Titta

UR Samtiden - JMK jubilerar - journalistutbildningen 50 år

UR Samtiden - JMK jubilerar - journalistutbildningen 50 år

Om UR Samtiden - JMK jubilerar - journalistutbildningen 50 år

Stiftelsen Journalistinstitutet startade 1959 en ettårig journalistutbildning som blev Journalisthögskolan. Sedan 1989 ingår den i institutionen för journalistik, medier och kommu nikation, JMK, vid Stockholms universitet. JMK uppmärksammar det dubbla jubileet med aktuella diskussioner den 3 december 2009.

Till första programmet

UR Samtiden - JMK jubilerar - journalistutbildningen 50 år : Digitaliseringens effekter på journalistikenDela
  1. Det är en ära och en glädje
    att få hälsa Stuart Allan välkommen.

  2. Du måste stå här för att använda
    mikrofonen. Välkommen.

  3. Scenen är din.

  4. Tack, Sigurd.

  5. Enligt översättningen var det
    en väldigt vänlig presentation. Tack.

  6. Allvarligt talat, tack för
    att ni bjöd in mig att delta här.

  7. Det är ett nöje
    att få tala till er i dag.

  8. Det verkar lämpligt,
    med tanke på jubileets tema-

  9. -men även själva panelen,
    att om vi blickar framåt-

  10. -ska vi kanske först stanna upp
    ett ögonblick och se tillbaka.

  11. Jag vill visa er en liten snutt-

  12. -från en utsändning i San Francisco-

  13. -konstigt nog, från år 1981.
    Det är ett nyhetsklipp.

  14. Om jag kan... Jag är ingen
    Mac-användare. Det är lite svårt.

  15. Oj, förlåt.

  16. Borta vid...

  17. ...den orangea.

  18. Bra. Så där, ja.

  19. Passande när man talar om ny teknik
    att ha svårt med den.

  20. Det här är en snutt
    från en nyhetssändning år 1981-

  21. -om en ganska märkvärdig tanke,
    faktiskt.

  22. Föreställ er att man nån gång
    kommer att titta på tv-rutan-

  23. -för att få veta vad som händer i
    världen och inte förlita sig på tv...

  24. Oj.

  25. Ursäkta.

  26. Jag måste förstora den först.

  27. Tänk att sätta sig med morgonkaffet
    vid hemdatorn och läsa tidningen.

  28. Det är inte så långsökt.
    Båda San Franciscos lokaltidningar-

  29. -investerar mycket för att få i gång
    en sån service.

  30. Reporter Steve Newman har träffat
    nån som har det nya systemet.

  31. I lägenheten på 17:e våningen
    ringer Richard Halloran ett nummer-

  32. -som kopplar honom till en dator.

  33. Samtidigt i andra änden av stan,
    på San Francisco Examiner-

  34. -programmerar redaktörerna in
    dagens tidning i datorerna.

  35. När datorerna har telefonkontakt
    lyser den nya journalistiken-

  36. -upp mr Hallorans tv med nästan allt
    som står i Examiners vanliga upplaga-

  37. -med undantag av bilder,
    annonser och serier.

  38. Åtta tidningar finns på dator nu, och
    kommande veckor blir det tre till.

  39. Det är ett experiment för att se
    vad det innebär oss journalister-

  40. -och för hemanvändaren.
    Vi gör det inte för att tjäna pengar.

  41. Vi förlorar nog inte mycket,
    men tjänar inte mycket heller.

  42. Båda tidningarna startade för två
    veckor sen med helsidesannonser.

  43. Av områdets cirka
    2 000-3 000 hemdatorägare-

  44. -har över 500 skickat in
    svarskuponger, enligt Chronicle.

  45. Den elektroniska tidningen är inte
    så snygg som antyds-

  46. -men dess möjligheter lockar.

  47. Med det här systemet kan vi inte bara
    se tidningen på skärmen-

  48. -utan vi kan göra en kopia.
    Om nåt är intressant-

  49. -kan vi gå tillbaka den,
    kopiera till papper och spara den.

