Titta

UR Samtiden - Det urbana våldet

UR Samtiden - Det urbana våldet

Om UR Samtiden - Det urbana våldet

En konferens om våld och otrygghet i stadsmiljön - och det arbete som pågår för att motverka det. Arrangör: Mångkulturellt centrum i Botkyrka.

Till första programmet

UR Samtiden - Det urbana våldet : Franska förorter och ungdomskravallerDela
  1. Tack för att ni har bjudit hit mig.
    Det är andra gången jag är i Sverige.

  2. Det är verkligen roligt att vara här.

  3. Det är ett väldigt trevligt
    evenemang. Roligt att få vara med.

  4. Jag ska prata om franska förorter och
    hur politikerna hanterat upploppen.

  5. Jag har egentligen
    bara en viktig sak att säga.

  6. Resten är bara historia. Upplopp är
    inte bara bränder och plundring-

  7. -utan måste ses i ett sammanhang,
    vilket Pilar tog upp i går.

  8. Det är det viktigaste budskapet
    som jag vill framföra i dag.

  9. När jag pratar om franska förorter
    börjar jag alltid med samma historia.

  10. Men den är väldigt belysande.

  11. Den är hämtad ur filmen
    "Vive la République".

  12. Det är en scen
    där en hemlös person berättar-

  13. -vad politik är för en annan person.

  14. Och den hemlösa personen säger:
    "Jag ska berätta vad politik är."

  15. Och så säger han: "Föreställ dig
    ett samhälle med ett stort fängelse."

  16. "Det finns personer som bor
    i fängelset och utanför fängelset."

  17. "Så ser verkligheten ut. De som bor
    i fängelset har inte gjort nåt fel."

  18. "Det bara är så. Vissa bor
    i fängelset och vissa utanför det."

  19. "En dag tar maten slut i fängelset
    och fångarna börjar klaga."

  20. "Vi väljer en ny direktör."
    Det finns demokrati där.

  21. "De väljer en direktör, men varken en
    från höger eller vänster funkar bra."

  22. Då säger den hemlösa personen:
    "Fångarna struntar i"-

  23. -"den politiska läggningen så länge
    de har nåt att äta." Sen säger han:

  24. "Även om de har en bra direktör"-

  25. -"och tillräckligt med mat,
    så sitter de i fängelse."

  26. "Politik handlar inte om matproblem
    i fängelset"-

  27. -"även om det är viktigt,
    utan om själva fängelset."

  28. Det här hade kunnat vara
    Foucaults ord.

  29. Det handlar om saker och tings
    ordning, och hur de verkar vara:

  30. Ett samhälle där det bor människor
    i ett fängelse och utanför det.

  31. Jag ska inte försöka övertyga er om
    att den hemlösa personen hade rätt.

  32. Det är inte poängen. Jag vill använda
    mig av det rumsliga bildspråk-

  33. -som han använder.
    Jag vill tillämpa det-

  34. -på de franska förorterna.
    Det är inte så stor skillnad.

  35. Ordningen som råder har införts-

  36. -av välvilliga politiker
    genom urban politik.

  37. Jag ska berätta om
    den urbana politiken i Frankrike-

  38. -och hur det långsamt,
    under årens lopp-

  39. -har uppstått en rumslig ordning
    i förorterna-

  40. -och hur det har förändrat
    vårt sätt att se på upplopp.

  41. Jag ska också prata om politiken
    och dynamiken bakom upploppen.

  42. Jag ska prata om
    vad jag försöker göra i min bok-

  43. -om förortspolitik och -upplopp:
    "Badlands of the Republic."

  44. Jag ska prata om
    hur dessa "dåliga områden" kom till-

  45. -fast enligt min mening
    är de inte det.

  46. Boken är uppdelad i tre delar. Första
    delen handlar om "dåliga områden".

  47. Vad är en förort? Den andra delen
    kallar jag för "polisen".

  48. Men inte i betydelsen
    "poliskonstapel"-

  49. -utan i den ursprungliga,
    medeltida betydelsen:

  50. Organisation och styre. Det är den
    ursprungliga betydelsen av "polis".

  51. Jag försökte göra nåt
    som kanske inte var så smart.

  52. Jag försökte ta polisbiten i slutet,
    i synnerhet efter 2005.

  53. Då blev det bokstavligt talat en
    polisordning enligt dagens betydelse.

  54. Den tredje delen är ett försök
    att ge röst åt folk i förorterna-

  55. -och hur de reagerar på
    införandet av en polisordning.

  56. "Rättvisa i förorterna",
    men inte i rent rättslig betydelse-

  57. -utan rättvisa som ett krav
    som kommer underifrån.

  58. Låt oss börja med
    att prata om förorterna.

  59. "Banlieue", förort,
    är ett ord från medeltiden.

  60. Derek är säkert intresserad av
    tanken på en högre makt.

  61. Det betyder
    "områden som omger en stad"-

  62. -"över vilka en lag gäller".
    En "lieue" är cirka fyra kilometer.

  63. Med andra ord:
    Områden som omger staden-

  64. -över vilka en härskare styr.

  65. Det är vad "banlieue" betyder.

  66. Det är inget negativt med det. Det
    borde inte ha negativa konnotationer.

  67. Det är en administrativ,
    geografisk uppdelning-

  68. -utan negativa konnotationer. Jag ska
    visa er några bilder från förorterna.

  69. Det här är en förort.
    Det här är i förorten.

  70. Tråkigt, men en förort.

  71. "Jag bor i förorten." "Stackare."
    "Nej, jag trivs." Detta är en förort.

  72. Men det här är den
    stereotypiska bilden av förorterna.

  73. Ett ämne som jag vill ta upp i dag-

  74. -är hur den här stereotypiska bilden
    av förorten uppstår-

  75. -med höghus, socialbostäder
    och allt som förknippas med det.

  76. Brott, våld och såna saker.

  77. Nu ska jag fokusera på politiken.

  78. Det finns intressanta artiklar om hur
    bilden av förorten har förändrats.

  79. Här ser vi ett exempel på det.
    Det här är från 1973.

  80. Redan 1973 skriver
    tidskriften L'Express-

  81. -om problem och våld i förorterna.

  82. "Förortshuliganer talar till er
    från städernas utkant."

  83. "Här föds tusentals ligister."

  84. Det finns en massa foton
    som visar-

  85. -att förorten redan utgör ett hot
    och en fara-

  86. -men ett vitt hot, en vit fara.

  87. 20 år senare har samma tidskrift
    en annan bild på omslaget:

  88. "Invandring, förorter, undantags-
    tillstånd." Det här säger mycket.

  89. Här finns det nämligen
    ideologiska konnotationer-

  90. -till Algerietkriget-

  91. -vilket också blev verklighet
    efter upploppen 2005.

