Titta

UR Samtiden - Stonehenge

UR Samtiden - Stonehenge

Om UR Samtiden - Stonehenge

Mike Parker Pearson, professor i arkeologi, föreläser om de utforskningar av Stonhenge som går under namnet The Stonehenge Riverside Project.

Till första programmet

UR Samtiden - Stonehenge : RiversideprojektetDela
  1. Tack så mycket.
    Det är en ära att vara här.

  2. Jag beklagar att jag inte kan prata
    svenska, jag måste prata engelska.

  3. Men det är nog inga problem för er.

  4. Stonehenge är ett monument
    som de flesta känner igen.

  5. Det är känt över hela världen och
    symboliserar förhistoria och mystik.

  6. Varje år kommer någon ut med en
    ny bok som ska förklara Stonehenge.

  7. De kan ha att göra med
    leylinjer, ufon, rymdskepp-

  8. -eller sol- och månrörelser,
    allt har förekommit.

  9. Alla är så intresserade av
    detta fantastiska monument.

  10. På kartan ser ni att det ligger
    i södra delen av Storbritannien-

  11. -nära floden Avon som flyter söderut
    i det här området.

  12. Men det står inte där i ensamhet.
    Ett av problemen är-

  13. -att folk som analyserar monumentet
    gärna betraktar det helt isolerat.

  14. Inte som en del
    av ett större landskap.

  15. Vi börjar med att titta
    på detta större område.

  16. Det ligger på kritrika marker,
    på en ås-

  17. -som går från Avebury i norr,
    där liknande monument finns-

  18. -ända ner till havet. Alla dessa
    områden har sina egna uppsättningar-

  19. -av stora, ceremoniella formationer.

  20. Stonehenge är bara en
    i en lång rad av sådana formationer.

  21. Just nu tror vi att de människor
    som kom till dessa platser-

  22. -inte bodde på kritåsen-

  23. -utan i lågländerna, där jorden
    var bördigare, till väster och öster.

  24. Stonehenge och de andra monumenten
    i området verkar alltså vara-

  25. -platser dit folk kom från sina hem
    i låglandet för att träffas.

  26. De tog med sig sin boskap
    upp till goda betesmarker-

  27. -även om de i många fall
    i stället hamnade långt ifrån vatten.

  28. Stonehenge är känt för sin placering
    i relation till astronomiska fenomen.

  29. Det finns många tolkningar av detta.

  30. Ända sedan amerikanske astronomen
    Gerald Hawkins på 1960-talet-

  31. -påstod att Stonehenge inte bara var
    en uråldrig kalender, utan en dator-

  32. -ett sätt räkna ut både
    solens och månens rörelsemönster-

  33. -och även så komplicerade faktorer
    som sol- och månförmörkelser.

  34. I dag anser arkeologer
    att bevisen inte styrker den teorin.

  35. Men alla vet nog att monumentets
    placering har att göra med-

  36. -solens uppgång och nedgång
    vid vinter- och sommarsolståndet.

  37. Så att om man tittar ut
    från monumentets mittpunkt-

  38. -ut genom huvudingången,
    längs avenyn-

  39. -ser man platsen där solen går upp
    vid midsommar.

  40. Vänder man sig runt ett halvt varv
    och tittar igenom-

  41. -något som inte längre står upp,
    men som kallas den stora triliten-

  42. -två stora stenblock
    med en överliggare ovanpå-

  43. -ser man där midvintersolen gå ner
    vid vintersolståndet.

  44. Det kan även finnas månsymbolik-

  45. -men min kollega
    professor Clive Ruggles, astronom-

  46. -tror att tidsaspekterna
    vad gäller månens rörelser-

  47. -också är kopplade till
    sommar- och vintersolståndet.

  48. Vi har även funnit
    inom forskningsområdet-

  49. -att fler monument finns
    med liknande placering.

  50. Ibland vända mot solnedgången
    vid midsommar-

  51. -ibland soluppgången vid midsommar.

  52. Det säger nog främst något
    om olika tider under året.

  53. Tidpunkter då folk besöker
    det här området och monumentet-

  54. -och andra i dess närhet.

  55. Stonehenge rymmer två sorters stenar.

  56. De mest framträdande är sarsen,
    en sandsten som finns i området.

  57. De är de stora stenarna. Men bland
    dem finns en grupp mindre stenar.

  58. Här ser ni två av dem, en som
    står upprätt och en överliggare.

  59. De kallas blåstenar.

  60. De kommer från södra Wales,
    mer än 200 km västerut.

  61. Det är unikt. Ingen annanstans
    i förhistoriens norra Europa-

  62. -har så stora stenar flyttats
    en så lång sträcka.

  63. Hur det hände diskuteras. Följde
    de med glaciärer under en istid-

  64. -eller flyttades de
    med mänsklig kraft?

  65. Vad gäller stenarnas ursprung-

  66. -har ingen ännu hittat stenbrotten
    de togs från.

  67. Men vi tror att sarsenstenarna-

  68. -kommer från ett område cirka
    30 kilometer norr om Stonehenge.

  69. Platsen är markerad med blått,
    ett område nära Aveburys henge.

  70. Blåstenarna som markerats med rött,
    jag borde ha gjort tvärtom...

  71. De flesta av dem är fläckig dolerit.

  72. Det är en vulkanisk stenart,
    som specifikt förekommer-

  73. -i utlöpare i Preselibergen
    i västra Wales.

