Titta

UR Samtiden - Framtiden för öppna lärresurser

UR Samtiden - Framtiden för öppna lärresurser

Om UR Samtiden - Framtiden för öppna lärresurser

Framtiden för OER, öppna lärresurser, är en konferens för dem som arbetar med eller är intresserade av öppna lärresurser. Konferensen vänder sig bland annat till dem som arbetar med så kallade open educational resources inom högskolan. Vi får ta del av svenska erfarnheter, och av hur OER fungerar i Storbritannien och Norge. Både praktiska och strategiska frågor lyfts fram och diskuteras. Konferensen arrangeras av Kungliga Tekniska högskolan i samarbete med Kungliga biblioteket och Nätverket för IT i högre utbildning, ITHU.

Till första programmet

UR Samtiden - Framtiden för öppna lärresurser : Vart går utvecklingen?Dela
  1. Nej...

  2. Ja.

  3. Nu hörs det. Tack för inbjudan,
    trevligt att komma till Sverige.

  4. Jag undrar
    om svenskar förstår norska.

  5. Det går bra.

  6. Om ni mot förmodan
    inte förstår ett ord, så får ni...

  7. ...harkla er eller hosta.

  8. Just så!

  9. Jag ska kommentera titeln. Jag
    skulle prata om "satsningen i Norge"-

  10. -men jag säger "satsningar i Norge".

  11. Det finns inte en övergripande
    satsning på öppna resurser i Norge-

  12. -utan det finns många intressanta
    stora och små initiativ och projekt.

  13. Norgesuniversitetet
    är inte ett universitet.

  14. Det är ett rådgivande organ
    till utbildningsdepartementet.

  15. De jobbar med IKT i högre utbildning-

  16. -samarbete mellan högre utbildning
    och arbetsliv-

  17. -och flexibla studier
    och livslångt lärande.

  18. Vi är kanske en systerorganisation
    NSHU som fanns i Sverige-

  19. -Nätverk och samarbete inom högre
    utbildning, som visst är nedlagd.

  20. Det som Norgesuniversitetet gör-

  21. -är att vi har några miljoner kronor
    i projektmedel-

  22. -som vi fördelar bland norska
    universitetet och högskolor.

  23. Det är väl det mest populära vi gör.

  24. Även om det inte är så mycket pengar,
    cirka tio, tolv miljoner kronor-

  25. -så får vi många bra ansökningar och
    pengarna ger ganska stor effekt.

  26. Vi gör en del utredningar
    för utbildningsdepartementet.

  27. Vi arrangerar konferenser, i stil med
    den här, för att sprida budskapet.

  28. Norgesuniversitetet
    har etablerat expertgrupper-

  29. -där det finns representanter
    för universitet och högskolor-

  30. -för att titta på olika områden
    inom vårt arbetsfält.

  31. En av grupperna ska titta på...

  32. ...delning av digitala lärresurser.

  33. Norgesuniversitetet finns inte i
    Oslo, som mycket annat i Norge-

  34. -utan i den här vackra staden,
    Tromsø.

  35. När jag reser runt brukar alla
    bli fascinerade av all snön-

  36. -men i dag är det faktiskt mer snö
    i Stockholm än i Nordnorge.

  37. Före Norgesuniversitetet har jag
    jobbat på universitetet i Tromsø.

  38. Jag har undervisat i filosofi-

  39. -och så har jag jobbat
    med administrativa uppgifter.

  40. Termen Open Educational Resources-

  41. -verkar vara mer väletablerad
    i Sverige än i Norge.

  42. Det är vanligare att prata
    om delning av digitala lärresurser.

  43. Den engelska termen
    kanske är bättre och mer precis.

  44. "Lärresurser"
    kan ju tolkas väldigt brett.

  45. Det kan vara vilken resurs som helst
    som används vid lärande.

  46. Men så har det kallats...

  47. ...i Norge.

  48. Om ni vill orientera er i den norska
    situationen och söker på Google-

  49. -så kan det vara lika givande att
    söka på "deling av læringsresurser"-

  50. -som på "open educational resources".

  51. När man pratar om detta-

  52. -så kretsar det mycket
    kring inspelning av föreläsningar.

  53. Det verkar vara...

  54. ...den oftast använda
    och delade lärresursen.

