Titta

UR Samtiden - Rework the World

UR Samtiden - Rework the World

Om UR Samtiden - Rework the World

1700 personer från 120 länder, nobelpristagare, politiker, gymnasieelever, biståndsarbetare, FN-anställda, har samlats i Leksand för att diskutera lösningar för att skapa en hållbar värld. Genomgående teman är vatten, land, och energi. Men också städer, där en allt större del av jordens befolkning bor. Och arbete, med särskilt fokus på arbete för världens unga. Tanken är att i samtalet som arbetsform hitta nya vägar för hållbara lösningar för världen. Några av världens skarpaste hjärnor diskuterar nya vägar tillsammans med hundratals specialinbjudna unga från hela världen. Rework the World är ett samarbete mellan Tällberg Foundation och YES, Youth Entrepreneurship Sustainability. Seminsrierna är inspelade i Leksand den 2 till 4 juni 2010.

Till första programmet

UR Samtiden - Rework the World : Mary Robinson om mänskliga rättigheterDela
  1. Oj... Otroligt!

  2. Här är vi i Leksand...

  3. ...en relativt liten stad i Sverige:
    120 länder.

  4. Det lokala blir globalt-

  5. -och det globala blir lokalt.

  6. Jag skulle säga: Leksand i världen,
    men också världen i Leksand.

  7. Där finns en fin symbolik.

  8. Jag är här för att presentera
    den första talaren.

  9. Hon är en stor förkämpe
    för mänskliga rättigheter.

  10. En stor förkämpe för klimaträttvisa.

  11. En förkämpe för fred och utveckling.
    En god vän och en god människa.

  12. Jag skulle kalla henne en förebild,
    inte minst för unga kvinnor.

  13. Mary Robinson var Irlands president.

  14. Hon var också FN:s högkommissarie
    för mänskliga rättigheter.

  15. Jag kom strax efter henne
    till Somalia år 1992-

  16. -som hon besökte under
    den värsta mardröm som jag har sett.

  17. Som president besökte hon Rwanda
    efter folkmorden-

  18. -och skickade därmed ett budskap
    om solidaritet och empati.

  19. Hon har också starka band
    till Sverige.

  20. Hon var ledamot
    i Dag Hammarskjöldsstiftelsen.

  21. Dag Hammarskjöld är förstås
    en förebild för många av oss.

  22. Hon var också god vän
    med Anna Lindh-

  23. -en annan god förebild
    för unga kvinnor-

  24. -och för folk i allmänhet.

  25. Hon är en symbol i relationen
    mellan fred, utveckling-

  26. -och mänskliga rättigheter.
    Det finns ingen fred utan utveckling.

  27. Det finns ingen utveckling utan fred.

  28. Det finns ingen långvarig fred
    eller hållbar utveckling-

  29. -utan respekt för
    mänskliga rättigheter. Allt hör ihop.

  30. På den mer lättsamma sidan
    vill jag avsluta med detta:

  31. Mary och jag har ofta plikter
    liknande Oscarsutdelningen.

  32. Senast vi stod på scen ihop
    var vid Polarprisutdelningen.

  33. Mary lämnade över ett pris
    till Peter Gabriel, en god vän-

  34. -som stöder många ädla saker.

  35. Jag lämnade över priset
    till maestro Abreu, från Venezuela-

  36. -som försöker göra musik
    till en viktig del av allas liv-

  37. -inklusive i alla skolor.

  38. Det här är också
    en sorts utdelningsceremoni.

  39. Jag är glad att få välkomna...

  40. Det sista jag ska säga är
    att hon tillhör en organisation.

  41. Hon gillar allt om organisationen
    utom namnet.

  42. Hon är en medlem i "The Elders".

  43. Nelson Mandela, Desmond Tutu,
    Graça Machel...

  44. Jag vill välkomna den yngsta Elder
    i världen.

  45. Tack, Jan. Tack.

  46. Tack.

  47. Tack, Jan.
    Vi måste sluta att mötas så här.

  48. Men det är ett särskilt nöje
    att få vara här.

  49. Jag är glad
    att Tällberg Foundation och YES-

  50. -förenades och förenade alla oss,
    med den profilering som vi har.

