Titta

UR Samtiden - Rework the World

UR Samtiden - Rework the World

Om UR Samtiden - Rework the World

1700 personer från 120 länder, nobelpristagare, politiker, gymnasieelever, biståndsarbetare, FN-anställda, har samlats i Leksand för att diskutera lösningar för att skapa en hållbar värld. Genomgående teman är vatten, land, och energi. Men också städer, där en allt större del av jordens befolkning bor. Och arbete, med särskilt fokus på arbete för världens unga. Tanken är att i samtalet som arbetsform hitta nya vägar för hållbara lösningar för världen. Några av världens skarpaste hjärnor diskuterar nya vägar tillsammans med hundratals specialinbjudna unga från hela världen. Rework the World är ett samarbete mellan Tällberg Foundation och YES, Youth Entrepreneurship Sustainability. Seminsrierna är inspelade i Leksand den 2 till 4 juni 2010.

Till första programmet

UR Samtiden - Rework the World : Lokala konflikter och globalt tryckDela
  1. God morgon. Jag heter Paul van Zyl
    och kommer från Sydafrika.

  2. Jag har tidigare arbetat i Sannings-
    och försoningskommissionen-

  3. -i mitt hemland. Sen grundade jag-

  4. -International Center
    for Transitional Justice-

  5. -som arbetade med
    försoningsprocesser i över 35 länder.

  6. Jag har stött på
    många utmaningar i livet.

  7. Den jag står inför
    är rätt överväldigande.

  8. Jag ska försöka få sex utomordentligt
    meriterade ungdomsledare-

  9. -och två ministrar att tala för er
    på mindre än fyrtio minuter.

  10. Jag ska bjuda upp
    den meriterade gruppen på scen-

  11. -och hoppas
    att vi får ett intressant samtal-

  12. -som ger er en aktuell inblick-

  13. -i hur människor ser världen och hur
    människor som ligger i frontlinjen-

  14. -med att göra världen
    bättre och mer rättvis-

  15. -lever sina liv och möter utmaningar.

  16. Sen ska vi höra
    två kvinnliga ministrar-

  17. -som har ett stort ansvar i att
    utforma politik och leda sina länder-

  18. -till att bli mer lyhörda
    och rättvisa.

  19. Jag ska bjuda upp gruppen på sen.

  20. Jag har lovat att inte lägga tid
    på långa biografier.

  21. Vi har så ont om tid. Tro mig när jag
    säger att det är en meriterad grupp-

  22. -som har gjort enastående saker
    och kommer att fortsätta med det.

  23. Ni får en uppfattning om vilka
    de är och varifrån de kommer-

  24. -utifrån det de berättar. Jag har
    fått den obehagliga uppgiften-

  25. -att se till att vi håller tiden.

  26. Jag kommer diskret at driva på
    diskussionen med ert överseende.

  27. Jag ska nog börja här
    och be er att presentera er-

  28. -och berätta lite
    om världen som ni ser den.

  29. Tack. - Hej, allihop!

  30. Hej, allihop. Är ni kvar?
    Jag heter Gabriel Ehrling-

  31. -och kommer från Landsrådet för
    Sveriges Ungdomsorganisationer.

  32. Bra. Vi arrangerar Rework-projektet
    med Tällberg Foundation och YES Inc.

  33. Här har vi mer än 150 ungdomsledare
    från hela världen.

  34. Kan ni klappa, så att ni syns?

  35. Titta noga och håll koll på dem.

  36. Ungdomsorganisationernas
    syn på entreprenörskap-

  37. -är att det ska läras ut tidigt.

  38. Det ska läras ut i en miljö
    där man har verkligt ansvar-

  39. -i sällskap av vänner och med
    en stor portion glädje och skratt.

  40. Ett bra exempel på det kan man hitta
    i mångkulturella svenska förorter.

  41. I förorter där en majoritet,
    ofta över 75 % av invånarna-

  42. -är första eller andra generationens
    invandrare.

  43. Här exploderar hiphopmusiken.

  44. Om ni följer med en onsdagskväll till
    vackra Jordbro söder om Stockholm-

  45. -får ni se fem studiecirklar-

  46. -där unga omvandlar sin frustration
    till brinnande passion.

  47. Följ med igen en torsdag, så får ni
    se 30 delta i en ledarskapskurs-

  48. -där de diskuterar
    hur man kan främja integration.