  74. Men geologiska analyser som vi
    utfört under projektet har visat-

  75. -att vi har inte bara olika stentyper
    förutom fläckig dolerit:

  76. Det finns ryolit,
    vulkaniska stenarter och sandsten.

  77. De kommer från olika områden.
    Ryoliten fanns nog norr om Preseli-

  78. -medan de tre sandstenarna
    vid Stonehenge-

  79. -inte alls kommer från det området.

  80. Deras mest sannolika ursprungsplats
    tycks för stunden ligga-

  81. -nästan 100 kilometer österut,
    i området som heter Brecon Beacons.

  82. Mest känd av dem
    är den så kallade altarstenen.

  83. Den ligger numera ner
    mitt i Stonehenge-

  84. -men stod en gång i tiden upprätt.

  85. Sedan 2003 har vi arbetat med
    Stonehenge Riverside Project.

  86. Som nämndes har vi tagit in experter
    från många arkeologiska områden:

  87. Astronomi, kemi, koldatering-

  88. -analys av djurs och människors
    kvarlevor - gruppen är väldigt stor.

  89. Mina kolleger har lett
    olika delar av projektet.

  90. Vi leder projektet ihop. De sitter nu
    på en pub inte långt härifrån-

  91. -medan det är min uppgift
    att tala med er.

  92. Jag ska presentera dem. Josh Pollard,
    Colin Richards och Julian Thomas-

  93. -är specialister på neolitisk tid.
    Chris Tilley, som inte är här i dag-

  94. -är specialist på
    förhistoriska landskap.

  95. Kate Welham är
    specialist på databehandling.

  96. Hon är teknikspecialisten,
    som ser till att alla uppgifter-

  97. -korrekt samlas in, klassificeras
    och registreras.

  98. Jag räknar inte upp alla,
    men ni får en uppfattning-

  99. -om vad ett sådant projekt kräver.

  100. Mycket pengar, och många människor
    med olika specialkunskaper.

  101. Området av intresse
    är inte bara Stonehenge-

  102. -utan alla dessa otroliga monument
    på båda sidor av floden Avon.

  103. Den flyter nedåt ungefär på mitten
    av den här kartbilden.

  104. De blå markeringarna
    visar neolitiska monument-

  105. -från 3000- och 2000-talet f.Kr.

  106. De röda markeringarna är gravhögar-

  107. -som uppfördes
    ungefär 2000-1700 f.Kr.

  108. Som ni ser var det ett väldigt
    aktivt område i förhistorisk tid.

  109. Stonehenge, i nedre delen av bilden,
    förbinds via en aveny med floden.

  110. Vi har två äldre cursusmonument här,
    ett större och ett mindre.

  111. Långa, smala inhägnader
    med vallar.

  112. Här uppe har vi en grupp trämonument.
    Woodhenge är mest känt-

  113. -men två andra träcirklar finns,
    norra cirkeln och södra cirkeln-

  114. -i Storbritanniens största henge
    vid Durrington Walls.

  115. Projektets upptakt
    kom från ett oväntat håll.

  116. Sedan 1991
    hade jag jobbat i Madagaskar.

  117. Så långt
    från Stonehenge man kan komma.

  118. Hade någon då sagt att jag om tio år-

  119. -skulle leda ett stort projekt
    vid Stonehenge-

  120. -hade jag sagt: "Inte då.
    Jag har andra intresseområden."

  121. Det roliga med att vara arkeolog
    är att man aldrig vet-

  122. -vart ens forskning kommer att leda.

  123. Jag har den här mannen
    att tacka: Ramilisonina.

  124. Han är en arkeolog från Madagaskar,
    och där han kommer ifrån-

  125. -finns en tradition att resa stenar.

  126. Allt hände av en slump. Man skulle
    göra ett tv-program om Stonehenge.

  127. Det görs jämt sådana tv-program.

  128. Någon fick den strålande idén att
    bjuda in honom till Storbritannien-

  129. -för att berätta hur det är
    att resa stora stenar.

  130. Man ville även fråga honom
    vad han ansåg om Stonehenge.

  131. Jag visade honom det, och han
    tittade förvånat på mig och sa:

  132. "Vet ni inte vad syftet är?
    Det är ju uppenbart!"

  133. "Det är byggt åt förfäderna."

  134. "Där jag kommer ifrån i Madagaskar
    bygger vi bara i sten"-

  135. -"för att hedra de döda."

  136. "Vi reser stenar åt dem.
    Vi bygger deras gravar av sten."

  137. "För det blir platser som kommer att
    vara för evigt, precis som de."

  138. "Våra liv är korta, så..."

  139. "I enlighet med det
    bor vi bara i hus av trä."

  140. "Våra kläder är förgängliga,
    obeständiga."

  141. "Så om man i vår kultur bygger i sten
    är det åt de döda."

  142. Jag behövde inte åka till Madagaskar
    för att inse det.

  143. Även i Storbritannien och Sverige-

  144. -sätter vi upp gravstenar
    som permanenta minnesmärken.

  145. Minnet av de döda bevaras permanent.

  146. Så svaret fanns kanske
    framför våra näsor hela tiden.

  147. Där han och jag arbetade
    i södra Madagaskar-

  148. -bränner man till och med ner
    den döde personens trähus.

