ni ju hade precis.

  28. Föredragets början störs lite
    av sådant som har sagts här.

  29. Jag ska därför prata lite om några
    av de frågeställningar som togs upp.

  30. Jag fick den här
    för några dagar sedan.

  31. Jag funderade över rubriken, som för
    er dag är "Arkitektur gör skillnad".

  32. Jag funderade på att som rubrik
    för mitt föredrag välja:

  33. "Arkitektur gör inte skillnad".

  34. När det kommer till kritan
    är det vad många människor tycker.

  35. Folk i allmänhet har inte arkitektur
    högst upp på dagordningen.

  36. Folk är upptagna av annat:

  37. Arbetssituationen, finanskrisen,
    barnen, förskolan...

  38. Det är först när de uppmanas
    att tänka på det-

  39. -som de inser vilket inflytande
    arkitekturen har på deras liv.

  40. Men det ligger inte
    högst upp på dagordningen.

  41. Att välja en sådan rubrik hade
    emellertid varit en förelämpning.

  42. Mot mina svenska vänner och själva
    dagen, så det gjorde jag inte.

  43. En annan möjlighet - arkitektur
    och politik - var att säga...

  44. ...att politik inte gör skillnad.

  45. Så är det enligt många människor.

  46. Jag säger inget om Sverige,
    men i mitt hemland Danmark-

  47. -har många det intrycket.

  48. Politik är ständiga debatter mellan
    människor som inget vet om samhället.

  49. Man menar i Danmark
    att politikerna ska tvingas-

  50. -ut i arbete och verkliga livet
    innan de får väljas in i Folketinget.

  51. De går från statsvetenskapsstudierna-

  52. -till Folketinget och blir...

  53. Det är deras jobb, för all framtid.

  54. Men jag kan inte tycka
    att politiken inte gör skillnad.

  55. Jag tycker att den gör skillnad.
    Det var alltså inget alternativ.

  56. Det landade här: "Det är människor,
    inte arkitekturen, som skapar liv".

  57. Kanske saknas det ett ord här:

  58. Kanske borde det ha stått
    "människor, arkitektur och politik".

  59. Jag ska uppehålla mig
    vid människor.

  60. Jag ska tala om det utifrån den roll
    jag har på Gehl Architects.

  61. Man jag har även på tidigare
    befattningar deltagit i dialogen-

  62. -mellan vad folk i allmänhet
    gör och tycker-

  63. -och det område som arkitekturen
    och stadsplaneringen utgör.

  64. Det var alltså tanken. Jag ska inte
    visa så värst många projekt.

  65. Jag ska visa ett fram emot slutet.

  66. Jag ska ta tillfället i akt
    och reflektera över-

  67. -hur vi tänker på kontoret
    där jag jobbar, på Gehl Architects.

  68. Inte minst den filosofi vår grundare
    Jan Gehl var man upphovsman till.

  69. Vi har fortfarande mycket att lära
    av det. Det kan ge oss mycket input.

  70. Input som skulle kunna-

  71. -återspeglas i politiska program.

  72. Det var tanken. Fungerar den här?

  73. Vi använder oss ofta av bilder.

  74. För det mesta bilder som den här.

  75. De berättar hur vi tänker, men vi
    har dem också i samtal med kunder-

  76. -och med invånarna
    i städer där vi arbetar-

  77. -och vi försöker lära av dem.

  78. Det här är en av många bilder-

  79. -som vi ständigt återkommer till.
    Det är en favoritbild.

  80. Det är uppenbart
    - i alla fall för mig...

  81. ...att fotografen riktade in sig
    på den gamla kvinnan i mitten.

  82. Han ville skildra vardagen i staden.

  83. Man ser byggnader i bakgrunden,
    så det är i en stad.

  84. Han försökte nog fånga relationen-

  85. -mellan den gamla kvinnan som
    säljer grönsaker och hennes kund.

  86. Kanske var det först
    under framkallningen...

  87. ...ungefär som i Antonionis film
    "Blow-up: Förstoringen"...

  88. ...som han såg det unga paret
    i bakgrunden-

  89. -som ägnar sig åt annat...

  90. ...andra ting,
    i det offentliga rummet, i staden.