  92. På 20 år har hotet ändrat färg-

  93. -trots att antalet invandrare inte
    har ökat dramatiskt i förorterna.

  94. Ett exempel från populärkulturen:
    Från 70- till 90-talet-

  95. -har vi gått från
    filmen "Flörtkulorna"-

  96. -där de två killarna i inlednings-
    scenen terroriserar förorten.

  97. De utgör ett hot.
    Det handlar om sexuell frigörelse.

  98. Filmtiteln betyder nåt annat
    på slang, men det ska jag inte ta nu.

  99. Vi har gått från "Flörtkulorna"
    till "Medan vi faller" på 90-talet.

  100. Det intressanta är... Bilden och
    skildringen av förorten har ändrats.

  101. Det finns orsaker till det.
    Men det intressanta är-

  102. -att många journalistiska kategorier-

  103. -som i dag pratar om förorterna-

  104. -har institutionaliserats
    av den statliga politiken-

  105. -och den polisordning som byggts upp
    under åren av den statliga politiken.

  106. Därför är mediebevakningen
    väldigt nyttig och illustrativ.

  107. Men innerst inne måste vi förstå
    att bilderna de representerar-

  108. -och de termer de associerar med
    områdena har institutionaliserats-

  109. -av det jag - efter Corrigan och
    Sayer - kallar "statliga uttalanden".

  110. Officiella statliga uttalanden.

  111. Det jag försöker göra är-

  112. -att analysera politiken
    som en form av polisordning.

  113. Jag har hämtat mycket inspiration
    från Jacques Rancière.

  114. Han är fransman och skriver luddigt.
    Nej, naturligtvis inte därför-

  115. -utan för att det finns en väldigt
    intressant rumslig dimension-

  116. -i hans politiska teorier.
    Ni behöver inte läsa allt det här.

  117. Den huvudsakliga idén är att politik
    handlar om att fördela utrymme.

  118. Geografiska, rumsliga problem.
    Utmaningen för politikerna är-

  119. -att stå emot fördelningen
    av utrymme eller plats.

  120. Om jag vägrar att ta den plats jag
    tilldelats genom statliga uttalanden-

  121. -kan det innebära början på
    en form av politik.

  122. Jag bollar med den här idén
    för att se om förortspolitiken-

  123. -upplopp eller andra rörelser,
    har påverkats av-

  124. -eller har vägrat inta den plats de
    tilldelats genom statliga uttalanden.

  125. Jag ska berätta för er om-

  126. -den urbana politikens
    tre geografier.

  127. En av dem är ett specifikt program
    för urban politik från 80-talet.

  128. Den första perioden kallar jag "lokal
    geografi". Jag ska tala om varför.

  129. Sen en kort 90-talsperiod:
    "relativ geografi"-

  130. -och från 1993 och framåt:
    "statusgeografi".

  131. Det här är bara för själva organisa-
    tionens skull. De går i varandra.

  132. Det här är bara
    för att göra det hela enklare.

  133. Början på den urbana politiken
    är intressant-

  134. -för det är också början på
    extremt våld i förorterna.

  135. 1981...

  136. ...skedde det i Lyons förorter-

  137. -i Vaulx-en-Velin-

  138. -för första gången sommaren 1981
    några extrema incidenter.

  139. Man tände eld på bilar. Liknande
    händelser hade inträffat tidigare.

  140. Men det viktiga här är i vilket
    sammanhang incidenterna skedde.

  141. 1981 kom vänstern till makten
    i Frankrike-

  142. -för första gången på 26 år.

  143. Så det rådde politisk oro.
    "Ska kommunismen ta över?"

  144. Så det rådde spänning beträffande
    vänsterns invandrarpolitik.

  145. De ville sluta utvisa invandrare
    och avskaffa dödsstraffet-

  146. -vilket de gjorde. De ville också ge
    rösträtt åt invandrare i lokalvalen-

  147. -vilket aldrig skedde, trots löften.

  148. Så det rådde
    en väldigt spänd stämning.

  149. I den här situationen
    sätter man eld på bilar i förorterna.

  150. Vad gör regeringen? Jo, den säger:
    "Vi måste göra nåt."

  151. De är rädda. Det här påminner om
    det svenska fallet.

  152. "Så här får det inte gå till här."

  153. Minns ni upploppen i Brixton
    i England?

  154. De hade inträffat
    bara några månader tidigare.

  155. I Frankrike betraktades de
    som rasupplopp.

  156. "Inget Brixton i Frankrike!
    Vi är en enad fransk republik!"

  157. "Men vi är fortfarande rädda,
    och måste göra nåt."

  158. Jag vill visa er hur tabubelagd
    rasfrågan är i Frankrike än i dag.

  159. Jag ska visa er nåt. Här är en bild
    från upploppen i Brixton.

  160. Kvalitén är dålig, men jag visade
    bilden för mina elever på Sorbonne-

  161. -där jag också undervisar.
    Jag vill inte skryta-

  162. -utan bara ge er en idé om
    vad det rör sig om för elever.

  163. Borgerliga, vita studerande.
    Jag visade bilden och sa:

  164. "Vad kan ni säga om
    upploppsmakarna?"

  165. De svarade:
    "De är många, de är arga."

  166. De sa allt utom att de var svarta.

  167. Det rör sig nästan om en förnekelse
    av rasfrågan.

  168. Det är fortfarande tabu,
    och tänk er början på 80-talet.

  169. "Rasupplopp kan inte inträffa här,
    i republiken Frankrike."

  170. I den här kontexten inleds
    den här urbana politiken-

  171. -med några väldigt starka ideal.
    De är otroligt starka.

  172. De talar om "rätten till staden".

  173. De har alla läst Lefebvre.

  174. Den urbana politiken
    börjar som en politisk fråga.

  175. Man valde ut några förorter. Se här:

  176. Vi väljer ut några förorter,
    23 stycken.

  177. De här förorterna har problem,
    men också potential.

  178. Sen ska vi jobba i de här förorterna
    med politiskt aktivister-

  179. -och detta kommer att starta
    en territoriell politisk dynamik.

  180. De ska ta sig ur krisen
    och bli en modell för andra områden.

  181. Sen gör vi oss kvitt politiken.

  182. Den urbana politiken börjar som...
    Det låter nog konstigt-

  183. -men den börjar som
    en politisk policy, ett ideal:

  184. "Rätten till staden",
    och som en tillfällig lösning-

  185. -för att inrätta
    en territoriell politisk dynamik.

  186. Sen skulle den avskaffas.
    Lägg det här på minnet.

  187. Det intressanta med detta är
    att det här är de första förorterna-

  188. -som ingick i programmet för
    urban politik. Ta en titt på kartan.

  189. Franska geografer skriver om
    en osynlig linje-

  190. -som går
    från Le Havre till Marseille.