  50. Det tror jag är framtiden för vad
    individen önskar av en tidning.

  51. Det är bara första steget
    för datortidningar.

  52. Om några år kommer vi att få
    alla våra tidningar på datorn.

  53. Men det dröjer nåt år. Så just nu
    är ingen rädd att mista jobbet.

  54. Steve Newman.

  55. Det tar över två timmar
    att få all tidningstext.

  56. Men timtaxan på fem dollar kan inte
    tävla mot papperstidningens 20 cent.

  57. Tekniken fungerade mer eller mindre.
    Det var en stor lättnad.

  58. Om vi nu kan få powerpointen att...
    Sen är jag klar.

  59. Jag ska i all korthet beröra
    fem punkter från klippet vi just såg-

  60. -för att få en mer framåtriktad
    dimension i min föreläsning.

  61. Jag har gett dem rubriker.
    Teknikens betydelse var intressant-

  62. -delvis för att den flätar samman
    vissa bekanta trådar-

  63. -från en vidare diskussion
    kring teknik och vetenskap-

  64. -och dess moderna prägel.

  65. På ett sätt är det en självsäker
    projektion av "en skön, ny värld"-

  66. -av det som vi efterhand känner igen
    som internet-

  67. -i framåtskridandets namn.
    Det är en-

  68. -uppfattning som kritiseras-

  69. -att alliansen av journalistik
    och teknisk förändring-

  70. -ovillkorligen har varit en positiv
    och lycklig bedömning av framtiden.

  71. Angående lönsamhet
    hörde jag en bra fras där.

  72. En av redaktörerna kommenterade-

  73. -att de inte gjorde det
    för att tjäna pengar, vilket år 2009-

  74. -tyvärr fortfarande hörs
    på nyhetsredaktionerna.

  75. Ännu är det väldigt få,
    undantaget Rupert Murdoch-

  76. -som har en tydlig uppfattning
    om hur en framväxande affärsmodell-

  77. -kommer att se ut när den befästs.

  78. Nyhetsbolag spenderar otroliga
    summor för att skydda sitt varumärke-

  79. -för att i själva verket göra anspråk
    på utrymme på internet-

  80. -men vet inte klart hur investeringen
    ska ge ett penningvärde.

  81. Som sagt, alliansen mellan
    journalistik och kommersiellt tvång-

  82. -med tanke på det som sas
    om public service-

  83. -är i sig en outforskad förutsättning
    i just den här nyheten.

  84. Det rör definitivt journalistisk
    form. Här har vi egentligen-

  85. -en återförmedling av en tidning
    i visuell form.

  86. Allt är översatt till skärmen,
    med undantag, som de sa-

  87. -av bilder, annonser och serier,
    men inget sägs om vad det innebär-

  88. -för journalistik som rör internet
    i motsats till den som är på nätet.

  89. Det är den skillnaden
    som blir viktig för vårt tema i dag.

  90. Under punkten "konsumtion"
    ser vi en identifierad användare-

  91. -som råkar befinna sig
    på den äldre delen av ålderslinjen-

  92. -uppenbarligen välbärgad.
    Han beskrivs bo i ett förmöget hem.

  93. Han kan betala för att få materialet
    levererat, vilket är ganska dyrt-

  94. -och har också tid för det.

  95. Det väcker också intressanta frågor
    som vi brottas med än i dag-

  96. -i fråga om tidsåtgång
    och tillgänglighet-

  97. -av mycket av det som är självklart
    i privilegierade sammanhang i väst.

  98. Och frågan om interaktivitet finns.
    Samme användare...

  99. Här är en bild på honom.

  100. Tänk att det räckte med
    att äga en hemdator-

  101. -för att hamna i nyheterna.
    Han säger så här:

  102. "Systemet ger oss möjlighet att se
    tidningen, men även att kopiera den."

  103. Sen beskriver han i princip
    ett system för att ställa frågor.

  104. Utan att läsa in för mycket i det
    kan man kanske skönja-

  105. -bloggares och medborgarjournalisters
    grundsyn växa fram.

  106. Tanken om kritik,
    att faktiskt kunna begripa-

  107. -textens betydelse, så att säga-

  108. -och utsätta den för noggrann analys.

  109. Det har ju förstås nu
    blivit allmän praxis.

  110. Men då kan det ha varit lite svårare
    att lyckas med det.

  111. Det var vår historiska resa.

  112. Nu åker vi med raketfart
    till nutiden.

  113. Jag tänker fokusera
    på sociala nätverk.

  114. Och på Twitter i synnerhet.

  115. Det är en ögonblickets teknik,
    som generar mycket spännande saker.

  116. Faktiskt av alla de här olika
    hemsidorna, med mera.

  117. De förändrar
    vad som räknas som journalistik.

  118. Men även vår uppfattning om vem som
    har rätt att kalla sig journalist.

  119. Och vad det innebär. Man kan påstå
    att en viss självbelåtenhet-

  120. -har smugit sig in i journalistyrket
    avseende dess specialiststatus.