  149. Det är förgängligt, för man ska ju
    tillbringa evigheten i graven.

  150. Så vi satte oss ner och funderade.

  151. Det som framstod tydligt
    ur de arkeologiska bevisen-

  152. -var att Stonehenge förstås är
    den mest välkända stencirkeln.

  153. Men hur förhöll den sig till
    en grupp träcirklar-

  154. -som ligger endast två kilometer
    norrut i Durrington-området?

  155. Vi framhöll att Stonehenge
    kanske var slutstationen.

  156. Om man som levande förknippas
    med saker som förgås, som trä-

  157. -förknippades kanske träcirklarna
    med de levande.

  158. De avskildes från de dödas plats
    av floden-

  159. -den korta del av floden Avon
    som flyter-

  160. -från Durrington Walls och Woodhenge
    fram till punkten där avenyn slutar.

  161. Hade vi
    en plats för de levande i trä?

  162. Fanns där spår av boplatser
    i samband med träcirklarna?

  163. Och var Stonehenge
    i själva verket en plats för de döda?

  164. Det ville vi söka svar på.

  165. För nu hade vi chansen
    att undersöka den teorin.

  166. Inom arkeologi
    är teorier ofta kortlivade.

  167. Så fort man börjar gräva inser man
    att allt man trodde var fel.

  168. Jag ska berätta vart vårt sökande
    har lett oss sedan 2003.

  169. Området är ett uråldrigt landskap.
    Stonehenge är bara ett enda monument-

  170. -bland många andra
    förhistoriska formationer.

  171. Vi ser spår av aktivitet i området
    sedan jägare och samlare levde här-

  172. -under tiden före 7000 f.Kr.

  173. Jordbrukskulturer i Storbritannien
    uppstår inte förrän 4000 f.Kr.

  174. Vid den tidpunkten
    reste de redan upp stora pålar-

  175. -av furuträ, i det här området.

  176. Det ligger nu under en bilparkering.
    Om ni har besökt Stonehenge-

  177. -så ser man dem som vita cirklar
    i asfalten där bussarna vänder.

  178. Vid ert nästa besök,
    titta efter de vita cirklarna-

  179. -för i viss mån är de
    de mest gåtfulla monumenten.

  180. Under det fjärde millenniet,
    runt 3500 f.Kr.-

  181. -byggs många andra slags monument.

  182. Rösena som markerats med rött-

  183. -är gravhögar. Vi har även
    de två cursusmonumenten.

  184. De uppfördes också runt 3500 f.Kr.

  185. Stonehenge tycks inte ha
    börjat byggas förrän 500 år senare.

  186. Runt 3000 f.Kr.

  187. Och 500 år efter det, 2500 f.Kr.-

  188. -verkar de stora sarsenformationerna
    ha uppförts.

  189. Och vid samma tidpunkt
    byggs träcirklarna-

  190. -innanför och utanför
    Durrington Walls henge.

  191. Här är Durrington Walls.

  192. Man ser knappt utgrävningen
    eller att här finns en stor henge.

  193. Det är svårt att se,
    men resterna av vallen och diket-

  194. -kan ses löpa runt så här,
    förbi våra diken-

  195. -upp hit, och runt på det viset.

  196. Och som henge är den underlig.

  197. Den tillhör en grupp monument där man
    placerar diket innanför vallen.

  198. Man verkar vilja hålla något instängt
    snarare än att utestänga något.

  199. Alldeles utanför en av ingångarna
    finns träcirkeln Woodhenge.

  200. Här är en överblick, och som ni ser-

  201. -har vi många stora inhägnader
    innanför Durrington Walls.

  202. Där är Woodhenge, och här har vi
    grävt diken de senaste sju åren.

  203. I dem
    har vi gjort anmärkningsvärda fynd.

  204. Vi hade fått hjälp på traven,
    för på 1960-talet-

  205. -drogs en väg rakt genom denna henge.

  206. Det verkar ofattbart med dagens syn
    på historiska platser-

  207. -att någon skulle tillåta det,
    men följderna var fantastiska.

  208. Förutom Woodhenge,
    som man känt till sedan 1920-talet-

  209. -hittades två nya träcirklar.
    Den södra cirkeln som tecknats här-

  210. -och den norra cirkeln
    som ligger inuti monumentet.

  211. När våra efterforskningar inleddes
    ville jag först veta...

  212. Vår teori skulle endast fungera
    om vi kunde visa-

  213. -att där fanns en aveny
    som ledde från träcirkeln-

  214. -från vår henge vid Durrington,
    ner till floden.

  215. För om vi hade rätt var floden det
    som band monumenten samman.

  216. Det var den centrala passagen-

  217. -mellan de levandes plats
    och de dödas plats.

  218. Om ingen aveny fanns här-

  219. -som från Stonehenge till floden,
    var teorin uppenbart felaktig.

  220. Jag kan säga att vi inte fann något
    och åkte hem, men ni vet nog svaret.

  221. Vi hittade den.

  222. Och den har en flintstensyta
    som noggrant utformats.

  223. Den är 15 meter bred
    och har två låga vallar på var sida.

  224. Vi ser en sektion av den här.
    Själva avenyn går åt det hållet-

  225. -uppemot södra cirkeln.

  226. Och ni ser kritvallarna här och här.

  227. Så vi insåg att vi kunde ha
    funnit något användbart-

  228. -i vår inledande undersökning.

