Titta

Barn av sitt språk

Barn av sitt språk

Om Barn av sitt språk

Elever på låg- och mellanstadiet ska bli läsande, skrivande och talande språkliga entusiaster. Att kunna läsa är mycket mer än att bara koda av texten. Det är att kunna tolka texten, läsa mellan raderna och ifrågasätta. Det är att kunna omsätta den till en muntlig berättelse, skriva om den med penna eller tangentbord, göra den till sin. Här ges i fem program handfast vägledning i hur ett språkutvecklande arbete kan bedrivas i grundskolan. Vi tar bland annat upp vikten av högläsning och gemensam läsning, dilemmat att förstå och kunna skriva texter på andra språk och att tala inför grupp. Vidare berättas det om konsten att väcka lärares intresse för skönlitteratur och på så sätt bana väg för boken in i klassrummet.

Till första programmet

Barn av sitt språk : Tala inför klassDela
  1. Det här är min gitarr. Jag har haft
    en tidigare som har gått sönder.

  2. Strängarna gick av.
    Då tyckte mamma och pappa att:

  3. "Oskar gillar ju musik så himla
    mycket, så då köper vi en ny."

  4. Här är Moyk och Coy Plote.
    Moyk är ett djur på Neptunus.

  5. Moyk äter Coy Plote på Neptunus.

  6. Coy Plote äter döda djur på Neptunus.

  7. Men en dag snöade det,
    och det blev som ett täcke för taket.

  8. Då blev det varmt igen, och alla
    levde lyckliga i alla sina dagar.

  9. Näst efter att dö så är människan
    mest rädd för att framträda muntligt-

  10. -inför andra. Därför är det viktigt
    att arbeta med muntligheten ständigt-

  11. -i klassrummet. Från det lilla barnet
    till den stora ungdomen.

  12. -Är ni med mig nu?
    -Det är vi.

  13. En hoppande groda dansar...
    Nej, det var fel.

  14. En bra groda dansar aldrig ensam.

  15. Det är en liten ramsa
    så att man vet...

  16. ...så att man kommer ihåg
    alla strängarnas namn.

  17. Gammelmorfar är väldigt bra
    på gitarrer, så han sa:

  18. "Jag stämmer den, så den blir rätt."

  19. Nu får alla sjunga med om ni kan den.
    Ett, två, tre.

  20. Min hatt den har tre kanter
    Tre kanter...

  21. Jag hade en pojke
    som gärna ville berätta.

  22. Han kunde allt om Luleå Hockey.
    Han berättade och berättade.

  23. När vi hade utvärdering på våren
    skrev de andra barnen:

  24. "Varför fick han berätta så mycket?"

  25. Då fick jag mig en tankeställare.

  26. "Har jag gett en elev
    mycket mer plats än de andra?"

  27. Jag funderade över
    hur alla skulle få tala.

  28. -Ja... Några frågor?
    -Ja. Hur ofta spelar du på gitarren?

  29. Typ...30 000 gånger om året.

  30. -William.
    -Vad fint du spelar.

  31. -Vincent.
    -Fin gitarr.

  32. Man känner sig trygg
    om man har fina kompisar-

  33. -som man litar på. "De lyssnar,
    och jag får vara den jag är."

  34. Man har rätt att passa tills man är
    mogen. Inte alla barn vill berätta.

  35. Jag heter Viola.
    Agnes pappa är brandman.

  36. Vi ska berätta hur det är att vara
    brandman. Det här är en brandhjälm.

  37. -Vad kan ni berätta mer om den?
    -Det här är min pappas nummer.

  38. Jag tycker inte
    att jag påverkar alls.

  39. Möjligtvis hjälper jag dem i gång.

  40. Det finns barn som är väldigt blyga
    som behöver hjälp med att prata.

  41. Det finns barn som har en jättefin
    samling, men som inte vill prata.

  42. Det här är en brandstövel.
    Man har den ifall man tappar-

  43. -en hammare på foten så att det
    inte gör ont. Sen tar man på sig...

  44. ...den här jackan.
    Det är en reflex här.

  45. Handskarna sitter fast
    så att man inte tappar bort dem.

  46. En brandtröja som är för liten
    för pappa har jag som nattlinne.

  47. -Kan du sätta på Agnes den där?
    -Den luktar rök.

