Titta

UR Samtiden - Utrikesdagen

UR Samtiden - Utrikesdagen

Om UR Samtiden - Utrikesdagen

Barn i världen är temat för 2010 års Utrikesdag. En rad av Dagens Nyheters utrikeskorrespondenter diskuterar bevakningen av världen med represenanter från bland annat Läkare utan gränser och Röda Korset. Jordbävmingsatastrofen i Haiti är en punkt i seminariet. Knarkets mordkantade väg från Latinamerika en annan. Och vad kan egentligen fotbolls-VM betyda för Sydafrikas framtid? Vad innebär oroligheterna i Bankok våren 2010 för landets framtid? Vi får också möta före detta barnsoldater från Liberia som arbetar mot nyrekryteringen av barn i Afrika. Seminariet spelades in på Konserthuset i Stockholm i maj 2010. Arrangör är Dagens Nyheter, och moderator är tidningens reporter Mats J Larsson.

Till första programmet

UR Samtiden - Utrikesdagen : Barnsoldater i AfrikaDela
  1. Jaha. Klockan är halv fem.

  2. Vi ska nu dra i gång
    den sista delen av Utrikesdagen-

  3. -här i Konserthuset i Stockholm.

  4. Först vill jag välkomna-

  5. -Dagens Nyheters Afrikakorrespondent
    Anna Koblanck ut på scenen.

  6. Barnsoldater är ämnet
    för den här delen av vår konferens.

  7. Anna, hur vanligt är
    det här fenomenet i Afrika i dag?

  8. Jag har inga exakta siffror
    på antalet barnsoldater i Afrika.

  9. Siffran som har nämnts när det gäller
    antalet barnsoldater globalt sett-

  10. -ligger på omkring 250 000
    eller uppemot 300 000.

  11. Det gäller barnsoldater
    i olika delar av världen.

  12. Allt från Afghanistan
    till Colombia och Sudan.

  13. Jag har inga
    exakta siffror för Afrika-

  14. -men globalt sett finns det
    250 000-300 000 barnsoldater.

  15. Ökar det här problemet,
    eller var det värre förr?

  16. I Afrika skulle jag säga att siffran
    nog sjunker, att problemet minskar.

  17. Många stora, våldsamma konflikter
    har lösts de senaste tio åren.

  18. I Liberia, Sierra Leone, Sudan...

  19. Det utdragna kriget mellan norr och
    söder där barnsoldater var vanligt.

  20. De konflikterna är lösta. Det bästa
    sättet att få bort barnsoldaterna är-

  21. -att få slut på konflikterna
    så att de inte behöver användas.

  22. I Afrika har vi sett en positiv
    utveckling de senaste tio åren.

  23. Vi ser dock fortfarande bilder
    såsom den här.

  24. -Hur reagerar du på en sån bild?
    -Jag tror att den är tagen i Liberia.

  25. Det är ett av länderna i Afrika där
    barnsoldater ofta användes i strid.

  26. Både av rebellerna
    och av regeringsstyrkorna.

  27. En sak man ser i alla konflikter
    på den kontinenten och i världen är-

  28. -att både rebellerna och regerings-
    styrkorna tar hjälp av barnsoldater.

  29. De används på olika sätt.
    Vissa används direkt som soldater-

  30. -som den här pojken,
    som faktiskt strider.

  31. Ett av skälen är att en AK 47,
    som är en automatkarbin-

  32. -är ett lätt vapen att bära,
    och det är också väldigt dödligt.

  33. Ett barn kan bära det
    och även använda det, tyvärr.

  34. Sen finns det barn
    som har använts som kockar i läger.

  35. Flickor har använts som sexslavar
    eller "fruar", som de brukar kallas-

  36. -åt olika slags soldater.

  37. Vissa får gå och bära på ammunition-

  38. -eller utföra andra logistiska
    sysslor åt beväpnade styrkor.

  39. Varför använder man dem?

  40. Barn brukar inte vara
    lika effektiva som vuxna soldater.

  41. -Varför används de alls i konflikter?
    -Det finns många orsaker.

  42. Det är lättare att säga åt ett barn
    att ställa upp och strida.

  43. Vuxna har större möjlighet
    att fly undan en konflikt.

  44. Barn som har blivit övergivna
    och är helt ensamma...

  45. Det är lätt att plocka upp dem
    och använda dem i en konflikt.

  46. I viss utsträckning rör det sig
    om barn som sett sina familjer dödas-

  47. -av beväpnade styrkor
    och därför söker hämnd.

  48. Det är även ett sätt att överleva.

  49. I en konflikt måste man hitta
    nån sorts trygghet, nåt slags stöd.

  50. Då kan man söka sig
    till endera sidan i en konflikt.

  51. När vi säger "barn" syftar vi på barn
    upp till 18 i västvärlden, i Sverige.

  52. Är det verkligen likadant i Afrika?
    Hur länge är man barn i Afrika?

  53. I grund och botten borde man
    vara barn lika länge som här.

  54. När det gäller debatten
    om barnsoldater så finns det...

  55. En av punkterna som jämt diskuteras
    är huruvida 18 är den övre gränsen.

  56. Det finns faktiskt västländer
    som rekryterar 16-åringar till armén.

  57. Och det anses helt lagligt.

  58. Normalt sett tror jag
    att barnsoldater som strider-

  59. -är tretton, femton och uppåt.

  60. Men det finns barn så pass unga
    som tio år som har stridit.

  61. I vilka afrikanska länder
    har vi sett barnsoldater?

  62. Vi har sett många barnsoldater
    i Liberia och Sierra Leone, som sagt.

  63. Det förekom också
    många barnsoldater i Sudan.

  64. Många av dem rekryterades
    från flyktinglägren i Etiopien-

  65. -under det tjugoåriga kriget mellan
    söder och norr som slutade 2005.

  66. Vissa av dem kallades för
    "de förlorade pojkarna".

  67. De utgjorde en stor grupp
    för vissa rebellfraktioner i söder.

  68. Efteråt flögs många av dem till USA
    för att rehabiliteras-

  69. -och få hjälp till ett bättre liv.

  70. Jag har träffat barnsoldater i DRK,
    Demokratiska republiken Kongo.

  71. I Goma, i öster. Här är två pojkar,
    Marcel och Twagi. De är bröder.

  72. Jag träffade dem för två år sen,
    eller ett och ett halvt år sen.

  73. De kidnappades när de var på väg
    från en by till en annan.

  74. De skulle till marknaden,
    men blev kidnappade-

  75. -av FDLR-rebellerna,
    den så kallade hutumilisen.

  76. De strider nu mot armén i Kongo.

  77. Då stred de mot den andra
    rebellstyrkan ledd av Laurent Nkunda.

  78. De blev kidnappade
    och fick en kulspruta direkt.

  79. De tvingades plundra byar i trakten.

  80. De rånade folk på allt
    som de kunde tänkas ha i sina hem.

  81. Jag minns vad Twagi sa
    när jag frågade vad de tog för saker.

  82. "Ni gick in i husen och riktade era
    vapen mot folk. Vad tog ni för nåt?"

  83. "Allt vi kunde bära med oss",
    löd svaret.

  84. Allt för att förstöra, helt enkelt.

  85. Det finns uppskattningsvis...

  86. Det ska finnas 3 000 barnsoldater i
    Kongo, men jag har läst 7 000 också.

  87. Det är svårt att säga, för det finns
    en väldigt stor flyktingbefolkning.

  88. Det råder stor instabilitet,
    så det är svårt att vara exakt.

  89. Det finns i alla fall tusentals.

  90. Vi ska rikta blickarna mot Liberia.

  91. Jag har träffat Rita Mulbah,
    en 24-årig tvåbarnsmor.

  92. Hennes äldste son är åtta år gammal.

  93. När hon själv var åtta tillfångatogs
    hon av rebellerna i kriget i Liberia.

  94. Här kommer hennes berättelse.

  95. Det var Ritas berättelse.
    Rita är med oss här i dag.

  96. Ni som tittar på nätet
    kan ställa frågor till henne-

  97. -på vår chatt som drar i gång
    när programmet är slut kl. 17.15.

  98. Nu skulle jag vilja välkomna
    vår andra gäst, Jimmy Diggs.

  99. Välkommen upp.

  100. Jimmy,
    du har arbetat med barnsoldater-

  101. -eller före detta barnsoldater, i
    Liberia. Berätta lite om ditt arbete.

  102. Jag är chef för avdelningen
    Humanitära värderingar-

  103. -inom Röda korset i Liberia.
    Ett av våra program går ut på-

  104. -att arbeta med barn
    som har varit med i krig.

  105. Röda korset i Liberia-

  106. -sysslar med rehabilitering
    genom psykosocial vård.

  107. Vi har även yrkesutbildning
    som ett sätt att hjälpa barnen-

  108. -att lära sig nåt
    som de kan försörja sig på.

  109. De flesta av dem kan inget
    när de kommer till vårt center.

  110. Vi arbetar även med lokalsamhällena
    som barnen kommer ifrån.

  111. Vårt mål är inte att lyfta ut barnen
    därifrån, utan att återintegrera dem-

  112. -så att de kan känna gemenskap
    med sina familjer och nära och kära.

  113. Enligt vår erfarenhet är det bättre
    att barnen är kvar i sina samhällen.

  114. Därför arbetar vi med barnen
    och deras samhällen.

  115. Vi förespråkar också
    att dessa barn och andra barn-

  116. -ska få utbildning,
    skydd och god hälsa.

  117. De får leka, prata
    och bli lyssnade på.

  118. Röda korset i Liberia
    arbetar med att hjälpa till-

  119. -att omvärdera och rehabilitera barn.

  120. Det är bättre
    för framtiden i Liberia.

  121. Är det viktigare att hjälpa
    dessa före detta barnsoldater-

  122. -än andra människor
    som har drabbats av kriget?

  123. Ja, det är väldigt viktigt.

  124. Om ett barn ser sin mamma
    få halsen avskuren...

  125. Om ett barn ser
    sin systers mage bli uppskuren-

  126. -för att se om barnet
    är en flicka eller en pojke...

  127. Om ett barn inte har nån som tar hand
    om det, är det viktigt att få hjälp.

  128. Barnet har upplevt saker som gör att
    det inte kan leva ett normalt liv.

  129. Dessa barn behöver vård för att åter-
    integreras i det vanliga samhället.

  130. Anna, har detta diskuterats?

  131. Att humanitära organisationer satsar
    mycket på den här typen av program-

  132. -i stället för att hjälpa dem
    som har drabbats av kriget.

  133. Alla är väl eniga om vikten
    av att rehabilitera barnsoldater.

  134. De har själva blivit oerhört skadade
    och har orsakat samhället problem.

  135. Det jag upplevde i Liberia 2005
    då jag besökte landet i valtider var-

  136. -att det fanns ett visst missnöje
    bland civilbefolkningen.

  137. De före detta barnsoldaterna
    och de före detta kombattanterna...

  138. När man avväpnade dem
    fick de pengar eller extra hjälp-

  139. -för att bli rehabiliterade-

  140. -i större utsträckning än
    den civila "krigsofferbefolkningen".

  141. Det riktades kritik mot det faktum-

  142. -att krigarna, de som orsakat alla
    problem - enligt civilbefolkningen...

  143. Det tål ju att diskuteras hur mycket
    man kan klandra ett litet barn.

  144. Dessa belönades för att de hade
    varit våldsamma under konflikten-

  145. -samtidigt som de civila offren
    glömdes bort i rekonstruktionen.

  146. Hur bemöter du den kritiken?
    Känner du igen det Anna säger?

  147. Absolut. Vi arbetar
    med barnrättsorganisationer-

  148. -under jämställdhetsdepartementets
    ledning. Unicef deltar också.

  149. När man rör sig i samhällena
    och i städerna-

  150. -särskilt i Monrovia, vår huvudstad,
    är många människor missnöjda.

  151. Vissa får betalt fastän de har dödat
    deras släktingar och utfört illdåd.

  152. Men återigen var tanken med
    att hjälpa dessa barn-

  153. -och även vuxna f.d. kombattanter...

  154. Jag kände att det skulle fungera
    bättre under våra omständigheter.

  155. Vi på Röda korset ger inte bort
    pengar utan satsar på rehabilitering.

  156. Det var ett problem,
    men vi har jobbat för att lösa det-

  157. -för vi måste kunna leva ihop
    som ett enat folk i Liberia.

  158. Vet vi nåt om resultaten-

  159. -hos dessa program
    för att hjälpa f.d. barnsoldater?

  160. Anna, har du hört nåt om resultaten?

  161. -Generellt sett eller i Liberia?
    -Generellt sett.

  162. Jag vet inte med säkerhet
    åt vilket håll det lutar-

  163. -men det finns många utmaningar
    vid rehabilitering av barnsoldater.

  164. Det fick jag höra
    när jag besökte center i östra Kongo-

  165. -som har hand om f.d. barnsoldater.
    Särskilt barn som har stridit länge.

  166. De är vana vid att ha mycket makt
    över civilbefolkningen-

  167. -och kunna göra som de vill. Om nån
    protesterar har de alltid sina vapen.

  168. Det är en utdragen process
    som heller inte är särskilt enkel-

  169. -vare sig psykologiskt eller fysiskt.

  170. Det görs inte i en handvändning,
    det går väl inte på en månad.

  171. Det är en mer utdragen process.

  172. Är målet att få dessa personer
    att kunna klara sig och leva ensamma?

  173. Hur lång är processen för en person
    som kommer till centret?

  174. Röda korsets program
    är elva månader långt.

  175. Vi kör fem dagar i veckan.
    Varje dag så träffar våra kuratorer-

  176. -de här hundrafemtio barnen.
    Tre gånger i veckan träffas de.

  177. Vi börjar från början i vår process.

  178. När vi har hört barnens berättelser
    börjar arbetet.

  179. Ibland tar det tre-sex månader
    att förstå barnens situation.

  180. Vår personal
    hanterar den här situationen-

  181. -genom att använda sig av
    en moster- eller morbrorsituation.

  182. Barnen tilltalar inte kuratorerna
    med herr, fru eller fröken.

  183. De säger "tant" eller "onkel".

  184. Eftersom kuratorerna
    öppnar sig för de här barnen-

  185. -får vi goda resultat
    efter tre, sex, åtta månader.

  186. Barnen bor inte ensamma.
    De får vara hos sina familjer-

  187. -så länge som allt är bra
    i deras lokalsamhällen.

  188. Vi ska nu gå över till...
    Det här är en bild från centret.

  189. Jimmy, berätta vad det är vi ser
    här på bilden.

  190. Jag ser barn, framför allt flickor,
    som kämpar för att återfå sitt värde.

  191. Det har berövats sitt värde
    på grund av våldtäkt och misshandel.

  192. Ex-soldater som tvingats att strida.

  193. Jag ser flickor
    med blicken mot framtiden-

  194. -där de sitter på sina lektioner
    och utför olika aktiviteter.

  195. Det här fotografiet får mig
    att tänka på vårt allra första år-

  196. -då jag träffade hundrafemtio barn
    och såg vilka de var.

  197. Vid årets slut, när de tog examen,
    fällde jag nästan tårar-

  198. -med tanke på barnens förflutna.
    Jag ser Liberias framtid i dem.

  199. De ser på framtiden med tillförsikt.

  200. Och nu är de omkring tjugo år, eller?
    Hur gamla är de när de kommer?

  201. Mellan tio och arton år.

  202. Arton år,
    i enlighet med barnets rättigheter.

  203. Och här ser vi...glädje.

  204. De flesta barn på centret
    fick inte leka när det var krig.

  205. De kunde inte delta i kultur-
    aktiviteter i sina lokalsamhällen.

  206. Ett led i den psykosociala vården,
    utöver rådgivningen-

  207. -är att de får leka, interagera,
    utföra kulturdanser...

  208. Att bara må bra, helt enkelt,
    vilket sänker deras stressnivåer.

  209. De kan därmed bli hela som människor
    vad gäller värde och självkänsla.

  210. Anna, efter krig som Vietnamkriget...

  211. I USA kom soldater tillbaka
    och orsakade stora problem.

  212. Är det ett problem i Afrika? Att
    många f.d. soldater eller krigsoffer-

  213. -dras till kriminella grupper?
    Är det ett vanligt problem i Afrika?

  214. I gamla konfliktzoner, absolut.

  215. Det är kanske svårt att se eller
    precisera exakt vilka problemen är.

  216. En annan organisation som jobbar
    med barnsoldater har som slogan:

  217. "Man kan få bort barnet från kriget.
    Hur får man bort kriget ur barnet?"

  218. Det gäller inte bara barn,
    utan alla som upplevt en konflikt-

  219. -vare sig som kombattant
    eller offer eller åskådare.

  220. En av de dystraste platser jag besökt
    är Gulu i norra Uganda.

  221. Det är ett distrikt som ödelades
    under ett brutalt inbördeskrig.

  222. Där finns en rebellstyrka, Herrens
    motståndsarmé, som är aktiv ibland.

  223. Den har flyttat
    till östra delarna av DRK i stället.

  224. Styrkan var ökänd för att kidnappa
    barn och tvinga dessa att strida.

  225. När jag besökte Gulu, ett gammalt
    flyktingläger som numera är en by-

  226. -såg jag många som var berusade
    klockan 9. Det brukar man inte få se.

  227. Jag såg också många vuxna och barn
    som inte mådde psykiskt bra.

  228. Det var en obönhörlig bild
    av resterna av ett krig-

  229. -trots att det
    har blivit bättre sen dess.

  230. Nu ska vi rikta blickarna
    mot ett annat land, Sierra Leone.

  231. Vi går över till studion i New York,
    där Ishmael Beah väntar på oss.

  232. Jag hoppas
    att vi kan se honom på skärmen.

  233. Där är du. Välkommen
    till Utrikesdagen i Stockholm.

  234. Tack, tack så mycket.

  235. Ishmael,
    du kan väl berätta din berättelse.

  236. Du har skrivit en bok
    om dina erfarenheter.

  237. Berätta om dina erfarenheter
    som barnsoldat.

  238. Ett av skälen till
    att jag ville skriva den här boken-

  239. -var att sätta ett ansikte
    på den här tragedin.

  240. Folk har hört talas om barnsoldater,
    men det har kanske känts avlägset.

  241. Det som Anna, Jimmy och Rita
    har pratat om har känts så avlägset.

  242. Jag ville sätta ett ansikte på det.
    Jag har fått chansen att bo i USA-

  243. -och ville prata om barn i krig-

  244. -och hur det är att komma från kriget
    och ut i det vanliga samhället.

  245. I Sierra Leone
    bröt inbördeskriget ut 1991.

  246. När jag var tolv år nådde kriget mig.

  247. Min närmaste familj dödades. Mamma,
    pappa och mina två bröder dödades.

  248. Det var bara jag som överlevde.
    Tusentals barn upplevde samma sak.

  249. I Liberia, Sierra Leone,
    Elfenbenskusten, med flera.

  250. Vi var ett gäng vänner
    som flydde undan kriget.

  251. Vi råkade hamna vid en militärbas
    och blev tvingade att delta i kriget.

  252. Jag var tretton
    när jag började strida.

  253. Jag försökte fly undan kriget
    efter att ha förlorat min familj-

  254. -men blev i stället en som stred
    och spred våld.

  255. Jag vill nämna en sak...

  256. Du frågade varför barn är eftersökta,
    varför barn värvas.

  257. De ger sig på barn som saknar familj
    och inte har nånstans att ta vägen.

  258. Min stad förstördes. Jag hade aldrig
    rest och visste inte vart jag skulle.

  259. Man kunde göra vad man ville med mig
    utan risk för några återverkningar.

  260. Jag hade också behov
    av samhörighetskänsla.

  261. Fastän man har tvingats in i armén
    blir den så småningom ens nya familj.

  262. Men för att gemenskapen ska fungera
    måste man visa lojalitet genom våld.

  263. Man måste hitta ammunition,
    hitta mat och värva nya människor.

  264. Man pratar om hämnd och dödar dem
    som ligger bakom det vi varit med om.

  265. Då förhindrar vi
    att andra råkar ut för samma sak.

  266. Som barn tror man starkt på det här.

  267. Det förekommer även droger.

  268. Man utsätts för våld
    som orsakar starka trauman.

  269. Till slut accepterar man
    att det är ens verklighet, ens liv.

  270. Det finns inga andra alternativ.

  271. Från 13 till drygt 15 års ålder
    stred jag i kriget.

  272. Unicef räddade mig och satte mig
    på ett rehabiliteringscenter-

  273. -liknande det som Jimmy pratar om.

  274. Hur känns det i dag?
    Känner du nån skuld?

  275. Du har varit soldat i ett krig
    där många dödades.

  276. Hur känner du i dag
    inför det som hände när du var ung?

  277. Man kan inte vara med om en sån
    erfarenhet utan att känna ånger.

  278. Ånger över sin egen delaktighet...

  279. Man undrar
    om det kunde ha blivit annorlunda.

  280. Men det blir aldrig ogjort.

  281. Det jag har lärt mig är att försöka
    leva ett positivt liv hädanefter.

  282. Att göra allt jag kan
    för att hjälpa likasinnade-

  283. -eller se till att andra
    inte hamnar i samma situation.

  284. Nån nämnde Sierra Leone tidigare.
    Det var visst Anna.

  285. Hon nämnde missnöjet.
    Det är ett stort problem.

  286. Som f.d. barnsoldat är man...

  287. Det tål att diskuteras, men man är
    ett offer som tvingats utföra illdåd.

  288. Man har gjort många hemska saker.

  289. Det finns en ansvarsfråga, fast
    först när barnet är rehabiliterat-

  290. -och är fullt delaktigt i samhället-

  291. -för att få till stånd
    en bättre väg framåt efter kriget.

  292. Nu arbetar du för FN.
    Vad gör du, rent praktiskt-

  293. -för att upplysa folk
    om dina erfarenheter som barnsoldat?

  294. Jag arbetar för Unicef
    med krigs- och konfliktdrabbade barn.

  295. Jag talar å barnens vägnar,
    de som inte har en egen röst i FN.

  296. Jag försöker övertala
    politiker, ledare-

  297. -och ämbetsmän, både i länder
    som är drabbade och inte drabbade-

  298. -att flytta upp barnfrågan högst upp
    på dagordningen, att prioritera den.

  299. Särskilt i postkonfliktländer
    för att betona rehabilitering-

  300. -och återintegrationsprocesser,
    för att erbjuda utbildning-

  301. -att förhindra att barn krigar,
    att stärka internationella lagar-

  302. -och att de som rekryterar barn
    hålls ansvariga. Allt det gör jag.