  229. Då kunde projektets astronom,
    professor Clive Ruggles-

  230. -räkna ut hur allt låg i förhållande
    till himlens rörelser. Han fann-

  231. -att om man stod mitt i södra cirkeln
    och tittade ut genom dess ingång-

  232. -såg man punkten där solen gick upp
    vid vintersolståndet.

  233. Inte sommarsolståndet,
    som vid Stonehenge.

  234. Och om man stod vid avenyns slut
    och tittade mot södra cirkeln-

  235. -såg man punkten där solen gick ner
    vid sommarsolståndet.

  236. Så det vi hade här var motsatsen
    till förhållandena vid Stonehenge.

  237. Det var ett intressant genombrott,
    då det antydde att de två monumenten-

  238. -kan ha setts
    som två motsatser i en helhet.

  239. När vi fortsatte våra utgrävningar
    hittade vi något oväntat.

  240. Vid sidorna om monumentet fanns
    stora mängder rester från boplatser.

  241. Folk hade bott här, och de hade
    lämnat efter sig mycket skräp.

  242. Där fanns benbitar,
    trasiga lerkärl och flintaredskap.

  243. Och bland alla dessa rester-

  244. -hittade vi små, fyrkantiga ytor-

  245. -med eldstäder i mitten.

  246. Det vi hade hittat var ett antal hus
    från samma tidsperiod.

  247. Detta var faktiskt en bosättning.

  248. Så när vi såg efter noggrannare
    kunde vi i själva verket-

  249. -se inte bara golvytan och
    resterna av huset som fallit ihop-

  250. -utan även var väggarna stått
    med hjälp av små pålhål.

  251. Pålarna var inte särskilt tjocka
    och satt så djupt ner i bästa fall.

  252. Men oftast
    gick de bara så långt ner i marken.

  253. Vi hittade en plats
    där golvytan som folk hade gått på-

  254. -för 5 000 år sedan,
    hade bevarats otroligt väl.

  255. På de flesta ställen i området
    har så mycket gått förlorat-

  256. -på grund av odling och plöjning.
    Så det här var ett tursamt fynd.

  257. Jag får säga
    att vi har haft väldigt mycket tur.

  258. Totalt hittade vi nio hus.

  259. Vi insåg att området vi utforskade
    att bara var en bråkdel-

  260. -av en mycket större by.

  261. Vi kunde se var i husen
    olika aktiviteter ägde rum.

  262. Här ser vi den centrala delen
    av huset där folk gick omkring.

  263. Eldstaden låg mitt i huset,
    men själva väggarna stod här ute.

  264. Ni ser hålen från pålarna runtom.
    Dörren var här.

  265. Vi kunde se efterlämnade spår-

  266. -av trämöbler som en gång stått där.

  267. Hålrum har blivit kvar efter stolpar
    och bjälkar som har ruttnat.

  268. Den här bilden visar det tydligare.

  269. Vi hittade många specifika detaljer.

  270. Det mest intressanta för mig med det
    här huset var att framför eldstaden-

  271. -fanns två små fördjupningar
    som nog skapats av någons knän.

  272. Någon tillbringade mycket tid
    vid eldstaden.

  273. Personen lagade mat,
    tände elden och höll den vid liv.

  274. Otroliga detaljer. Vi har nog hittat
    rester av sängar på båda sidorna-

  275. -och här
    någon typ av förvaringsmöbel-

  276. -mot väggen mittemot ingången.
    Det är otroligt välbevarat.

  277. Husen kan ha sett ut ungefär så här.

  278. De skiljer sig mycket från de hus
    man hittar i Sverige vid samma tid.

  279. Längre hus med djupa hål för pålarna
    som stagar upp husen.

  280. De här är små, bara drygt fem meter,
    och fyrkantiga med rundade hörn.

  281. Vi upptäckte också efter
    att ha grävt ut dessa små områden...

  282. När vi tittade på resultaten
    från 1960-talets utgrävningar-

  283. -insåg vi att de hade missat hus
    under sin utgrävning.

  284. Utifrån deras dokumentation
    kunde vi lokalisera-

  285. -över tio sådana byggnader.

  286. Det vi nu tror utifrån våra fynd här-

  287. -och andra arkeologers fynd
    både i området runtom och i mitten-

  288. -är att vi har en stor bosättning
    på över 17 hektar.

  289. Till och med i mitten där vi har
    en stor inhägnad fanns ett hus.

  290. I den lilla inhägnaden vi grävde ut
    fanns ett annat hus i mitten.

  291. De kan vara speciella hus.

  292. Den här platsen är inte en plan yta,
    utan en dalgång.

  293. Det är som en naturlig amfiteater.
    Och från den platsen har man utsikt-

  294. -från inhägnaden i mitten
    rakt ner mot floden.

  295. Man kunde se den stora träcirkeln
    och avenyn som gick ut från den.

  296. Det jag undrar är
    vem som bodde i det huset.

  297. Var det Stonehenges arkitekt?
    Det fanns en eldstad där.

  298. Huset var mindre välbevarat
    än många andra-

  299. -men vi kunde se var golvet legat.
    Huset omgärdades av ett eget staket.

  300. Innanför låg det stora dike
    som löpte runt det.

  301. Det är möjligt att det huset hade
    med religion och andar att göra.

  302. Jag tror dock att personerna
    som ledde arbetet bodde där.

  303. När vi såg hur tätt husen låg
    som vi hade funnit insåg vi-

  304. -att med tanke på bevisen
    för bosättning nedanför vallarna-

  305. -borde vi enbart i det området
    kunna vänta oss ungefär 300 hus.