  121. Den ifrågasätts stort nu.

  122. Hela diskussionen om professionalism
    hotar att lösa upp den-

  123. -när vi förändrar vår uppfattning-

  124. -om vem som får lov
    att ägna sig åt journalistik.

  125. Det gör också att panelen i dag
    lär ha intressanta saker att säga-

  126. -ur olika perspektiv
    om vad det kan innebära i stort-

  127. -och i det här sammanhanget
    särskilt för journalistutbildningen.

  128. Lite grann om Twitter.

  129. Hur många av er känner till Twitter?

  130. Så gott som alla.
    Är det nån som twittrar just nu?

  131. Jag måste säga att det tar tid
    att vänja sig vid det.

  132. Talar man inför publik får man anta-

  133. -att allt man säger och gör kan
    förmedlas till nån som inte är här.

  134. De flesta känner till Twitter.
    För er som det är relativt nytt för:

  135. Det handlar om
    ett "glorifierat" sms:ande.

  136. Det är nog inte för grovt uttryckt.

  137. Man kan kommunicera över internet-

  138. -med meddelanden på
    upp till 140 tecken.

  139. Det är skapat för att svara
    på frågan: "Vad händer?"

  140. De som registrerar sig på sajten,
    som är gratis-

  141. -kanske ser sig
    som nåt slags "mikrobloggare".

  142. De delar med sig till dem som vill
    hänga med, genom meddelandena-

  143. -om vad de har för sig en vanlig dag
    och deras tankar.

  144. Har man sett nåt intressant på nätet
    kan man skicka länkar-

  145. -till andra hemsidor, foton,
    videofilmer och så vidare.

  146. Det är ganska utbrett,
    vilket märktes här på alla händer.

  147. Första gången jag nämnde Twitter
    inför publik var för ett år sen-

  148. -efter Mumbai-attacken, där Twitter
    diskuterades stort journalistiskt.

  149. Jag frågade hur många som kände till
    Twitter. Ingen räckte upp handen.

  150. Så det har skett mycket snabbt
    under senaste året.

  151. Jag funderar kring Twitters
    politiska ekonomi.

  152. Den är intressant som sajt,
    eftersom den ännu inte går med vinst.

  153. Det finns ingen affärsmodell i sig,
    men personerna bakom den-

  154. -som vanligt misslyckade studenter
    som nu är miljonärer av orsaker-

  155. -som inte direkt är uppenbara när man
    tänker på traditionella kategorier.

  156. Här kan ni få en känsla för
    hur det kan se ut.

  157. Det viktiga är att man
    också kan använda mobilen här.

  158. Det mobila är en viktig dimension
    av Twitter, liksom sökfunktionerna.

  159. Med dem kan man inte bara
    följa flera andra personer-

  160. -som likt man själv ingår
    i ett större socialt nätverk-

  161. -utan när man söker
    ett särskilt ämne eller en fråga-

  162. -är sökmöjligheterna bra, och man
    kan se vad folk anser i olika frågor.

  163. En snabb titt på ganska ny statistik-

  164. -visar Twitters utbredning i världen.

  165. Ju mörkare färgen är,
    desto intensivare aktivitet.

  166. Så USA är i stark ledning.

  167. Det är därför Alaska är mörkt.

  168. Det är inte för att Sarah Palin
    försöker få många anhängare.

  169. Det ingår bara i kartbilden.

  170. Men man ser utbredningen.
    Det är en ojämn utveckling.

  171. Faran är att vi kan bli ivriga
    över optimistiska scenarier-

  172. -med hela planeten uppkopplad,
    och hur vi alla gör ditt och datt.

  173. Vi måste påminna oss om att det finns
    en djupgående digital skiljevägg.

  174. Stora delar av jorden
    är inte uppkopplad.

  175. Många kan ännu inte ringa ett samtal,
    än mindre logga in på en dator.

  176. Men på sätt och vis kopplar den ihop
    jorden på ett nytt sätt.

  177. Vissa länder skippar generationer
    av telekommunikation-

  178. -och infrastruktur, för att komma
    i kapp den trådlösa tekniken.