  191. Om man tittar på de här förorterna-

  192. -ligger alla
    nordost om den här linjen.

  193. Le Havre-Marseille-linjen handlar om
    Frankrikes industrialisering.

  194. Nordost om linjen
    har den tunga industrin legat.

  195. Kartan visar
    att det i början på 80-talet fanns-

  196. -en ekonomisk omstruktureringskris
    som drabbade arbetarklasskvarteren.

  197. Det är därför alla kvarter ligger
    nordost om den här linjen.

  198. Det första tecknet på den ekonomiska
    krisen, industrialiseringen-

  199. -drabbade arbetarklasskvarteren.

  200. Så såg idealet ut.

  201. Några år senare
    fanns det 148 förorter.

  202. Den urbana politiken
    med sina politiska ideal-

  203. -börjar redan förlora sin unika,
    experimentella karaktär.

  204. Den skulle vara experimentell,
    men har vuxit.

  205. Det här var första perioden,
    som jag kallar lokal förortsgeografi-

  206. -för att det saknas statistik.

  207. De pratade med folk i förorterna
    som kände till trakten-

  208. -och valde sen ut dem.

  209. Därför kallar jag det för
    lokal geografi inom urban politik.

  210. Sen får vi se hur det förändras.

  211. Nu till den andra perioden. Det här
    citatet sammanfattar den väl.

  212. Enligt Bourdieu är statlig politik
    teknokratisk arrogans + politisk PR.

  213. "Jag gillar staten."

  214. Delarue var den första ministern
    för urban utvecklingspolitik.

  215. Vi är nu i början på 90-talet.

  216. Vi har redan vuxit-

  217. -när det gäller urban förortspolitik,
    men kontexten är väldigt viktig.

  218. 1990 hände nåt liknande
    det som hände 1981.

  219. En rad stora upplopp utan motstycke-

  220. -i en förort som omfattas av
    urban politik: Vaulx-en-Velin igen.

  221. Har jag nån mer karta? Nej. Ännu en
    förort som omfattas av urban politik.

  222. Den här förorten var symbolisk
    och skulle vara en framgångshistoria.

  223. 1990 exploderade den plötsligt.

  224. De största upploppen nånsin bröt ut-

  225. -efter det att en ung person
    av utländsk härkomst dödats-

  226. -av polisen. Eller i alla fall i en
    incident där polisen var inblandad.

  227. Men polisen
    blev förstås aldrig straffad.

  228. Det var en utlösande faktor.

  229. Jag återkommer till det senare.

  230. Men varför var det så viktigt
    i den här kontexten?

  231. Vi ser här vikten av nationell
    och internationell kontext.

  232. Det här var ett exempel på
    en förort med urban politik.

  233. Upploppen var en skandal och genant
    för den socialistiska regeringen.

  234. För det andra, om man ser på
    den nationella kontexten:

  235. "Slöjaffären" inträffade 1989.

  236. Lite kort: tre flickor
    blev avstängda från skolan-

  237. -för att de bar slöja.

  238. Det här inträffade 1989.
    Och så har vi Salman Rushdie-affären.

  239. Och intifadan pågick.
    Och gulfkriget skulle snart bryta ut.

  240. Det är en nationell
    och internationell kontext-

  241. -där islam spelar en stor roll.

  242. Det är väldigt intressant.
    Fram till upploppen 1990-

  243. -hade ingen kopplat ihop islam
    med förorterna.

  244. Efter slöjaffären och upploppen-

  245. -blev islam och förorterna
    oskiljaktiga.

  246. Oskilj...aktiga.

  247. När islamfrågan i förorten
    först uppmärksammades-

  248. -av regeringen-

  249. -tyckte de att det var bra
    och att det skulle lugna ungdomarna.

  250. Från början sågs det inte
    som ett hot-

  251. -men sen ser vi
    hur det förvandlas till ett hot-

  252. -som förknippas med de här områdena.

  253. Nu har vi 400 förorter.

  254. Den urbana politiken har helt
    förlorat sin experimentella karaktär.

  255. Här ägde upploppen rum.

  256. Och här har vi ett annat spektrum
    av multikulturalism-

  257. -som är ett bättre ord. Två år efter
    upploppen äger upploppen i L.A. rum-

  258. -som också hade stort inflytande.

  259. L.A., USA och Storbritannien är fel
    approach för Frankrikes republik-

  260. -när det gäller mångfaldsproblem.

  261. I den här kontexten är det här en
    intressant period. Regeringen säger:

  262. "Vi måste göra nåt igen.
    1981 var det upplopp. Vad gör vi?"

  263. "Vi skapar ett nytt program för urban
    politik. 1990: upplopp. Vad gör vi?"

  264. "Skapar ett departement för urban
    utvecklingspolitik." Det ändras 2005.

  265. Vi skapar ett departement för urban
    utvecklingspolitik för 400 förorter.

  266. Den stora franska välfärdsstaten-

  267. -är på väg tillbaka till förorterna
    med en massa investeringar.

  268. Men man skapar också ett
    nytt statligt statistiskt institut-

  269. -så att vi kan producera statistiska
    uppgifter om de här områdena-

  270. -inom ramen för ett stort
    nationellt politiskt program.

  271. Intressant nog är det också en period
    under vilken justitieministern-

  272. -och underrättelsetjänsten
    engageras i förortsproblemen.

  273. Franska underrättelsetjänsten
    inrättar en avdelning-

  274. -som övervakar förorterna.

  275. De utgår från förorterna
    som omfattas av den urbana politiken.

  276. Å ena sidan ser vi,
    uttryckt i Bourdieus termer-

  277. -statens vänstra hand ingripa
    i förorten-

  278. -och å andra sidan statens högra hand
    som också ingriper i förorten-

  279. -i form av justitiedepartementet
    och underrättelsetjänsten.

  280. Tänk på vad det får för konsekvenser.

  281. Vad får underrättelsetjänstens
    engagemang för följder?

  282. Vad sysslade den med tidigare?
    Jo, terrorism.

  283. Nu övervakar den förorterna. Vad
    betyder det? Det fattar man snabbt.

  284. Hur uppfattas detta engagemang
    av allmänheten i förorterna?

  285. Det här är intressant.
    Det är första gången i Frankrike-

  286. -som det talas om
    att det förekommer "urbant våld".

  287. Före den här perioden
    användes inte den termen.

  288. 1990 insåg nån att det var "urbant
    våld" och man började föra statistik.

  289. Underrättelsetjänstens och polisens
    diagram över det urbana våldet-

  290. -sköt förstås i höjden, eftersom
    det tidigare saknades statistik.

  291. På det här sättet skapades alltså
    den här bilden av förorterna.

  292. Man kan inte längre tala om
    "rätten till staden".

  293. Det är för vagt. Det behövs
    exakta siffror, statistik och kartor-

  294. -för att ta itu med de här områdena.