  51. Ja, jag inte bara är en Elder.
    Jag kom nyss från ett Eldermöte.

  52. Vi hade ynnesten
    att återigen möta vår grundare:

  53. Nelson Mandela, Madiba.
    Han är äldre...

  54. ...men var i god form
    eftersom han har bland vänner.

  55. Överst på vår agenda vid mötet
    stod Mellanöstern.

  56. Vår avsikt var att göra
    ett mycket starkt uttalande-

  57. -angående situationen i Gaza.

  58. Jag var där i november 2008,
    före bombningarna-

  59. -men precis när blockaden
    blev fullständig.

  60. Därefter har både expresident Carter
    och ärkebiskop Tutu, vår ordförande-

  61. -besökt Gaza vid olika tillfällen.

  62. Sex av oss i gruppen var
    på Västbanken och i Jerusalem-

  63. -och samtalade via video.
    Vi kunde inte besöka Gaza då.

  64. Vi pratade med många unga
    och andra delar av samhället i Gaza.

  65. Vi diskuterade hur upprörande det är
    att situationen fortgår.

  66. Vi kände till båtkonvojen.

  67. Vi hade ingen aning om,
    ingen tanke på-

  68. -planen hos
    dessa humanitära aktivister.

  69. De som inser att vi inte kan ha
    1,5 miljoner människor-

  70. -som bestraffas kollektivt
    i en blockad.

  71. De bestämde sig
    för att inte vara tyst delaktiga-

  72. -som världen har varit länge
    kring Gaza.

  73. De reste modigt.

  74. De anfölls sen
    på internationellt vatten.

  75. Vi vet att nio eller tio dödades
    och andra skadades allvarligt.

  76. Nu får vi höra olika versioner,
    men det är verkligheten.

  77. Attacken skedde
    på internationellt vatten-

  78. -mot humanitära biståndsarbetare.

  79. En irländsk båt, Rachel Corrie,
    är ännu på väg till Gaza.

  80. Alla i mitt land väntar oroligt på-

  81. -att den båten ska komma fram tryggt.

  82. Men det vi måste göra
    är inte bara att vara upprörda-

  83. -vilket jag hoppas
    att vi alla verkligen är-

  84. -utan även passa på att rikta ljuset
    mot situationen i Gaza.

  85. En situation som av nån anledning
    tillåts att fortgå-

  86. -och vi är inte
    tillräckligt upprörda.

  87. Det är en hemsk situation
    när 1,5 miljoner människor-

  88. -är instängda utan möjlighet
    till det vi ska tala om.

  89. Möjlighet till anställning.
    Hälften av Gazas invånare är barn-

  90. -och unga människor.
    80 % av de unga har inga arbeten.

  91. De som ibland har arbete
    gräver tunnlar-

  92. -för att transportera varor.

  93. Vi har träffat såna
    som gräver tunnlar-

  94. -för att det inte finns
    några andra arbeten i Gaza.

  95. Därför måste vi, med ett ord som
    vi kommer att använda flitigt-

  96. -vi måste omarbeta rättvisa för Gaza
    och rättvisa för Mellanöstern.

  97. Jag hoppas...

  98. Jag hoppas
    att denna grupp av 1 700 människor...

  99. Ni som redan har gjort en skillnad,
    vilket är anledningen att ni är här.

  100. Vi ska få höra om projekten
    som ni deltar i.

  101. Ni har en röst. Låt den rösten höras
    på alla sätt ni kan-

  102. -genast, i denna fråga.
    Låt oss inte vara tyst delaktiga.

  103. Låt oss göra det tydligt att
    vi vill omarbeta rättvisa för Gaza-

  104. -Palestina och palestinierna,
    genast och för gott.

  105. Inga kompromisser! Ingen delaktighet.

  106. Det är det som vi måste göra.

  107. Men... För att närma oss vårt ämne...

  108. En annan del av Eldermötet
    i Johannesburg-

  109. -var ett möte
    med åttio unga afrikaner.

  110. Majoriteten kom från Sydafrika-

  111. -men tolv afrikanska länder
    var representerade på mötet.