  179. Det sociala nätverket blir märkligt
    nog även ett informationsnätverk-

  180. -och har en egen politisk ekonomi
    som stöttar det.

  181. När man tänker på Twitters historia
    finns en mängd exempel-

  182. -från år 2006 och framåt-

  183. -när tekniken slog igenom
    på bredare front.

  184. Men ett av de tidigaste exemplen
    kom från Kina-

  185. -och jordbävningen i Sichuan.
    Det var intressant av många orsaker.

  186. Man har tittat på hur spännande
    folk tyckte att det var-

  187. -att kunna vidarebefordra
    information-

  188. -om vad som hände inom nån minut
    efter jordbävningen.

  189. Och de kunde lägga till
    egna redogörelser-

  190. -och vidarebefordra foton
    så småningom.

  191. Men det ska sättas i ett sammanhang-

  192. -om hur information vanligtvis
    färdas i Kina.

  193. Då inser man
    i vilken omfattning tekniken-

  194. -har belysts utifrån
    sin samhällsomstörtande potential-

  195. -till den grad att den inte
    respekterar traditionella gränser-

  196. -som har belagts på information
    i mer traditionella forum.

  197. Att i Kina ha
    sån här information cirkulerande-

  198. -först i Kina och sen globalt,
    utan nån kontroll eller begränsning-

  199. -med nåt undantag,
    var märkvärdigt i sig.

  200. Men även efter
    de första rapporternas aktualitet-

  201. -där folk använde sånt som Twitter-

  202. -för att kritisera regering
    och myndigheter-

  203. -och tog upp besvärliga frågor
    om vad befattningshavarna visste om-

  204. -och om de hade vidtagit åtgärder
    för att varna folket-

  205. -att det kunde utgöra en fara.

  206. Men det rörde också byggföreskrifter,
    om främst skolor-

  207. -hade byggts enligt normer
    för att klara jordbävningar.

  208. Det blev en ganska märklig
    radda förändringar.

  209. Intressant just nu
    är det välkända Youtube.

  210. På väldigt kort tid
    har det normaliserats-

  211. -så att vad som än sker förväntar vi
    oss att det strax finns på Youtube.

  212. Och Twitter
    - här är en lista på tweets -

  213. -ger oss möjlighet att utnyttja
    den videotekniken-

  214. -genom forum som Youtube.

  215. Här fanns även nåt ganska användbart
    för västerländska journalister:

  216. Genom att följa lokala tweets
    fick de kontakt med engelsktalande.

  217. Då fick de förstahandsberättelser.
    Ögonvittnet på plats kunde beskriva-

  218. -vad som skedde för de västerländska
    nyhetsreportrarna-

  219. -som befann sig på visst avstånd.

  220. De flesta tweets var förstås på
    kinesiska. Det finns nåt exempel där.

  221. Det här är talande.
    Jeff Jarvis, akademiker från USA-

  222. -som skriver krönikor
    i en London-tidning.

  223. Just när han höll på med det stötte
    han på ett alltför slående exempel-

  224. -av dess potential.

  225. Jag funderar över hur de här
    teknikerna tas upp på nyheterna.

  226. Det finns nog en tendens
    att de flesta journalistikforskare-

  227. -fokuserar snävt på journalistiska
    exempel. Förståeligt nog.

  228. Men det är viktigt att sätta det
    i ett vidare socialt sammanhang.

  229. Därför är såna här exempel
    åtminstone lika viktiga-

  230. -som de journalistiska. Här har vi
    skådespelaren Ashton Kutcher.

  231. Min son har berättat att han
    var med i "Dude, Where's My Car?"

  232. Jag får erkänna att jag missade den
    på bio, bland andra.

  233. Han råkar vara gift med Demi Moore.

  234. Han var fräck nog
    att ta ett foto av henne-

  235. -när hon står framåtlutad
    och stryker hans skjorta.

  236. Förmodar jag.

  237. Exemplet må vara löjligt, vilket jag
    kan avläsa i era ansikten...

  238. Ursäkta.

  239. Men den blev populär. Plötsligt,
    av orsaker som jag inte fattar-

  240. -fick den en otrolig mängd användare
    i USA att twittra.

  241. Det resulterade
    i en mängd tidningsartiklar.

  242. "Det är den senaste tekniken
    på nätet. Spännande, va?"