  295. Från detta går vi till vad jag kallar
    statusgeografi inom urban politik.

  296. Från 1993 och framåt.

  297. Den här perioden pågår fortfarande.

  298. På 90-talet-

  299. -tog högern
    och Balladurs regering över makten.

  300. De identifierade tre prioriteter
    vad gäller urban politik:

  301. Auktoritet, identitet...
    Identitet betyder i det här fallet...

  302. ...att få de som blir franska
    av en slump att känna sig franska.

  303. De menar alltså
    andra generationens invandrarbarn.

  304. Och så aktivitet, vilket här betyder
    precis som i Storbritannien:

  305. Företagsamhet.
    Om vi inför skattelättnader-

  306. -och slopar sociala avgifter
    i de här områdena-

  307. -kommer det att skapa företagsamhet.
    Det är lustigt. Å ena sidan...

  308. Fransmän vill alltid framhäva
    hur speciella de är.

  309. Rasupplopp får inte förekomma här.

  310. När den här ekonomiska åtgärden
    diskuterades, aktivitet/sänkt skatt-

  311. -pågick en intressant debatt
    i parlamentet. En ledamot sa:

  312. "Ni vill införa en ny åtgärd."

  313. "Men tänk om det blir som i England.
    Tänk om det inte fungerar."

  314. Då svarade ministern:
    "Det var i England, det."

  315. Men det fungerade förstås aldrig.
    Det skapade bara post...

  316. En massa papper, men inga jobb,
    i de här områdena.

  317. Det handlar återigen om
    hur politiker utnyttjar siffror.

  318. Det här är bara en detalj, men de
    kom på en väldigt intressant formel:

  319. Ett syntetiskt index för utanförskap.
    Antal procent av folk under 25 år.

  320. Ungdomar utgör alltid ett problem.
    Långtidsarbetslösa.

  321. Folk utan utbildning. Jag såg
    det ursprungliga lagförslaget.

  322. Från början stod det
    antal invandrare i procent.

  323. Sen ansågs det politiskt inkorrekt.
    Enligt statistiken-

  324. -gav antal procent utan utbildning
    samma resultat.

  325. Så de ändrade det till
    en mer politiskt korrekt formulering.

  326. Delat med invånare. Nej, gångrat
    och delat med skattepotentialen.

  327. Om man gör det här i de här
    förorterna får man fram en siffra.

  328. Beroende på siffran...
    Tänk er en skala.

  329. Antingen är man väldigt utstött,
    och då får man stor skattereduktion-

  330. -eller bara lite utstött,
    och får då en liten skattereduktion.

  331. Den lokala geografin är borta.
    Vi tillämpar en formel-

  332. -och presenterar förorterna
    i form av en skala för utanförskap.

  333. Det är
    att utnyttja siffror politiskt.

  334. En riktigt rigid, statusgeografi.
    Den lokala kännedomen är borta.

  335. Det handlar bara om siffror, men
    det är inte längre 16-23 förorter-

  336. -utan 750 stycken.

  337. Jag vill sammanfatta
    och fortsätta med upploppspolitiken-

  338. -och hur det hör ihop med det här.
    Låt oss sammanfatta.

  339. Jag har nu berättat om
    de här tre perioderna.

  340. Rumslig konceptualisering med en
    lokal geografi i början på 80-talet.

  341. Det blir intressant att se
    hur problemdefinitionen förändras-

  342. -i de statliga uttalandena. I början
    på 80-talet kallades förorterna-

  343. -för arbetarklasskvarter.
    Det är intressant och viktigt.

  344. När man talar om dem som arbetar-
    klasskvarter förknippar man dem-

  345. -med en viss politisk kultur, "rätten
    till staden", och man känner igen-

  346. -de strukturella frågorna
    bakom deras problem.

  347. Arbetarklasskvarteren lider för
    att landets industri har förändrats.

  348. Industrialisering, omstrukturering.

  349. Det här låter säkert paradoxalt,
    men statens ingripande var militant.

  350. Den urbana politiken infördes
    av demokratins fotsoldater.

  351. Aktivister begav sig
    till förorternas föreningar-

  352. -för att skapa en ekonomisk...
    nej, förlåt, politisk dynamik.

  353. Under den andra perioden
    definierades problemen-

  354. -som omfattande
    och man talade om utanförskap-

  355. -vilket också togs upp
    på EU:s agenda: utanförskap.

  356. Statens ingripande blev franskt:
    byråkratiskt och procedurmässigt-

  357. -med ett departement för urban
    utvecklingspolitik och statistik.

  358. Under tredje perioden,
    "statusgeografi"-

  359. -inträffar den mest radikala
    förändringen. Förorterna omnämns nu-

  360. -även i officiella dokument
    som "getton".

  361. Vi pratar om kommunitarismproblem,
    d.v.s. etnisk separatism.

  362. Lustigt,
    för det är ju socialbostäder.

  363. De som bor där bor inte där av en
    slump, utan för att de är utstötta.

  364. De är invandrare. Om de är
    nordafrikaner eller svarta-

  365. -blir de utstötta från centrum
    och ansöker de om en bostad-

  366. -bestämmer statens politiker
    var de ska bo.

  367. Till slut pratar vi om
    segregerade områden.

  368. Vi föser samman dem i områden
    vi kallar för getton.

  369. Den amerikanska betydelsen av
    ett getto finns inte i Frankrike.

  370. Områdena som kallas för getton-

  371. -har för det första
    inte ett lika stort antal invandrare.

  372. De är oftast i minoritet.
    Och det är inga stora områden-

  373. -som är självförsörjande,
    som i ett traditionellt getto i USA.

  374. Att kalla områdena för getton är
    politiskt fel och politiskt farligt-

  375. -men det finns ett politiskt ideal.

  376. Man talar inte
    om arbetarklasskvarter längre-

  377. -utan om getton. Så härifrån och hit
    ser vi hur alla referenser-

  378. -till strukturell ekonomisk dynamik
    har försvunnit-

  379. -i problemdefinitionen.

  380. Ingripandet blir nu
    mycket mer auktoritärt-

  381. -i form av justitiedepartementet,
    fler poliser-

  382. -och underrättelsetjänsten,
    och som vi såg 2005-

  383. -förklarade man undantagstillstånd.

  384. En viktig sak är... Vad hände vid
    de första stora upploppen 1981?

  385. Då infördes en ny urban politik
    med ett politiskt ideal:

  386. "Rätten till staden."
    Vad tillkommer efter upploppen 1990?

  387. En minister för
    urban utvecklingspolitik.

  388. 2005 inträffade de största upploppen
    nånsin. Vad gjorde staten?