  91. Bilden lyckas verkligen fånga sådant
    som sker i stadsrummet.

  92. I det arbetar vi.
    Man blir ständigt överraskad-

  93. -över allt det liv som människor
    fyller stadsrummet med.

  94. När det är sådant att det är möjligt.

  95. Det är den balansen
    man måste åstadkomma.

  96. Jan Gehl var oerhört inspirerad
    av Jane Jacobs.

  97. Om två år är det femtio år
    sedan hennes bok kom.

  98. I den skrev hon: "Jag ska bara skriva
    om vardagliga ting."

  99. Boken handlade om trottoarer,
    livet på trottoarerna.

  100. Den handlade om livet i den del
    av New York som hon var bosatt i.

  101. Där fanns inga tjusiga operahus-

  102. -eller fantastiska
    kulturinstitutioner eller så.

  103. Det handlar om vardagliga ting.

  104. Jan Gehl, som många av er känner,
    läste boken.

  105. Han blev färdigt arkitekt
    på sextiotalet.

  106. Han fick ett stipendium så att han
    kunde resa till Italien på ett år-

  107. -för att studera.

  108. Det gjorde han
    på ett lite ovanligt sätt.

  109. Han satt nämligen på ett torg.
    Han lär ha gjort det i ett år.

  110. Det är ganska fantastiskt. Eftersom
    kulturministern är, eller var, här-

  111. -och några av politikerna är här än:

  112. Det behövs stipendier till studerande
    och nybakade arkitekter-

  113. -så att de får uppleva dylika ting.
    Han satt där i ett år.

  114. Kanske som denne man, som iakttar
    folklivet i en italiensk stad.

  115. Han insåg att det han hade lärt sig
    på arkitektutbildningen-

  116. -inte räckte till
    för det han ville göra.

  117. Han hade träffat en kvinna,
    en psykolog.

  118. Hon irriterade honom med frågor
    om varför arkitekter hade så svårt-

  119. -att hantera människor. Hon menade
    att det perspektivet saknades.

  120. Det här var under sextiotalet,
    alltså under modernismens tidevarv.

  121. I stora delar av världen sysslade man
    mer med form än med liv.

  122. De beslutade att bryta ny mark.
    Det omfattade mer än bara arkitektur.

  123. Hans bok kom tio år efter Jane
    Jacobs bok: "Livet mellem husene".

  124. Så här börjar den, och det påminner
    mycket om Janes filosofi.

  125. Läs de fem, sex orden i början.
    Det är som de första orden i en dikt.

  126. Det är inte bara sociologi
    och psykologi. Det är arkitektur.

  127. Det har poesi. Man undrar
    vad som ska komma härnäst.

  128. Det här inriktade han sig på.

  129. Han insåg att man inriktade sig för
    mycket på formen, för lite på livet.

  130. Han beslutade sig för
    att försöka skapa en bättre balans.

  131. Det här ligger till grunden
    för hans filosofi.

  132. Det är något som vi diskuterar
    än i dag på kontoret.

  133. Vi frågar oss
    hur vi ska uppnå den balansen.

  134. Det här är boken, som kom 1971.

  135. Den kom ut på vietnamesiska
    för två månader sedan.

  136. Den ges ut i Polen nästa år.
    Den är översatt till tjugo språk.

  137. Det visar att det finns ett ständigt
    intresse för hans filosofi.

  138. För tio år sedan
    försökte Jan komma fram till...

  139. Teorierna fungerade inom forskningen
    och i skrivandet...

  140. ...men skulle man kunna omsätta det i
    praktiken och tjäna sitt levebröd så?

  141. Han slog sig ihop med Helle Søholt
    och grundade Gehl Architects.

  142. Han ville ha svar på två frågor:
    Kan man tjäna pengar på att ge råd-

  143. -om hur man skapar en stad
    som är bättre att leva i.

  144. Och hur kan vi som kontor
    göra det genom vårt arbete?

  145. Skapa bättre städer.

  146. Det var grundvalarna
    för företaget i starten.

  147. Vi har några saker som utmärker oss-

  148. -som kanske är det som gör det
    möjligt för oss att jobba så här.