  112. Vi diskuterade vid arbetsbord
    diverse olika frågor-

  113. -vad gäller rättvisa, fattigdom
    och arbeten.

  114. Jag satt ihop med Richard Branson
    och tio unga afrikaner-

  115. -och diskuterade det som vi talar om:
    Att omarbeta världen och skapa jobb.

  116. Jag kan ärligt säga att Elders
    och de som arrangerade mötet-

  117. -lämnade mötet oerhört upprymda
    och imponerade av dessa ungdomar.

  118. Samtidigt fick vi den känsla
    som säkert kommer att nämnas-

  119. -under denna konferens:

  120. Unga människor har en enorm vitalitet
    och potential-

  121. -som den svenska representanten sa,
    men de ses som en tänkbar framtid.

  122. Det är de inte. De är nutiden.
    De är nutidens möjlighet.

  123. Det ville dessa unga afrikaner vara.
    De ville få uttala sig-

  124. -inom sina samhällen och länder
    och där mötas med större lyhördhet-

  125. -för sina drömmar om ett nytt Afrika.

  126. De ville återuppfinna ett Afrika
    som inte är en fattig kontinent-

  127. -där länderna inte är fattiga,
    utan rika.

  128. Felet är att styrningen saknas
    och så vidare.

  129. Men det var en chans
    att få en försmak-

  130. -av det som vi ska prata om
    under de närmaste dagarna.

  131. Vi har uppmuntrats att inte öda tid
    på politiska diskurser.

  132. Det finns ett annat perspektiv:

  133. Att försöka att tvinga regeringar
    att redovisa och implementera-

  134. -det som de proklamerar.
    Då blir det mer än bara en diskurs.

  135. Ett exempel: I april möttes G20-
    ländernas arbetsmarknadsministrar-

  136. -i Washington och godkände
    den arbetspakt som ILO presenterade-

  137. -i juni i fjol, samt ILO:s agenda
    om anständiga arbeten.

  138. De åtar sig att sätta sysselsättning
    i centrum för finanspolitiken-

  139. -och ta itu med den globala ökningen
    av arbetslöshet och ojämlikhet-

  140. -samt fortsatta problem för företag.

  141. Denna arbetspakt verkar för
    en produktiv återhämtning-

  142. -med fokus på investering,
    sysselsättning och sociala skyddsnät.

  143. Den styrs av 2008 års deklaration
    om social rättvisa för globalisering.

  144. Men vem känner till pakten?

  145. Vem insisterar, på lokal, nationell
    och regional nivå-

  146. -på att det är så
    som vi ska omarbeta världen?

  147. Att omarbeta världen,
    inte genom tillväxt utan arbeten-

  148. -utan med en människocentrerad syn
    på arbeten och social trygghet.

  149. Organisationen som jag leder har
    ett väldigt långt namn:

  150. Realizing Rights:
    the Ethical Globalization Initiative.

  151. Vid starten i oktober 2002 hette vi
    "Ethical Globalization Initiative"-

  152. -men ingen kunde komma ihåg det.

  153. Det blev alltid fel.

  154. Vi bytte namn till "Realizing Rights"
    vilket har en dubbel innebörd:

  155. För det första att alla som har fötts
    i världen sen 1948-

  156. -har medfödda rättigheter
    genom FN:s deklaration.

  157. Artikel 23 tar upp
    rätten till arbete och till lika lön-

  158. -rätten att bilda fackföreningar,
    skydd mot arbetsdiskriminering-

  159. -och rätten till
    en rättvis ersättning.

  160. Bland de visionärer
    som arbetade med Eleanor Roosevelt-

  161. -för att skapa denna deklaration-

  162. -ansågs det vara lämpligt att se
    arbete som en mänsklig rättighet.

  163. Artikel 1 i deklarationen säger allt.

  164. Den börjar med att summera
    de mänskliga rättigheterna:

  165. "Alla människor äro födda fria
    och lika i värde och rättigheter."

  166. Det är intressant att "värde"
    kommer före "rättigheter".

  167. Värde är en självkänsla,
    en känsla av inre värde.

  168. En stor del av en persons självkänsla
    kommer från det som personen gör-

  169. -särskilt från dess arbete,
    om personen kan arbeta produktivt.