  49. Om det inte är nog, följ med på
    fredag så får ni se en hiphopgala-

  50. -där unga artister
    och en publik på 300-

  51. -diskuterar politiska frågor
    genom rap.

  52. Ni får se lokalpolitiker stå där och
    skällas ut av de unga artisterna.

  53. Jag tror att såna exempel,
    där man använder ungdomskulturen-

  54. -som en tillgång och ett utvecklings-
    verktyg, då kan man komma långt.

  55. Vi skapar inte bara ett meningsfullt
    tidsfördriv för ungdomarna.

  56. De får även utveckla
    sina färdigheter.

  57. Vi ser även till att fler och fler-

  58. -kan försörja sig på kulturen.

  59. Fler använder sin musik och sina
    färdigheter till att försörja sig-

  60. -på ett entreprenörsmässigt sätt.
    Så tänk på användningen av kultur-

  61. -och ledarskap hos unga människor
    som tar ansvar för sina liv.

  62. Tack.

  63. -Perfekt. - Över till dig.
    -Jag heter Michael Simmons.

  64. Jag är en av grundarna
    av Extreme Entrepreneurship.

  65. Vi har åkt runt med en buss i USA-

  66. -och tagit några av landets främsta
    unga entreprenörer till 150 skolor.

  67. Vi har även en virtuell företags-
    inkubator. Som överallt i världen-

  68. -ser vi att collegestudenter
    har väldigt svårt att få jobb.

  69. En student
    som har gått med i vårt team-

  70. -hade ett GPA-snitt på 3,7.
    Hon var så engagerad på sin skola-

  71. -att ett stipendium har uppkallats
    efter henne. Hon har sökt 150 jobb-

  72. -men kallades inte ens till intervju.

  73. På en annan skola vi har jobbat med
    har studenterna så svårt att få jobb-

  74. -att föräldrarna
    efter att de har gått ut-

  75. -betalar arbetsgivare för att
    anställa deras barn under sommaren.

  76. Det är några intressanta exempel.
    Som en av grundarna-

  77. -har jag fått tillfälle att träffa
    hundratals unga entreprenörer-

  78. -i tonåren och tjugoårsåldern som har
    skapat innovativa mångmiljonföretag-

  79. -som har stor genomslagskraft.

  80. Nästan alla har sagt till mig att de
    hade sitt livs bästa år förra året.

  81. Inte för att de inte har stött på
    utmaningar.

  82. Det har de, men de har genast sett
    att förändring skapar tillfällen-

  83. -och de har tagit vara
    på nya tillfällen.

  84. Jag är optimistisk när det gäller
    ungas möjligheter, som alla här.

  85. Det som jag framför allt tänker på
    och som organisationen försöker lösa-

  86. -är hur man ska föra samman
    människor som är otroligt begåvade-

  87. -inte får jobb och inte exponerats
    för tanken att bli entreprenörer-

  88. -hur man ska sammanföra dem
    med jämnåriga entreprenörer-

  89. -som förändrar världen.

  90. Det som jag tror fungerar är att
    inte bara hjälpa dem med planen-

  91. -utan att ge dem företagarerfarenhet
    och deras första kunder-

  92. -med rätt mentorer och mentorer
    i samma situation. Tack.

  93. Jag kommer från Nigeria
    och vill läsa upp-

  94. -en artikel
    av en brittisk journalist-

  95. -om min del av landet, Nigerdeltat.

  96. I Nigerdeltat har vi olja.
    Författaren heter John Vidal-

  97. -och är miljöredaktör på Guardian.
    Han skrev:

  98. "Vi nådde oljeutsläppets kant
    nära byn efter en lång vandring"-

  99. -"genom en kassavaplantage. Vi
    vadade ut i det varma träskvattnet"-

  100. -"och började simma. Ju längre vi kom
    desto mer kväljande blev det."

  101. "Snart simmade vi
    i lätt nigeriansk råolja"-

  102. -"världens finaste råolja. En av de
    hundratals fyrtio år gamla rören"-

  103. -"som genomkorsar deltat hade rostat
    och spytt ut olja i flera månader."

  104. "Skogar och odlingsmark
    var nu insmorda i olja."

  105. "Byns ledare sa: 'Vi har förlorat
    våra nät, hyddor och fiskeredskap."