  48. Nu ska vi visa hur det ser ut
    när man har på sig den.

  49. -Den är lite lång.
    -Röken är giftig...

  50. ...så man måste ha dykmasker.

  51. Om det kommer rök ska man krypa.

  52. Om det inte går att krypa
    måste man åla.

  53. Hur gör man då, då?

  54. De hamnade inne i rollen.
    Plötsligt var de brandmännen-

  55. -som pratade med varandra. Det
    gjorde att de bara sprudlade vidare.

  56. Agnes ska bli brandman när hon
    blir stor, men jag vill bli polis.

  57. Om det är nån bov eller tjuv
    som tänder eld-

  58. -så ska Agnes släcka elden, och jag
    ska fånga tjuven. Vi kanske möts.

  59. Om man arbetar ofta med
    muntligheten-

  60. -så att det inte är konstigt
    eller nervöst...

  61. Om vi i skolan kunde lägga texten
    lite mer utanför personen-

  62. -då blir det inte så känsligt.
    Det blir inte så stort-

  63. -utan ett moment som bara finns med.

  64. Vi kan tillsammans titta på
    hur texten blev.

  65. Hajen är en hajmodell. Tänderna
    är till för att man ska hugga tag.

  66. Och ryggfenan som den har på ryggen-

  67. -betyder att det ska bli
    en höjdpunkt, att nånting ska hända.

  68. Stjärten ska den snärta med.
    Den är ett litet avslut.

  69. Känner nån:
    "Jag vill fram och prova."

  70. "Jag vill ta med mig en kompis fram."

  71. Det började med ett projekt
    med parallellklassen-

  72. -där vi skulle hitta nåt sätt
    att utveckla ämnet svenska.

  73. Då blev kungen arg och sa:

  74. "Om du har lovat nåt
    måste du hålla ditt löfte."

  75. Grodan fick äta prinsessans mat.

  76. Vi ville jobba mer med att tala,
    för det har kommit lite i skymundan.

  77. Fokus har varit på att läsa och
    skriva. Hur utvecklar man talandet?

  78. Att våga stå framför andra
    och berätta-

  79. -och lära sig hur man gör så att de
    andra blir nyfikna och vill lyssna.

  80. Att man använder en röd tråd,
    en början, ett innehåll och ett slut.

  81. Nu ska ni få fortsätta
    att jobba med era vintersagor.

  82. Kan du läsa igenom den för mig?

  83. "Det var en gång en familj
    som skulle på skidsemester."

  84. "En dag när de gick ut och skulle åka
    såg de att bilen var borta."

  85. "Då åkte polisen
    och hämtade sin polishund."

  86. "De hittade tjuvarna, och då
    kunde de åka på sin skidsemester."

  87. -"Slut."
    -Då blev det ett bra slut.

  88. Vi ska välja ut lite stödord så att
    du kommer ihåg när du ska berätta.

  89. "Bilen var stulen."

  90. De har fått berätta för mig. Jag har
    försökt hinna sitta själv med dem.

  91. "Vad kan vi göra för att lyssnarna
    ska tycka att det är spännande?"

  92. -"Hur ska de bli nyfikna?"
    -Vi tittade vad som skulle hända.

  93. Sen skrev vi upp lite på den här.

  94. Den kan man ha om man glömmer
    bort.

  95. Hör ni, nu ska ni snart få berätta-

  96. -era sagor - era vinterberättelser -
    för varandra.

  97. Kommunen ville riva ett hus, men det
    ville inte han som bodde i huset.

  98. Han skyddade huset med ett gevär.

  99. Det är kul
    att komma på en bra berättelse.

  100. Ibland kan det vara lite pirrigt,
    men efteråt är det bättre.

  101. Här har jag skrivit om ett hus
    som alltid var kallt.

  102. Det bodde en familj där.
    En dag snöade det och blev varmare.

  103. En pingvin. En pingvinfamilj.
    Det händer många roliga saker.

  104. Det bästa är
    att pingvinbarnet får en kaninunge.

  105. Det var bra. Inget behövde ändras.

  106. -Ingenting?
    -Nej.