  170. Det bidrar till hur människor
    definierar sig själva-

  171. -och hur de definierar sin relation
    till familj och samhälle.

  172. Om ni tänker på nån som är hemlös,
    arbetslös och sover på gatan-

  173. -vad sårar personen mest?

  174. Jag tror att det är känslan av
    att vara osynlig.

  175. Vi går förbi dem där de ligger
    eller sitter med en tom kopp-

  176. -och hoppas på några mynt.

  177. Det är osynligheten som undergräver
    varje uns av mänskligt värde.

  178. Rätten till arbete,
    anständigt arbete...

  179. ...hela arbetspakten är ett led
    i arbetet med mänskliga rättigheter.

  180. Vi har arbetat i afrikanska länder,
    särskilt i Liberia och Ghana-

  181. -i olika samarbeten
    kring just anständigt arbete.

  182. Jag har lärt mig mycket från
    en annan Elder.

  183. Hon skulle delta här,
    men kunde dessvärre inte det:

  184. Ela Bhatt.
    Några av hennes kollegor är här.

  185. Hon grundade "Self-Employed
    Women's Association" i Indien-

  186. -som är en partner
    vid denna konferens.

  187. För omkring tio dagar sen...

  188. ...fick jag en vädjan
    från Streetnet i Sydafrika.

  189. Streetnet samlade
    de små handlarna i Sydafrika-

  190. -som sveptes åt sidan
    i samband med fotbolls-VM.

  191. De får inte vara där människorna är-

  192. -eftersom FIFA hade
    en mängd...låsta situationer.

  193. Man fick betala för att få inträde
    till "FIFA-världen"-

  194. -vilket bara de stora sponsorerna
    hade råd med.

  195. De handlare som brukade arbeta
    i dessa områden sveptes åt sidan-

  196. -och flyttades
    från sina gamla handelsplatser-

  197. -där de hade
    en inarbetad organisation.

  198. Streetnet bad mig
    att bjuda in Ela Bhatt-

  199. -att tillsammans med mig
    skriva ett brev till mr Blatter.

  200. "Herr FIFA"...

  201. Jag tog kontakt med Ela
    och fick ett fint svar från henne.

  202. Det var ett väldigt enkelt svar:
    "Jag skriver gärna brevet med dig."

  203. "Jag grundade ju faktiskt Streetnet."

  204. Det är ännu en del
    av allt det som hon har bidragit med.

  205. Vi skrev ett brev till mr Blatter.
    Han har ännu inte svarat.

  206. Elders mötte president Zuma
    i Kapstaden, strax före vårt möte.

  207. Vi talade främst om Zimbabwe-

  208. -eftersom Zuma och SATIC är viktiga
    för relationen till Zimbabwe.

  209. Jag var där i april
    med en grupp kvinnliga ledare.

  210. Kofi Annan talade om
    hur regeringen skulle kunna fungera-

  211. -mellan president Mugabe
    och Morgan Tsvangirai.

  212. Vår ordförande, Desmond Tutu,
    är väldigt öppen.

  213. Han sa: "Vill nån mer säga nåt?"

  214. Ela ville det, men inte om Zimbabwe.

  215. Hon börjar att tala
    om de små handlarna.

  216. Ingen tillgodoser deras behov
    i denna kontext-

  217. -av att världen besöker Sydafrika...
    Hela detta underbara VM.

  218. Med en väldigt lugn,
    men välriktad röst-

  219. -förklarar hon hur fel det är,
    att det är oacceptabelt.

  220. President Zuma tackade henne
    och sa:

  221. "Jag är glad att ni tog upp detta.
    Vi har försökt att övertala FIFA..."

  222. "...och det är svårt,
    eftersom de styr så mycket kring VM."

  223. Det är oroande.
    Det här är inte första gången.

  224. Vid olympiska spel
    eller påven kommer på besök...

  225. När påven besökte Irland
    sveptes romerna undan-

  226. -för att påven "inte ska behöva se
    folk som bor i husvagnar".