  55. Det gäller inte bara i Norge. Om man
    ser på MIT och andra ställen-

  56. -finns det
    många inspelade föreläsningar.

  57. Innan jag pratar om
    delning av lärresurser-

  58. -så ska jag nämna nåt om IKT-
    användning vid norska universitet.

  59. Informations- och kommunikations-
    teknik, datorer och smarttelefoner.

  60. Det är en intressant bakgrund
    till satsningen på OER-

  61. -eller delning av lärresurser.
    Vad gör studenterna egentligen?

  62. Norgesuniversitetet har gjort
    en stor kartläggning av detta.

  63. Det finns en rapport,
    som det ligger några exemplar av här-

  64. -så de som är snabba
    hinner få tag på ett exemplar.

  65. Den kan också laddas ned.

  66. Hösten 2008 genomförde vi en stor
    undersökning bland 6 000 studenter-

  67. -och 1 000 anställda.

  68. Studenterna använder datorn mycket.

  69. De norska studenterna uppgav att de
    använder den ca 20 timmar per vecka.

  70. Ungefär hälften
    är knutet till studierna-

  71. -medan de övriga tio timmarna är
    knutna till underhållningsanvändning.

  72. Det motsvarar resultaten
    från Icore-undersökningen i USA.

  73. Runt 20 timmar
    är en vanlig tidsmängd.

  74. Men det visar sig
    att studenterna använder datorer-

  75. -väldigt lite
    i själva undervisningen.

  76. Det är inte vanligt
    enligt studenterna-

  77. -att ta med sig datorn till
    föreläsningar och twittra om dem.

  78. Eller att använda Wikipedia för att
    slå upp ord som man inte förstår.

  79. Vad använder studenterna datorn till?

  80. Basfunktioner som textbehandling
    och informationssökning på internet-

  81. -används mycket.

  82. Den enda lärresursen
    som används i stor utsträckning-

  83. -är föreläsarnas
    Powerpoint-presentationer.

  84. De flesta gör presentationerna
    tillgängliga för studenterna.

  85. Studenterna säger sig ha stor nytta
    av dem och använda dem mycket.

  86. Learning management-system används
    mycket. Det pratar jag inte om nu.

  87. E-post används överraskande lite.

  88. Staplarna visar hur många procent
    som använder detta minst varje månad.

  89. 70 % av studenterna
    säger sig använda e-post varje månad.

  90. Ungefär hälften
    använder e-post varje vecka.

  91. Alla anställda
    använder e-post dagligen.

  92. Men vad studenterna som inte använder
    e-post varje vecka gör, vet vi inte.

  93. Hur får de information
    från lärosätet? Det vet vi inte.

  94. Vi tänkte att de studenterna
    kanske använder andra medier.

  95. Facebook eller såna saker. Men det
    verkar inte som om de gör det.

  96. Det verkar finnas en grupp studenter
    som använder IKT i liten grad.

  97. Andra informationsresurser på nätet
    används, men inte så mycket.

  98. Studenter uppger att de använder
    Powerpoint överraskande lite.

  99. Alla föreläsare använder Powerpoint,
    men studenterna använder det lite.

  100. Det ger oss intryck av en
    undervisningsform som är monologisk.

  101. Vi föreläser och föreläser -
    det gör kanske ni också.

  102. Men studenterna får inte mycket
    träning i att presentera stoff.

  103. I Norge
    finns undersökningen ITU Monitor-

  104. -som handlar om gymnasie-
    och grundskolenivåerna.

  105. Det visar sig att elever
    på högstadiet i nionde skolåret-

  106. -använder Powerpoint oftare
    än studenter på universitet.

  107. Det ger intryck
    av en monologisk undervisningsform.

  108. De nedersta...staplarna visar-

  109. -att andra lärresurser
    än föreläsningsbilderna-

  110. -som inspelade föreläsningar
    och digitala prov-

  111. -används lite av studenterna.

  112. Andra, mer interaktiva-

  113. -webb 2.0-aktiga, digitala
    mediaverktyg används inte mycket.

  114. Man har sagt i Norge att universitet
    och högskolor släpar efter-

  115. -med användning av informations-
    och kommunikationsteknik.

  116. Det vi ser här är att verktyg som kan
    fungera i undervisningssammanhang-

  117. -som diskussionsforum,
    används inte mycket.