  243. Man ser en mycket ogenerad,
    privat bild av Demi Moore-

  244. -som plötsligt sprids över jorden.

  245. Det som sas förut om den offentliga
    sfären och hur den förändras-

  246. -om den privata världen,
    hemmets sfär och så vidare-

  247. -och hur de gränserna
    börjar bli suddiga:

  248. Twitter som teknik äventyrar
    just den handlingsförmågan.

  249. Här är en annan jordbävning.

  250. Den skedde konstigt nog i England
    i februari år 2008.

  251. Även här var det Twitter-användare
    som gjorde scoopen.

  252. De var snabba
    på att beskriva skeendet.

  253. Vi ser nåt slags samarbete
    i nyhetsskörden börja dyka upp-

  254. -baserat på Twitter, som själva
    till viss del presenterar sin sajt-

  255. -inte som ett sätt att ersätta
    mer traditionell rapportering-

  256. -men definitivt komplettera den,
    genom att fylla på med sin bevakning.

  257. Åter ser vi
    hur de etablerade nyhetsbolagen-

  258. -var snabba att utnyttja Twitter-

  259. -för att få kontakt
    med folk på plats.

  260. Än en gång, det har gått fort-

  261. -sen nåt sånt hade ansetts
    som en radikal tanke.

  262. Så nyss som attackerna i New York
    år 2001, den elfte september.

  263. Nu har det blivit en del
    av journalistikens tillvägagångssätt.

  264. Vi ser ett exempel från Moldavien
    i april 2008, eller strax därefter.

  265. Där användes Twitter som strategi
    till nåt som kallas "smart mob".

  266. Det innebär att folk mycket snabbt
    kan bilda ett slags nätverk-

  267. -där engagerade medborgare
    samlas för att protestera.

  268. I det här fallet var det ett val
    och en regeringsombildning på gång.

  269. Som resultat ser vi då
    protester blossa upp-

  270. -på ett sätt
    som folk fångade på bild.

  271. De är på plats
    och vidarebefordrar det ut i världen-

  272. -tack vare sociala
    nätverksuppfinningar som Twitter.

  273. Jag kunde inte motstå den bilden som
    fanns på Flickr, en kollektiv sajt-

  274. -där vanligt folk
    sprider sina bilder.

  275. Här "Hjälp Twitter-revolutionen
    i Moldavien".

  276. Den ger en bra summering.

  277. Om vi tänker på hur dessa tekniker
    uppfattas rent journalistiskt-

  278. -blir det nog de närmaste åren med
    Mumbai-attacken i november 2008-

  279. -som de flesta historier börjar. Det
    fanns tidigare exempel, ska vi se.

  280. Men journalistiskt sett var det
    med Mumbai som Twitter-språket-

  281. -började anammas och bli en del
    av journalisternas vokabulär.

  282. Det krävdes
    en otrolig massa diskussioner...

  283. ...vid den tiden.

  284. Det handlade om
    hur det fick folk att använda det-

  285. -och sprida information.
    Tanken om journalistiken-

  286. -i händelsernas centrum,
    att vara ögonvittne.

  287. Det var förstås
    väldigt få journalister på plats.

  288. Men folk från alla samhällsgrupper
    var där och kände sig manade-

  289. -att förmedla det de såg
    och erbjuda sina egna tolkningar-

  290. -av händelserna
    som ägde rum runtom dem.

  291. Mycket av det som sändes ut
    var förstås oriktigt.

  292. Det var medvetna
    eller omedvetna misstag.

  293. Det gav nyhetsbolagen rejäla problem,
    särskilt de som sände dygnet runt.

  294. De var desperata efter uppdateringar
    och att få klarhet i händelserna-

  295. -i en förvirrad situation.

  296. Och att förlita sig
    på traditionella källor-

  297. -som polis, militär och regering...

  298. De var förstås ovilliga att säga nåt.
    De visste inte säkert själva.

  299. Twitter blev oemotståndligt,
    särskilt för dygnet runt-bolagen:

  300. BBC 24, CNN med flera.

  301. Det var en informationskälla,
    som inte gick att styrka.

  302. Den gav frågor om riktighet
    och tillförlitlighet.

  303. Men samtidigt gav den en viss grad
    av komplexitet till det som hände.

  304. Jag har ett citat här, från en av dem
    på BBC som låg bakom det-

  305. -en redaktör på BBC News Interactive:

  306. "Twittermeddelandena vi läste lade
    till få detaljer som vi inte visste."