  227. Det finns en sån tendens,
    att svepa bort det oönskade.

  228. Vi vill prata om arbete,
    anständigt arbete-

  229. -med fokus på entreprenörsarbete,
    vilket ni som är här är experter på.

  230. Vi måste också tala om bättre
    arbetsmiljö i informella sektorer-

  231. -där merparten av människorna jobbar:
    De fattiga arbetarna.

  232. Jag satt i kommissionen
    för självbestämmande åt fattiga-

  233. -en fristående kommission med stöd
    från flera regeringar, även Sveriges.

  234. Vi blev chockerande när vi förstod-

  235. -att det finns
    fyra miljarder människor i dag-

  236. -som inte har tillgång till rättvisa
    eller sociala skyddsnät.

  237. De har inte
    den typ av mänskligt utrymme-

  238. -som FN:s deklaration beskrev
    för mer än 60 år sen.

  239. Vi beskrev fyra pelare
    för vad som måste hända.

  240. En är tillgång till rättvisa.
    Rätten ska bli öppen och tillgänglig.

  241. Polisen ska inte vara korrupt
    eller använda våld.

  242. Det ska finnas ett system
    för att hantera korruption överallt.

  243. Den andra pelaren var äganderätt.

  244. Den tredje gällde behovet av
    arbetsrätt och arbetsrättigheter.

  245. Den fjärde var jag tveksam till-

  246. -eftersom det inte är nåt
    som advokater är vana vid.

  247. Det var behovet av
    att fattiga har affärsrättigheter.

  248. Om ni läser kommissionens rapport ser
    ni-

  249. -att här avses tillgång till kredit,
    en arbetsplats-

  250. -möjligheten att utveckla
    en grundsockel av tillgångar-

  251. -samt att få rätt skydd.

  252. Denna syn framstod
    som mycket berömvärd.

  253. Vi arbetar med anständiga arbeten
    från ett humanitärt perspektiv.

  254. En annan fråga
    som jag ska nämna i korthet-

  255. -är effekterna av klimatförändringar.

  256. De märks nu,
    hos väldigt många människor-

  257. -som har
    en mycket urholkad utveckling.

  258. I alla afrikanska länder
    som jag besöker diskuteras detta.

  259. Det finns inga årstider längre.

  260. Constance Okollet från norra Uganda
    talar uttrycksfullt om detta.

  261. Hon är med i "Climate Wise Women",
    som nyligen besökte USA.

  262. Hon berättar att i hennes samhälle
    vet ingen längre när fröna ska sås.

  263. De har översvämning, torka
    och sen översvämning.

  264. Det har helt underminerat
    matproduktionen.

  265. Även skolan är förstörd.

  266. En kvinnogrupp
    försöker att hålla ihop samhället-

  267. -och Constance är ordförande
    i den gruppen.

  268. Samma sak händer över hela Afrika,
    vilket framgick vid Oxfams förhör-

  269. -inför konferensen i Köpenhamn.

  270. Hur försöker vi
    att forma tanken om klimaträttvisa?

  271. För det första:
    Genom att erkänna orättvisan.

  272. Alla förstår vi och stödjer tanken
    på hållbar utveckling-

  273. -som en annan Elder,
    Gro Harlem Brundtland, är mamma till.

  274. Tanken är att nyttja resurser
    så att de ärvs av nästa generation-

  275. -i oförstört skick,
    eftersom de har nyttjats hållbart.

  276. Något som inte har varit
    en hållbar utveckling-

  277. -är bruket av fossila bränslen.

  278. Det har använt upp en resurs
    på ett girigt sätt.

  279. Det har skapat klimatförändringar
    genom utsläpp av växthusgaser.

  280. Dessutom undergräver det utveckling
    hos de fattigaste.

  281. Det är en väldigt orättvis situation.

  282. Låt oss se på en annan grundvärdering
    inom mänskliga rättigheter:

  283. Rätten till utveckling,
    som Jan kopplade till fred.

  284. Rätten till utveckling.

  285. Vi menar att de fattigaste
    behöver stöd för denna rättighet.

  286. De kommer också
    att stå för befolkningsökningen-

  287. -som tar oss över nio miljarder
    före 2050, inom fyrtio år.