  107. Barnen ska leva sig in berättelsen.
    "Jag har nåt viktigt att säga."

  108. Man kan träna på
    hur man kan använda sin röst.

  109. Hur skulle det här kunna låta?

  110. Det var alldeles tyst.
    Plötsligt hördes ett konstigt ljud.

  111. Det var alldeles mörkt.
    Plötsligt hördes ett konstigt ljud.

  112. Jag var så ledsen
    när min katt Sotis blev sjuk.

  113. Jag var så ledsen
    när min katt Sotis blev sjuk.

  114. Jag skrattade när pappa
    halkade på ett bananskal."

  115. Jag skrattade så att jag kiknade
    när pappa halkade på ett bananskal.

  116. -Nu är jag riktigt arg.
    -Nu är jag riktigt arg!

  117. -Nu är jag riktigt arg.
    -Lyssnarna har en viktig roll.

  118. Oavsett vem som säger det
    ska man lyssna.

  119. Man accepterar inte fniss,
    plock med annat eller blickar-

  120. -utan man är en schyst kompis.

  121. Det var en gång en groda.
    Han hette Grodis.

  122. En gång när han gick förbi ett hus-

  123. -så blev han infrusen i en isbit.

  124. Senare kom en gubbe med eldkastare.

  125. Han tyckte synd om Grodis.

  126. Och sen tinade han upp Grodis.

  127. Sen tog han in Grodis.

  128. Sen levde de lyckliga
    i alla sina dagar.

  129. Texten lever i stunden. Man kan inte
    förbereda ett muntligt anförande-

  130. -och följa manus fullt ut.
    Men talandet som fungerar bäst-

  131. -brukar vara det som lever i stunden.
    Jag reagerar på hur du reagerar.

  132. Det är avancerat,
    men kan se det hos små elever-

  133. -som han som börjar skratta åt sig
    själv när han kommer på nåt annat.

  134. Jag hade hittat på en ny.
    En rolig en.

  135. -En liten extragrej. Vad var det, då?
    -Nästan allting, men...

  136. Det här kommer att bli lite kul
    för dem som tycker det.

  137. Det är ju fantastiskt och härligt-

  138. -att se dem så självsäkra. De vågar
    stå där och berätta med inlevelse.

  139. De tittar på dem som lyssnar.

  140. Det var en gång ett hus
    som det alltid var sommar i.

  141. Det var jättevarmt.

  142. Vi kan inte förvänta oss
    att barnen gör det spontant.

  143. De lär också tränas och förberedas-

  144. -och känna sig trygga i
    att stå där framme.

  145. Då gick de ut och märkte till
    sin förskräckelse att det var vinter.

  146. Då badade de i badkaret i stället.

  147. Bra.

  148. Vad gjorde Simon som var bra, då?

  149. 74, 75, 76, 77...

  150. -1 776.
    -1 770, och så en sexa.

  151. -Hur var det på loppisen?
    -Det var många som sålde.

  152. Det var väldigt många som köpte fika.

  153. Det var framför allt...muffinsen...

  154. -...som gick åt fortast.
    -Tiden gick fort. Vi hade roligt.

  155. Det är ett grundläggande mänskligt
    behov att vilja berätta om sitt liv.

  156. Men jag ser också
    andra grundläggande behov.

  157. Till exempel behovet att argumentera.

  158. Argumentation är
    en annan framställningsform.

  159. Andra genrer, egentligen.

  160. Den ser jag inte så mycket
    i skolorna.

  161. Den argumenterande
    framställningsformen.

  162. Ni bestämde ju
    att vi skulle hjälpa barnen på Haiti.

  163. Hur ska vi göra, då? Ska vi bestämma
    att ett av dem får allt...

  164. -...eller ska vi dela upp det?
    -Allt ska gå till Rädda Barnen.

  165. -Men...
    -Vänta. Nu får Jonathan prata först.

  166. Du vill ge allt till Rädda Barnen.
    Varför?

  167. Det är svårt att förklara.
    Jag tycker bara det.

  168. -Du tycker det. Ja ja.
    -Jag tycker att det ska gå hit.

  169. De här organisationerna...

  170. Det här är skola.

  171. Det här är mat och vatten.
    Det här är lite mer av allt.

  172. -Vill du ge allt till Rädda Barnen?
    -Ja.

  173. -Varför just Rädda Barnen?
    -De ger ju till skolan.