  307. "Men de gav oss en känsla av vad folk
    som var berörda av historien"-

  308. -"tänkte och såg."

  309. "Det var bedömningar, reaktioner
    och kommentarer där och i bloggar."

  310. Han talar om hur Flickr och Twitter
    förmedlade kopplingar i nätet.

  311. "Alltihop gav en snabbt framväxande
    bild av ett förvirrat läge."

  312. Det intressanta är att en
    av berättelserna som kom fram då-

  313. -var att indiska regeringen hade bett
    Twitter att stänga ner sin funktion.

  314. Man var rädd att information spridd
    i det sociala nätverket-

  315. -skulle äventyra möjligheten
    att hitta och gripa förövarna.

  316. Den historien i sig var helt osann.

  317. Ändå vidarebefordrades den
    av bolag som BBC-

  318. -om än med en liten hälsovarning
    om att Twitter var källan.

  319. Samtidigt lät man det cirkulera
    på bredare front.

  320. Steve Ferman skriver
    om just den frågan:

  321. "Borde vi ha kollat det först?
    Sagt att vi inte hade gjort det?"

  322. "Det hade vi gjort om det hade ingått
    i ett nyhetsinslag."

  323. "Eller låtit bli
    att tillskriva det nån."

  324. "Här borde de ha inväntat
    bekräftelse. Vi fick oss en läxa."

  325. "Vi undersöker hur information bäst
    behandlas och förmedlas"-

  326. -"i en så snabbt rullande historia."

  327. Det här är en intressant tid
    att se på de frågorna.

  328. Reglerna skrivs på plats,
    kan man säga.

  329. Saker och ting börjar sakta
    anta vedertagna former-

  330. -i hur man bäst använder
    såna här mediers potential-

  331. -utan att äventyra journalistikens
    auktoritet eller integritet.

  332. Jag ska bara visa några exempel till.

  333. De är alla medborgarbidrag
    till rapportering-

  334. -om vad som hände i Mumbai.

  335. Inklusive Wikipedia.
    Det finns en Wikinews-sajt.

  336. Den tycks alltid lufsa steget efter,
    med några sekunder eller minuter.

  337. Trots att Wikipedia
    är i uppslagsboksformat-

  338. -har ofta den allra senaste
    informationen om händelser som sker.

  339. Här är ett exempel på hur Twitter-
    effekten tar ett avgörande steg.

  340. Alltså när den börjar synas
    på nyhetsbolagens radarskärmar.

  341. Det är många presskommentarer
    om Twitter då.

  342. Den hade levererat
    en imponerande samling inblickar-

  343. -i krisen som rullades upp,
    som skulle ha undkommit-

  344. -nyhetsskördandets
    traditionella strategier.

  345. Vi ser strax därefter,
    i december förra året-

  346. -under protesterna i Grekland,
    där man som i Moldavien-

  347. -ser människor använda Twitter
    för att organisera en reaktion.

  348. I det här fallet orsakat av
    att polisen dödade en femtonåring.

  349. Det är vida rapporterat
    att pressen struntade i historien-

  350. -vilket gav upphov till protesterna.

  351. Men pressen rapporterade
    faktiskt om det, däremot inte-

  352. -i alla fall inte tillräckligt,
    enligt demonstranterna-

  353. -det större sociala sammanhanget:
    ekonomiska och politiska strukturer-

  354. -som hade gett upphov
    till de sociala spänningarna.

  355. Särskilt polisingripandet mot unga
    ledde i sin tur-

  356. -till att den här krisen bröt ut.

  357. Journalistiskt sett hade på ett sätt
    "vem, vad, var, när och hur?"-

  358. -blivit rapporterat
    men inte "varför?".

  359. Det fanns kanske orsaker.
    Svarar en journalist på "varför?"-

  360. -innebär det
    att man frångår objektiviteten-

  361. -och framför en åsikt eller tolkning.

  362. Då riskerar man sin professionalism.

  363. Samtidigt utmanar främst de unga,
    som kan vara skeptiska-

  364. -till objektivitetens värde.
    De anser den saklig och utstuderad.

  365. De föredrar det de ser som ärligheten
    hos en rå, direkt-

  366. -icke ursäktande subjektiv behandling
    av en händelse.