  288. Det är den snabbaste
    befolkningsökningen nånsin.

  289. Utmaningen nu är att säkerställa
    att de fattigas rätt till utveckling-

  290. -är möjlig i största tänkbara mån,
    och snabbt blir hållbar.

  291. Vad betyder då det?
    Jo, grön utveckling, utan koldioxid-

  292. -genom att de fattiga får tillgång
    till de alternativa teknologier-

  293. -som de rikare världsdelarna
    försöker att bygga upp.

  294. Det är vår stora utmaning,
    en fråga om skalbarhet.

  295. Många av er känner till
    solcellsbatterier, mikrovattenkraft-

  296. -biomassa, vattenrening...

  297. Den alternativa teknologins prylar.

  298. De finns på ett fåtal ställen,
    här och där, i ett hundratal byar.

  299. Hur är det med skalbarhet
    för de 1,6 miljarder människor-

  300. -utan tillgång till elektricitet?

  301. Barnen studerar med stearinljus
    på kvällarna, om de får tag i såna.

  302. Kvinnor andas in ångor från bränder
    eller dåligt fotogen-

  303. -vilket skadar deras lungor.

  304. Det är del av världen
    som vi måste omarbeta.

  305. Det handlar även om rättvisa.

  306. En kombination av anständigt arbete,
    där inte bara entreprenörskap-

  307. -ses som spännande och viktigt,
    utan även den informella sektorn-

  308. -den värld där Ela Bhatt, SEWA
    och andra verkar.

  309. Behovet av social trygghet
    och av att erkänna och stödja-

  310. -det bidrag som denna sektor ger
    till länders BNP.

  311. Då kan aktörerna få komma till tals
    och få ett värde-

  312. -liksom det arbete
    som de gör för sina familjer.

  313. Det som jag vill att vi tänker på
    under de närmaste dagarna-

  314. -är en omarbetning vars kärna är-

  315. -en känsla för behovet av rättvisa
    och dess angelägenhet.

  316. Vi har en orättvis
    och därmed socialt labil värld.

  317. Vi kan inte ha
    denna typ av orättvisor.

  318. En korrekt ansats för att omarbeta,
    som era fem utvalda områden-

  319. -är den bästa starten.

  320. Vi behöver avslutningsvis
    komma på innovativa idéer.

  321. Jag har en idé som är halvfärdig-

  322. -men innan jag kliver ned från scen
    kan jag åtminstone presentera den.

  323. Nån av alla ni unga människor
    kanske kan ge idén vingar.

  324. Bland alla mina hattar har jag
    ordförandehatten i GAVI Alliance.

  325. Jag är nån slags hedersordförande.

  326. GAVI Alliance ombesörjer vaccin
    och vaccinleveranser för barn.

  327. GAVI kompletterar den globala fonden-

  328. -för bekämpning av AIDS, tuberkulos
    och malaria.

  329. GAVI skapades för att man insåg
    att miljontals barn i världen-

  330. -inte fick de vacciner som kunde
    rädda dem från en onödig död-

  331. -i någon av alla de sjukdomar
    som barn i i-länder är förskonade-

  332. -eftersom de blir vaccinerade.

  333. GAVI innefattar representanter
    från flera grupper inom FN-

  334. -som WHO och UNICEF.

  335. Världsbanken är involverade
    liksom regeringar i donatorländer-

  336. -samt regeringarna i de länder
    som får motta de billiga vaccinerna.

  337. Läkemedelsföretagen är glada
    över en garanterad marknad-

  338. -i de fattiga länderna
    och erbjuder därför lägre priser.

  339. En del av GAVI:s arbete är
    att sträva efter ännu lägre priser-

  340. -så att fattiga länder kan få råd
    att själva bekosta detta på sikt.

  341. Varför finns GAVI,
    från ett externt perspektiv?

  342. Det är ett samarbete
    mellan statliga och privata aktörer-

  343. -som har skapat en marknad
    för att vaccinera alla fattiga barn.

  344. Marknaden är subventionerad.

  345. Varför finns inga samarbeten
    mellan stat och privata aktörer-

  346. -som ger miljontals människor
    solcellsbatterier, vattenrening-

  347. -eller mikrovattenkraft?