  174. De bygger upp husen
    som har rasat ihop.

  175. De räddar liv. De ger medicin.

  176. -Vi ska ge allt till Rädda Barnen.
    -Hela beloppet till Rädda Barnen?

  177. -Vad tycker David, då?
    -Jag tycker Rädda Barnen.

  178. -Vad sa du?
    -De ger både mat och vatten.

  179. När det gäller skrivna texter
    är vi vana med genrer.

  180. Ingen studsar för begreppet där.
    Men när vi talar om muntliga texter-

  181. -så är vi nog inte riktigt lika vana
    med att tänka på att det är genrer-

  182. -som vi arbetar med hela tiden.
    Det är text som är socialt situerad-

  183. -som lever
    i ett specifikt sammanhang.

  184. Vi lär bli mer medvetna om
    muntliga texter.

  185. Vissa är av en berättande karaktär,
    andra är av en argumenterande-

  186. -vissa är instruerande, informerande.

  187. Hur byggs såna muntliga texter upp?
    Det måste vi göra oss medvetna om-

  188. -för att arbeta aktivt med eleverna.

  189. Sen andas du in genom näsan.
    - Andas in genom näsan, Sebastian.

  190. Jag säger det i all välmening,
    för de som är allra mest nervösa-

  191. -hämtar ett otroligt lugn
    genom att andas lugnt.

  192. Då sjunker hjärtverksamheten
    så att man blir lugn och mysig.

  193. Vi har jobbat med Tellus, som
    bildades för 4,54 miljarder år sen.

  194. Den har en yta på
    510 072 000 kvadratkilometer-

  195. -varav 148 940 000 kvadratkilometer
    är land-

  196. -och 361 132 000 kvadratkilometer
    är vatten.

  197. Att stå inför sina klasskompisar,
    som lätt fnissar om det blir fel-

  198. -är inte så himla lätt.

  199. Man märker att det blir lättare
    ju längre tiden går.

  200. Livet började med aminosyror
    som blev bakterier och alger.

  201. Det är första gången som vi har det
    här temat med muntlig presentation.

  202. Det finns säkert fallgropar i det.

  203. Särskilt när de
    ska göra jämförelser och liknelser.

  204. Det är en svårighet
    som ligger i det här området.

  205. 2004 hände nåt i Indiska oceanen.

  206. Ett jordskred blev till en jättevåg,
    en tsunami.

  207. Jag tycker att de är värda en applåd.

  208. -Hur tycker ni själva att det gick?
    -Bra.

  209. Ni är tydliga och bra. Hade man
    inte kunnat berätta det annorlunda?

  210. Det säger ju inte så mycket om det
    var 3 826 592 kvadratkilometer-

  211. -eller om det var 94.
    Kunde man ha gjort...

  212. -Är det viktigt att få med det?
    -Inte så viktigt.

  213. Man kan tala om hur mycket vatten
    det är i förhållande till land.

  214. Jättebra. Tack så hemskt mycket.
    Tack ska ni ha.

  215. Vi har arbetat om Mars.
    Medeltemperaturen är -63 grader.

  216. Mars diameter är 6 794 km,
    hälften så stort som jorden.

  217. Mars var den romerske krigsguden.
    Den röda färgen kommer från järnoxid.

  218. Från Mars till solen
    är det 230 miljoner kilometer.

  219. Som Osby till Kalmar
    en miljon gånger.

  220. Mars är planeten närmast jorden.

  221. Retoriken är ju
    att sälja hem det de vill berätta.

  222. Att göra det bra och intressant.

  223. Det må vara om de ska sälja
    sig själva, eller sälja dammsugare-

  224. -eller sälja vad vet jag.

  225. Vi har gjort en liten gubbe
    som heter Telling.

  226. Den äter järnoxid och har pansar
    på ryggen för att kunna överleva...

  227. -...den kalla luften.
    -Tackar.

  228. Fredrik, du sa det lite snabbt. Hur
    många gånger skulle vi åka till...?

  229. Till Kalmar. Osby till Kalmar.
    En miljon gånger.

  230. Då gäller det att veta
    var Osby ligger. I Skåne.

  231. Det är bra med jämförelser.
    Det är nåt att eftersträva.

  232. Att gå fram helt utan papper och
    ställa sig och säga det. Bra gjort.

  233. Vi har jobbat om Neptunus.
    Den 23 september 1846...

  234. Temat var vårt solsystem.

  235. Då har vi vissa kunskapsmål
    som de ska ha uppnått.

  236. De har de fått välja
    att göra det i text-

  237. -eller med en muntlig presentation.
    I grupp eller ensamma.