  389. De skickade dit Robocop.

  390. För mig innebär det verkligen...

  391. För mig innebär det här verkligen
    en radikal förändring.

  392. Det här är i La Courneuve.

  393. Så från 1980-talet till 2000-talet-

  394. -gick vi från "rätten till staden"
    till "rätten till säkerhet".

  395. Men ingen talar om säkerhet
    för förortens invånare-

  396. -utan säkerhet i en väldigt begränsad
    betydelse, men inte bara till höger.

  397. Jospins socialistiska regering
    institutionaliserade-

  398. -rätten till säkerhet.
    Vad betyder nu det här?

  399. Vad innebär den här förändringen
    av hur förorten skildras?

  400. Det är inte arbetarklasskvarter,
    utan getton. Det behövs fler poliser.

  401. En av följderna är vad jag kallar-

  402. -"att förvandla röster till oljud".

  403. På 80-talet och i början av 90-talet
    skedde det incidenter.

  404. Jag kallar dem revolter,
    och inte bara upplopp.

  405. Det kan vi diskutera senare.
    När de skedde tänkte regeringen:

  406. "De här incidenterna
    har ett politiskt budskap."

  407. "Det är nåt på gång,
    så vi måste göra nåt åt saken."

  408. 2005 såg vi-

  409. -hur de åtgärdades
    med hjälp av statlig politik.

  410. Nicolas Sarkozy kallade dem
    för "slödder".

  411. Alla de här rösterna och de politiska
    budskapen bakom incidenterna-

  412. -förvandlades till "oljud".
    "Vi tyglar dem"-

  413. -"genom att skicka dit polisen
    och militären, om det behövs."

  414. Det här är ironiskt,
    för den ursprungliga...

  415. Och nu är jag tillbaka vid
    orsaken till upploppen.

  416. Den ursprungliga orsaken
    till problemen har inte förändrats.

  417. Här ser vi en karta
    över upploppen 2005.

  418. Den är från ett tidigt stadium.
    De är egentligen mer omfattande.

  419. Upploppen 2005
    omfattade drygt 300 kommuner.

  420. De hade stor geografisk spridning.

  421. På 80-talet
    hade vi fem stora upplopp.

  422. På 90-talet hade vi 48 stora upplopp.

  423. Och 300 stycken
    som kallades för små mini-upplopp.

  424. Mini-upplopp...

  425. 2005 omfattade upploppen
    300 kommuner.

  426. Så antalet upplopp har ökat.
    Därför tror jag...

  427. Man skyller upploppen på
    att folk bara vill synas i tv.

  428. Det anser jag är helt fel.

  429. För det första tar man inte hänsyn
    till den dynamiska strukturen bakom.

  430. Och hur förklarar man utvidgningen
    som skett från 80-talet till 2005?

  431. Är det fler som vill synas i tv nu?
    Är det därför 300 kommuner drabbats?

  432. Nej, det ligger stora strukturella
    problem bakom det här.

  433. Vi måste förstå de här geografierna
    inom den urbana politiken.

  434. Det är samma områden
    där det inträffar upplopp.

  435. Det är samtidigt överlappande
    geografier med massarbetslöshet.

  436. Massarbetslöshet
    och strukturell arbetslöshet.

  437. Arbetslöshet är ett stort problem i
    Frankrike. Inte bara här, men se här.

  438. Det här är socialbostäderna
    som ingår i den urbana politiken.

  439. Se på antalet arbetslösa
    mellan 1990 och 1999.

  440. Förlåt. Ja...

  441. Titta på ökningen.
    Den ökar i övriga Frankrike också.

  442. Men arbetslösheten ökar mycket.
    25 % var arbetslösa 1990.

  443. Det var den enda statistik jag
    hittade. Speciellt bland ungdomar.

  444. Nästan hälften av alla ungdomar.

  445. Så det råder stor massarbetslöshet
    och strukturell arbetslöshet.

  446. Vi kan förstås diskutera orsaken till
    detta. Det är en strukturell orsak.

  447. Det förekommer diskriminering
    och territoriell stigmatisering.

  448. Det är ett faktum i Frankrike-

  449. -att om man anger att man bor
    i ett dåligt område i sitt cv-

  450. -blir det ingen anställningsintervju.
    Så folk uppger andra adresser.

  451. Har man ett checkhäfte-

  452. -med en adress i ett dåligt område,
    vägrar folk att ta emot checken.

  453. Så adressen gör att det råder
    stor territoriell stigmatisering.

  454. Ett annat strukturellt problem
    är polisvåld. Se på siffrorna.

  455. De kommer från en kvinna-

  456. -inom underrättelsetjänsten,
    som jag har intervjuat.

  457. Hon ställde inte en enda fråga
    till mig. Hon visste nog redan allt.

  458. Tänk på de 48 stora upploppen
    på 90-talet.

  459. 34 av 48 upplopp utlöstes-

  460. -på grund av
    att en ung person dödats.

  461. Vanligtvis av utländsk härkomst
    från förorten.

  462. I minst 30 fall
    var polisen inblandad.

  463. Jag påstår inte att de var skyldiga.
    men i vissa fall var de nog det.

  464. Från 2005 och framåt
    har det varit samma sak.

  465. Men inte en enda polis
    har hittills blivit dömd.

  466. Så ser rättvisan ut, men man kräver
    en annan form av rättvisa.

  467. Så polisvåld är
    ett stort strukturellt problem.

  468. Ett annat problem är förtrycket
    och övervakningen av dessa områden.

  469. De här två kartorna visar...

  470. Den här är från kvinnan som skapade
    underrättelsetjänstens avdelning.

  471. Här ser vi förorterna som omfattas av
    den urbana politiken.

  472. Det går inte att få några detaljer,
    men det rör sig om samma områden.

  473. Här sker ständigt övervakning
    och förtryck.

  474. I synnerhet sen Sarkozys alla lagar
    infördes.

  475. Jag kallar de här områdena för
    "revolterande geografier".

  476. Det är här revolterna äger rum,
    men förhållandena är också vidriga-

  477. -med alla strukturella problem.

  478. Det är viktigt att erkänna det.

  479. Därför sa jag förut att det inte bara
    handlar om plundring och bränder.

  480. Vi kan förenkla genom att dela upp de
    strukturella orsakerna i tre grupper:

  481. För det första har vi
    gamla oförrätter.

  482. När jag intervjuade en aktivist
    i en förort-

  483. -från Algeriet sa han: "Algeriet-
    kriget är inte över i Frankrike."

  484. Det är allvarligt och sorgligt.
    Vi såg det efter upploppen 2005-

  485. -när de förklarade undantagstill-
    stånd, vilket är symboliskt laddat.

