Titta

UR Samtiden - Lika eller olika?

UR Samtiden - Lika eller olika?

Om UR Samtiden - Lika eller olika?

Ett seminarium om aktuell forskning kring kulturell samexistens. Om varför människor med skilda bakgrunder lever ihop väl på vissa platser men inte andra, och hur ett ökat utbyte mellan den islamska världen och västvärlden leder till färre fördomar. Med bland andra Mohammad Fazlhashemi, professor i idéhistoria och Ida Bull, professor i historia. Arrangör: Vetenskapsrådets ämnesråd för humaniora och samhällsvetenskap.

Till första programmet

UR Samtiden - Lika eller olika? : I hamnen möttes deDela
  1. Tack för det. Ja, hur kulturer möts-

  2. -och hur integrering
    av inflyttare sker-

  3. -är viktiga frågor i dagens samhälle.

  4. Vi lever i ett globalt samhälle,
    i en global värld.

  5. Folk med olika kulturbakgrund
    och olika ekonomiska intressen möts.

  6. Folk reser ständigt utomlands
    av olika skäl.

  7. Många flyttar och bosätter sig
    i länder med en för dem ny kultur.

  8. Utgångspunkterna kan variera,
    men en del problem och möjligheter-

  9. -har kanske ändå gemensamma drag.

  10. Jag kan inte besvara de här frågorna-

  11. -men historisk forskning
    om hamnstaden som mötesplats-

  12. -och internationell handel
    som förmedling kanske kan bidra till-

  13. -förståelsen av de mekanismer
    som visar sig i kulturmötena.

  14. En lärdom är: De globala
    sammanhangen är inget nytt.

  15. Människor har alltid rört sig
    utanför sitt samhälle och sin nation.

  16. Min forskning utgår från
    det långa 1700-talet-

  17. -det vill säga
    mellan ca 1650 och 1850-

  18. -då handeln i vår del av världen
    ökade-

  19. -vilket gjorde att folk från olika
    samhällen kom i kontakt med varandra.

  20. Sådana kontakter
    har flera dimensioner.

  21. Kultur, ekonomi, makt.

  22. Jag vill titta närmare på
    hur en hamnstad-

  23. -kan fungera
    som kulturell mötesplats-

  24. -och inkörsport för nya kulturella
    och ekonomiska impulser.

  25. När jag säger "by" på norska
    så betyder det "stad" på svenska.

  26. Jag vill särskilt titta på köpmännen
    som aktörer i en sådan här process.

  27. Mitt konkreta exempel är Trondheim-

  28. -som vid den här tiden
    var en liten stad europeiskt sett.

  29. När den här bilden gjordes,
    i slutet av 1600-talet-

  30. -var invånarantalet i Trondheim
    ca 4 700.

  31. Det är inte så mycket
    europeiskt sett.

  32. Men i Norge var det
    en av de största städerna.

  33. Vi ser redan tecken på att staden
    var en internationell mötesplats-

  34. -inte bara en lokal mötesplats.
    Det lokala ser vi i...

  35. ...de här båtarna
    som har dragits upp på flodbanken.

  36. De representerar sjöfarten
    på fjordarna och längs kusten.

  37. Medan det här segelfartyget-

  38. -representerar
    de internationella förbindelserna.

  39. Skeppet ägdes av någon av de köpmän
    som bedrev internationell handel.

  40. Det ligger här i hamnen
    i väntan på att lossas eller lastas.

  41. Från Bakklandet, som staden
    ses ifrån här, ser vi ut över floden-

  42. -till köpmansgårdarna och bryggorna
    längs med floden.

  43. De var lättillgängliga för skeppen
    som färdades upp längs floden.

  44. Nästa bild av staden, från 1813-

  45. -visar också en liten stad.

  46. Men folkmängden har nu ökat
    till ca 9 000.

  47. Alltså från knappt 5 000 till 9 000
    under lite drygt ett århundrade.

  48. En kraftig tillväxt
    under den perioden.

  49. Här är det inte flodhamnen vi ser,
    utan andra sidan av staden.

  50. Floden går i en slinga
    och kommer ut här.

  51. På den förra bilden var floden här.

  52. Men nu ser vi den andra sidan
    av staden, med allt virke.

  53. Här syns stora staplar,
    kanske lite överdrivet-

  54. -men här ligger i alla fall skeppen
    och väntar på-

  55. -att få lasta ombord virket-

  56. -och föra det
    till brittiska eller andra hamnar.