  238. Jag försöker vara
    så flexibel som möjligt.

  239. Neptunus diameter är 16 000 km.

  240. Det är 13,3 miljarder gånger större
    än Lolas huvud.

  241. De har muntlig redovisning
    i olika ämnen.

  242. Det är bokredovisningar
    och SO som de gör muntligt.

  243. Jag tror till och med i matematiken.

  244. Jupiter är största planeten
    i solsystemet.

  245. Jupiter har minst 63 månar.

  246. Jämfört med jorden är Jupiter
    elva gånger större i diameter.

  247. Jupiter har ringar som Saturnus,
    men mindre.

  248. Jupiter har ingen fast yta, för det
    är flera gaslager som rör på sig.

  249. Jupiter skapades av samma material
    som solen.

  250. Om man skulle åka till Jupiter skulle
    man krossas av gravitationstrycket.

  251. "Less is more." Det har en helt annan
    betydelse helt plötsligt.

  252. Sebastian,
    du står med armarna så här.

  253. Det gör inget,
    men man kan ha dem lite på sidan.

  254. Du stod med händerna i byxfickorna.

  255. Man får göra det, men det visar olika
    saker. Det kan vara bra att tänka på-

  256. -att man står...
    hur man står när man gör det.

  257. Det stod mer i deras texthäften,
    som jag har läst-

  258. -än vad de sa under presentationen.

  259. Jag hoppades på lite mer,
    men de gjorde bra ifrån sig.

  260. -Kärnan består av kisel.
    -...där den tar ut all näring.

  261. ...små skillnader
    i kemisk sammansättning.

  262. -Skriva eller prata? Vad väljer du?
    -Hellre muntligt.

  263. Prata är bättre.
    Jag är värdelös på att skriva.

  264. Det är roligare att prata inför
    klassen än att lämna in ett papper-

  265. -till läraren. Det kunde funka bättre
    om det var mindre pinsamt...

  266. -...och jag var mer van.
    -Jag är van.

  267. Jag har varit på operationer där de
    har visat för alla andra doktorer-

  268. -hur de gör när de opererar barn.

  269. Hela klassen har blivit jättebra.
    Från början har man lärt sig.

  270. -Alla lär sig genom att uppträda.
    -Jag tänker att jag är jag.

  271. Men jag är den bästa jag
    som jag kan vara.

  272. Ni är jättebra
    och tuffa som går fram-

  273. -och berättar för hela klassen.

  274. Era föräldrar hade inte en sån skola,
    ska ni veta. Det är inte så lätt.

  275. De satt i sina bänkar och blev röda
    i ansiktet när de blev tillfrågade.

  276. Det är inte så himla lätt
    att stå inför sina klasskompisar.

  277. Man ska känna att man är i en dialog
    och att man har nåt att berätta-

  278. -nåt att argumentera för eller emot-

  279. -som kan vara värt att lyssna på.

  280. Då är man ju minst två parter.

  281. Jag som talare har ett ansvar
    att försöka bli förstådd-

  282. -utifrån det jag vill att du ska
    förstå, och hur jag vill uppfattas.

  283. Men lyssnaren har också ett ansvar-

  284. -att hjälpa mig att få till
    den muntliga texten emellan oss.

  285. Det här är en film som jag älskar.

  286. Det är min älsklingsfilm.
    Den heter "Fantomen på operan".

  287. Det där är Fantomen.

  288. Där är Christine.

  289. Det är aldrig så tyst
    som när barn berättar för barn.

  290. Barnen är så intresserade av
    varandras berättelser.

  291. När Fantomen var ung
    så tog de inte hand om honom.

  292. De behandlade honom
    som en kraschdocka eller så där.

  293. Sen började de slå på honom
    med en stor, hård pinne.

  294. Han hade en sopsäck på huvudet så
    att man inte skulle se andra sidan.

  295. Det är en dum man som...

  296. -...vill göra illa honom jättemycket.
    -Vad vill du visa?