  149. Vårt arbete vilar på
    Jans fyrtio år av forskning.

  150. Det vilar på hans böcker. Han erbjöd
    öppet innehåll långt innan Internet.

  151. Hela hans filosofi presenterades
    i hans böcker-

  152. -i hans rapporter, och så vidare.

  153. Det är också speciellt för
    hur han närmade sig arkitekturen.

  154. Den är inte helig, något
    som bara han kan tillföra platsen.

  155. Det är något som folk själva måste
    förstå, göra och leva med.

  156. Därför är också utbildning
    ett viktigt inslag i vårt arbete.

  157. De flesta av våra projekt
    det senaste decenniet-

  158. -har omfattat rådgivning till,
    men även utbildning av, städerna.

  159. Man tar in tjänstemännen
    och politikerna-

  160. -och försöker få dem att förstå vad
    man kan åstadkomma med arkitektur.

  161. Hur man kan skapa
    bättre städer för medborgarna.

  162. Det är det vi försöker göra.

  163. Å andra sidan är det ständigt...

  164. Och det här återanknyter
    till debatten tidigare.

  165. Det får oss att reflektera över hur
    arkitektur och stadsplanering utförs.

  166. Om det utförs väl.

  167. Det pågår en ständig kamp...

  168. ...en debatt
    kring byggandet i samhället.

  169. Det är en viktig aspekt
    på att vara arkitekt.

  170. Man producerar inte bara,
    man deltar i debatten.

  171. Den offentliga debatten,
    den på kontoret eller skolan-

  172. -om hur stadsplaneringen ska vara.
    Det är inte något som är givet.

  173. Ofta går stadsplaneringen till så här
    - det här är traditionell sådan.

  174. Man börjar med några hus.
    Så gör man i många städer.

  175. Efter det kommer rummet,
    och därefter förhoppningsvis liv.

  176. Det är en strategi:
    hus, rummet och förhoppningsvis liv.

  177. Det lyckas inte alltid.

  178. Det här är ett typexempel på
    hur arkitekter gärna framställer sig.

  179. Det skulle nog se likadant ut
    på nya bilder.

  180. Det är flygperspektivet,
    tanken att man ovanifrån-

  181. -kan planlägga den perfekta staden.

  182. Det är förstås svårt.
    Det är verkligen svårt.

  183. Jag har bilder från min egen hemstad.

  184. Det här är Ørestad i Köpenhamn,
    en ny stadsdel-

  185. -som inte ritats
    av svenska arkitekter.

  186. Det har danskar och finnar gjort.

  187. För Ørestad har man använt
    traditionell planering.

  188. Man planerar grönområden och gör en
    plan som ser strålande ut uppifrån.

  189. Men när planen överförs
    till det tredimensionella-

  190. -så är den problematisk.

  191. Traditionell stadsplanering påminner
    om den på 50- och 60-talet...

  192. ...så har den även använts på 80-
    och 90-talet, och så lär det fortgå.

  193. Om vi inte anstränger oss
    för att ändra på det.

  194. Vi hävdar att man förlorar kontakten
    med den mänskliga skalan.

  195. Singapore...och här har man inte
    heller kontakt med mänsklig skala.

  196. Sådana här platser
    är inte skapade för människor.

  197. De är riktigt hemska.

  198. De tar inte någon hänsyn till
    människor och humanistiska ideal.

  199. Själva produktionen är överordnad.

  200. Det vi försöker arbeta med,
    och få våra kunder att förstå-

  201. -är att vi måste förstå folk
    om städerna ska fungera.

  202. Det börjar slå an, balansen
    mellan människor och arkitektur.

  203. Den mellan livet och formen,
    som jag nämnde tidigare.

  204. Det här är en annan bild. Man skulle
    nog kunna prata om den i en timme.

  205. Den innehåller mycket av det
    som många av oss gillar i en stad.

  206. Den fångar lugnet, rörelsen,
    tryggheten och så vidare.

  207. Vi brukar säga att kulturer är olika,
    och det gäller även klimat.

  208. Men vissa ting är allmängiltiga,
    och det var Jans utgångspunkt.

  209. Det har förblivit en fråga
    som vi arbetar med.

  210. Det finns universella värden
    som förenar över kulturgränserna.

  211. Inte minst faktumet att bortsett från
    om man är bilförare eller professor-

  212. -så är man fotgängare.