  57. Denna tillväxt hänger ihop
    med näringsutvecklingen-

  58. -särskilt handeln med produkter
    från områdena kring staden-

  59. -som fisk, virke och koppar. Närings-
    utvecklingen lockade inflyttare.

  60. Folkökningen berodde alltså på
    inflyttning, inte födelseöverskott.

  61. Mest från områdena runt staden,
    men också längre bort ifrån.

  62. Det är den minsta gruppen inflyttare
    som vi vet mest om-

  63. -nämligen köpmän
    från England, Holland, Tyskland-

  64. -och från gränsområdet
    mellan Danmark och Tyskland.

  65. Dessa invandare placerade sig snabbt
    i toppen av sitt nya samhälle.

  66. Därmed gjorde de sig
    starkare gällande i källorna-

  67. -som ekonomiska och politiska
    aktörer, än många andra.

  68. Ett exempel på dessa invandrare
    är Lorentz Mortensen Angell.

  69. Han kom från Slesvig,
    från området Angeln-

  70. -i närheten av hamnstaden Flensburg.
    Han började som fiskexportör-

  71. -men handlade sedan
    även med koppar och virke.

  72. Han är bara ett exempel
    på de många invandrare-

  73. -som följde fram till ca 1800,
    ofta kallade "flensburgarna".

  74. De är känt från mången invandring-

  75. -att folk från samma område
    reser till samma område-

  76. -alltså det vi kallar kedjemigration.
    De följer i andras fotspår.

  77. De frågor jag vill ställa
    är för det första:

  78. Hur kunde de få en sådan position?
    För det andra:

  79. Vilka förändringar bidrog de med
    i sina nya lokalsamhällen?

  80. Den platsen som de kunde inta-

  81. -berodde på flera typer av resurser.

  82. De som lyckades
    hade med sig kulturellt kapital.

  83. Den uppfostran och upplärning
    som de kom med var viktig.

  84. Invandrarna hörde till familjer
    och till en miljö-

  85. -där handel och förbindelser
    mellan hamnstäder var välbekant.

  86. Den tidens affärsverksamhet var
    integrerad i hushållets verksamhet.

  87. Det betyder att de tidigt,
    redan från barnsben-

  88. -fick intryck från tillresande skepp,
    sjöfolk och handelsmän.

  89. De visste hur man uppförde sig
    inom en sådan miljö.

  90. Som socialkapital
    medförde de därmed förbindelser.

  91. De hade nytta
    av sin närmaste familj-

  92. -av avlägsna släktingar,
    grannar, vänner och kontakter-

  93. -både i sin ursprungliga hemort
    och i andra handelsstäder.

  94. Några av invandrarna
    hade även med sig kapital i pengar.

  95. Antingen tjänade på handel
    eller kanske oftare i form av arv.

  96. Men det var ingen förutsättning
    för att lyckas-

  97. -att man hade
    ekonomiskt startkapital.

  98. Deras kontakter
    var däremot av största vikt-

  99. -för att kunna skaffa sig
    förtroende inom affärsvärlden-

  100. -och få kredit
    för att starta verksamhet.

  101. Deras kulturella och sociala kapital-

  102. -var alltså en förutsättning
    för att lyckas.

  103. Det visade att de var
    den sortens människor-

  104. -som kunde förväntas omvandla
    detta till ekonomiskt kapital.

  105. Utifrån sina resurser
    kunde de knyta nya kontakter-

  106. -och etablera nätverk
    på de platser de kom till.

  107. Ett exempel är igen
    Lorentz Mortensen Angell-

  108. -som både utnyttjade
    sina kontakter i Flensburg-

  109. -och skaffade nyttiga kontakter
    i sitt nya hemland.

  110. Det syns särskilt väl
    i hans äktenskapsstrategi.

  111. Han gifter sig sammanlagt tre gånger.
    Hans första fru, Margrethe Puls-

  112. -förde in honom
    i stadens redan etablerade elit.

  113. Hennes far och farbror var redan
    etablerade köpmän i Trondheim.

  114. Hans andra äktenskap knöt honom
    närmare till fiskhandeln vid kusten.

  115. Fisk blev hans viktigaste exportvara.
    Hennes far bedrev fiskhandel-

  116. -och dessutom fogde i Helgeland,
    ett viktigt fiskedistrikt.