  486. Lagen om undantagstillstånd
    härrör från Algerietkriget.

  487. Den tillämpades första gången då.

  488. Så det är därför väldigt symboliskt
    laddat. Så vi har gamla oförrätter.

  489. Vi har aktuella svårigheter. Sånt jag
    har nämnt som massarbetslöshet-

  490. -diskriminering, adresseffekter,
    polisvåld, förtryck, övervakning.

  491. Och så har vi oron inför framtiden.
    Det är nåt jag verkligen...

  492. ...vill studera i framtiden. Hur folk
    i de här områdena ser på framtiden.

  493. Det skulle vara väldigt intressant.
    Jag berättar allt det här-

  494. -för att se hur Sarkozy
    efter upploppen 2005-

  495. -identifierade problemen.

  496. Den främsta orsaken till förtvivlan
    i förorterna är droghandel, gäng-

  497. -rädsla och att de har blivit
    övergivna av republiken.

  498. Det är vad Sarkozy sa efter upploppen
    2005. Som ni har hört-

  499. -har de inte alls blivit övergivna av
    republiken. Det finns andra problem-

  500. -och andra former av våld-

  501. -som invånarna i de här områdena
    tampas med dagligen.

  502. Nu är jag tillräckligt gammal, även
    om jag fortfarande är väldigt ung...

  503. Men om man ser ut så här kan man bli
    kontrollerad av polisen varenda dag-

  504. -utan förklaring.

  505. Varenda dag.

  506. Jag pendlar till jobbet i London
    med tåg, för jag bor i Paris.

  507. Jag åker med snabbtåget Eurostar.
    När man tar Eurostar i Frankrike-

  508. -måste man först passera fransk
    och därefter brittisk polis.

  509. Det är alltid kö framför den franska
    polisen, men inte den brittiska.

  510. Fransk polis diskriminerar även
    sina egna medborgare.

  511. Brittisk polis kör bara på.

  512. Är man inte britt eller EU-medborgare
    ställer de frågor.

  513. Fransk polis diskriminerar förstås
    icke-EU-medborgare.

  514. Men jag, som är fransk medborgare,
    måste köa längre-

  515. -än mina vita
    nyzeeländska vänner.

  516. På så sätt förödmjukas man varje dag.
    Och det betraktas som normalt.

  517. Men det är en skandal! Tänk er
    att ni bor i ett problemområde-

  518. -där det råder spänning med polisen.
    Ungdomar kan inte alltid uppföra sig.

  519. Men varje dag diskrimineras
    och förödmjukas de-

  520. -av de här myndigheterna.

  521. Frågan är vad man ska göra.

  522. Vissa har tydligen ett svar...

  523. Jag har min personliga åsikt.
    Det där är inte rätt sätt.

  524. En sak vi måste göra är...

  525. ...att sluta använda
    dessa förenklade förklaringar.

  526. Killen säger: "Personligen ger jag
    Le Corbusier hela skulden."

  527. Ni ser de moderna...

  528. Det finns mycket att säga
    om arkitekturen i de här områdena.

  529. Men i början var många av dem
    trevliga, men inte alla.

  530. Jag har bott i ett sånt här höghus
    mitt i Paris, och inget hände.

  531. Så det är inte avgörande,
    men det är en del av historien.

  532. En sak är att undvika
    såna här förenklade förklaringar.

  533. De förskjuter perspektivet när det
    gäller problemens dynamiska struktur.

  534. Ett annat problem... Nåt som vi bör
    undvika och som jag försöker undvika-

  535. -är att "kulturalisera"
    eller "folklorisera" problemet.

  536. Tack vare min son
    har jag upptäckt en Playmobil-teori:

  537. "Livet i stan." För 9,60 euro kan
    man köpa en sydafrikansk familj.

  538. Eller en asiatisk familj
    med en kamera.

  539. Det här är motsatsen
    och den andra sidan av problemet.

  540. Å ena sidan har vi en demonisering
    av den andre.

  541. Vi förvandlar den andre till ett hot-

  542. -t.ex. en muslimsk fundamentalist.

  543. Det är en ytterlighet.
    Men det här är lika farligt.

  544. Att förvandla den andre
    till ett folkloristiskt objekt.

  545. Kulturalistisk reducering är farligt.
    Här är en intressant historia om det:

  546. Ett problem i förorterna, vilket var
    ett stort misstag av regeringen-

  547. -är att de dragit in på bidragen
    till olika föreningar.

  548. Vi har tagit död på föreningslivet
    i förorten.

  549. Men även när det fanns pengar...

  550. Jag intervjuade en kille i Vaulx-
    en-Velin, den beryktade förorten-

  551. -som delade ut pengar till de här
    föreningarna. Han svarade ärligt-

  552. -och förlorade nog jobbet efter det.
    Han sa att det var ett problem.

  553. Men om man har en förening för dans,
    för att äta couscous-

  554. -arabisk dans eller folkloredans,
    så får man pengar.

  555. Men så fort det handlar om politik
    drar de in bidragen.

  556. Det är problemet.
    Att "folklorisera" den andre.

  557. En kulturalistisk reducering
    av det politiska problemet.

  558. Det här är UMP.

  559. Nicolas Sarkozys politiska parti.

  560. Här står det: "Låt oss föreställa oss
    Frankrike i framtiden." Titta.

  561. Ett stort problem är att vi har tänkt
    oss Frankrikes framtid på 90-talet-

  562. -med en sån här polisordning.

  563. Det här är ett problem
    som vi måste ta itu med-

  564. -och som inbegriper...

  565. Här är en annan av
    mina favoritbilder: "Nya gränser."

  566. Här är kravallpolisen,
    som har skapat nya gränser.

  567. "Nouvelles Frontières"
    är också en resebyrå.

  568. En del av problemet och lösningen
    inbegriper ett avvecklande-

  569. -av polisordningen som har skapats-

  570. -genom statliga uttalanden
    under åren.

  571. Man har föreställt sig ett Frankrike
    bestående av enbart poliser.

  572. Jag tror återigen
    att en del av problemet är-

  573. -att man måste sluta betrakta
    själva förorten i sig-

  574. -som ett problem. Jag började ju med
    att definiera ordet "förort".

  575. Jacques Derrida och Pierre Bourdieu
    bodde i förorten.

  576. Jean-Marie Le Pen bor i en förort,
    extremhögerns ledare.

  577. Vi måste också göra oss kvitt idén om
    att förorten i sig är ett problem-

  578. -och försöka se den
    som en vidare, bredare-

  579. -överlappande geografi
    med strukturella problem-

  580. -så att vi inte förvandlar röster
    till oljud.

  581. En del av problemet... Nu återkommer
    jag till den hemlösa personen...

  582. Vi måste avskaffa fängelset
    och föreställa oss ett samhälle-

  583. -där fängelset inte längre är
    en naturlig del av ordningen. Tack.

  584. Vi hinner med några frågor,
    om ni vill.

  585. Bara en liten detalj.
    Du visade en tabell-

  586. -med siffror mellan 90-talet...
    Ja, var det den? Ja.