  213. Folk rör sig i ungefär
    samma hastighet världen över.

  214. Till och med killen till höger brukar
    röra sig i fem kilometer i timmen.

  215. Det är bara ibland som han rör sig
    snabbare - även då, dock, på två ben.

  216. Våra sinnen är viktiga.

  217. Vi inser dock
    att synen är särskilt viktig.

  218. Vi upplever staden från medelhöjd.

  219. Vi upplever den inte som på
    bilden tidigare, från ett flygplan.

  220. Vi ser den från en ögonhöjd
    som är ungefär densamma för alla.

  221. Så vi utgår från tanken...
    Och jag tar upp det här med er-

  222. -för att visa hur vi brukar närma oss
    olika frågeställningar i vårt arbete-

  223. -när vi pratar med
    kunder och medarbetare.

  224. Vi tar upp de här frågorna
    för att folk ska komma ihåg dem.

  225. Det är inte så
    att folk inte känner till dem.

  226. Men man glömmer tillfälligt-

  227. -att det finns saker som förenar oss.

  228. Vi arbetar utifrån idén
    om det sociala synfältet.

  229. Det är berättelsen
    om det offentliga rummet-

  230. -men den kunde även ha handlat om
    det här rummet.

  231. Det är skillnad mellan olika avstånd,
    mellan närliggande och avlägset.

  232. Det har betydelse, och ger arkitekten
    ett handlingsutrymme.

  233. Visst, man kan inte se
    så mycket på långt håll.

  234. Man ser rörelse och hållning.
    Det ska arkitekten förhålla sig till.

  235. Vad innebär avståndet för
    det stadsrum som jag ska bebygga?

  236. Hur påverkar det upplevelsen?

  237. När vi kommer närmare får vi
    en uppfattning om kön och ålder.

  238. Vi har redan
    kommit personen närmare.

  239. 50 m - hårfärg och utmärkande drag.

  240. 20 m, offentligt avstånd.
    Jag står här för att det känns lagom.

  241. Om jag hade haft mer scenvana
    skulle jag nog ha ställt mig här.

  242. 20 m är ett bra avstånd,
    det känns bra.

  243. Nu ser vi ansiktsuttryck och känslor.

  244. Det här är det sociala avståndet.
    På detta avstånd inleder vi samtal.

  245. Personligt avstånd. På det befinner
    man sig ihop med nära och kära.

  246. Intimt avstånd. Det förekommer också
    offentligt, som vi såg på en bild.

  247. Även det avståndet.

  248. Som arkitekter måste vi förstå-

  249. -hur människor arbetar och agerar
    i det offentliga livet.

  250. Människan behöver mycket stimuli.
    Den nedre bilden såg vi tidigare.

  251. Ovanpå den har vi fantastisk
    arkitektur från centrala Köpenhamn.

  252. Arne Jacobsen
    har ritat denna riksbank.

  253. Där finns förstås inte
    lika många fönster som i en affär.

  254. Byggnaden ligger mitt i staden-

  255. -och är mer dramatisk-

  256. -och är inte lika inbjudande.

  257. Det är säkert därför
    som bilden till höger-

  258. -visar en stad som man hellre
    skulle vilja resa till och vistas i.

  259. Den stimulerar våra sinnen,
    och det gör inte den här.

  260. Det kan inte hävdas
    om bilden till vänster.

  261. Det är alltså det här det handlar om.

  262. Det småskaliga är viktigt.

  263. Den mänskliga skalan och detaljer
    är viktiga.

  264. Den interaktion som sociala rum
    som det här möjliggör är viktig.

  265. Också om det är
    traditionella städer.

  266. Man kan inte bara hävda
    att man inte tror på det.

  267. Jag är övertygad om att vi alla
    varit i och trivts i sådana städer.

  268. Det är något hos
    dessa offentliga rum, dessa stadsrum-

  269. -som vi gillar och kan lära av.

  270. Det vi föreslår och försöker jobba
    med är en ny stadsplaneringsprocess.

  271. Vi utgår från livet.

  272. Livet som börjar med att skapa rum.

  273. Som ni såg på bilden
    av socialt avstånd-

  274. -börjar liv, rörelse och hållning
    skapa ett rum.