  117. Han hörde till den högsta
    administrationen i distriktet.

  118. Hans tredje äktenskap
    förde honom närmare gruvdriften.

  119. Koppar hade då blivit
    hans nya satsning.

  120. Så det här med att knyta kontakter
    var något som de gärna ville göra.

  121. Och de var viktiga
    för att man skulle lyckas.

  122. Efter de första invandrarna
    på 1600-talet kom många fler.

  123. Unga pojkar från Flensburg
    gick i lära hos dem-

  124. -och fick i sin tur hjälp av dem
    att etablera nya nätverk.

  125. Förbindelserna gick åt flera håll.
    Köpmän tog emot lärlingar hemifrån-

  126. -och kunde själva skicka sina söner
    som lärlingar någon annanstans.

  127. Ett exempel är en annan
    1600-talsinvandrare-

  128. -Henrik Horneman,
    som skickade sin son-

  129. -till dåtidens viktigaste handels-
    centrum i Europa: Amsterdam.

  130. Och denne son blev ingift
    i ett av stadens handelshus-

  131. -och blev en viktig kontakt
    i Amsterdam för Trondheimshandlarna.

  132. Kulturellt och socialt kapital är
    alltså ett svar på min första fråga-

  133. -hur de kunde uppnå sin position.

  134. Trondheim fick en position, liksom
    många hamnstäder, som knutpunkt-

  135. -mellan regionen staden låg i och
    den internationella handelsvärlden.

  136. Möten mellan folk
    från olika nationer-

  137. -med olika bakgrund och social status
    medförde förändringar.

  138. På olika sätt så förändrade
    de invandrade köpmännen-

  139. -de samhällen som de kom till.

  140. Den verksamhet som de satte i gång
    eller bidrog till att öka-

  141. -lockade till sig fler invandrare.

  142. Både efterföljare till köpmännen
    och andra.

  143. Ekonomisk verksamhet,
    handel, medförde-

  144. -att folk från regionen
    sökte arbete i staden.

  145. Handeln ökade även
    behovet av hantverkare.

  146. De kom dels
    från andra städer och länder-

  147. -dels från landsbygden i närheten.
    Fattiga sökte sig också till staden.

  148. Där det fanns ekonomisk verksamhet
    fanns det också tiggare.

  149. Staden fick efterhand
    sociala institutioner och stiftelser-

  150. -som en följd
    både av den rikedom som skapades-

  151. -och den fattigdom som skapades.

  152. Staden lockade även till sig trafik
    på tillfällig basis.

  153. Bönder och fiskare
    som levererade varor.

  154. Tillresande skepp som kom med
    och som hämtade varor.

  155. Sjöfolk som uppehöll sig i staden
    en kortare eller längre tid.

  156. Det skapade mer liv och rörelse
    i hamnen och i staden.

  157. Och den ekonomiska verksamheten,
    handeln-

  158. -ledde till en ny klasstruktur-

  159. -eller en skarpare klassindelning,
    skarpare klasskillnader.

  160. Ståndssamhället blev mer utpräglat-

  161. -i och med denna verksamhet.

  162. Mot slutet av 1700-talet-

  163. -började de sociala och ekonomiska
    skillnaderna bli påtagliga.

  164. Det syns bland annat på husen.

  165. Vissa som hade blivit rika på handeln
    med fiske, virke eller koppar-

  166. -byggde stora trävillor som tydligt
    avvek från övrig bebyggelse.

  167. Vi kan se det på den här bilden.

  168. Vi ser en del hus som utmärker sig.

  169. Det här är ett av de största,
    men flera hus här utmärker sig-

  170. -både på grund av storleken
    men också taken.

  171. Importerad holländsk
    glaserad taksten-

  172. -som avviker från övrig bebyggelse-

  173. -där det i stort sett är...

  174. ...norskproducerade röda tegelstenar
    som täcker taken.

  175. Så klasskillnaderna börjar synas
    i stadsbilden.

  176. Den internationella handeln
    förde med sig nya produkter.

  177. En av dem är den holländska
    takstenen. Men det fanns andra varor:

  178. Importerade textilier var viktiga
    och fick stor utbredning.

  179. Lyxvaror som tobak,
    socker, kaffe och te-

  180. -som efterhand blev vardagsvaror,
    är andra exempel.