  306. Det kan finnas ända upp till
    1 000 hus på dessa 17 hektar.

  307. Det handlar om
    en väldigt stor bosättning.

  308. Men var det en stad,
    ett ställe där folk bodde permanent?

  309. Svaret tycks vara nej. Vi har tittat
    på de rödmarkerade områdena-

  310. -där även andra utgrävningar
    har hittat bevis på sådan aktivitet.

  311. Det saknar egenskaper som förväntas
    vid en permanent bosättning.

  312. Alla djur är fullvuxna,
    vi har bara hittat sådana ben.

  313. I ett jordbrukssamhälle förväntar
    man sig hitta ben från yngre djur.

  314. Kalvar och griskultingar.
    Men några sådana finns inte.

  315. Det verkar vara djur
    som har förts dit-

  316. -och genom strontiumisotopanalys
    kan vi se att de har färdats-

  317. -i vissa fall över 100 kilometer.

  318. Vår studie av
    tolv av dessa boskapsdjur-

  319. -visar att bara två av dem växte upp
    inom 30 kilometer från Stonehenge.

  320. Resten kom längre bortifrån, två av
    dem kom från västra delen av landet-

  321. -över 100 kilometer bort.

  322. Koldateringen bjöd också på
    en stor överraskning.

  323. Det vi kunde göra
    med hjälp av statistiska modeller-

  324. -var att uppskatta det sannolika
    åldersintervallet för alla våra fynd.

  325. Det visade sig vara en tidsperiod
    på några få årtionden som mest-

  326. -som denna plats var bebodd.

  327. Det vi har här
    är alltså en bosättning-

  328. -som förmodligen var bebodd under
    denna tidsperiod, ungefär 45 år.

  329. Den kan till och med ha varit bebodd
    under mindre än ett årtionde.

  330. Vad var då syftet med att samlas här
    och bygga de stora träcirklarna?

  331. Jag tror att det hade att göra med
    att bygga en annan cirkel.

  332. Det huvudsakliga bygget
    av Stonehenge. Så runt 2500 f.Kr.-

  333. -tror jag att Durrington Walls
    var arbetslägret där folk bodde-

  334. -när de reste de stora sarsenstenarna
    vid Stonehenge-

  335. -och ställde de walesiska
    blåstenarna runt och innanför dem.

  336. Vi har bara två koldateringar
    från Stonehenge som vi kan använda-

  337. -för att avgöra
    när sarsencirkeln restes-

  338. -liksom de fem triliterna
    innanför den.

  339. Tidsintervallen är stora men stämmer
    med dateringarna från Durrington.

  340. De här formationerna skapades
    alltså runt 2500 f.Kr.

  341. Vi gjorde utgrävningar innanför
    Stonehenge, men även i områden-

  342. -där arkeologer inte sökt förut:
    utanför det.

  343. Vi upptäckte att i det området
    fanns nästan inget alls-

  344. -från denna tidsperiod.
    I ett stort område runt monumentet.

  345. Landskapet runt Stonehenge
    var alltså tomt.

  346. Men något vi hittade
    i det här lilla diket-

  347. -var stora mängder flisor
    från sarsenstenar.

  348. På endast 25 kvadratmeter hittade vi
    över 50 hammarstenar.

  349. De användes för att forma
    sarsenstenblocken. Och som ni ser...

  350. Siffran stämmer inte. Det ska vara
    6 500 flisor från sarsenstenar.

  351. Somliga från hammarstenarna,
    men de flesta från stenblocken.

  352. Så sarsenstenarna verkar ha placerats
    utanför Stonehenge-

  353. -formats och sedan förts in
    och ställts på plats.

  354. Under vår utgrävning i fjol
    var vi inte ensamma.

  355. En annan grupp gjorde
    en egen utgrävning i Stonehenge.

  356. Så en viss rivalitet fanns mellan
    oss, men på ett vänskapligt sätt-

  357. -för Tim Darville och
    Geoff Wainwright är mina kolleger.

  358. Vi har arbetat ihop väldigt länge.
    Över tjugo år.

  359. Tim och jag var faktiskt studenter
    i samma årskull på universitetet.

  360. Så vi har arbetat tillsammans eller
    på egen hand sedan vi var 18 år.

  361. De ville undersöka den tidsföljd
    i vilken Stonehenge utvecklats.

  362. De sökte nya dateringar för att se-

  363. -i vilken följd sarsenstenarna
    och blåstenarna placerats där.

  364. De hittade tyvärr inte
    önskade dateringsbevis.

  365. Man vill helst hitta hornhackor
    som kastats ner av arbetare-

  366. -i groparna de grävt
    innan de reste stenarna i dem.

  367. Men de kunde visa att mycket
    pågått senare vid Stonehenge-

  368. -under romartiden och medeltiden,
    de senaste 2 000 åren.

  369. Det har kastat tvivel på tidigare
    arkeologers teorier från 1950-talet.

  370. Vi ser en ny tidsföljd i Stonehenges
    utveckling. Jag berättar snart mer.

  371. I vår utgrävning i Stonehenge
    sökte vi något annat.

  372. Här är ett litet dike
    utanför monumentet.

  373. Ni ser här
    att mitt i det finns en rund cirkel.

  374. Det är en grop, en av 56 gropar-

  375. -längs kanten på insidan av vallen
    och diket. De kallas Aubrey-hål.