  118. Om man inte hinner...

  119. Om man inte hinner få med sig
    ett exemplar av rapporten-

  120. -kan man ladda ned eller beställa
    den. Länkarna finns i presentationen.

  121. Den lärresursen som används oftast
    förutom föreläsningsbilder-

  122. -som ju snarast är ett komplement
    till föreläsningarna...

  123. Inspelade föreläsningar används mest.

  124. Vi tror att det har utvecklats
    sen undersökningen gjordes 2008.

  125. Det här området har utvecklats.

  126. Fler och fler universitet
    och högskolor filmar föreläsningar-

  127. -och gör dem tillgängliga
    för studenterna.

  128. Inspelningarna används först
    och främst av vanliga studenter.

  129. Samma studenter som är med på plats.

  130. Det verkar som om de används till
    repetition och tentaförberedelser.

  131. Många studenter vill ha inspelningar
    från föreläsningarna.

  132. Juridikstudenterna i Oslo
    har skrivit till sin institution-

  133. -och sagt att de vill spela in
    alla föreläsningar-

  134. -och göra dem tillgängliga
    för studenterna.

  135. "Vi studenter kan ta ansvar
    för att det görs ljudupptagningar."

  136. Studenterna vill höra föreläsningarna
    igen när de repeterar.

  137. Men vad tänker de anställda?
    "Leder detta till lägre närvaro?"

  138. Om man lika gärna kan sitta
    vid datorn och se föreläsningen-

  139. -kommer studenterna
    orka gå på föreläsningarna?

  140. Andra som använder inspelade
    föreläsningar är distansstudenter.

  141. Vi vet inte om inspelningarna
    används av andra studenter.

  142. Alla som har studerat
    har klagat på tråkiga föreläsare.

  143. Men om man har en tråkig statistik-
    föreläsning i Tromsø tror jag inte-

  144. -att man kollar
    om föreläsaren i Oslo är bättre.

  145. Det är för svårt
    att hitta föreläsningarna på nätet.

  146. Eller skulle en föreläsare som håller
    en tråkig föreläsning i Oslo-

  147. -gå in och kolla efter idéer
    hos en föreläsare i Bergen?

  148. Ett fjärde element med att göra
    föreläsningarna tillgängliga-

  149. -är synliggörande och marknadsföring
    av universiteten.

  150. Nu ska jag prata
    om några projekt i Norge-

  151. -som har lyckats bra med att göra
    undervisningsresurser tillgängliga.

  152. Norges teknisk-naturvitenskapelige
    universitet i Trondheim-

  153. -har gjort en kanal på Itunes U
    där en del föreläsningar finns.

  154. NTNU lanserades på Itunes U i somras
    och det uppmärksammades i media.

  155. NTNU:s pr-avdelning har analyserat
    medieeffekten av detta-

  156. -och säger att effekten överskred
    effekten av hela NTNU:s reklambudget.

  157. Det är viktigt att synas på nätet
    för att marknadsföra institutionen.

  158. Studenterna uppger
    att tillgång till föreläsningarna...

  159. Det här är siffror från NTNU
    efter lanseringen på Itunes U.

  160. Den gröna sektorn
    är studenter som menar-

  161. -att tillgång till föreläsningarna
    ger bättre inlärning.

  162. Det gula fältet är studenter som
    menar att det inte påverkar närvaron.

  163. Så många studenter går på
    föreläsningar fast de finns på nätet.

  164. Det här diagrammet
    visar antal nedladdade föreläsningar.

  165. Huvuddelen av nedladdningarna
    sker i tentaperioderna.

  166. Folk tittar inte på föreläsningarna
    medan de hålls.

  167. Studenterna laddar ned dem
    när de förbereder sig för tentorna.

  168. Universitetet i Stavanger
    har också lanserat sig på Itunes U.

  169. De har haft ungefär samma
    erfarenheter som i Trondheim.

  170. Universitetet i Oslo
    har inte lanserats på Itunes U-

  171. -men har startat ett projekt
    finansierat av Norgesuniversitetet-

  172. -i samarbete med Stavanger
    och högskolan i Lillehammer-

  173. -där de jobbar med poddsändningar
    som kanal för att förmedla...