  587. De där två...

  588. Den här? Den röda? Nej, den andra?

  589. Den röda? Den översta?

  590. Nej, den här?

  591. Den här förändringen...
    Här har det minskat.

  592. Och här också. Vad betyder det?

  593. De andra siffrorna står för andelen
    utlänningar. Är den lägre här?

  594. Är andelen lägre här också?
    Vad betyder det?

  595. Det ser ut som om det går åt andra
    hållet jämfört med siffrorna ovanför.

  596. För Frankrike, totalt?

  597. Du menar att de här har ökat,
    medan de här har minskat?

  598. Proportionellt sett finns det
    färre utlänningar i områdena.

  599. Men man kan inte föra statistik
    över folks ursprung.

  600. Utlänningar är de som inte är
    franska medborgare.

  601. Det är inte folk som jag-

  602. -det vill säga
    folk av utländsk härkomst.

  603. Det är folk
    som inte är franska medborgare.

  604. -Tar de emot färre invandrare?
    -Ja.

  605. Men jag vet inte om det beror på
    deras politik eller inte.

  606. Det vet jag inte.
    Men det siffrorna inte visar är-

  607. -andra-tredje generationens invand-
    rare. Det är ett politiskt problem.

  608. Jag anser inte
    att de ska betraktas som invandrare.

  609. Det är den mest radikala saken
    den franska republiken kan göra.

  610. Att betrakta sina egna medborgare
    som fransmän.

  611. Varför är de invandrare? Den som är
    född och uppvuxen i Frankrike-

  612. -ska inte kallas andra-tredje
    generationens invandrare.

  613. Jag blev arg
    när jag läste en artikel-

  614. -om upploppen i Frankrike 2005.

  615. En amerikansk stadshistoriker
    skrev om det-

  616. -och kallade dem för invandrar-
    upplopp. Varifrån fick han det?

  617. De är ju franska medborgare.
    Det är en radikal politisk fråga.

  618. De är fransmän, punkt slut.

  619. För om vi är
    en enad fransk republik-

  620. -är jag också en fransk medborgare.
    Det här är intressant-

  621. -för när de säger att staten har
    övergett dem är det inte alltid sant.

  622. Ofta privilegieras dessa områden-

  623. -när det gäller utbildning.

  624. Där har man vidtagit åtgärder.
    Inte i alla fall, men i vissa av dem.

  625. Det är mitt svar.

  626. Gustavo, dig minns jag.
    Behöver du den här? Inte?

  627. Jag är inte så bra på engelska,
    men jag ska försöka ställa en fråga.

  628. Den är säkert bättre än min svenska.

  629. Jag har försökt förstå
    din presentation.

  630. Jag vill ställa en personlig fråga.

  631. I går när jag pratade...

  632. ...började jag med att säga
    att jag har bott i Sverige i 35 år.

  633. På nåt sätt tror man alltid-

  634. -att saker och ting ska bli bättre.

  635. Så på nåt sätt, nån gång,
    blir jag kanske svensk.

  636. Under årens lopp
    har jag känt en känsla.

  637. Ju längre tid jag bor här,
    desto mindre svensk känner jag mig.

  638. Inte bara på grund av mig själv-

  639. -utan på grund av
    samhällets utveckling-

  640. -som skapar klyftor.

  641. Jag får en känsla av-

  642. -att jag aldrig kommer att bli det.

  643. Folk kommer aldrig
    att uppfatta mig som svensk-

  644. -på grund av den här utvecklingen.

  645. Jag tyckte att du också
    nämnde nåt om det.

  646. -Kan du prata lite mer om det?
    -Javisst.

  647. -Det är bara en känsla, eller?
    -Jag förstår precis.

  648. Tack, Gustavo.

  649. Jag kan relatera till det mycket väl.

  650. När jag pratar om det...
    Jag är ju geograf-

  651. -så jag har pratat om det rumsliga,
    geografiska perspektivet.

  652. Men det är inte bara
    sån här geografi-

  653. -utan ett sätt att tänka rumsligt.

  654. Det var därför jag talade om
    nya gränser som skapas.

  655. Det är inte bara fysiska gränser,
    utan också-

  656. -på ett mer symboliskt sätt. Tänk på
    utvecklingen som skett i Frankrike-

  657. -på grund av president Sarkozy-

  658. -som har skapat
    ett departement för invandring.

  659. Nationell identitet och invandring.
    Vad skapar det för symboliskt våld?

  660. Att skapa ett sånt departement.
    Tänk på det.

  661. Såna här typer av...

  662. Jag refererar åter till Corrigans och
    Sayers verk om statliga uttalanden.

  663. Staten talar ständigt
    i form av dokument-

  664. -lagar, officiella uttalanden
    och så vidare.

  665. Det sätt på vilket statens ord delar
    upp samhället är ett stort problem.

  666. Det är därför
    man måste analysera politiken-

  667. -och se vad myndigheterna säger.

  668. Det är en sak
    att tala om arbetarklasskvarter-

  669. -och en annan sak att tala om getton
    och slödder som borde spolas bort.

  670. Tänk på hur det skapar klyftor och
    skapar ett samhälle med fängelser.

  671. Inte nödvändigtvis på ett fysiskt
    sätt, utan på ett symboliskt sätt.

  672. Tack, Mustafa, för en väldigt
    belysande presentation.

  673. Jag har två frågor.

  674. Den första handlar om kön.

  675. I Sverige har vi ungefär samma
    utveckling och tendenser.

  676. En av konsekvenserna av debatten
    om förorterna är-

  677. -en speciell feminisering av
    fattigdomen i dessa områden.

  678. -En feminisering av fattigdomen?
    -Exakt.

  679. Problemet är att många kvinnor-

  680. -blir osynliga i debatten.

  681. De utgör en annan del
    av välfärdsstatens brister.

  682. Jag skulle vilja veta
    om ni ser samma tendenser-

  683. -bland kvinnorörelserna i förorterna?

  684. Hur agerar de?
    Den andra frågan handlar om-

  685. -de så kallade kontrakten
    för invandrare.

  686. I Frankrike minns jag att det finns
    nåt som heter "välkomstkontrakt"-

  687. -som införts av Sarkozy.

  688. Kontrakt? Ja.

  689. Man kontrollerar det urbana våldet
    genom att skapa kontrakt-

  690. -som välkomnar invandrare.

  691. Här i Sverige
    har vi ungefär samma debatt.

  692. Både vänstern och högern
    har infört svenska kontrakt-

  693. -för att hantera hur nya invandrare-

  694. -anpassar sig
    till det nya samhället.

  695. -Har du några kommentarer?
    -Om kontrakten?