  376. De upptäcktes av arkeologen
    John Aubrey på 1600-talet.

  377. Men de grävdes ut först under
    1920-talet av William Hawley.

  378. Det han hittade i dem,
    runt dem och i diket-

  379. -var kvarlevorna efter 60 människor
    som hade kremerats.

  380. De hade begravts här.

  381. 1935 begravdes de i den här gropen.

  382. Skälet är att inget museum
    ville ta hand om dem-

  383. -därför att de ansågs
    sakna vetenskapligt värde.

  384. Tyvärr är det nu så i Storbritannien
    att om man vill studera kvarlevor-

  385. -måste man både skaffa licens
    samt begrava dem igen inom två år-

  386. -fastän de är några av förhistoriens
    mest värdefulla kvarlevor.

  387. Det finns nämligen en liten grupp
    människor som kallar sig druider.

  388. Det handlar nog högst om 60 personer.

  389. Och man anser att religion
    är viktigare än vetenskap.

  390. Jag finner tyvärr detta
    väldigt oroande.

  391. Jag hoppas att vi snart får se-

  392. -dessa kvarlevor förvaras
    på lämpligt vis på ett museum-

  393. -där vi kan fortsätta studera dem.

  394. För något vi har lärt oss är ju-

  395. -att nya tekniker
    hela tiden utvecklas.

  396. Förhoppningsvis fortsätter vi
    lära oss mer av dessa kvarlevor.

  397. Begraver vi dem i Stonehenge
    får nog ingen tillgång till dem igen-

  398. -under vår livstid.
    Här gräver vi ut botten av gropen.

  399. Ni ser att vi har hittat
    alla kremerade ben.

  400. Tyvärr blandade arkeologerna
    för 80 år sedan-

  401. -ihop dem huller om buller.

  402. Så det har givit våra benspecialister
    ett väldigt svårt problem.

  403. De måste gå igenom vartenda ben.

  404. Det de hittar
    är dock väldigt intressant.

  405. De allra flesta av benen
    tycks tillhöra vuxna män.

  406. Hittills har vi kvarlevor
    från två kvinnor och två barn.

  407. Så det är en ovanlig grupp
    som har begravts i Stonehenge.

  408. Den är inte alls representativ
    för hela befolkningen. Vilka var de?

  409. De föremål som begravts med de döda
    ger väldigt få ledtrådar.

  410. De flesta kroppar låg ensamma,
    men bredvid några låg föremål.

  411. I ett fall har vi
    slaghuvudet från en klubba.

  412. De var nog maktsymboler
    på den tiden.

  413. Jag misstänker
    att det kan ha handlat om-

  414. -personer med hög social status.

  415. Vi har koldaterat några kvarlevor
    hittills. Som ni ser i tabellen här-

  416. -kommer de från en tidsperiod
    mellan 3000 och 2500 f.Kr.

  417. Vi har ännu inte hunnit koldatera
    de flesta av kvarlevorna.

  418. Vi får se om mönstret ser likadant ut
    när antalet växer.

  419. Vi har nog redan visat att Stonehenge
    användes som begravningsplats-

  420. -under åtminstone
    halva 2000-talet f.Kr.

  421. Så som Ramilisonina korrekt gissade -
    han visste ju inget av detta-

  422. -kan vi ha...
    Vi har en kyrkogård här.

  423. Och det är den största kyrkogård
    vi har i Storbritannien-

  424. -från hela 2000-talet f.Kr.

  425. Där är hålet vi grävde ut. Men en
    annan överraskning väntade på botten.

  426. Arkeologerna
    som hade grävt ut hålet-

  427. -var tack och lov inte så noggranna
    på 1920-talet.

  428. De lämnade något som överraskade oss.

  429. Vi upptäckte här
    ett område med krossad krita-

  430. -där något väldigt tungt hade stått.

  431. Vi insåg att detta fenomen
    hade orsakats av en mycket stor sten.

  432. Vi tittade på arkeologen
    William Hawleys dokumentation.

  433. På 1920-talet sa han
    att dessa hål utan tvekan-

  434. -en gång hade inrymt
    små, upprättstående stenar.

  435. Det var spännande.
    Han hade redan märkt-

  436. -att många av hålen,
    de 56 Aubrey-hålen-

  437. -hade skadats av stenar
    som stått i dem.

  438. Och groparnas sidor hade skadats
    när stenarna drogs upp.

  439. Varför visste vi inte det
    när vi började?

  440. Skälet är att några år senare
    ändrade han uppfattning-

  441. -när Woodhenge grävdes ut.

  442. Man visade honom hålen
    där pålar hade stått.

  443. Han tolkade då Aubrey-hålen likadant.

  444. Han borde ha
    hållit fast vid sin första teori.

  445. För det har tagit oss 80 år
    att rätta till det.

  446. Vi tror att hålen
    inte innehöll vilka stenar som helst-

  447. -utan de walesiska blåstenarna.

  448. Här är ett diagram, lite plottrigt-

  449. -där jag har märkt ut bredden
    och djupet för olika slags gropar.