  181. Och dessa nya varor leder till-

  182. -en del problem.

  183. Att köpmännen importerade
    siden, bomull och finare ulltyger-

  184. -ledde ju till att de kunde
    göra sig rika på handeln.

  185. Men å andra sidan ledde det till
    att även vanligt folk-

  186. -kunde klä sig i fina sidenförkläden,
    som här-

  187. -och i mönstrade bomullsförkläden.

  188. Det skapade oordning i stånden
    om vanligt folk klädde sig för fint.

  189. Vi ser under den här perioden
    en mängd nya lagar-

  190. -för att reglera lyxen
    och försöka förhindra-

  191. -att vanliga bönder och arbetare
    använde för fina tyger.

  192. Man försökte upprätthålla de synliga
    klasskillnaderna genom lagstiftning.

  193. Det skedde förgäves,
    men man försökte.

  194. En av de nya importvarorna
    som spred sig snabbast-

  195. -särskilt längs kusten, var tobak.

  196. På 1600-talet försökte myndigheterna
    förhindra tobakens utbredning-

  197. -men på 1700-talet sågs den
    som en nödvändighetsvara-

  198. -även i bondsamhällena. Och då
    hade den länge varit allmänt utbredd.

  199. Hur folk lärde sig använda tobak
    är inte så lätt att svara på.

  200. Det kan vara genom påverkan
    från importörerna.

  201. Det kan vara genom smugglare.
    Tobak smugglades ofta.

  202. Sjöfolk längs kusten
    förde det med sig.

  203. Tobaken låg till grund inte bara
    för import genom handelshusen-

  204. -men även för mindre handel
    och produktion.

  205. Att förädla tobak var något
    som kunde göras i liten skala.

  206. Men det var en produktion och handel
    som myndigheterna ville reglera.

  207. Och regleringen av produktionen
    har gett oss den här källan.

  208. Producenterna skulle ha ett
    fabrikationsmärke på sina produkter.

  209. Här ser man tydligt att fabrikanterna
    har haft ursprunget klart för sig.

  210. Odlingen av tobak på plantager
    med afrikanska slavarbetare.

  211. Här till synes lyckligt rökande.

  212. Socker hade en långsammare
    utbredning än tobaken-

  213. -men knöts
    till en mer storskalig produktion.

  214. Danmark-Norge
    hade skaffat sig herravälde-

  215. -över tre av Jungfruöarna
    i Västindien med sockerplantager.

  216. Och även köpmän från Trondheim
    deltog i handeln på sockeröarna.

  217. Sockret fick stor utbredning.
    Köpmän använde raffinerat socker.

  218. De lägre stånden samt bönderna
    fick den billigare sirapen.

  219. Kaffe blev populärt först in på
    1800-talet. Först i städerna.

  220. Det blev inte bara betraktat
    som något som var av godo.

  221. Många såg det som en onödig lyx,
    som till exempel denna inspektör-

  222. -som menade
    att fattiga som fick bidrag-

  223. -slösade bort pengarna
    på bland annat kaffe.

  224. Förändringar i samhällsstrukturen
    medförde också-

  225. -nya umgängesformer
    och nya sociala arenor.

  226. En förändring i skolväsendet.

  227. Utbildningen skulle anpassas
    till det stånd barnen tillhörde-

  228. -och det stånd
    de förväntades tillhöra som vuxna.

  229. Alltså en klassindelad
    utbildningsstruktur-

  230. -som får en tydlig utveckling
    i slutet av 1700-talet.

  231. En ny social och kulturell praxis
    ser vi också-

  232. -genom bildandet av olika föreningar.

  233. Det övre borgerskapet, köpmännen
    och stadens ämbetsmän-

  234. -stod för utvecklingen.

  235. De bildade borgerliga klubbar
    och föreningar där män möttes.

  236. Där fick männen öva sig socialt,
    organisatoriskt och politiskt-

  237. -vilket fungerade
    som en förberedelse för att delta-

  238. -i de demokratiska organ
    som kom på 1800-talet.

  239. Dessa grupper bildade också
    nya arenor för musik och teater.

  240. En elitkultur
    där även kvinnorna var med.

  241. Organiseringen i föreningarna
    medförde även tydligare skillnader-

  242. -mellan mansaktiviteter
    och dem för bägge könen.