  367. Det öppnar intressanta
    spänningspunkter mellan generationer.

  368. Här är ett exempel
    på en flygkrasch i USA.

  369. En av de inblandade
    hade sinnesnärvaro-

  370. -att beskriva vad som skedde
    runtom honom genom Twitter.

  371. Han skriver om händelserna
    i takt med att han upplever dem.

  372. Det må ha
    ett begränsat journalistiskt värde-

  373. -men man får ändå en inblick
    i händelserna.

  374. Det ger fängslande läsning
    för människor-

  375. -som annars kanske inte
    hade vetat om det.

  376. Den första bilden som cirkulerade
    sen ett plan hade landat säkert-

  377. -på Hudsonfloden i New York,
    vidarebefordrades av vanligt folk.

  378. Och folk som höll på med Twitter
    fanns där på plats-

  379. -och kunde beskriva vad som skedde.

  380. Och exemplet från Iran, som jag lätt
    hade kunnat tala om hela tiden.

  381. Men jag går snabbt vidare och visar
    hur en historia, journalistiskt sett-

  382. -kan ha varit svår att förmedla.
    med en komplex serie frågor.

  383. Normalt skulle den behandlas
    omständligt i tidningen-

  384. -som plötsligt i ett slag
    dramatiskt omarbetas-

  385. -genom tillgången på bilder
    av de inblandade.

  386. Facebook och liknande
    har nästan politiserats i processen-

  387. -när folk ser alternativa sätt att
    utmana konventionella begränsningar.

  388. De begränsningar som ålades pressen
    i Iran vid den tiden-

  389. -var mycket stränga,
    och försvårade för yrkesjournalister-

  390. -att nå historien och förmedla den.
    Då ryckte vanligt folk in.

  391. Såna här bilder
    är så otroligt kraftfulla-

  392. -att när de tas fram och används,
    särskilt av tv-

  393. -krävs politiska åtgärder
    från regeringar i väst-

  394. -på ett sätt som långa,
    värdiga tidningsartiklar-

  395. -om händelser i andra länder
    troligen inte hade kunnat lyckas med.

  396. Vi är väl medvetna om såna händelser-

  397. -men det är märkligt hur
    sociala nätverk helt har förvandlat-

  398. -sättet på vilket man har rapporterat
    om den pågående krisen.

  399. Man är betydande journalistiskt sett
    när man är på Times omslag.

  400. Twitter lyckades med det,
    så det finns ingen återvändo.

  401. Det finns förstås en mängd exempel...
    Där hände nåt.

  402. Men sånt som Michael Jacksons död
    vidarebefordras nästan på direkten-

  403. -på Twitter, så att nyhetsbolagen
    utser Twitter-korrespondenter-

  404. -som bevakare.

  405. Twitter som källa till förstasides-
    nyheter har skakat om allt.

  406. I Storbritannien har The Guardian
    varit ledande och följt Twitter noga.

  407. Ett aprilskämt i år: "Guardian byter
    till Twitter efter 188 år av bläck."

  408. Lite mer allvar i mitt sista exempel.

  409. The Guardian kunde inte skriva
    om en historia-

  410. -som rörde dumpning
    av giftiga kemikalier-

  411. -utanför Elfenbenskustens kust.

  412. Tack vare att Twitter-användare
    offentligt lade ut-

  413. -nåt som yrkesjournalister
    väl kände till-

  414. -men hindrades att berätta om
    på grund av ett förbud.

  415. Här tackar The Guardians chefredaktör
    folk på Twitter-

  416. -som möjliggjorde för The Guardian
    att rapportera händelserna.

  417. Det hade blivit offentligt, vilket
    hade varit nästan omöjligt annars.

  418. Men Wikileaks var en viktig sajt
    för att sprida dokumentationen.

  419. Och även Privat Eye,
    en nyhetstidskrift-

  420. -publicerade också det opublicerbara.
    Så det ska ses i ett sammanhang.

  421. Ser man på en historia som berättigar
    till sån uppmärksamhet-

  422. -som The Guardian i princip
    inte kan rapportera om.

  423. Det handlar om dödsfall-

  424. -och folk som drabbats av följderna
    av giftavfallet alldeles otroligt.

  425. Historien behövde berättas, men det
    var mycket svårt att göra det-

  426. -på ett vanligt, traditionellt sätt.