  106. "Det är här vi har fiskat och odlat.
    Vi berättade för Shell om läckaget"-

  107. -"men de gjorde inget på ett halvår."

  108. Jag nämner det för att alla nu känner
    till Deepwater Horizon-katastrofen-

  109. -som har hamnat på förstasidan.
    Nigeria hamnar sällan på förstasidan.

  110. Vårt land får lida för oljekrisen.
    Energin ni behöver-

  111. -för den industrialisering som gjort
    västvärlden så rik har bekostats-

  112. -av många i min del av världen
    som är bland världens fattigaste-

  113. -och lever
    i skadade ekologiska förhållanden.

  114. Luis Moreno-Ocampo
    som nyligen besökte Uganda-

  115. -och är åklagare vid Internationella
    brottmålsdomstolen sa:

  116. "I Afrika eftersträvar vissa ledare
    förändring. Andra är emot den."

  117. "Det är motsättningen." Det är i den
    motsättningen jag har levt i 20 år.

  118. För 20 år sen kandiderade min far
    i mitt hemland för att nigerianerna-

  119. -skulle komma ut ur fattigdomen.
    Han vann presidentvalet.

  120. Men militären
    ville inte ha förändring.

  121. Han sattes i isoleringscell i 4 år.
    Min mor sköts ihjäl av soldater.

  122. Efter fyra år förgiftades min far
    och han dog i fängelset.

  123. Jag grundade min organisation,
    för om man låter såna ljus dö ut-

  124. -förlorar Afrika oåterkalleligt.

  125. Afrikas förändring måste komma
    inifrån. Jag ville hjälpa kvinnor-

  126. -att verka för förändring
    över hela kontinenten.

  127. Vi har utbildat 8 000 människor
    i Nigeria och runtom i Afrika.

  128. När vi i vårt arbete reser runt
    i världen säger man om Afrika:

  129. "Det är politiken som är problemet."
    Ja, det finns problem med politiken.

  130. Men det finns de som verkar för
    förändring. Vi behöver vänner i väst-

  131. -och i länder som är beroende
    av Afrikas naturtillgångar-

  132. -som ställer sig i solidaritet
    med afrikanerna.

  133. I det här rummet
    finns Nigerias YES-koordinator.

  134. Hon heter Pamela Braide och är alumn
    från mitt ledarskapsprogram.

  135. Pamela åkte till Nigerdeltat där unga
    var så upprörda över orättvisorna-

  136. -att de tog till vapen.
    Hon arbetade i amnestikommittén-

  137. -med att avväpna de unga i deltat.

  138. Pamela sa till mig:

  139. "Du skulle ha sett
    när amnestin trädde i kraft"-

  140. -"och unga lämnade över sina vapen.
    Jag har aldrig sett så många vapen."

  141. När de lämnade vapnen till Pamela
    var det som ett outtalat kontrakt.

  142. De lämnade inte bara sina vapen.

  143. I utbyte förväntar de sig
    att hon erbjuder nya jobb-

  144. -och ger deras samhällen tillbaka sin
    värdighet. Det är en utmaning för er.

  145. Många av de nigerianska delegaterna
    som skulle komma hit fick inte visum.

  146. Men de som är här har ett åtagande.

  147. De förväntas leverera lösningar
    och får inte komma hem tomhänta.

  148. Ta kontakt med dem och samarbeta
    med oss. Vi är framtidens röster.

  149. Vi kan åstadkomma förändring.

  150. God middag.Namaste,
    som vi säger på nepali när vi hälsar.

  151. Jag ska prata om min resa med YES.

  152. Jag representerar YES-nätverket
    i Nepal och är ledaren i Nepal.

  153. Jag vill prata om Nepals ungdom
    och vad deras drömmar är.

  154. I Nepal finns det många
    sociala och ekonomiska problem.

  155. Nepalesiska ungdomar drömmer ofta
    om en framtid utomlands.

  156. Vi har ont om jobb
    och låg utbildningskvalitet.

  157. Därför drömmer de flesta om att
    flytta utomlands för att få bra jobb-

  158. -och utbildningar.
    På den nepalesiska landsbygden-

  159. -brukar man lägga sig
    när solen går ner klockan sex.