  275. Och först då, först då
    börjar vi förstå-

  276. -hur vi kan lägga upp och gå vidare
    med byggande.

  277. Vi går alltså baklänges:
    livet, rummet, byggnader.

  278. På så sätt
    försöker vi arbeta med tanken-

  279. -att människan är viktig
    för arkitekturen.

  280. Vi har utvecklat fyra principer med
    vilka vi närmar oss frågan om form.

  281. Om det jag nyss sa
    handlade om att förstå livet-

  282. -vår biologi, vår psykologi
    och så vidare-

  283. -då måste vi fundera över
    hur det påverkar formen.

  284. Vi är ju arkitekter och ger form
    åt rum, byggnader och så vidare.

  285. Man måste alltså förstå-

  286. -vilka termer och vilka ledprinciper-

  287. -som kan hjälpa oss förstå
    hur man ska ge form.

  288. Vi arbetar med dessa fyra begrepp:

  289. -närhet, olikhet, flexibilitet
    och mänsklig skala.

  290. Det handlar om att förstå form.

  291. Jag visar er inte arkitektur per se,
    alltså inga färdiga byggnader.

  292. Det är tänkandet som föregår
    det att man börjar skapa byggnaden.

  293. De orden kan användas
    när byggnaden ska få form.

  294. Det är inte byggnaden i sig.
    Det är inom det området vi arbetar.

  295. Närhet handlar om
    förbindelser, mål och funktioner.

  296. Förbindelser åskådliggör tanken
    att man måste skapa-

  297. -ett finmaskigt nät som gör
    att folk kan ta sig runt i staden.

  298. Det ska vara möjligt att göra
    så väl till fots som på cykel.

  299. Mål. Man måste arbeta
    med olika mål i staden.

  300. Man måste balansera
    olika rums attraktivitet-

  301. -och låta dem guida en runt i staden.

  302. Det kan man göra genom att tänka på
    hur dessa rum bör se ut.

  303. En av våra huvudprinciper är den
    om en aktiv framsida.

  304. Den stora skillnaden mellan ett
    område som det på bilden av Ørestad-

  305. -där utsidan och insidan
    är helt åtskilda-

  306. -och områden som detta
    med aktivitet i gatuplanet.

  307. Aktiviteter kan ske både inuti huset
    och utanför det.

  308. Att ha aktivitet i gatuplanet
    är oerhört viktigt.

  309. Det är något vi försöker tänka på-

  310. -och bygga in
    i de flesta av våra projekt.

  311. Vi jämförde Ørestad och en gammal
    stadsdel i Köpenhamn, Frederiksberg-

  312. -som byggdes på 1800-talet.

  313. Den påminner om
    många trevliga områden här i staden.

  314. Det är uppenbart
    att det är stor skillnad-

  315. -mellan de aktiviteter som kommer att
    uppstå i de två delarna av staden.

  316. Vi tittade på gatukorsningar
    utifrån följande perspektiv...

  317. ...att har man en korsning
    så kan folk mötas.

  318. Hur många fyrvägskorsningar
    fanns det?

  319. Till höger finns det tre,
    i den delen av Ørestad.

  320. Den delen sträcker sig från
    den nedre, med shoppingcentret-

  321. -och till byggnaden där uppe
    där FN:s klimatkonferens ska hållas.

  322. Vi bjuder alltså in hela världen
    till Köpenhamn-

  323. -för att tillbringa två veckor
    i en del av staden som ser ut så här.

  324. De får tre chanser
    att träffas i en fyrvägskorsning.

  325. Det finns säkert fler
    inne i själva Bella Center.

  326. Men se till vänster hur levande
    den traditionella staden är.

  327. Det är också så
    att här är den aktiva framsidan-

  328. -är mycket mer framträdande i
    en traditionell än i en modern stad.

  329. Det är alltså en tydlig skillnad.

  330. Olikhet. Vi vill ha olika användanden
    och överlappande funktioner.

  331. Det är av stor vikt-

  332. -att den modernistiska idén
    om att hålla isär aktiviteter-

  333. -måste bekämpas,
    av många anledningar.