  450. De här är hål som innehöll pålar
    i Woodhenge och Durrington Walls.

  451. De här är hål som vi vet
    innehöll blåstenar inne i Stonehenge.

  452. Aubrey-hålstenarna flyttades dit.

  453. Ovanpå det
    har jag markerat Aubrey-hålens mått.

  454. Vi är nu rätt säkra på att de hålen
    innehöll de walesiska blåstenarna.

  455. Vi vet när de utformades: precis
    när monumentet började användas-

  456. -runt 3000 f.Kr., innan
    de stora sarsenstenarna fördes in.

  457. Så monumentet har byggts av stenar
    vars ursprung ligger 200 km därifrån.

  458. Där är första stadiet.

  459. Och 500 år senare-

  460. -verkar blåstenarna ha ställts upp
    innanför sarsenformationerna:

  461. Cirkeln och
    de fem triliterna innanför.

  462. Men under hela den tiden tycks detta
    ha varit en begravningsplats.

  463. Så Ramilisoninas antagande om
    Stonehenge verkar väldigt korrekt.

  464. Under våra utgrävningar utanför
    Stonehenge förra året, 2008-

  465. -undersökte vi
    några av de diken som gjorts av-

  466. -tidigare arkeologer på 1950-talet.

  467. Tyvärr hade dokumentationen
    inte sparats-

  468. -så vi ville veta vad de hade hittat
    men inte berättat om för oss andra.

  469. Vi öppnade det här diket
    och förlängde det hitåt.

  470. Diket här korsar avenyn
    som går från Stonehenge till floden.

  471. Vi kan se avenyns diken som går
    under vägen till Stonehenges ingång.

  472. Här går det andra.

  473. Vi upptäckte
    att dessa två vallar innanför dikena-

  474. -i själva verket var
    naturliga formationer.

  475. Tvärtemot vad vi trodde var de inte
    tillverkade av människohand.

  476. Det var i själva verket en geologisk
    formation som redan funnits där.

  477. En rad vallar.

  478. Det var något
    jag inte trodde var möjligt-

  479. -för de råkade bara finnas
    på solståndslinjen.

  480. Soluppgång vid midsommar åt ett håll,
    solnedgång vid midvinter åt andra.

  481. Hur? Det var geologiska formationer.

  482. Varför överensstämde geologin
    med astronomin?

  483. Varför avspeglade
    jorden och himlen varandra?

  484. Då kom jag på: Jisses,
    det är kanske ett av skälen-

  485. -till att Stonehenge byggdes här.

  486. För att förhistoriska människor hade
    sett detta anmärkningsvärda fenomen.

  487. Linjer i marken där solen rör sig-

  488. -och går upp och ner
    vid motsatta tider på året.

  489. Det förklarar kanske
    varför vi har de 8 000 år gamla-

  490. -nej, 9 000 år gamla hål
    på bilparkeringen.

  491. Det kan förklara varför Stonehenge
    står där. Något annat intressant:

  492. Den här stenen som står avskild
    från de andra och kallas hälstenen-

  493. -är en av
    Stonehenges få ohuggna stenar.

  494. Bredvid den
    finns en hålighet i marken-

  495. -som har samma form och storlek
    som den stenen om den låg ner.

  496. Det är möjligt att den redan låg där
    i den positionen när den hittades.

  497. Detta ger oss en anmärkningsvärd
    insikt som vi inte hade väntat oss.

  498. Om vi ser på avenyn
    går vallarna här längs denna linje.

  499. Vi ville veta
    varför avenyn plötsligt svänger av-

  500. -och går hela vägen ner till floden.

  501. Vad händer vid floden?

  502. Där avenyn svänger
    tittade vi på öppna diken här.

  503. Den går hela vägen fram
    och svänger här.

  504. Vi ser att vägen där konstruerats
    vid ett och samma tillfälle.

  505. Nästa del lades inte till senare,
    utan allt gjordes samtidigt.

  506. Vid avenyns slut, framme vid floden-

  507. -ligger flodkanten
    precis vid de här träden.

  508. Framför den grävde vi ett smalt dike-

  509. -och väntade oss
    att finna avenyns diken.

  510. De var inte där.

  511. I stället hittade vi ett svängt dike.
    Ser ni dess kant här?

  512. Det svänger runt här. Där är det.

  513. Det svänger runt här, så här.

  514. Vi trodde att det var ett dike
    runt en gravhög från bronsåldern.

  515. Men koldateringen visade
    att det var lika gammalt som avenyn.

  516. Från en tidsperiod innan dessa
    gravhögar byggdes under bronsåldern.

  517. Det var från cirka 2400 f.Kr.-

  518. -kort efter det
    att Stonehenges sarsenstenar rests.

  519. Då sa vi nästan: "Nu får det räcka."

  520. "Vi har haft sex bra säsonger,
    vi har hittat massor."

  521. Men så tänkte vi: "Nej, vad finns
    innanför det? Vad omgärdar det?"

  522. "Vi borde kanske
    bara ta en sista liten titt."

  523. Så i somras grävde vi upp en liten
    del av det och förlängde det hitåt-

  524. -så att vi hade öppnat
    en fjärdedel av dikesområdet.

  525. Vi grävde även diken för att försöka
    hitta avenyn längre inåt land.

  526. Vi fann
    att avenyn sträcker sig så här långt-

  527. -och slutar precis framför diket.

  528. Vi såg att en henge-vall
    en gång hade löpt runt diket.

  529. Så det här var
    ännu ett henge-monument.

  530. Så när vi öppnade... Här är vårt dike
    över fältet framför floden.

  531. Här och här
    hittade vi avenyns två diken-

  532. -som löpte fram parallellt, nästan
    20 meter ifrån varandra, mot floden.