  160. De har inte elektriskt ljus i hemmen.
    Det är två grundläggande problem.

  161. Vi pratade om demografi i går. Jag
    ville ta reda på situationen i Nepal.

  162. I Nepal, enligt de senaste siffrorna-

  163. -kommer årligen 400 000 ungdomar
    ut på arbetsmarknaden.

  164. Varje dag
    lämnar 700-800 ungdomar Nepal-

  165. -för att få jobb eller utbildning.

  166. Det ser ut som om 75-80 % av de
    nepalesiska ungdomarna varje år-

  167. -som kommer ut på arbetsmarknaden
    eller söker utbildning flyttar.

  168. Och på landsbygden
    har vi energirelaterade problem.

  169. Det finns en stor energibrist.
    Vi kallar det energifattigdom.

  170. Nästan 80 % av landsbygdsbefolk-
    ningen lider av energifattigdom.

  171. Vi försöker skapa en miljö i Nepal
    där vi kan lösa båda problemen:

  172. Bristen på arbetstillfällen
    och bristen på energi-

  173. -och bristen på belysning i hushåll.
    Vi försöker koppla samman problemen-

  174. -och hitta en lösning för
    befolkningen på Nepals landsbygd.

  175. Vi försöker skapa småföretag-

  176. -på landsbygden som hjälper unga
    att starta egna företag-

  177. -kopplade till förnybar energi
    och energieffektivitet.

  178. Soldriven belysning,
    förbättrade spisar och såna saker-

  179. -som är avhängiga av landsbygden.

  180. Vi behöver inte söka efter extern
    finansiering för småföretagen.

  181. Samhällena kan bli självförsörjande.

  182. Drömmen är att skapa
    självförsörjande samhällen i Nepal-

  183. -som kan bidra till hållbar tillväxt.

  184. De kan bli föredömen
    för människor i hela världen.

  185. Jag tror att problemet
    inte bara gäller Nepal.

  186. De flesta u-länder har samma problem.
    Det finns många arbetslösa unga-

  187. -som inte får bra utbildning,
    och många som är utan belysning-

  188. -som är en grundläggande
    mänsklig rättighet.

  189. Jag hoppas att ni stöttar oss
    och YES-nätverket-

  190. -och att ledare som jag försöker
    tillämpa liknande idéer. Tack.

  191. Tack. Jag är Frank Mukama från
    Rwanda och har grundat YES Rwanda.

  192. Det var som människorättsaktivist
    jag träffade Poonam.

  193. Jag ledde en människorättsgrupp
    som nu är en av de största i Rwanda.

  194. Det blir svårt att prata
    efter alla elokventa tal.

  195. Jag undrade: Vad ska jag säga?

  196. Men jag insåg att jag är mästare på
    mitt område, min lilla del av Rwanda-

  197. -där jag arbetar.

  198. Jag gick med
    i Youth Employment 2002-

  199. -på World Economic Forum
    i New York.

  200. Jag blev mycket inspirerad.
    När jag åkte hem till Rwanda...

  201. Det var både Poonam och John
    som råkade vara byråchef.

  202. Mitt uppdrag var att få det att vända
    för Rwanda efter inbördeskriget.

  203. Mitt uppdrag var
    att skapa 200 000 jobb.

  204. Om det lyckades skulle det-

  205. -få ett stort genomslag.

  206. Jobben är som Ismail Serageldin
    pratade om anständiga och produktiva.

  207. Vi räknade och kom fram till att om
    en ung människa tjänade 300 dollar-

  208. -alltså 3 600 dollar per år-

  209. -då skulle det innebära en inkomst
    per capita på 3 600 dollar-

  210. -och totalt 0,7 miljarder dollar.

  211. Det skulle öka Rwandas BNP
    med 30 %. Det skulle förändra landet-

  212. -och skydda det mot den sorts
    katastrof som vi har upplevt.

  213. När människor är fattiga tänker de
    på överlevnad och inte på utveckling-

  214. -och demokrati,
    som är avgörande för utvecklingen.

  215. Det vi gjorde var att sälja in
    konceptet hos regeringen.

  216. Regeringen lyssnade och Rwanda blev
    en "Youth Employment Lead Nation".

  217. Presidenten gick med
    på att genomföra program-

  218. -för att ge unga
    anständiga och produktiva jobb.

  219. Det var en framgång.
    Presidentens åtagande-

  220. -mot några av dem ni har sett i dag-

  221. -följdes av ett program
    för att sysselsätta unga.