  334. Vi skapar attraktiva städer-

  335. -genom att avlägsna oss
    från detta modernistiska credo.

  336. Vi måste ge plats åt alla grupper,
    livsstilar och åldrar.

  337. Vi måste bygga trygga städer.

  338. Det är ett vanligt krav. Vi måste
    kunna känna oss säkra i staden.

  339. Flexibilitet. Genom arkitekturen,
    genom att formerna bryts ned-

  340. -kan vi medge en enorm flexibilitet
    i våra städer.

  341. Byggnader av olika storlek
    och olika funktioner blandas.

  342. Förändring ska vara möjlig.
    Vi ser skillnaden mellan-

  343. -den traditionella staden
    som hela tiden anpassar sig-

  344. -och ny stadsbyggnad
    som har svårt att anpassas sig-

  345. -till nya funktioner och livsstilar.

  346. Dessa ting kan man ta hänsyn till
    när man skapar arkitekturen.

  347. Den mänskliga skalan. Vi måste
    beakta att rummet är en naturresurs.

  348. Vi måste sluta bebygga grönområden.
    Vi måste kontinuerligt-

  349. -minska vårt avtryck på planeten.

  350. Vi måste inse att småskalighet är
    fantastiskt för folk och mikroklimat.

  351. Det är dessutom effektivt och leder
    till nytänkande, som här på bilden.

  352. Det är en liten butik, men mannen
    på bilden kan försörja sig på den.

  353. Vi försöker säga att det i staden
    kan finnas många hållbara byggnader-

  354. -utan att det är en hållbar miljö-

  355. -om det inte är ett bra ställe att
    vara på, en bra miljö för människor.

  356. Det är en fråga
    som blir allt viktigare-

  357. -nu när vi ställs inför klimatfrågan.

  358. Vi arkitekter ska påminna
    byggherrar, kunder och politiker-

  359. -att en LEED-certifierad byggnad
    inte räcker.

  360. Man måste ha en fungerande stad.
    Den måste ge plats åt människor-

  361. -och inte bara bestå
    av enskilda fantastiska byggnader.

  362. Så till New York,
    där vi har arbetat.

  363. Det finns ett intresse för dessa ting
    på måna av de platser vi åker till.

  364. För det mesta på besök.

  365. Vi har haft glädjen att arbeta
    för New York i två år.

  366. De ville ha gator i världsklass.

  367. Vi försökte hjälpa dem
    att åstadkomma det.

  368. Vi närmade oss frågan
    genom att säga-

  369. -att det inte räcker
    att anlägga gatan.

  370. Man måste balansera två teman
    mot varandra: mjukvara och hårdvara.

  371. Hårdvaran är själva gatan,
    mjukvaran hur man använder gatan.

  372. I New York handlar man snabbt.
    Så här förändrades 9th Avenue-

  373. -på bara tre, fyra månader efter det
    att man hade bett oss om råd.

  374. Det visar verkligen på politiker
    som vill omsätta idéerna i praktiken-

  375. -och som arbetar riktigt snabbt.
    Borgmästare Bloomberg är en sådan.

  376. Man har anlagt en mängd
    nya cykelvägar i New York.

  377. Man försöker fånga ett mer hållbart
    sätt att röra sig runt i staden på.

  378. Ett stort antal allmänna platser-

  379. -som tidigare var reserverade för
    bilar har tagits över av människan.

  380. Nya torg och piazzor har öppnats.

  381. Broadway Boulevard, nästan omöjlig
    att göra tillgänglig för folk.

  382. Men det går om man anstränger sig-

  383. -att skapa ett offentligt rum-

  384. -också på en gata som Broadway.

  385. Försäljningsargumentet
    för Broadway-projektet...

  386. Gatan skulle stängas
    vid vissa korsningar.

  387. ...var inte livskvalitet.
    Vi måste få affärsfolket-

  388. -att stödja idén.

  389. Försäljningsargumentet
    för Broadway-projektet blev-

  390. -att farten ökade på gatorna.

  391. Att stänga av Broadway
    vid Times Square och Herald Square-

  392. -något som uppfattades som negativt
    av bilförarna och samhället-

  393. -blev möjligt
    eftersom vi med data kunde visa-

  394. -att farten skulle öka på gatorna.

  395. Då blev man förstås glad, för det
    innebar ökad rörlighet i staden.

  396. Vi kunde föreslå förändringar av
    Times Square och Harold Square.

  397. Så här såg det ut
    för några månader sedan.

  398. Jag visar bilden för att den
    återanknyter till det vi började med:

  399. Man kan åstadkomma mycket
    med arkitektur och politik-

  400. -men folk kan göra
    mycket på egen hand.

  401. Det intressanta är att projektet
    genomfördes uppifrån och ned.

  402. Det var politiker och arkitekter,
    ungefär som i debatten här tidigare.

  403. Debatter sker uppifrån och ned.

  404. Vissa saker kan göras
    uppifrån och ned-

  405. -och man måste ha sådan ledning.

  406. Men om man glömmer
    det omvända perspektivet-

  407. -att om vi arkitekter och
    stadsplanerare ger folk möjlighet-

  408. -att blomstra och utvecklas,
    så kan de göra mycket själva.

  409. Då får vi en stark arkitekturpolitik.
    Arkitekten blir viktig i samhället.

  410. Staden New York beslutade
    att genomföra ett pilotprojekt.

  411. Man stängde av Broadway.

  412. Man satte upp orangea vägspärrar
    som hindrade trafiken.

  413. Sedan slängde man fram
    en massa solstolar.

  414. De kostade säkert nästan ingenting.

  415. Så fick folk själva utforma rummet.

  416. Då händer sådant här.
    Bilden påminner om den i början:

  417. Det pågår en massa historier där,
    livet i staden utspelar sig.

  418. Det vi gjorde, som arkitekter, och
    borgmästaren gjorde, som politiker-

  419. -var att göra det möjligt.
    Vi satte inte upp gränser.

  420. Vi gjorde det möjligt.

  421. Sådant gör att en stad kan växa.

  422. Det här är Times Square. Vi hoppas
    att försöket ska permanentas.

  423. Vi arbetar med flera andra saker
    med staden New York.

  424. Dels ska cykelkulturen i staden
    bli mer framträdande-

  425. -och dels vill man förbättra
    gatulivet.

  426. Vi arbetar globalt, trots företagets
    storlek. Vi är 40 anställda.

  427. Vi arbetar på varje bebodd kontinent.

  428. Vi har jobb i Australien, Kina, USA,
    Europa och så vidare.

  429. Något som får oss att reflektera
    över vår egen verksamhet.

  430. Huruvida det är
    en hållbar affärsverksamhet.

  431. Att resa med flyg-

  432. -att åka ut
    för att försöka hjälpa folk-

  433. -är något som börjar...få oss
    att undra om det är rätt sätt.

  434. Vi har inte råd att investera
    i dotterbolag på olika platser.

  435. Vi vill förbli ett litet land...
    Förlåt - kontor.

  436. Vi försöker göra det på andra sätt.

  437. Vi återvänder till Jans filosofi,
    att fri tillgång kanske är sättet.

  438. Om vi lägger ut våra tankar
    och sedan låter folk göra det själva-

  439. -är ett sätt att bli mer hållbar på.
    Men vi utgår från Köpenhamn.

  440. Den här bilden visar vi gärna.

  441. Vi visade den för Bloombergs
    två ombud när de kom till Köpenhamn.

  442. De övervägde då att anlita oss.
    Jan gav dem varsin cykel på Kastrup.

  443. De höll sig till cyklarna i två dygn.

  444. När de skulle flyga hem
    sa de till Jan-

  445. -att de vill att vi skulle få
    samma sak att hända i New York.

  446. När man kan visa bilder som den här-

  447. -och säga att 37 procent av
    befolkningen cyklar regelbundet-

  448. -till skolan eller jobbet...
    Det är en av tre.

  449. Det är du...du...och du...
    Varenda dag.

  450. Tre fjärdedelar gör det
    i hemskt väder som det där.

  451. Med det har man grunden för
    en hållbar rörlighet i en stor stad-

  452. -som är mycket framträdande.

  453. Vi måste dock ta i beaktande...

  454. ...att när folk besöker Ørestad-

  455. -och vi ger dem rådet att ta tåget
    över Öresund och även titta på...