  348. Varför kopplar vi inte samman
    de sociala entreprenörernas kraft-

  349. -med investeringsbeslut?

  350. På en så stor marknad
    bör det gå att tjäna pengar.

  351. Det är inte min grej,
    men jag tror att det går.

  352. Som mobiltelefonen... Den var
    troligen den bästa utvecklingen-

  353. -som världen har skådat,
    bättre än alla biståndsprogram.

  354. Mobilen blev ett mångsidigt verktyg
    i de fattigas händer.

  355. Den används för att överföra pengar,
    studera marknaden-

  356. -till vuxenutbildning, allt möjligt.
    Mobilen är ett enormt verktyg.

  357. Vi som omarbetar bör ha i åtanke
    hur vi kan säkerställa-

  358. -att alla får tillgång
    till alternativa energikällor.

  359. Då kan de själva avgöra
    hur de ska leva sina liv hållbart-

  360. -som grannar på denna jord.

  361. Det är en omarbetning
    som är genomförbar.

  362. Nu behövs bara er uppfinningsrikedom
    under de närmaste dagarna.

  363. Adoptera gärna min halvfärdiga idé.

  364. Gör den skalbar för åtminstone
    de 1,6 miljarder människor-

  365. -som ännu år 2010,
    inte har tillgång till elektricitet.

  366. Det är skandalöst.
    Vi måste göra nåt åt det.

  367. Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Mary Robinson om mänskliga rättigheter

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Mary Robinson, tidigare irländsk premiärminister, är i dag en av världens främsta förkämpar för mänskliga rättigheter. Hon inledningstalar med skärpa på Rework the World i Leksand om just viktenav att alla arbetar för att skapa en rättvis värld med anständiga möjligheter till arbete, och också om sitt arbete i "The elders", där även Nelson Mandela, Desmond Tutu och Jimmy Carter sitter med.

Ämnen:
Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv, Samhällskunskap > Mänskliga rättigheter
Ämnesord:
Arbete, Arbetsmarknad, Arbetsmarknadspolitik, Mänskliga rättigheter, Politik, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Statskunskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Rework the World

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Inledning

Ulrika Liljeberg, kommunalråd i Leksand, inleder Rework the World, en global sammankomst för att skapa hållbara samhällen och för att globalt hitta lösningar för att skapa arbeten för världens ungdomar. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Mary Robinson om mänskliga rättigheter

Mary Robinson, tidigare irländsk premiärminister, idag en av världens främsta förkämpar för mänskliga rättigheter, talar om vikten av att alla arbetar för att skapa en rättvis värld med anständiga möjligheter till arbete. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Hans Rosling: Framtidens ungdomar, vilka är de?

Hans Rosling berättar om hur världen utvecklats från 1960-talet fram till nu. Medan en miljard jobbar för att kunna flyga på semester kämpar två miljarder för att ha skor till hela familjen. Hur kommer det att se ut om några årtionden? Var kommer framtidens unga att bo? Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Att göra världen till en bättre plats

Kimmie L Weeks, grundare av Youth Action International i Liberia berättar om sitt arbete för att få fungerande lösningar för unga under 30. Och Jennifer Corriero från Kanada talar om vikten av att personligen engagera sig. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Vilken värld ska utvecklas?

Chefen för Bibliotheca Alexandrina, världens mest berömda bibliotek, Ismail Serageldin, pratar om vikten av projekt som Rework the World. Bo Ekman, grundare av Tällberg Foundation, introducerar två Nobelpristagare, Elinor Ostrom som fick Nobelpriset i ekonomi 2009 och Mohan Munasinghe, som var en av dem som 2007 fick Nobels fredspris. Båda talar om hur man med enkla medel kan förändra konsumtionsmönster i världen. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Var finns möjligheterna?