  222. Jag bjuder in den som vill följa upp
    ungdomssysselsättningens ekonomi-

  223. -att komma till Rwanda och få det
    att hända. Programmet godkändes-

  224. -den 14 mars 2007,
    men är fortfarande delvis ogenomfört.

  225. Eftersom regeringen inte har agerat,
    och biståndsorgan som SIDA...

  226. De har hjälpt oss mycket, men kan
    göra mer för att få det att hända.

  227. Om planen för 77 miljoner dollar
    genomförs skulle Rwanda förändras.

  228. Det vore ett föredöme för resten
    av världen. YES Rwanda-

  229. -har utvecklats från den ursprungliga
    gruppen och har nu tolv anställda.

  230. Vi har delat upp vårt arbete
    i fyra program:

  231. Policy Research and Advocacy, där vi
    övervakar ekonomiska satsningar.

  232. Vi har några pilotprogram:

  233. Communication and Outreach,
    Youth Livelihoods and Education-

  234. -och Business and Entrepreneurship
    Development där vi fick leda vägen.

  235. Själv startade jag
    ett kaffeprojekt som syftar-

  236. -till att upprusta bevattningssystem
    och skapa gröna jobb.

  237. Vi har siktat på att skapa 5 000 jobb
    genom trädplantering-

  238. -produktion av ekologisk gödsel och
    återanvändning av organiskt avfall.

  239. Jag har tagit med kaffeprover
    som Bo Ekman gillar.

  240. En av svenskarna sa att jag skulle ta
    med kaffet, så att de kan stödja-

  241. -upprustningen av bevattnings-
    systemet. Tack så mycket.

  242. Jag kommer senare
    att visa upp projektet. Tack.

  243. Hej, allihop.

  244. Jag är Faiza från Somalia.

  245. Mitt namn
    betyder "framgångsrik kvinna".

  246. Jag är glad att få komma hit
    och berätta om mina idéer-

  247. -och berätta om mina erfarenheter.

  248. När jag reste från mitt hemland-

  249. -reste jag
    genom tre östafrikanska länder.

  250. Jag kommer inte direkt.

  251. Somalia har nämligen
    ingen ambassad i Sverige.

  252. Jag och en till skulle komma
    till mötet, men det gick tyvärr inte.

  253. Min minister kommer inte,
    för han fick inte visum i Kenya.

  254. Somalia är ett krigsland.

  255. Ungdomarna har inga skolor,
    inga jobb och får ingen sömn.

  256. Lite mer om Somalia:

  257. Somalia har en stark kultur,
    men de känner inte-

  258. -att de behöver kvinnor
    i ledarpositioner.

  259. Men jag är envis,
    och jag tror på ungdomen-

  260. -vår framtid och vår kultur.

  261. Jag hade inga pengar
    när jag startade projektet 2002.

  262. Jag hade ingen erfarenhet
    och inga som stödde mig.

  263. Fråga: vad är det jag gör?

  264. Mellan 2003 och 2010-

  265. -har jag arbetat i regeringen, UNDB-

  266. -UNICEF, UN-Habitat, Diakonia,
    och nu är jag även lokal partner-

  267. -med svenska Sida.

  268. Projektet innefattar yrkesutbildning-

  269. -för att skapa jobb
    för unga i Somalia.

  270. De somaliska ungdomarna
    har tillhört milisen.

  271. De har ingen utbildning.

  272. I projektet lär vi ut fiske,
    kommunikationsteknologi-

  273. -konfliktlösning,
    samhällsekonomisk utveckling-

  274. -ledarskap och utveckling,
    kvinnors rättigheter-

  275. -och ledarskap för unga kvinnor.

  276. Kvinnor i diasporan-

  277. -somalier i Amerika, Europa
    och överallt i världen-

  278. -hjälper mig
    att ordna press och pengar.

  279. Mina samarbetspartner
    som har försett mig med pengar-

  280. -tror jag nu vet vad jag jobbar med.

  281. Vad lär vi oss i projektet?

  282. Ungdomarna lär sig
    hur man jobbar för ett bättre liv.

  283. Jag lär mig
    hur jag kan lära ut min idé-

  284. -till andra ungdomar i Somalia.
    Tack, allihop.