  427. Utan att bli alltför ivrig inför
    hur lovande sociala nätverk kan bli-

  428. -de har begränsningar
    och problem med-

  429. -men de signalerar om en öppen yta,
    som är ganska spännande.

  430. Det lösgör vissa traditionella
    gränser och väcker samtidigt-

  431. -allvarliga frågor om hur man bäst
    utnyttjar tekniken fördelaktigt.

  432. Där slutar jag. Tack så mycket.

  433. -Jag ska bara...
    -Tack, Stuart.

  434. Vi ska ha tre korta inlednings-
    kommentarer från vår panel.

  435. Det kan röra några aspekter
    av det Stuart talade om.

  436. Och det kan vara kommentarer
    om andra frågor som de har.

  437. -Stuart, har du nån kort kommentar?
    -Väldigt kort.

  438. Såna här diskussioner är viktiga.

  439. När vi går framåt
    måste vi behålla vår förpliktelse-

  440. -gentemot öppenhet, mångfald
    och hela skaran av olika röster-

  441. -som vi nu hör tack vare tekniken,
    men som förr var svåra att nå.

  442. Det är en tidsfråga
    innan berörda bolag hittar ett sätt-

  443. -att ge nätet ett penningvärde.

  444. Det leder ovillkorligen
    till begränsningar och restriktioner.

  445. Det villkorar några av rösterna
    och hämmar deras förmåga att delta.

  446. Det är en tidsfråga innan staten
    hittar nåt sätt att reglera nätet-

  447. -och inför restriktioner.

  448. Likaså är det en tidsfråga
    innan domstolar-

  449. -genom copyrightlagar
    också börjar införa restriktioner.

  450. Jag är rädd att vi redan
    inom tio-femton år-

  451. -ser tillbaka på år 2009 och säger:

  452. "Wow, det där
    var internets guldålder."

  453. "Man fick säga nästan vad som helst
    och betalade inte mycket."

  454. Det är angeläget, när vi går framåt
    och tänker på frågorna-

  455. -att vi behåller förpliktelsen
    till det vi har nu.

  456. Det är, relativt sätt,
    en otrolig rikedom och mångfald-

  457. -av olika sorters uttryck.

  458. Tack, Stuart.

  459. Översättning: Karin Eek
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Digitaliseringens effekter på journalistiken

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Jubileumsseminarium på JMK, institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet. Om digitalisering, kommersialisering och medborgrmedverkan i medierna. Inledare: Stuart Allan, innehavare av Bonniers gästprofessur vid JMK. Panel: Kari Andén Papadopoulos, JMK, Peter Dahlgren, Lunds universitet, Petter Ljunggren, Tredje Statsmakten Media, Sofia Mirjamsdotter, frilans, Anneli Rogeman, Tidningen Vi. Moderator: Sigurd Allern, JMK.

Ämnen:
Information och media > Massmedia
Ämnesord:
Digitalisering, Journalistik, Masskommunikation, Massmedia
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - JMK jubilerar - journalistutbildningen 50 år

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - JMK jubilerar - journalistutbildningen 50 år

Inledning

Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth och rektor Kåre Bremer inviger jubileumsseminariet på JMK, institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - JMK jubilerar - journalistutbildningen 50 år

Digitaliseringens effekter på journalistiken

Jubileumsseminarium på JMK, institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet. Om digitalisering, kommersialsering och medborgrmedverkan i medierna.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - JMK jubilerar - journalistutbildningen 50 år

Mångfald i journalistiken?

Jubileumsseminarium på JMK, institutionen för journalistik, medier och kommunikatin vid Stockholms universitet. Finns det plats för mångfald i medierna?

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - JMK jubilerar - journalistutbildningen 50 år

Kulturjournalistiken igår, idag, i morgon

Jubileumsseminarium på JMK, institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet. Om kulturjournalistikens roll i framtiden.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gräv 2016

Grävande samarbete i Panamadokumenten

370 journalister från 78 länder arbetade tillsammans i över åtta månader för att granska 11 miljoner dokument som kom att heta Panamadokumenten. I en värld där pengar, företag och personer är verksamma globalt måste även undersökande journalister vara det. Här berättar några framstående journalister i denna undersökning om hur arbetet gick till. Medverkande: Mar Cabra, Helena Bengtsson, Joachim Dyfvermark och Johannes Kristjansson. Moderator: Fredrik Laurin. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning