Titta

UR Samtiden - Rework the World

UR Samtiden - Rework the World

Om UR Samtiden - Rework the World

1700 personer från 120 länder, nobelpristagare, politiker, gymnasieelever, biståndsarbetare, FN-anställda, har samlats i Leksand för att diskutera lösningar för att skapa en hållbar värld. Genomgående teman är vatten, land, och energi. Men också städer, där en allt större del av jordens befolkning bor. Och arbete, med särskilt fokus på arbete för världens unga. Tanken är att i samtalet som arbetsform hitta nya vägar för hållbara lösningar för världen. Några av världens skarpaste hjärnor diskuterar nya vägar tillsammans med hundratals specialinbjudna unga från hela världen. Rework the World är ett samarbete mellan Tällberg Foundation och YES, Youth Entrepreneurship Sustainability. Seminsrierna är inspelade i Leksand den 2 till 4 juni 2010.

Till första programmet

UR Samtiden - Rework the World : Var finns möjligheterna?Dela
  1. Jag tänkte ta upp tråden
    där Bo med kolleger lämnade den:

  2. Vid politiskt styre.

  3. Vi har två fantastiska kvinnor här-

  4. -som ska dela med sig
    av sina tankar-

  5. -och sina erfarenheter
    inom den här frågan.

  6. Karen Tse är människorättsförsvarare
    och social entreprenör.

  7. Hon är människorättsjurist-

  8. -och prästvigd
    unitarisk-universalistisk pastor-

  9. -och arbetar med lagfrågor
    världen över.

  10. Hon är utbildad
    vid Harvard University-

  11. -och tog sin doktorsexamen vid UCLA.

  12. Nu arbetar du i 28 länder, eller hur?

  13. Hon kämpar för mänskliga rättigheter,
    som måste respekteras i allt styre.

  14. Reeta Roy...

  15. Ta plats här, Karen.

  16. Reeta Roy är vd
    för Mastercard Foundation-

  17. -en oberoende, privat stiftelse
    med säte i Toronto-

  18. -med tillgångar
    på över tre miljarder dollar.

  19. De vill få den globala ekonomin
    att fungera för alla-

  20. -genom att främja
    nyskapande program-

  21. -inom mikrolån
    och utbildning för ungdomar.

  22. Tillsammans täcker ni in
    två av grundpelarna-

  23. -för att förändra makten i världen.

  24. Och med det vill jag be er
    ge en kort presentation av er vision-

  25. -om hur man kan införa
    dessa förändringar.

  26. Börja du, Reeta.

  27. Tack för att vi fick komma hit i dag.

  28. Det är inspirerande
    att komma till en konferens-

  29. -som präglas av ungt ledarskap
    och utbyte av kunskap mellan unga.

  30. Jag blev imponerad
    när jag läste om de olika projekten.

  31. På många sätt är de typexempel-

  32. -på vad ungas entreprenörskap-

  33. -och kraften i att drömma
    om en bättre framtid handlar om.

  34. Mastercard Foundations vision är att
    skapa en mer inkluderande ekonomi.

  35. Ekonomin måste fungera för alla,
    särskilt de fattigaste.

  36. Vi fokuserar i huvudsak
    på två byggstenar-

  37. -som inte är allmosor utan
    en hjälp att ta sig ur fattigdom.

  38. Den första är att ge fattiga
    större tillgång till mikrolån.

  39. Den andra är att ge unga tillgång
    till marknadsrelevant utbildning.

  40. De här sakerna gör att människor
    kan förbättra sina egna liv-

  41. -ta vara på sina egna resurser
    och förbättra sina familjers liv.

  42. Många av våra program
    fokuserar på unga.

  43. Det beror inte bara på att vi tror-

  44. -att unga människor
    är vår planets framtid.

  45. Med rätt verktyg och rätt stöd-

  46. -kommer unga människor
    att åstadkomma stora förändringar-

  47. -och bidra till den ekonomiska,
    sociala och politiska utvecklingen-

  48. -särskilt i utvecklingsländer.

  49. Den ekonomiska motivationen-

  50. -beskrevs av Hans Rosling i går
    när han pratade om demografi.