  174. ...inspelade föreläsningar. De kommer
    att utveckla intressant kunskap-

  175. -som de vill dela med sektorn.

  176. Det kan vara intressant
    att följa projektet.

  177. Jag ska kort nämna ett annat
    intressant projekt i Norge-

  178. -som inte handlar universitet-
    och högskolesektorn utan...

  179. ...om "videregående" skola.
    Det heter väl inte så här?

  180. Gymnasium och yrkesutbildningar.

  181. Nasjonal digital læringsarena
    ägs av kommunerna, länsstyrelsen-

  182. -som äger gymnasierna.

  183. Där bygger man
    en stor, systematisk bas-

  184. -över fritt tillgängliga lärresurser.

  185. Delvis betalar man författare
    för att göra undervisningsmaterial.

  186. Delvis köper man redan befintligt
    material och lägger ut på nätet.

  187. Delvis kan lärare
    lägga ut egna saker.

  188. De senaste månaderna har det varit
    stor debatt om NDLA bland lärarna.

  189. Många lärare säger att de hellre vill
    ha böcker än det digitala materialet.

  190. Men den starkaste kritiken kommer
    från förlagen, som ser sig hotade.

  191. I Norge har eleverna
    rätt till gratis läromedel.

  192. Då börjar många skolor tänka-

  193. -att det finns gratis böcker på
    nätet, man behöver inte köpa några.

  194. Det är förstås
    ett stort ekonomiskt...

  195. ...hot mot förlagsbranschen.

  196. Några utmaningar med detta...

  197. ...att göra lärresurser
    fritt tillgängliga.

  198. Först: upphovsrätt.
    Alla som har jobbat med detta-

  199. -både poddsändningsprojektet i Oslo
    och Itunes-lanseringen av NTNU-

  200. -stöter på problem med upphovsrätt.

  201. Det handlar både om förhållandet
    mellan anställd och institution...

  202. Vem ska äga materialet?

  203. Om en anställd slutar, får han då ta
    med sig en video som finns på sidan?

  204. Det är ett problem.

  205. Ett annat är att lägga ut material
    som man inte har rättigheter till.

  206. Illustrationer och figurer från andra
    ställen - kan man lägga ut dem?

  207. Både NTNU och de stora
    amerikanska universiteten-

  208. -har spelat in föreläsningar,
    men suddat ut-

  209. -alla bilder och figurer
    där man är osäker på upphovsrätten.

  210. Ni känner säkert till här också-

  211. -att många anställda inte gillar
    att ha en kamera i rummet.

  212. De gillar inte att använda digitala
    verktyg och media överhuvudtaget.

  213. Det är svårt att hitta digitala
    lärresurser när de har lagts ut.

  214. Hittills har man hållit på
    i liten skala.

  215. Nån har gjort nåt i Oslo,
    nån i Tromsø, i liten skala.

  216. Om man tänker sig
    att alla föreläsningar ska filmas-

  217. -måste man hitta standardiserade
    lösningar för att spara pengar.

  218. Man kan inte ha flera kameramän
    i varje sal om allt ska filmas.

  219. Man kanske kan göra lösningar
    som automatiserar det.

  220. Jag skyndar på,
    för jag har ont om tid.

  221. Uninett är det företag i Norge-

  222. -som levererar
    nättjänster till universiteten.

  223. Det finns nåt liknande i Sverige
    som heter...

  224. Jag hörde inte,
    men ni vet vad det är.

  225. Uninett har främst haft fokus
    på teknisk infrastruktur.

  226. Att få fiberoptik och kablar
    och sånt att fungera.

  227. Uninett har startat
    projektet Ecampus Norge.

  228. De tar steget upp från att leverera
    kablar och nättillgång till...

  229. ...den pedagogiska användningen
    av IKT-

  230. -med fokus på...
    delning av lärresurser.

  231. Uninett och Ecampus
    har en teknisk bakgrund-

  232. -men om tekniken kommer på plats
    för att stötta det här-

  233. -och den tekniska strukturen
    anpassas-

  234. -tror jag att det bidrar
    till ett stort steg framåt.

  235. Norgesuniversitetet, Ecampus,
    och universitets- och högskolerådet-

  236. -planerar att göra en
    rådgivningstjänst om upphovsrätt.