  303. Är du optimistisk eller pessimistisk
    inför framtiden-

  304. -när det gäller barnsoldater?

  305. Det finns stunder
    då jag blir frustrerad-

  306. -men jag är definitivt optimistisk,
    för jag sitter ju här.

  307. Eftersom jag kom levande därifrån
    är jag optimistisk att det går-

  308. -med rätt stöd och omsorg
    och med rätt omhändertagande.

  309. Det är dock ett globalt problem.
    Man måste förhindra att det händer.

  310. Man måste stoppa tillgången
    till handeldvapen.

  311. Det behövs bra rehabilitering,
    vilket inkluderar återintegration.

  312. Många har rehabiliterats,
    men vad gör man efteråt?

  313. Man har lämnat ett krig
    och bor i ett land-

  314. -där man inte är ekonomiskt stabil
    och inte kan gå i skolan.

  315. Risken är att man återgår
    till ett våldsamt beteende.

  316. Allt det här måste göras.

  317. Det finns stor förståelse,
    folk har hört talas om problemet.

  318. Men det behövs fler konkreta åtgärder
    som angriper problemets kärna.

  319. Man måste hjälpa dem som påverkats
    och förhindra att det fortsätter ske.

  320. Tack. Vi lämnar dig i några minuter.
    Du kan följa diskussionen på scenen.

  321. Jag frågar dig, Anna: Optimistisk
    eller pessimistisk inför framtiden?

  322. Hur låter den politiska debatten
    i Afrika när det gäller barnsoldater?

  323. Ishmael nämnde ansvarsbördan,
    och det är en viktig fråga.

  324. Barnen själva måste förlika sig
    med det som de har gjort i kriget-

  325. -men ledarna är ytterst ansvariga
    för händelserna och rekryteringen.

  326. Det första åtal
    som ledde till rättegång-

  327. -i den Internationella
    brottmålsdomstolen i Haag-

  328. -var mot Thomas Lubanga,
    en f.d. milisledare i östra DRK.

  329. Åtalet gällde
    rekrytering av barnsoldater.

  330. Rättegången pågår än,
    så vi vet inte hur utfallet blir.

  331. Det har varit många turer
    och den har skjutits upp.

  332. Man krävde att han skulle släppas,
    han kom tillbaka, fram och tillbaka.

  333. Men han är den förste
    som ställts inför rätta i domstolen.

  334. Det gäller värvning av barnsoldater.
    Det är viktigt att omvärlden visar-

  335. -att det här inte är
    ett godtagbart beteende i krigstider.

  336. Det är ett krigsbrott
    och bör behandlas därefter.

  337. Folk som har begått dylika brott
    bör ställas till svars.

  338. Jimmy, är du pessimistisk
    eller optimistisk inför framtiden?

  339. Svaret ligger hos våra intressenter.

  340. Det inkluderar regeringen,
    civila organisationer-

  341. -och internationella
    samarbetspartner.

  342. Det som hänt och fortfarande händer-

  343. -förvärrar verkligen situationen,
    särskilt i Afrika.

  344. Utöver Liberia och Sierra Leone
    har vi Elfenbenskusten och Guinea.

  345. Det är inte krig, men det är problem
    med barn i de länderna också.

  346. Frågan är hur mycket
    vi tänker satsa på såna program.

  347. Som vår broder sa: När hamnar barnen
    högst upp på dagordningen?

  348. Blir det fler skolor?
    Kommer vi att kunna öppna...

  349. Liberias ungdoms- och idrottsminister
    sa till mig för några dagar sen:

  350. "Vi måste öppna ett CAR-center
    i varje politiskt distrikt i landet."

  351. Om det blir så, och regeringen
    använder sin auktoritet-

  352. -för att stödja barnfrågan-

  353. -ihop med stöd från världssamfundet
    och andra intressenter-

  354. -då finns det mycket
    att vara optimistisk inför.

  355. Men i brist på det jag nyss nämnde
    blir det inte bra.

  356. Då får vi en situation
    som bara vrider tillbaka tidens hjul.

  357. Vi tar nu emot frågor från publiken
    och från våra tittare-

  358. -runtom i världen på dn.se.

  359. Vi ska kontakta Ishmael. - Du är
    tillbaka och kan höra oss igen.

  360. Få se om vi har
    några frågor från publiken.

  361. Ja, det har vi.

  362. Varsågod.

  363. Vad har du för åsikt om Charles
    Taylor? Liberias f.d. president-

  364. -som står åtalad för sin inblandning
    i inbördeskriget i Sierra Leone.

  365. Vad hade han för roll, framför allt
    vad gäller värvning av barnsoldater?

  366. Ishmael,
    den här frågan är nog till dig.

  367. Jag har definitivt...

  368. Jag är ingen åklagare, så jag har
    inga bevis mot Charles Taylor.

  369. Åtalet mot honom bygger på bevis
    som folk har sammanställt-

  370. -om hans roll i kriget i Sierra Leone
    och allt som hände där-

  371. -och rekryteringen av barnsoldater.
    Jag är glad att han sitter i Haag.

  372. Jag är lite frustrerad över processen
    när det gäller åtalet.

  373. Jag önskar också att rättegången,
    framför allt mot Charles Taylor-

  374. -hade hållits i Västafrika.

  375. Regionen kunde ha vunnit på
    att rättegången ägde rum där-

  376. -så att folk där kan förstå
    de mänskliga rättigheterna-

  377. -och hur man skyddar folks liv.

  378. Det är lite tråkigt att det inte
    skedde på ett regionalt plan-

  379. -utan på ett internationellt plan.
    De flesta följer den inte ens längre.

  380. Det vore bra
    att visa upp en sån person-

  381. -som har härjat i den subkontinenten
    och trott sig stå över lagen-

  382. -så att folk får se att lagen
    är starkare än såna här personer.

  383. Anna,
    kan du också besvara den frågan?

  384. Jag tror faktiskt inte
    att jag har så mycket att tillföra.

  385. Har vi några fler frågor?
    - Där borta. Varsågod.

  386. Hur ser förhållandet mellan barnen ut
    under kriget?

  387. -Vem vill du ställa frågan till?
    -Ishmael.

  388. Förhållandet mellan barnen?
    Det är också en av sakerna som...

  389. Vissa av dem som jag stred ihop med
    och som överlevde blev min familj.

  390. De blev som syskon, för vi
    hade sett varandras värsta sidor.

  391. Vi tog hand om varandra. Barnen
    jag flydde undan kriget ihop med-

  392. -och som jag stred ihop med
    under kriget-

  393. -gav mig styrkan att orka fortsätta
    när jag ibland inte klarade av det.

  394. Den vänskapen uppstår,
    och banden blir så pass starka-

  395. -att efter kriget blir
    de här personerna ens riktiga familj.

  396. Nästa fråga? Varsågod.

  397. Finns det många andra organisationer
    som hjälper de här barnen?

  398. Och i så fall,
    samarbetar de med varandra?

  399. I Haiti, till exempel,
    fanns det tusentals organisationer-

  400. -men samarbetet fungerade inte.

  401. -Vem vill du rikta frågan till?
    -Till Jimmy, tror jag.

  402. Vi har ett starkt samarbete
    med framför allt regeringen.

  403. De har stått för atmosfären
    och den moraliska grunden.

  404. Vi har också ett tätt samarbete
    med Röda korset i Sverige.

  405. Röda korset i Sverige står för
    stora bidrag till den här processen-

  406. -inte bara ekonomiska,
    utan även tekniska.

  407. De har varit inblandade
    sen programmet inleddes.

  408. Andra samarbetspartner bidrar också-

  409. -men Röda korset i Sverige stöder
    CAR-projektet mer än nån annan.

  410. Alltså, rehabiliteringen av barn.

  411. Så svar: ja. Vår relation till andra
    internationella partner ser bra ut.

  412. Okej. Vi har visst en fråga här.
    På främre raden. Varsågod.

  413. Jag har en fråga till Ishmael.
    Under din tid som barnsoldat...

  414. Lyckades de övertyga dig-

  415. -eller kände du ånger och skuld
    under din tid som soldat?

  416. Eller kom de känslorna efteråt
    när du var frisläppt?

  417. I början tvivlade jag en del
    på det vi höll på med.

  418. Med tiden trodde jag, ärligt talat,
    att det jag gjorde var rätt.

  419. Att jag utkämpade rätt krig...
    Jag köpte retoriken helt och hållet.

  420. För att kunna fungera
    och göra det man måste göra-

  421. -måste man förtränga sina känslor
    och reaktionsmönster.

  422. Jag trodde att det jag gjorde
    var rätt, ända till efter kriget.

  423. Det var först på rehabiliterings-
    centret som jag började förstå-

  424. -vad jag hade upplevt och gjort.
    När man strider kör man bara på.

  425. Man hinner inte få nåt perspektiv.
    Det är inte accepterat, framför allt.

  426. Om man ifrågasätter det man gör
    kan man bli dödad av sina befäl.

  427. Det innebär att andra
    kommer att börja tänka likadant.

  428. Då har man inte längre en armé
    som fungerar som den ska.

  429. Sån hjärntvätt fungerar utmärkt
    när man är i krig.

  430. -Vi hinner med fler frågor. Varsågod.
    -Den här är till Ishmael.

  431. Det är en följdfråga till den förra.

  432. Hur övertalades du att lägga ner
    vapnen, och vem övertalade dig?

  433. Vi har sett filmen "Blood Diamond".

  434. I filmen förekommer en målande
    skildring av en barnsoldat.

  435. Det är svårt att övertala
    en barnsoldat att lägga ner vapnen.

  436. -Hur var det för dig?
    -Ja, det är svårt.

  437. Jag måste säga att "Blood Diamond"
    är väldigt orealistisk.

  438. Så gick det inte till i mitt fall.

  439. Alla har sin egen version, men jag
    lade aldrig frivilligt ner vapnen.

  440. Det som hände var att några Unicef-
    medarbetare dök upp i mitt läger.

  441. De radade upp oss. Befälet valde ut
    några, och vi måste lägga ner vapnen.

  442. Vi blev arga. Jag ville inte
    åka därifrån. Många flydde.

  443. Jag lyckades inte fly,
    och jag var arg i flera månader-

  444. -för jag förstod inte varför jag hade
    överlämnats till folk jag inte kände.

  445. Jag var förbannad, för det var
    inte frivilligt. Så var det för mig.

  446. Vi har fått en sms-fråga-

  447. -från Sandra Douglasdotter på
    universitetet i Lund i södra Sverige.

  448. "Finns det en risk att barnsoldater
    i stället tvingas till barnarbete?"

  449. Jag riktar frågan till dig, Anna.
    Är detta ett problem?

  450. Det har flera gånger påpekats-

  451. -att man inte bara kan rehabilitera
    genom psykosocial vård.

  452. Barnen måste ha nånstans att ta vägen
    och nåt att göra.

  453. Alla vet att det finns utbredd
    fattigdom i många delar av Afrika.

  454. Det finns få chanser
    att få en formell anställning.

  455. Det finns väldigt få möjligheter
    att förse sin familj med mat.

  456. En viktig del av rehabiliterings-
    och återintegreringsprogrammet-

  457. -är att se till att f.d. barnsoldater
    omskolas eller får nån utbildning-

  458. -och får en möjlighet att ta hand
    om sig själva, även rent ekonomiskt.

  459. Jimmy kan nog utveckla det.

  460. Frågan om barn som har
    varit med i krig är väldigt...

  461. De här barnen har krigat
    utan nån som helst utbildning-

  462. -och har förändrats mentalt och
    tvingats ställa upp på allt möjligt.

  463. Vårt program går ut på
    att rehabilitera dem-

  464. -och att avtraumatisera dem,
    men man måste tillföra nåt mer.

  465. Om man bara säger "Du är återställd",
    vad ska då barnen göra sen?

  466. Man måste utbilda dem på nåt sätt
    så att de är rustade för framtiden.

  467. Att hjälpa dem att få en formell
    utbildning är av yttersta vikt.

  468. Ja, de flesta barnen får utbildning
    för att kunna försörja sig själva-

  469. -och hjälpa sina fattiga familjer.

  470. Jag har en fråga via mejl
    till dig, Ishmael:

  471. "Vet du nåt om antalet döda barn-
    soldater jämfört med vuxensoldater?"

  472. "Finns det några siffror på
    hur många barn som dör i krig"-

  473. -"när de är under 18 år gamla?"

  474. Jag har inga siffror, men enligt min
    erfarenhet är det fler barn som dör.

  475. I Sierra Leone, t.ex., användes barn
    av alla stridande parter.

  476. I en strid får barnen ofta stå
    i främsta stridslinjen.

  477. De används som buffert, som sköldar
    längst fram, och många dödas.

  478. Man kan nog lugnt konstatera att
    antalet är högre, statistiskt sett.

  479. Dessutom finns det barn
    som blir lemlästade och skadade.

  480. Länder som Sierra Leone
    är inte direkt handikappanpassade.

  481. Det ingår inte i kulturen
    att ta hand om handikappade.

  482. Många lemlästade och amputerade får
    klara sig bäst de kan i samhället.

  483. Det är ju redan svårt i sig,
    även om man fungerar normalt.

  484. Frågan kom från Lunds universitet.
    Vi hinner med en sista publikfråga.

  485. Tack. Den här är till alla tre.

  486. Barnen i rehabiliteringsprogrammen
    i de olika länderna...

  487. Hur ser det ut för dem
    som inte har nån familj?

  488. Har ni nåt familjehemsprogram?

  489. Utplacerar ni de här barnen?

  490. Och har ni nån erfarenhet
    inom rehabiliteringsprogrammen-

  491. -av hur det blir när barnsoldaterna
    kommer från olika stridande sidor?

  492. Eller fungerar program
    där dessa barn skiljs åt bättre?

  493. Ishmael, du kan svara först.

  494. Jag ska fatta mig kort,
    så att Anna och Jimmy hinner svara.

  495. I mitt fall i Sierra Leone-

  496. -hade vi problem i början
    när rehabiliteringen inleddes.

  497. Folk tänkte att om man
    lyfter ut barn ur kriget-

  498. -är de bara barn som kan leva ihop.
    Sen insåg man ju att det inte gick.

  499. Hjärntvätten är kvar, fastän man
    är borta från krigsskådeplatsen.

  500. Man tänker fortfarande:
    "Min sida är den bästa." Så är det.

  501. Och vad gäller familjehem...
    Jag var med i Unicefs program.

  502. På rehabiliteringscentret
    försöker de spåra familjemedlemmar-

  503. -för att se om de kan hitta
    nån familjemedlem eller släkting.

  504. Om inte det går så letar de efter
    ett familjehem där man kan få bo.

  505. Jag pratade tidigare
    om tiden efter rehabiliteringen.

  506. Om det inte finns nån uppföljning
    kan barnen råka illa ut.

  507. Då händer det att de återgår
    till kriget. Så ser det ut ibland.

  508. Själv hamnade jag hos min morbror.
    Det är för lite uppföljning-

  509. -åtminstone enligt min erfarenhet
    i Sierra Leone.

  510. Jimmy, vad säger du?
    Är det ett problem att barn-

  511. -från olika sidor i konflikten
    lever ihop i centret?

  512. Röda korset i Liberia
    gjorde en undersökning-

  513. -av området för vårt första center.

  514. Det skulle ligga
    i utkanten av Monrovia.

  515. En rebellstyrka
    styrde ett av områdena-

  516. -och två styrkor
    styrde på den andra sidan.

  517. Vår unika lösning var att vi
    placerade vårt center i mitten.

  518. Vi lät alla från olika områden
    komma till vårt center.

  519. Monrovia var som en magnet
    för olika grupper i Liberia.

  520. Vår konflikt
    byggde på många olika stammar.

  521. Oavsett var folk kom ifrån
    var de välkomna till centret.

  522. Vi hade några incidenter
    under de första månaderna-

  523. -men med våra kuratorers hjälp
    lyckades de här personerna bli sams.

  524. Vi lyckades hitta släktingar till dem
    som inte hade nånstans att ta vägen.

  525. Som Ishmael sa är det viktigt
    att spåra familjemedlemmar.

  526. Vi tar inte lätt på saken i Liberia.

  527. RFL, Restoring Family Links,
    är en del av Röda korset.

  528. Vi ägnar oss åt efterforskningar.
    Vi hade en eller två incidenter...

  529. Vi fick ta en flicka från ett center
    och sätta henne i säkerhet.

  530. Det var problem med en styvförälder
    som ville utnyttja henne.

  531. Problemet löstes,
    och hon fick återvända hem.

  532. Vi håller kvar barnen
    i deras lokalsamhällen-

  533. -oavsett vilket hörn de kommer ifrån.

  534. -Tack.
    -Ett sista ord, Anna.

  535. Det lilla som jag har lärt mig
    när jag har träffat barnsoldater är-

  536. -att återintegreringen in i samhället
    inte alltid är så enkel.

  537. Vissa barnsoldater är inte direkt
    välkomna tillbaka till sina familjer-

  538. -på grund av sina illgärningar
    mot sina egna lokalsamhällen.

  539. Det verkar variera lite
    beroende vilken konflikt det gäller.

  540. Har man tillhört nån lös milis
    eller rebellstyrka är det värre-

  541. -för den typen av styrkor begår
    de riktigt vidriga illgärningarna.

  542. Det gör förvisso alla grupper, men...

  543. Jag har träffat barn i södra Sudan
    som har välkomnats med öppen famn-

  544. -för de har ansetts kämpa
    för att befria södra Sudan från norr.

  545. Där har det inte blivit samma fråga,
    trots allt hemskt som de har gjort.

  546. De orden får avsluta Utrikesdagen.

  547. Tack till Ishmael i New York och till
    Anna och Jimmy. Tack för att ni kom.

  548. Tack ska ni ha.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Barnsoldater i Afrika

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det finns uppskattningsvis 300.000 barnsoldater runt om i världen, enligt Röda Korset. Ingen vet den exakta siffran för Afrika. Det är ett stort problem att många barn dras in i krig också som soldater. Sierra Leone, Liberia, Sudan, Kongo, Rwanda, Burundi och Kongo, för att nämna några länder. Vi får träffa Rita Mulbah, som tvingades bära ammunition åt soldaterna redan som åttaåring. Ishmael Beah, i dag Unicefmedarbetare, berättar hur han tvingades leva som barnsoldat i flera år, och hur han trodde att han gjorde det rätta. Jimmy Diggs, som rehabiliterar barnsoldater i Sierra Leone, berättar hur barnen mår när de får möjlighet att få hjälp, och hur den årslånga återanpassningen kan gå till.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Barn
Ämnesord:
Afrika, Barn och krig, Barnpsykologi, Barnsoldater, Militärväsen, Psykologi, Ungdomspsykologi, Utvecklingspsykologi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Utrikesdagen

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utrikesdagen

Haiti - katastrofen och framtiden

Michael Winiarski från Dagens Nyheter var en av de första korrespondenterna på plats i Haiti efter jordbävningskatastrofen. Han berättar hur han upplevde situationen både som reporter och som människa. Henrik Jörvall och Monika Oswaldsson, läkare respektive psykolog från Läkare utan gränser, talar om förutsättningar och möjligheter att göra en insats under svåra omständigheter. Arrangör: Dagens Nyheter.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Utrikesdagen

Torbjörn Petersson - korrespondent i världen

Ett porträtt av korrespondenten Torbjörn Petersson, som bevakar Asien för Dagens Nyheter. Vi följer honom runt om i Kina, bland annat till Maos födelsestad. I ett samtal med moderatorn och DN-journalisten Mats J Larsson diskuterar Torbjörn Petersson också oroligheterna och våldet i Bankok våren 2010. Arrangör: Dagens Nyhter.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utrikesdagen

Knarkets väg

Erik de la Reguera, DN:s korrespondent i Latinamerika, tar oss från Andernas sluttningar till knarkkrigets Mexiko där dödskjutningar och halshuggningar blivit vardagsmat med runt 10.000 mord på ett år. Vi får också träffa författaren och journalisten Lasse Wierup, som talar om konsumtionen av kokain i Sverige. Arrangör: Dagens Nyheter.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utrikesdagen

Sydafrika - ett VM för framtiden?

Med utgångspunkt i VM i fotboll i Sydafrika sommaren 2010 diskuterar Anna Koblanck, DN:sk korrespondent i Afrika, och Jan Lewenhagen, DN:s korrespondent i Tyskland, ur flera synvinklar vad VM kan betyda för Sydafrika. "Det här är Afrikas chans att visa att det inte bara är krig och elände där", säger Anna Koblanck. Arrangör: Dagens Nyheter.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utrikesdagen

Barnsoldater i Afrika

Det finns uppskattningsvis 300.000 barnsoldater i världen, enligt Röda Korset. Vi får träffa Rita Mulbah, som tvingades bära ammunition åt soldaterna redan som åttaåring. Ishmael Beah, i dag Unicefmedarbetare, berättar hur han tvingades leva som barnsoldat i flera år. Jimmy Diggs, som rehabiliterar barnsoldater i Sierra Leone, berättar hur barnen mår när de får möjlighet att få hjälp, och hur den årslånga återanpassningen går till. Arrangör: Dagens Nyheter.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utrikesdagen

Inledning

Gunilla Herlitz, chefredaktör Dagens Nyheter, och utrikeschefen Pia Skagermark inleder tidningens Utrikesdag. De talar om temat barn i världen. Arrangör: Dagens Nyheter.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Är finanssystemet en bluff?

Är finanssystemet en bluff?

Ett samtal mellan Joris Luyendijk och Andreas Cervenka. Finansvärlden beskrivs ofta som en värld där girighet lättja och frosseri härskar, men är det verkligen den enskilde bankmannen som bär skulden eller står orsaken att finna i det system vi har byggt upp där bankerna fått orimligt mycket makt och inflytande på våra liv? Joris Luyendijk har skrivit den omtalade boken "Simma med hajar" som är en resa mot finansvärldens innersta. Andreas Cervenka är ekonomijournalist på Svenska Dagbladet och författare till boken "Vad är pengar?". Moderator: Joel Dahlberg. Inspelat den 11 april 2016 på Kulturhuset, Stockholm. Arrangör: Kulturhuset Stadsteatern.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Har vi något val?

Hur fria är vi människor i de val vi gör? Och hur mycket är förutbestämt av olika saker vi inte kontrollerar? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.