  456. ...det här. En bild bland flera
    som vi ständigt bär inom oss.

  457. Den här bilden är från kajpromenaden
    på Bo -01 i Malmö.

  458. Den rymmer många berättelser
    som ger oss hopp om-

  459. -att man kan bygga städer som
    de städer Jan besökte på sextiotalet.

  460. Man kan bygga sådana i dag.
    Det är möjligt-

  461. -att bygga stadsmiljöer
    som är livliga, attraktiva och sunda-

  462. -och som folk kan använda-

  463. -på sätt som bara de själva
    kan se framför sig.

  464. Så titeln är hämtad
    från förordet till den här boken.

  465. "Det är människor, inte arkitektur,
    som ger upphov till liv."

  466. Jag tycker att ni är inne på
    rätt kurs och önskar er lycka till.

  467. Tack så mycket.

  468. Med all den kunskap vi har...
    Det här är min egen reflektion.

  469. Är det inte skrämmande att vi bygger
    ställen som Ørestad fortfarande?

  470. Det var artigt av dig att jämföra
    Ørestad med något bättre svenskt.

  471. Vilket ansvar
    tycker du att vi arkitekter bör ta?

  472. Vi har kunskapen. Vad hände där?

  473. Jag tror att människans natur
    är sådan att vi ibland glömmer-

  474. -de eviga frågor som vi måste ta itu
    med varenda dag och reflektera över.

  475. Vi har en utvecklingstanke
    inbyggd i västvärldens kultur-

  476. -som verkar kräva
    att vi hela tiden strävar uppåt.

  477. När vi tar itu med de eviga frågorna
    är det inte alltid fallet.

  478. Vi har lärt oss
    att vi ägnat mycket tid-

  479. -åt att minnas vilka frågor det är
    som det är relevant att besvara.

  480. Snarare än att förlora dem ur sikte
    och lockas in i fel frågeställningar.

  481. Det handlar om att ställa rätt frågor
    och reflektera över dem.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Henning Thomsen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Henning Thomsen - arkitekt på Gehl Architects, kontoret som sedan 60-talet arbetat med den mänskliga staden som utgångspunkt och som nu kallar sig Urban Quality Consultants. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Ämnen:
Bild > Konsthistoria > Arkitektur
Ämnesord:
Arkitektur
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Arkitekturdagen

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturdagen

Debatt

Arkitekturdebatt med kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M), Leif Pagrotsky (S) och Siv Holma (V). Ett arrangemang av Sveriges arkitekter, inspelat 4 december 2009.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturdagen

Henning Thomsen

Den danske arkitekten Henning Thomsen talar på Arkitekturdagen, arrangerad av Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturdagen

Arkitekturens sociala nytta

Victoria Walldin, socialantropolog, presenterar en fältstudie som visar vilken skillnad arkitekturen faktiskt kan göra.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturdagen

Bolle Tham och Martin Videgård

Bolle Tham och Martin Videgård har allt från privatvillor till stadsutvecklingsprojekt i Mexiko på listan.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturdagen

Temperaturen på arkitekturen

Gert Wingårdh, Vanja Knocke och Mark Isitt diskuterar vad de har sett i Sverige under juryarbetet till Sveriges arkitekters priser.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Att bygga stad för unga

Introduktion av riksarkitekten

Landskapsarkitekten Helena Bjarnegård blir Sveriges första ordinarie riksarkitekt. Hon har tidigare arbetat som stadsträdgårdsmästare i Göteborg. Här ger hon en introduktion till rollen och vilka målsättningar som ligger i Bokverkets uppdrag, det arkitekturpolitiska målet och hur barn och unga kommer in i det arbetet. Inspelat den 24 januari 2019 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Region Stockholm tillsammans med Boverket, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och FSKF (Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Större än Picasso

Kéren Socadjo och Helen Tesfay är två unga konstnärer och vänner. Den senaste tiden har deras konst uppmärksammats allt mer och under en veckas tid ska de ha två utställningar tillsammans. Vi får följa konstnärsduon i deras intensiva planering och ta del av de frågor som dyker upp längs vägen. Bland annat hur mycket man ska satsa på det man brinner för.