Reeta Roy från kanadensiska Mastercard foundation talar om den kraft som ligger i entreprenörskap. Detta, menar hon, är särskilt viktigt för dem som lever i botten av pyramiden, vilket i praktiken handlar om en miljard människor, alltså en sjättedel av jordens befolkning. Och det är Afrikas unga som behöver vara i fokus. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Lokala konflikter och globalt tryck

Hur kan ungdomars kunskap användas för att påverka världen? Många i panelen som diskuterar detta vittnar om hur svårt det är att hitta eller skapa jobb. Många unga skapar sina möljligheter själva med entreprenörskap. I panelen sitter den svenska biståndsministern Gunilla Carlsson (M) och arbetsmarknadsministern Nathalie Cely från Ecuador. Där finns också medlemmar från olika ungdoms- och hjälporganisationer från bland annat Nepal, Somalia och Nigeria. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Tema Energi

Ett samtal om olika vägar att på ett hållbart sätt lösa världens energiproblem. Deltagare från bland annat Indien, Bangladesh och Norge. Samtalet leds av Anders Wijkman, vice ordförande för Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Tema Städer - föryngra med gröna zoner

Om hur en gemensam vision kan leda till stor förändring. Exempel från staden Flint i Michigan i USA, där man arbetat för att få en grönare stad med återvinning, gröna zoner och biogas, och från Bolivias huvudstad Bogota. Även om vad Västerås hittills uppnått i sitt arbete med att fasa över till biogas. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Entreprenörskap och jobb för jordens fattiga

Den tidigare finansmannen Percy Barnevik, idag ordförande i hjälporganisationen Hand in Hand, talar med näringsminister Maud Olofsson (C) och Emmanuel Dennis Ngongo från Kenya, om hjälp till självhjälp för fattiga genom entreprenörskap. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Ren energi till fattig landsbygd

Solcellslampor kan vara lösningen på inte bara ett utan tre problem, berättar Reema Nanavaty, chef för utecklingen av landsbygden på kvinnohjälporanisationen Sewa, Self Employed Women's Association i Indien. Försäljningen försörjer flera tusen fattiga kvinnor. Det är denna typ av lösningar världen söker, menar flera av talarna i Rework the World. Vi får också lyssna på Ulrich Frei från organisationen Fundes i Latinamerika. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Ett hållbart samhälle - hur kan en förändring uppnås?

Om vilka förutsättningar som krävs för förändring. Med bland andra Aart de Geus, OECD:s vice generalsekreterare i Paris och Maria Wetterstrand, språkrör för Miljöpartiet. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Människans inverkan

Under ledning av Johan Rockström, Stockholm Environment Institute, SEI, diskuterar Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi från Stockholma universitet, och Jonathan Foley från Institute on the Environment från USA den ekologiska balansen med Katherine Richardson Christensen, professor i biologisk oceanografi vid universitet i Århus, Danmark. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Entreprenörskap som förändrar världen

Det finns ett gap mellan det vi vill göra och det vi gör. Framtiden kräver nya redskap för företag och organisationer om vi ska kunna genomföra en förändring. Det säger Carl Mossfeldt, vice ordförande för Tällberg Foundation. Percy Barnevik, i dag ordförande för hjälporganisationen Hand in Hand, och Maud Olofsson, centerpartistisk näringsminister, samtalar om hur entreprenörskap kan hjälpa till att lyfta en fattig landsbygd. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Så skapar vi jobb i Sverige

Om framtida lösningar för hållbara jobb och hur det beskrivs på de politiska agendorna. Med socialdemokraterna Carin Jämtin och Thomas Östros, moderaten Sven Otto Littorin, miljöpartisten Maria Wetterstrand och folkpartisten och EU-minister Birgitta Ohlsson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Angus Deaton, ekonomi

Nationalekonomen Angus Deaton har fått Nobelpriset i ekonomi 2015 för sin analys av konsumtion, välfärd och fattigdom. Här går han igenom delar av sin analys och förklarar varför våra konsumtionsval påverkar hela samhället och hur man på bästa sätt kan mäta och analysera välfärd och fattigdom. Inspelat den 8 december 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Vem är rasist?

De senaste åren har flera debatter om påstådd rasism blossat upp. Men vad menas egentligen med rasism? Det finns olika svar på frågan och i programmet sätter forskare och aktivister begreppet i en historisk kontext och resonerar kring dagens definition.