  243. Tidigare var mötesplatserna
    i större grad de enskilda hemmen.

  244. Gården på den här bilden
    är en sådan halvoffentlig mötesplats-

  245. -där medlemmarna träffades.

  246. För att summera: Hamnstäderna
    var en speciell situation.

  247. Här möttes internationell handel
    och sjöfart-

  248. -stadssamhället
    och regionen utanför staden.

  249. Köpmän, skeppare och andra sjöfolk
    kom som invandrare eller på besök-

  250. -och kom i kontakt
    med stadens olika invånare.

  251. Handeln skapade ekonomisk tillväxt
    i städerna, med behov av arbetskraft-

  252. -till hantverk, bryggarbete,
    transport och förädling av råvaror.

  253. Handeln fordrade internationella
    förbindelser och nätverk.

  254. Folk med goda kontakter-

  255. -hade goda möjligheter
    att bli integrerade i samhället.

  256. Många av de invandrade köpmännen
    klättrade snabbt på samhällsstegen.

  257. Samtidigt bidrog den ekonomiska
    tillväxten till samhällsförändringar:

  258. Ökade klasskillnader,
    ändrade konsumtionsvanor-

  259. -och etablering
    av en tydligare elitkultur.

  260. Det här skeppet får symbolisera
    köpmännens verksamhet:

  261. Handeln och etableringen av
    fabriksverksamhet som medföljde.

  262. Skeppet var det första
    från Trondheims skeppsvarv-

  263. -som etablerades
    av stadens handelshus.

  264. Tack vare handeln fick staden kontakt
    med och impulser från omvärlden-

  265. -tätare nätverk till
    de närmaste delarna av Europa-

  266. -men också impulser längre ifrån-

  267. -som Västindien,
    Amerika och även Asien.

  268. Tack.

  269. Ja, nu är ju egentligen...

  270. Nästan alla städer i Norge
    ligger längs kusten-

  271. -och är i större eller mindre grad
    hamnstäder.

  272. Så någon stor skillnad
    kan vi antagligen inte se där.

  273. Det kan finnas många skäl.
    Att man har kontakt med andra-

  274. -behöver inte betyda att man
    vill vara med i EU, till exempel.

  275. Jag tror inte att man kan dra
    några raka paralleller där.

  276. Norges motstånd mot EU har ju funnits
    särskilt i fiskeriområdena-

  277. -som ju har långa traditioner
    av internationell handel.

  278. Det är mer en fråga om
    hur kontakterna ska föregå.

  279. När det gäller Schweiz,
    som är en inlandsnation-

  280. -så har väl kontakten föregått
    på ett lite annat sätt.

  281. Alltså inte så...

  282. Det är banker och finans,
    men kanske inte så mycket människor.

  283. Ja, när det gäller Bergen-

  284. -så var ju det
    Norges gamla stora handelsstad-

  285. -med längre handelstraditioner
    från Hansatiden.

  286. Där fanns det köpmän
    från hansastäderna-

  287. -som hade etablerat sig.

  288. Och när handeln
    började växa sig större-

  289. -i Trondheim på 1600-talet-

  290. -och flensburgarna
    började slå sig ner där-

  291. -så var utrymmet i Bergen
    redan fullt, kan man säga.

  292. Det fanns inte plats för dem där.

  293. I Trondheim däremot var det
    lite internationell handel då-

  294. -och där kunde de etablera sig.

  295. Från flensburgarnas sida-

  296. -så hade de en tradition
    av handel på norska kusten-

  297. -alltså fiskehandel,
    i Nordland och Finnmark.

  298. Det som hände på 1600-talet
    var dels att det var krig i Europa-

  299. -så det kunde vara en fördel
    att flytta på sig. För det andra:

  300. Den dansk-norska staten
    skärpte politiken-

  301. -om att handel
    bara skulle föregå i städer.

  302. De som reste längs kusten
    och handlade med fiskare och bönder-

  303. -de fick det svårare.

  304. De måste slå sig ner i städer
    eller samarbeta med köpmän.

  305. Det är en viktig orsak till
    att de etablerade sig i Trondheim.

  306. Man drog ju gränsen
    mot katoliker och mot judar.

  307. Så den religiösa kulturen
    i Trondheim-

  308. -förändrades inte av invandringen,
    i så fall i väldigt liten grad.