  297. När Fantomen kommer ut ur spegeln
    och leder in henne i grottan.

  298. -Varför har du valt den scenen?
    -Det är så romantiskt.

  299. Det är min bästa bit.

  300. Vet du hur många gånger jag
    har sett den? Tjugo gånger.

  301. -Jag vill gärna veta mer.
    -Det får du göra en annan gång.

  302. Nu tackar vi dig än en gång, Olivia.

  303. Varför ska de tala, läsa och skriva?

  304. Om vårt första svar är att de ska bli
    bättre på det, då blir jag tveksam.

  305. Jag tycker svaret ska vara att vi ska
    kunna kommunicera med varandra-

  306. -som människor
    och växa som människor i vårt språk.

  307. -Ska Emil avsluta?
    -Jag vet att ni vill se filmen...

  308. ...men jag står inte ut längre.

  309. -Olivia och Emil är ju syskon.
    -Nej, jag vill se den en gång till.

  310. Textning: Staffan Åhman
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Tala inför klass

Avsnitt 4 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Näst efter att dö är att framträda muntligt inför andra det som vi människor mest av allt fasar för, säger Ewa Bergh Nestlog, doktorand i svenska språket med didaktisk inriktning vid Linnéuniversitetet. Därför är det så viktigt att barn från första klass får verktyg att göra den muntliga framställningen till något som alla ser fram emot. På Rävåsskolan i Karlskoga och Svedjeskolan i Luleå har man gett berättandet en central plats i schemat och eleverna är engagerade och roade både av att tala inför andra och att lyssna. I sjätte klass på Dalskolan i Tyresö hålls muntliga redovisningar i de flesta ämnen flera gånger under skolåret. Läraren Tommy Johansson inleder redovisningarna med avslappningsövningar.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Svenska > Muntlig framställning och retorik
Ämnesord:
Muntlig framställning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Svenska språket, Undervisning, Undervisning i svenska
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Barn av sitt språk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarn av sitt språk

Hela skolan läser

Avsnitt 1 av 5

I Rannebergsskolan i Angered börjar klasserna varje morgon med en och en halv timmes högläsning.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarn av sitt språk

Körlings barn

Avsnitt 2 av 5

Vi följer läraren Anne-Marie Körling som drabbades av en stor sorg som gjorde henne ordlös . Räddningen blev poeten Tomas Tranströmers diktning. Hon har många tankar om lärarens roll.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarn av sitt språk

På väg mot ett andra språk

Avsnitt 3 av 5

För andraspråkselever kan det abstrakta språket i en faktatext sätta stopp för all inlärning. Vi träffar läraren Meta Hylén och hennes arbetslag som utvecklat en egen metod för språkanalys och textbearbetning.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarn av sitt språk

Tala inför klass

Avsnitt 4 av 5

Att framträda muntligt inför andra kan upplevas som en fasa. Därför är det viktigt att barn från första klass får verktyg att göra den muntliga framställningen till något som alla ser fram emot. Vi träffar lärare och elever på skolor i Karlskoga, Luleå och Tyresö.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarn av sitt språk

Kämpar för boken

Avsnitt 5 av 5

Lärare behöver påfyllning av idéer och praktiska exempel på hur man arbetar med skönlitteratur i klassrummet. Det visar Läskampanjen i Botkyrka som började som ett projekt men som nu är en permanent verksamhet.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Skolforum 2015

Blyga och ängsliga elever i skolan

Blyghet och rädsla är vanligt hos barn och kan vara hindrande i skolan, berättar psykologen Malin Gren- Landell. Det kan handla om att inte våga räcka upp handen eller vara blyg och känna oro för kompisrelationer. Hur kan man som pedagog upptäcka de här besvären hos eleverna och vad kan man göra för att stötta? Vi får också råd om när man ska vända sig till BUP och vad man som förälder kan göra. Inspelat den 26 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Har det blivit omodernt med moderna språk?

De stora moderna språken tyska, franska och spanska får allt svårare att locka till sig både lärare och elever i skolan. Vad beror den här dalande populariteten på? Vilka förklaringar kan man hitta om man lyfter blicken från skolan och ser på hur språk värderas i det omgivande samhället? Och om färre nu lär sig tyska, franska och spanska - vad spelar det egentligen för roll?