  285. Jag behöver er input. Tack så mycket.

  286. Efter att ha lyssnat på dessa sex
    berättelser slogs jag av två saker.

  287. Dels passionen hos talarna.

  288. Dels deras fasta övertygelse
    om att världen kan förändras-

  289. -och min fasta övertygelse
    om att de kommer att lyckas.

  290. Jag skulle nu vilja vända mig
    till en minister från Ecuador-

  291. -som försöker skifta
    sitt lands ekonomi-

  292. -från oljeberoende
    till en mer balanserad ekonomi.

  293. Dessutom på intressanta sätt.

  294. Ni har ordet.

  295. God morgon. Jag heter Nathalie Cely.

  296. Jag är utvecklings- och
    arbetsmarknadsminister i Ecuador.

  297. Ecuador har världens
    största biologiska mångfald.

  298. Trots vår höga fattigdom
    och våra oljerikedomar-

  299. -vill vi att det ska förbli så.
    Det är en stor utmaning-

  300. -med tanke på att 45 % av vår export
    är oljebaserad.

  301. Den stora utmaningen
    för mitt departement-

  302. -är hur vi ska gå
    från ett oljeberoende-

  303. -mot en mer tjänste-, tillverknings-
    och kunskapsbaserad ekonomi.

  304. Om man bortser från oljan
    har vår BNP stadigt ökat med 4 %-

  305. -trots fjolårets ekonomiska kris.

  306. Men problemen är strukturella.

  307. Vi kan i korthet titta
    på arbetsmarknadssiffrorna.

  308. Bara 46 % av de ekonomiskt aktiva-

  309. -har formella anställningar.
    Arbetslösheten är 9 %-

  310. -men det stora problemet är de 46 %-

  311. -som inte har formella anställningar
    och social trygghet.

  312. Om man tittar på ecuadorianer
    i åldern 19-29-

  313. -ser man att arbetslösheten
    går upp till 25 %.

  314. Vi skapar jobb, men för långsamt.

  315. Vi har särskilt problem
    med att locka unga-

  316. -till arbetsmarknaden. Problemet
    härrör från tre sorters klyftor.

  317. Vi har en stor klyfta-

  318. -i fråga om teknisk kapacitet.

  319. I landet skulle jag säga
    att vi har tre-

  320. -mycket svåra klyftor att överbrygga.

  321. En är klyftan mellan produktiviteten
    inom olje- och gruvsektorn-

  322. -som är åtta gånger större
    än jordbrukssektorn.

  323. Det gäller även ekonomiska aktörer.

  324. Om man tar småföretag
    och landets största företag-

  325. -ligger de största
    i den tekniska frontlinjen.

  326. Om man jämför lönerna
    mellan små- och storföretag-

  327. -är de nästan 40 %.

  328. Så vi har många klyftor
    som kan bli fattigdomsfällor.

  329. Småföretag har inte tillgång
    till teknik, finansiering-

  330. -utbildning och så vidare.

  331. Vi har även en stor klyfta
    mellan institutioner.

  332. Informella och formella
    institutioner måste-

  333. -ta fram en annan sorts tillväxt.
    Vi behöver smart tillväxt-

  334. -som är hållbar,
    för vi har en annan utmaning:

  335. Hur vi ska kunna minska
    energikonsumtionen-

  336. -jämfört med andra utvecklingsländer.
    Hur tar vi itu med de utmaningarna?

  337. Vi har pratat med den privata
    sektorn, lantbruksorganisationer-

  338. -och civilsamhället för att ta fram
    en agenda för produktionsförändring.

  339. Vi lanserade den för två veckor sen.

  340. President Correa sa vid lanseringen
    att regeringen vill utveckla-

  341. -en miljö för innovation
    och företagande.

  342. En integrerad miljö för att skapa
    ett entreprenörssamhälle i Ecuador.

  343. Det är inte lätt. Vi har försökt
    samordna regeringens insatser.

  344. USA:s entreprenörer vet hur svårt det
    kan vara att jobba med institutioner-

  345. -som arbetar helt åtskilt.

  346. Vår utmaning var att skapa ett
    integrerat system för entreprenörer.

  347. Nu kan man via ett nummer
    nå alla program-

  348. -för företagande ska underlättas.

  349. Redan från preinvesteringsstadiet
    där vi tillhandahåller startkapital-

  350. -för idéer. Vi hjälper till
    i investeringsstadiet-

  351. -med finansiering
    tills de står på egna fötter.