  237. Upphovsrätt verkar vara det hinder
    som stoppar många bra projekt.

  238. Det används mycket resurser på
    att en jurist vid varje universitet-

  239. -ska sitta och sätta sig in
    i upphovsrättslagarna-

  240. -och göra kontrakt
    och vägleda sina anställda.

  241. Vi försöker göra en samlad
    vägledningstjänst som kan...

  242. ...ge svar på en del såna frågor.
    Tjänsten är tänkt...

  243. ...att ge service både till högre
    och grundläggande utbildning.

  244. Jag ska hänvisa till en intressant
    rapport skriven av Marit Synnevåg-

  245. -"Deling av digitale læringsresurser
    i høyere utdanning".

  246. Det ligger några exemplar här,
    och den kan laddas ned. Då ska jag...

  247. Vi hade en konferens där Lasse
    Bourelius talade om läget i Sverige.

  248. På konferensens hemsida...

  249. ...finns det inspelningar
    av föredragen.

  250. Det finns mycket intressant,
    om upphovsrätt-

  251. -och om goda erfarenheter
    av delning av lärresurser.

  252. Jag har dragit över tiden lite.

  253. Jag ska göra reklam
    för två saker till. Det går bra.

  254. Det ena är en konferens
    som hålls på Svalbard nu i...april.

  255. Den handlar inte om OER eller
    delning av lärresurser specifikt-

  256. -utan om kvalitet
    i användningen av IKT.

  257. Och så planerar vi...

  258. ...poddsändningsprojektet, Ecampus
    och Norgesuniversitetet...

  259. ...en konferens om inspelning
    och delning av föreläsningsvideor-

  260. -i slutet av september i Oslo.

  261. Då säger jag tack för mig.

  262. Kritiken som har kommit
    från lärare och från lärarfacket-

  263. -är att lärarna inte vill använda
    de digitala läromedlen-

  264. -utan att de vill använda böcker
    och pappersbaserade läromedel.

  265. De har två invändningar. Dels...

  266. ...menar de att läromedlen på NDLA
    håller för låg kvalitet.

  267. Det kanske stämmer, jag vet inte.
    Det är ett argument.

  268. Det andra argumentet är att man vill
    ha pappersbaserade läromedel.

  269. Det finns några exempel på
    att elever har köpt egna böcker-

  270. -för att få traditionella läromedel.

  271. Men den kraftigaste kritiken kommer
    från ledaren för förlagsföreningen-

  272. -Wilhelm Nygaard, som nog...

  273. Förlagsföreningen har nog fått fram
    de här kritiska lärarna i ljuset.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Vart går utvecklingen?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur fungerar OER i Norge? Jens Breivik från Norgesuniversitetet berättar. En panel bestående av bland andra Agneta Stark, rektor för Högskolan i Dalarna, Thomas Lundén, Högskolan i Malmö och Torsten Fransson från KTH diskuterar under ledning av Alastair Creelman från Linnéuniversitetet hur framtiden för OER ser ut i Sverige.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > IT, medier och digital kompetens
Ämnesord:
Open access-publicering, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning, Undervisningsmateriel
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Framtiden för öppna lärresurser

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtiden för öppna lärresurser

Erfarenheter

Vad är OER, öppna lärresurser? Universitetskansler Anders Flodström resonerar kring detta. Jan Hagerlid, samordnare för OpenAccess.se på Kuingliga biblioteket, berättar om KB:s erfarenheter och Patrick McAndrew från OLnet i Storbritannien talar om de brittiska erfarenheterna.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtiden för öppna lärresurser

Vart går utvecklingen?

Hur fungerar OER i Norge? Jens Breivik från Norgesuniversitetet berättar. En panel med bland andra Agneta Stark, rektor för Högskolan i Dalarna, Thomas Lundén, Högskolan i Malmö och Torsten Fransson från KTH diskuterar under ledning av Alastair Creelman från Linnéuniversitetet hur framtiden för OER ser ut i Sverige.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Musikalen som entreprenöriell katalysator

Balli Lelinge, universitetsadjunkt, har tittat på vad som händer när man flyttar lärandet utanför klassrummet och han har valt musikalen som verktyg. Genom att skapa en musikal från ingenting på fem dagar blir processen starkt deltagarorienterad och medskapande när elever och lärare samverkar. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.