  533. Men där de slutade
    fann vi inte bara diket-

  534. -vid henge-monumentet,
    med rester av en vall utanför.

  535. En ingång här
    vid utkanten av vårt dike-

  536. -och en uppsättning hål
    som bildar vad vi tror är en cirkel.

  537. Och riktigt spännande var
    att upptäcka att en gång i tiden-

  538. -hade stenar stått i de hålen.

  539. Trots att det är kritgrund,
    som normalt är hård-

  540. -är kritan väldigt mjuk vid floden.

  541. Det är som
    en blandning av sand och ost.

  542. Så om man ställer något tungt på den
    sjunker det ner.

  543. Dåligt för förhistoriska människor,
    bra för arkeologer.

  544. För det betydde
    att vi faktiskt hade avtrycken-

  545. -av det som hade stått i de hålen.

  546. Cirkeln hade även använts
    under senare tidsperioder.

  547. Folk hade grävt hål och diken
    i den under bronsåldern.

  548. Så vi visste att stenarna
    hade dragits ut före bronsåldern.

  549. Frågan är vad de var.

  550. Vi upptäckte att en del av dem
    hade satts i noggrant utformade-

  551. -plattformar byggda av flintastycken.

  552. Ni ser att det nästan är som ett bo
    gjort av flintastycken.

  553. I det här fallet är själva stenen...
    De lägger dit en kudde av lera.

  554. Sen trycks stenen ner genom kudden
    och lämnar ett avtryck.

  555. Här ser vi var stenen stod
    innan den drogs ut.

  556. Den mörka jorden här är ytjorden
    som föll ner då stenen drogs ut.

  557. När stenen slogs mot gropens sidor
    föll ytjorden ner.

  558. Det här är spännande,
    för det ger oss ett markperspektiv-

  559. -av det som hände inuti stencirkeln.

  560. Jorden var full av kol.
    Massor av eldande hade pågått där.

  561. Vi har även hittat
    en del av någons arm.

  562. Det är övre änden av ett överarmsben,
    från den här delen.

  563. Och det verkar som om något pågår
    som rör döda människor.

  564. Det ger möjligheten att den mindre
    träcirkeln, bara 10 meter i diameter-

  565. -kan ha haft att göra med
    att behandla eller hedra de döda.

  566. Det kan ha varit en del av resan
    längs avenyn upp till Stonehenge.

  567. Det här är
    vad vi kallar blåa Stonehenge.

  568. Förhoppningsvis får vi snart
    tidsuppgifter om när det uppfördes.

  569. Jag gissar att det är ett monument
    som uppfördes vid samma tidpunkt-

  570. -som den stora cirkeln
    med Aubrey-hålstenar, runt 3000 f.Kr.

  571. Hittills är vår datering
    endast baserad på-

  572. -en viss typ av pilspetsar som kan
    hänföras till ungefär den perioden.

  573. För att sammanfatta,
    vad jag tror att vi har lyckats göra-

  574. -är att visa att landskapet i området
    är väldigt specifikt uppdelat.

  575. Vi har cirklar i sten i det området-

  576. -och vi har cirklar i trä
    i det området.

  577. Vi kan inte längre
    se det som en lycklig slump.

  578. De två är sannolikt sammanlänkade
    som två halvor av ett enda monument-

  579. -och floden binder dem samman.

  580. Just nu ska vi nog lägga undan
    våra skyfflar och spadar.

  581. Arbetet med att skriva ner allt,
    dokumentera det-

  582. -både för allmänheten och för
    andra arkeologer, måste nu börja.

  583. Men vi har nog lyckats
    omkullkasta allt vi trodde-

  584. -att Stonehenge kan handla om.
    Tack så mycket.

  585. Översättning: Lisa Fjellström
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Riversideprojektet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Mike Parker Pearson, professor i arkeologi, föreläser om de utforskningar av Stonhenge som går under namnet The Stonehenge Riverside Project.

Ämnen:
Historia > Forntid och medeltid
Ämnesord:
Arkeologi, England, Europa, Stenmonument, Stonehenge
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Stonehenge

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stonehenge

Riversideprojektet

Mike Parker Pearson, professor i arkeologi, föreläser om de utforskningar av Stonehenge som går under namnet The Stonehenge Riverside Project. Forskning som har förändrat uppfattningen om ett av världens mest mytomspunna byggnadsverk. Arrangerat av Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Kvinnors makt i världshistorien

Revolution

Programledare Amanda Foreman reser till Ryssland, Storbritannien, Frankrike och USA för att undersöka hur moderna revolutioner påverkat kvinnors liv. Har den franska revolutionen eller den arabiska våren förbättrat kvinnors rättigheter och möjligheter eller var det bara olika patriarkala hierarkier som avlöste varandra? Foreman möter Nadezjda Tolokonnikova från aktivistgruppen Pussy Riot som diskuterar Rysslands utveckling under Putin och politikern Lindiwe Mazibuko som talar om kvinnors situation i Afrika. Båda menar att kamp för kvinnors rättigheter sker genom medvetenhet, dialog och utbildning.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Linggymnastik - motion i nationens tjänst

Under 1800-talet utvecklade Per Henrik Ling ett system med gymnastiska rörelser som kom att prägla svensk gymnastik under ett och ett halvt sekel. Men var fick han sina idéer ifrån?