  696. Jag börjar med den första frågan.
    Den är lätt. Jag vet inte.

  697. Jag har inte forskat i feminiseringen
    av fattigdomen i förorterna-

  698. -så jag kan tyvärr inte
    kommentera det.

  699. Men om du vill kan jag prata lite om-

  700. -de politiska rörelser som finns
    i förorten-

  701. -och varför de inte har nån framgång.
    Blir det bra? Problemet är...

  702. Det finns nämligen rörelser
    som har skapats av kvinnorna själva.

  703. Men problemet är att även
    om de får pengar och resurser-

  704. -så kan dessa föreningar
    och rörelser...

  705. I Frankrike finns det
    en så stark politisk apparat-

  706. -att de suger upp dem i det egna
    politiska etablissemanget.

  707. Tänk på den stora antirasistiska
    organisationen SOS Rasism.

  708. SOS Rasism är avskydd i förorterna
    för att den ses-

  709. -som socialistpartiets
    politiska verktyg-

  710. -för att de finansierar dem.

  711. Så SOS Rasism
    kan inte göra nåt radikalt längre.

  712. De är knutna till det politiska
    maskineriet och hatas i förorterna...

  713. "Hatas" är kanske att ta i,
    men de är inte omtyckta-

  714. -för att de vet att nåt är på gång.

  715. De vill vara självständiga
    och ha en egen röst.

  716. Men de sugs upp av nån stor
    organisation eller nåt parti-

  717. -så det finns lite utrymme
    i förorterna för att skapa-

  718. -självständiga politiska rörelser
    av olika anledningar.

  719. Det är kanske ett svar.
    Den andra frågan om kontrakten...

  720. Varför skriver inte alla
    under kontrakt?

  721. Beror problemet verkligen
    på invandring och invandrare? Nej.

  722. Låt oss i stället se på det
    ur en geografisk synvinkel.

  723. Glöm det där med invandrare och se
    på situationen i dessa områden.

  724. De gör uppror.

  725. De vill få det till
    att problemet beror på invandrarna.

  726. Men det beror på den ekonomiska
    politiken, inrikespolitiken, polisen-

  727. -rättssystemet och liknande sektorer.

  728. Det är det stora strukturella
    problemet som har varat i åratal.

  729. Kontrakt för invandrare
    löser inga problem.

  730. Det är inte det som är orsaken
    till problemet.

  731. En sista fråga.

  732. Ursäkta. Jag heter Leif Korkkinen.
    Ursäkta min dåliga engelska.

  733. Det är intressant, för 1996 började
    de föra statistik över områdena.

  734. -1996.
    -Du visade en karta, en tabell.

  735. När du pratar om procent
    hit och dit...

  736. Var det en beskrivning av
    de här områdena?

  737. Tidigare. Ja, där!

  738. 2005-2006 inträffade samma sak
    i Sverige.

  739. Det var ett index för utanförskap.

  740. Nu pratar du om
    en folkloristisk approach.

  741. När saker och ting var politiska
    var de inte tillåtna.

  742. Nu har vi i Sverige samma sak-

  743. -när det gäller kulturtidskrifter.

  744. Från och med nu
    får man bara pengar från staten-

  745. -om man fokuserar på konst,
    och inte på samhället.

  746. -Så ni har samma problem?
    -Ja.

  747. Det är en form av avpolitisering.
    Vi behöver mer politik, inte mindre.

  748. Rättsstaten kommer ovanifrån
    med sin politik och sina lagar.

  749. Det förändrar inte situationen.
    Det gör till och med saken värre.

  750. Det skapar bara en massa motstånd.

  751. All denna ilska.

  752. Vill medborgarna ha
    mer politik och fler lagar-

  753. -eller få sin röst hörd, att man
    lyssnar på deras politiska krav-

  754. -och inte bara betraktar dem
    som oljud och klagomål?

  755. -Tack så hemskt mycket.
    -Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Franska förorter och ungdomskravaller

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Docent Mustafa Dikeç, Royal Holloway University of London talar om franska förorter och ungdomskravaller vid konferensen "Vi är alla utsatta - en konferens om det urbana våldet". Arrangör: Mångkulturellt centrum i Botkyrka.

Ämnen:
Geografi > Folk i andra länder, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Ungdomar
Ämnesord:
Barn och ungdom, Frankrike, Förorter, Samhällsvetenskap, Sociologi, Ungdomar, Upplopp
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Det urbana våldet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Det urbana våldet

Franska förorter och ungdomskravaller

Docent Mustafa Dikeç från Royal Holloway University of London sätter in kravaller i franska förorter i ett större socialt och politiskt sammanhang. Arrangör: Mångkulturellt centrum i Botkyrka.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Det urbana våldet

Våld bland ungdomar - ett socialt problem?

Björn Fries talar om våld bland ungdomar vid en konferens om det urbana våldet anordnad av Mångkulturellt centrum i Botkyrka.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Det urbana våldet

Ungdomar och våld

Om ungdomars konflikter med myndigheter. Med: Carina Listerborn, Lunds universitet och Per-Olof Hallin, Carolina Hamma, Alban Jashari, Margareta Popoola, samtliga från Malmö Högskola.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Det urbana våldet

Trygghetsfrämjande arbete i Botkyrka

Beyron Ahxner och Bengt Eliasson från Botkyrka kommun talar om trygghetsfrämjande arbete - teori och praktiska exempel. Arrangör: Mångkulturellt centrum.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Det urbana våldet

Om samkraft Huddinge

Elisabeth Nilsson, samordnare, talar om hur man arbetat med en modell för samverkan kring barn och unga i Huddinge kommun. Förvaltningar samt landstinget och polisen är involverade.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Det urbana våldet

Vägen till framgång - om Fittja

Ulla Pålsson och Yilmaz Zengin berättar om arbetet med Ungdomens Hus i Fittja.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Det urbana våldet

Avslutning

Konferensen avslutas av Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum i Botkyrka.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & geografi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vetenskapsfestivalen

Vår föränderliga värld - om vulkaner

Vad ligger bakom den senaste tidens vulkanutbrott och jordbävningar? Har den vulkaniska aktiviteten ökat i historiskt perspektiv? Lennart Björklund, forskare i geologi och Eva Krutmeijer, vetenskapsjournalist, samtalar om hur mekanismer och kemi i vår planets inre påverkar oss. Arrangör: Vetenskapsfestivalen.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Barnsexhandel i Kenya

I slumområdet Kibera i Nairobi, Kenya, bor det omkring två miljoner människor. Många lever på mindre än en dollar om dagen, utan varken el eller rinnande vatten. Fattigdomen gör att många unga prostituerar sig. Vi träffar två tonårstjejer som har sålt sex sen de var 14 år för att kunna försörja sig själva och sina småsyskon. Vi träffar också några så kallade beachboys som säljer sina kroppar till turister.