  309. Det fanns nog vissa invandrare-

  310. -som hade en främmande religion,
    men inte så väldigt främmande.

  311. När det gäller det här med språket.
    Jag förstår att du inte förstår mig-

  312. -men det är en poäng
    när det gäller de här invandrarna.

  313. De var ju tyskspråkiga-

  314. -de som kom från Flensburg.

  315. Vissa försökte ursäkta sig med
    att de var utlänningar-

  316. -för att slippa påta sig borgerliga
    plikter i det nya samhället.

  317. Men de avvisades med att de kom
    från en plats så pass nära Danmark.

  318. De förstod danska.
    De måste kunna anpassa sig-

  319. -och delta i det här.
    Det var ingen orsak att få slippa.

  320. Och i detta europeiska hamnnätverk-

  321. -opererade de nog med många språk.

  322. De var duktiga på
    att operera både på-

  323. -danska, tyska, holländska...

  324. Ja, på de språken
    som var aktuella i området.

  325. Mer eller mindre.

  326. Pilgrimslederna är ju något som man
    har försökt återuppliva i modern tid.

  327. Man har nästan försökt
    gå tillbaka till Olavskulten-

  328. -och ser det som en viktig del
    av Trondheims historia.

  329. Men jag tror nog
    att den har legat nere-

  330. -i flera hundra år däremellan,
    men det är något som man nu-

  331. -har tagit upp igen
    och lagt stor vikt vid.

  332. Pilgrimslederna gick inne i landet,
    som du sa.

  333. Men de gick även längs kusten.
    Folk kom också...

  334. ...med skepp eller med båt.

  335. Det sker bägge vägar,
    men det sätter ju inte samma spår.

  336. Det är inget man märker av
    i terrängen, som pilgrimslederna.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

I hamnen möttes de

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ida Bull, professor i historia vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU) i Trondheim: Hamnen har i alla tider fungerat som kulturell mötesplats och inkörsport för nya kulturella och ekonomiska impulser. Det gäller också den nordliga hamnstaden Trondheim, som från 1600-talets mitt involverades i ett internationellt handelsnätverk. Med fokus på köpmännen och deras position som invandrare och nätverksbyggare har Ida Bull granskat hur staden utvecklades från en provinsiell liten ort till ett kulturellt differentierat samhälle. Arrangör Vetenskapsrådet.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Europa, Geografi, Historia, Köpmän, Norden, Norge, Socialhistoria, Trondheim
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Lika eller olika?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lika eller olika?

Inledning

Göran Collste, professor i tilllämpad etik vid Linköpings universitet, inleder seminariet Lika olika eller olika lika? Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lika eller olika?

Leva ihop trots olikheter

Hans Ingvar Roth, professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet, ringar in några av de faktorer som förenklar respektive försvårar för olika folkgrupper att leva bra tillsammans. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lika eller olika?

Ju mer vi är tillsammans

Mohammad Fazlhashemi, professor i idéhistoria vid Umeå universitet, talar om hur den islamska världen och västvärlden ser på varandra och sig själva. Hur fördomar och motsättningar minskar i takt med att utbytet ökar.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lika eller olika?

I hamnen möttes de

Ida Bull, professor i historia, har granskatt den nordliga hamnstaden Trondheim som utvecklats från en provinsiell liten ort till ett kulturellt differentierat samhälle. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lika eller olika?

Kanske äkta samer?

Peter Sköld, föreståndare för Centrum för Samisk forskning, Umeå universitet, menar att det är inte bara renodlade svenska norrlänningar som är svåra att finna. Inte heller samerna är någon enhetlig grupp. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lika eller olika?

Hellre minoritet än invandrare?

Vilken betydelse får det för en persons självuppfattning och möjligheter om hon ser sig själv som en del av en minoritetskultur respektive invandrarkultur? Med Satu Gröndal, föreståndare för Centret för multietnisk forskning, Uppsala universitet. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Ett samtal om antisemitism

Folkpartisten och före detta integrationsminister Erik Ullenhag samtalar med moderatorn Willy Silberstein. De samtalar om antisemitism, världsläget och om regeringens erkännande av Palestina samt om flathet och rädsla för att stöta sig med politiker. Inspelat den 15 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.