  51. Medan befolkningen åldras
    i OECD-länderna-

  52. -blir utvecklingsländerna,
    särskilt i Afrika, allt yngre.

  53. Unga människor,
    i synnerhet unga afrikaner-

  54. -är den största outnyttjade resursen-

  55. -när det gäller ekonomisk utveckling
    på deras kontinent.

  56. Men vi är medvetna om utmaningarna.
    På en kontinent som Afrika-

  57. -med världens högsta urbanisering
    och största andel fattiga-

  58. -och de lägsta siffrorna
    i fråga om högre utbildning-

  59. -är utmaningarna stora,
    men glaset är inte halvtomt.

  60. Det är halvfullt,
    och det är vår uppgift att fylla det.

  61. Vi kommer att se
    två kraftfulla trender-

  62. -som kommer att prägla den värld
    vi måste förändra eller delta i.

  63. För det första:
    ekonomisk tillväxt och globalisering.

  64. Världen har fått ett hårt slag
    av finanskrisen.

  65. Krisen börjar släppa
    i olika delar av världen.

  66. I veckans Financial Times
    som inleder en serie om Afrika-

  67. -förutspås att Afrikas tillväxt
    kommer att bli större än väntat.

  68. Men med ökad globalisering
    och ökade handelsflöden-

  69. -kommer tillväxten att hänga på
    kontakter mellan söder och söder-

  70. -och inte bara mellan norr och söder.

  71. Det är ett unikt tillfälle för unga
    att skapa nya sorters jobb.

  72. Den andra stora trenden är tekniken.

  73. Tekniken spelar en viktig roll,
    inte bara som redskap-

  74. -för information, ekonomi,
    idéer och konnektivitet-

  75. -utan också som en utjämnande faktor.

  76. Vi ser hur tekniken spelar
    en viktig roll-

  77. -för att ge fattiga
    tillgång till mobila banktjänster.

  78. Tekniken är också ett redskap
    för mobil utbildning-

  79. -något som vi vill utnyttja mer.

  80. Tekniken gör det möjligt för unga
    på så många sätt-

  81. -att skapa
    sina egna arbetstillfällen.

  82. Den här konferensen
    handlar om entreprenörskap-

  83. -och i framtiden måste man
    skapa de flesta jobben själv.

  84. För oss handlar det om
    att skapa möjligheter-

  85. -och stöd för entreprenörskapet.

  86. Det handlar om att ge unga
    tillgång till tekniken-

  87. -och se till att vi
    inte skapar större digitala klyftor.

  88. Det handlar om att ge dem kunskaper-

  89. -så att de kan kommunicera
    och samarbeta över kulturgränserna.

  90. För att hitta lösningar på många
    av de problem vi har hört om-

  91. -och skapa mer inkluderande system-

  92. -när det gäller utbildning
    och i synnerhet ekonomi-

  93. -måste vi först och främst
    engagera unga människor-

  94. -och verkligen lyssna
    på vad de tycker-

  95. -om hur tjänsterna och möjligheterna
    ska göras tillgängliga för dem.

  96. Jag avslutar med det och lämnar över.

  97. Tack, Reeta,
    för den här presentationen-

  98. -som fokuserade på teknik,
    möjligheter och entreprenörskap.

  99. Karen, du arbetar med människor
    som inte bara saknar möjligheter-

  100. -utan faktiskt är förtryckta och
    berövade sina mänskliga rättigheter.

  101. Berätta hur du arbetar
    över hela världen.

  102. Naturligtvis utan stöd från
    regeringarna du har att göra med.

  103. Tack.

  104. Först vill jag tacka dig
    och säga god morgon till alla.

  105. När jag åt ett basilikablad,
    som vi alla fick göra-

  106. -slogs jag av det fantastiska...

  107. Det fantastiska är att YES Foundation
    och Tällberg Foundation...

  108. ...YES...och Tällberg Foundation
    går ihop-

  109. -och inte bara ser på det positiva,
    utan vågar gå in i mörkret-

  110. -och då har modet
    att skapa en ny vision.

  111. Jag vill börja med ett citat
    av en anonym person:

  112. "Må vi här påminnas
    om våra högsta strävanden"-

  113. -"och inspireras att ge vår kärlek
    vid mänsklighetens altare."

  114. "Må vi återigen känna att vi inte
    är isolerade, utan sammanlänkade"-

  115. -"med varandra, samhället
    och vårt universum."

  116. Möjligheten för International Bridges
    to Justice och alla här i dag...

  117. Vi tror att det finns ett begränsat
    men fantastiskt tillfälle att agera-

  118. -och sätta stopp för tortyr
    som förhörsmetod i hela världen.

  119. För mig började det 1994
    i ett fängelse i Kambodja.

  120. Jag mötte en tolvåring som torterades
    och nekades juridisk hjälp.

  121. Det jag insåg när jag såg honom-

  122. -var att vi skrivit hundratals brev
    för viktiga politiska fångar-

  123. -men aldrig för den här pojken.

  124. Han var ingen viktig politisk fånge
    som hade åstadkommit nåt.

  125. Han var bara en pojke
    som hade stulit en cykel.

  126. Ironin var att Kambodjas regering,
    liksom många andra regeringar sa:

  127. "Rör inte våra politiska fångar,
    men hjälp pojken om ni vill."

  128. Jag insåg att pojken inte var ensam.

  129. Det fanns tiotusentals människor
    som han-

  130. -opolitiska fångar som regeringarna
    inte hade nåt emot att man hjälpte.

  131. Jag grundade International Bridges
    to Justice år 2000-

  132. -med stöd av många unga
    som trodde att det var möjligt.

  133. Det var med vetskapen-

  134. -om att det i dag finns 113 länder
    som tillämpar tortyr.

  135. Men av de här 113 länderna
    hade 93 redan lagstiftat-

  136. -om rätten att inte bli torterad
    och att få ett juridiskt ombud.

  137. För tjugofem år sen när jag
    gick på college var det svårare.

  138. Det handlade om slutnare
    kommunistregimer och diktaturer.

  139. Men i dag finns en politisk öppenhet
    hos regeringarna.

  140. 93 länder har lagstiftat
    men saknar implementering.

  141. Min organisation bildades-

  142. -för att hjälpa länder implementera
    sina egna lagar-

  143. -för att sätta stopp
    för den illegala tortyren-

  144. -genom att placera ut advokater
    på polisstationer och i rättssalar.

  145. Å ena sidan såg det helt omöjligt ut.
    Det var som en ouppnåelig dröm.

  146. Att det är så kul att vara här i dag-

  147. -beror på att organisationen
    byggde på visdomen hos...

  148. ...inte den äldre generationen,
    men den vuxna generationen-

  149. -men också att den kom till
    för att de unga trodde på den.

  150. Vi började hemma i min lägenhet.
    Vi hade bara unga volontärer-

  151. -och väldigt begränsade resurser
    att röra oss med.

  152. Vi började där,
    och i alla faser vi har varit i-

  153. -när det har sett omöjligt ut-

  154. -har det alltid varit unga
    som sett möjligheterna.

  155. I Kina hade vi gjort en kampanj
    för mänskliga rättigheter-

  156. -där det stod: "Nej till tortyr,
    ja till bättre behandling."

  157. Men de unga påpekade
    att lagen faktiskt förbjöd tortyr.

  158. Så vi gjorde nya affischer
    med regeringens sigill på.

  159. Men vi hade inte
    tillräckligt med folk.

  160. Vi fick då 3 000 ungkommunister
    att organisera sig.

  161. De åkte ut till polisstationerna
    och pratade om lösningar.

  162. Vi har inspirerats
    av de ungas initiativ.

  163. Just nu har vi också
    en kampanj på nätet-

  164. -där vi utlyser vinnare som får stöd-

  165. -så att människor världen över
    kan implementera sina egna projekt.

  166. Det är så vi har nått ut
    till våra tjugoåtta länder.

  167. Återigen är det unga
    som har satt ihop webbplatsen.

  168. Jag har en halv minut kvar.
    Jag vill avsluta med att säga-

  169. -att man kan arbeta
    för International Bridges to Justice.

  170. Men även om ni inte gör det
    ber vi er göra vad ni kan.

  171. Det ligger inom räckhåll för oss
    att sätta stopp för tortyren.

  172. Någon sa det tidigare.
    Jag ska säga det på ett annat sätt:

  173. Medvetenhet leder till handling.
    Om vi alla tror på det-

  174. -kommer det att bli ringar på vattnet
    och världen kommer att förändras.

  175. Tack Karen och Reeta
    för de här snabba översikterna.

  176. Det är väldigt inspirerande program,
    om jag får säga det.

  177. Ni har sett på problemen
    från två helt olika håll.

  178. När det gäller Mastercard Foundation
    och ert globala arbete-

  179. -ser ni naturligtvis på lagen
    och hur ni kan dra nytta av den.

  180. Och Karen, du har verkligen sett på
    lagens brister, och inte bara lagen.

  181. Så låt mig fråga er båda:
    Hur viktigt är det-

  182. -att ha en särskild lag på pränt
    i lagboken-

  183. -i stället för bara
    en etablerad attityd i samhället-

  184. -om hur saker och ting ska gå till?

  185. -Varsågod.
    -Man behöver bådadera.

  186. Man kan inte ha en underbyggd policy-

  187. -utan gräsrotsstöd och tillämpning
    som stöder den.

  188. I vårt arbete
    med inkluderande ekonomi-

  189. -där vi stöder organisationer som
    arbetar med marginaliserade grupper-

  190. -utförs mycket av arbetet
    långt ner på gräsrotsnivå.

  191. Men om vi ska kunna bygga upp
    inkluderande system-

  192. -där de fattiga är med i systemet
    och har lika stor tillgång-

  193. -behöver vi lagar och regler
    som stöder den öppenheten.

  194. Karen, du har sett många grundlagar
    med fina ord om människans värde-

  195. -men i praktiken
    har de inte efterlevts.

  196. Hur viktigt är det
    att ha lagen på pränt?

  197. Jag håller med om
    att man behöver bådadera.

  198. Det är bra att lagarna
    faktiskt finns i de här länderna.

  199. Men om de inte efterlevs i praktiken
    är de meningslösa.

  200. Vårt mål är att göra lagarna
    till verklighet-

  201. -i stället för ett fint papper
    som gläder dem som läser det-

  202. -men inte har någon effekt.

  203. Ur ekonomisk
    respektive social synvinkel-

  204. -vad är det viktigaste vi bör
    be våra beslutsfattare lagstifta om?

  205. Vi kommer att ha
    ett beslutsfattarforum.

  206. Utöver projekten
    och våra unga gäster-

  207. -får vi också möjlighet att delta
    i politiska diskussioner.

  208. Vad är det viktigaste
    som de flesta länder borde införa-

  209. -för att uppmuntra ekonomiskt
    eller socialt entreprenörskap?

  210. Jag tänker på flera saker.

  211. Inom utbildningsområdet
    är en stor utmaning-

  212. -att det satsas oerhört mycket
    på grundskoleutbildning-

  213. -och det har gått fantastiskt bra.

  214. Det har lett till stora framgångar,
    särskilt för flickor.

  215. Men stora grupper faller ifrån
    när det gäller högre utbildning.

  216. Och ännu färre
    skaffar universitetsutbildning.

  217. Om vi kan stifta lagar
    om inkluderande högre utbildning-

  218. -kommer det att få enorm effekt
    på miljontals unga människors liv.

  219. För det andra,
    när det gäller ekonomisk utveckling-

  220. -måste man se till att strategier
    för att skapa jobb-

  221. -specifikt omfattar
    och riktar sig till unga.

  222. För det tredje måste man skapa goda
    förutsättningar för entreprenörskap.

  223. I många länder är det krångligt
    att registrera ett företag.

  224. Om vi kan förenkla
    är det väldigt bra.

  225. Och många av de här lagarna tar
    inte hänsyn till ungas rättigheter.

  226. Att banta ner byråkratin är viktigt.

  227. Jag vill också tillägga
    att min erfarenhet säger-

  228. -att när man vill göra
    något annorlunda-

  229. -betraktas man som skyldig tills man
    kan bevisa att man är oskyldig.

  230. Vad är det viktigaste
    för sociala entreprenörer?

  231. Vi måste tro på
    de sociala entreprenörernas kraft.

  232. Vi måste tro på små idéer.
    Små summor kan göra stor skillnad.

  233. Och tro på att vi kan underbygga
    ledarskapet på gräsrotsnivå.

  234. Mina damer och herrar-

  235. -låt oss visa vår uppskattning
    för de här kvinnorna-

  236. -och deras korta
    men inspirerande presentation.

  237. Översättning: Emeli André
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Var finns möjligheterna?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Reeta Roy från kanadensiska Mastercard foundation talar om den kraft som ligger i entreprenörskap. Detta, menar hon, är särskilt viktigt för dem som lever i botten av pyramiden, vilket i praktiken handlar om en miljard människor, alltså en sjättedel av jordens befolkning. Särskilt viktigt är det för världens unga. Och där är det Afrikas unga som behöver vara i fokus. Med rätt stimulans kan det ske en ekonomisk tillväxt där, och det finns redan tecken på att detta har börjat ske. Bland annat pekar Reeta Roy på att utbytet inte länge ska vara nord-syd, utan, som hon uttrycker det, syd-syd. Och Karen Tse, från International bridges to justice i Schweiz, talar, med pratkiska exempel, om att det finns vägar att hjälpa barn och ungdomar som utan att vara politiska fångar, sitter fängslade.

Ämnen:
Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv > Företagande och entreprenörskap
Ämnesord:
Afrika, Entreprenörskap, Företagsekonomi, Företagsformer, Företagsledning, Företagsorganisation, Unga vuxna
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Rework the World

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Inledning

Ulrika Liljeberg, kommunalråd i Leksand, inleder Rework the World, en global sammankomst för att skapa hållbara samhällen och för att globalt hitta lösningar för att skapa arbeten för världens ungdomar. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Mary Robinson om mänskliga rättigheter

Mary Robinson, tidigare irländsk premiärminister, idag en av världens främsta förkämpar för mänskliga rättigheter, talar om vikten av att alla arbetar för att skapa en rättvis värld med anständiga möjligheter till arbete. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Hans Rosling: Framtidens ungdomar, vilka är de?

Hans Rosling berättar om hur världen utvecklats från 1960-talet fram till nu. Medan en miljard jobbar för att kunna flyga på semester kämpar två miljarder för att ha skor till hela familjen. Hur kommer det att se ut om några årtionden? Var kommer framtidens unga att bo? Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Att göra världen till en bättre plats

Kimmie L Weeks, grundare av Youth Action International i Liberia berättar om sitt arbete för att få fungerande lösningar för unga under 30. Och Jennifer Corriero från Kanada talar om vikten av att personligen engagera sig. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Vilken värld ska utvecklas?

Chefen för Bibliotheca Alexandrina, världens mest berömda bibliotek, Ismail Serageldin, pratar om vikten av projekt som Rework the World. Bo Ekman, grundare av Tällberg Foundation, introducerar två Nobelpristagare, Elinor Ostrom som fick Nobelpriset i ekonomi 2009 och Mohan Munasinghe, som var en av dem som 2007 fick Nobels fredspris. Båda talar om hur man med enkla medel kan förändra konsumtionsmönster i världen. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Var finns möjligheterna?

Reeta Roy från kanadensiska Mastercard foundation talar om den kraft som ligger i entreprenörskap. Detta, menar hon, är särskilt viktigt för dem som lever i botten av pyramiden, vilket i praktiken handlar om en miljard människor, alltså en sjättedel av jordens befolkning. Och det är Afrikas unga som behöver vara i fokus. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Lokala konflikter och globalt tryck

Hur kan ungdomars kunskap användas för att påverka världen? Många i panelen som diskuterar detta vittnar om hur svårt det är att hitta eller skapa jobb. Många unga skapar sina möljligheter själva med entreprenörskap. I panelen sitter den svenska biståndsministern Gunilla Carlsson (M) och arbetsmarknadsministern Nathalie Cely från Ecuador. Där finns också medlemmar från olika ungdoms- och hjälporganisationer från bland annat Nepal, Somalia och Nigeria. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Tema Energi

Ett samtal om olika vägar att på ett hållbart sätt lösa världens energiproblem. Deltagare från bland annat Indien, Bangladesh och Norge. Samtalet leds av Anders Wijkman, vice ordförande för Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Tema Städer - föryngra med gröna zoner

Om hur en gemensam vision kan leda till stor förändring. Exempel från staden Flint i Michigan i USA, där man arbetat för att få en grönare stad med återvinning, gröna zoner och biogas, och från Bolivias huvudstad Bogota. Även om vad Västerås hittills uppnått i sitt arbete med att fasa över till biogas. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Entreprenörskap och jobb för jordens fattiga

Den tidigare finansmannen Percy Barnevik, idag ordförande i hjälporganisationen Hand in Hand, talar med näringsminister Maud Olofsson (C) och Emmanuel Dennis Ngongo från Kenya, om hjälp till självhjälp för fattiga genom entreprenörskap. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Ren energi till fattig landsbygd

Solcellslampor kan vara lösningen på inte bara ett utan tre problem, berättar Reema Nanavaty, chef för utecklingen av landsbygden på kvinnohjälporanisationen Sewa, Self Employed Women's Association i Indien. Försäljningen försörjer flera tusen fattiga kvinnor. Det är denna typ av lösningar världen söker, menar flera av talarna i Rework the World. Vi får också lyssna på Ulrich Frei från organisationen Fundes i Latinamerika. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Ett hållbart samhälle - hur kan en förändring uppnås?

Om vilka förutsättningar som krävs för förändring. Med bland andra Aart de Geus, OECD:s vice generalsekreterare i Paris och Maria Wetterstrand, språkrör för Miljöpartiet. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Människans inverkan

Under ledning av Johan Rockström, Stockholm Environment Institute, SEI, diskuterar Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi från Stockholma universitet, och Jonathan Foley från Institute on the Environment från USA den ekologiska balansen med Katherine Richardson Christensen, professor i biologisk oceanografi vid universitet i Århus, Danmark. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Entreprenörskap som förändrar världen

Det finns ett gap mellan det vi vill göra och det vi gör. Framtiden kräver nya redskap för företag och organisationer om vi ska kunna genomföra en förändring. Det säger Carl Mossfeldt, vice ordförande för Tällberg Foundation. Percy Barnevik, i dag ordförande för hjälporganisationen Hand in Hand, och Maud Olofsson, centerpartistisk näringsminister, samtalar om hur entreprenörskap kan hjälpa till att lyfta en fattig landsbygd. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Så skapar vi jobb i Sverige

Om framtida lösningar för hållbara jobb och hur det beskrivs på de politiska agendorna. Med socialdemokraterna Carin Jämtin och Thomas Östros, moderaten Sven Otto Littorin, miljöpartisten Maria Wetterstrand och folkpartisten och EU-minister Birgitta Ohlsson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Vilka bestämmer om Mellanöstern?

En journalist, en diplomat och en forskare belyser situationen i Mellanöstern. Panelen diskuterar olika historiska perspektiv, problemställningar och lösningar för kriserna i området, med fokus på den akuta situationen i Syrien och Irak. Medverkande: Bitte Hammargren, journalist och Mellanösternkännare, Niklas Kebbon, Sveriges särskilda sändebud för krisen i Syrien och Martin Kragh, forskare och ledare av UI:s Rysslandsprogram. Moderator: Anna Wieslander. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Ricardo - stilbildaren

Adam Smiths ”Nationernas välstånd” fick 1799 börsmäklaren David Ricardo att byta bana. Ricardo är känd för sin teori om komparativa fördelar och för att ha fört in modelltänkandet i nationalekonomin. Men idag precis som då bygger många modeller på felaktiga antaganden.