  352. Vi tillhandahåller även
    subventionerade utvecklingstjänster.

  353. Vi har lagt mycket resurser,
    som förstås är begränsade-

  354. -på en stor nationell satsning
    på entreprenörskap.

  355. Vi arbetar även
    med att underlätta riktlinjer-

  356. -för ekonomisk utbildning
    genom offentlig upphandling.

  357. Vi försöker ta in småföretag-

  358. -och påskynda deras inlärningskurva-

  359. -så att de blir konkurrenskraftiga,
    med upphandling som verktyg.

  360. Vi arbetar även med industriella
    riktlinjer och att ta fram-

  361. -incitament för investering,
    och särskilt incitament-

  362. -för investeringar
    i de sektorer vi vill bredda.

  363. T.ex. turism och grön investering.
    Vi satsar mycket på förnybar energi.

  364. Vi kommer även
    med energieffektiva strategier-

  365. -som också ger utvecklad...

  366. Vi hoppas att det skapar
    många nya jobb.

  367. Ett annat område vi arbetar med
    är hur vi ska få till stånd-

  368. -en omfattande utbildningsrevolution.

  369. Det är centralt i vår reform.

  370. Det gäller varje utbildningssteg,
    från grundskola till universitet-

  371. -och vi försöker modernisera
    hela systemet.

  372. Regeringen är villig
    att satsa på reformen-

  373. -som har varit svår att få igenom.

  374. Jag håller med om det som sades
    i morse om att mer självstyre behövs-

  375. -för att omdana världen.
    Det behöver vi.

  376. Men vi behöver regeringar
    med nya idéer-

  377. -som tillhandahåller rätt incitament-

  378. -för att uppnå ett ekosystem
    för entreprenörskap och innovation.

  379. Så att entreprenörer kan växa
    och få verktyg-

  380. -för att skapa de nya jobb
    som vi behöver i hela Latinamerika.

  381. -Tack.
    -Tack så mycket.

  382. Innan jag vänder mig till Sveriges
    biståndsminister Gunilla Carlsson...

  383. Vi har hört en vältalig beskrivning
    av en regering som ger en struktur-

  384. -och incitament för att människor ska
    kunna föra utvecklingen framåt-

  385. -och vad regeringar kan göra
    för att skapa de rätta strukturerna.

  386. För att hålla tiden vill jag
    att ni sex med en mening-

  387. -utan komman, med en mening säger-

  388. -vad som är det viktigaste
    som regeringar kan göra-

  389. -för att göra det ni gör lättare
    och mer effektivt-

  390. -så att ni får utrymme
    att uppfylla era drömmar.

  391. Jag befarar att du får börja.

  392. -Vilken tur jag har.
    -Det var din mening. Jag skojar.

  393. Jag vill säga
    att vi borde sluta se samhället-

  394. -som en offentlig sektor,
    en privat sektor och civilsamhället.

  395. Vi måste se att vår uppgift
    kräver en gemensam insats.

  396. Jag skulle säga exponering i skolan,
    så att unga ser entreprenörskap-

  397. -som en relevant valmöjlighet
    som gagnar dem direkt.

  398. Regeringen borde sätta sig
    vid samma bord som vi-

  399. -och samarbeta med att komma på
    lösningar på komplexa frågor.

  400. Jag tycker att regeringar måste inse
    att ungdomar inte är framtiden-

  401. -utan nutiden. Vi kan handla direkt.

  402. Vi måste stötta ungdomars initiativ
    nu och inte i framtiden.

  403. Tack för frågan. Regeringar borde
    omvandla ord till handling.

  404. Vare sig det gäller Rwanda
    eller Sverige.

  405. Det är så många resolutioner
    som måste omvandlas till handling.

  406. Jag vänder mig specifikt
    till min regering:

  407. Jag vill att min regering
    vänder blicken inåt och inte utåt.

  408. Det blir en perfekt övergång
    till Gunilla Carlsson.

  409. Som sydafrikan och en som arbetat
    med människorättsfrågor hela livet-

  410. -kan jag säga att Sydafrika inte
    hade fått en människorättsrörelse-

  411. -som satte stopp för apartheid-

  412. -och avslutade vårt orättfärdiga
    system om det inte vore för Sverige.

  413. Jag säger det inte som en överdrift
    eller bara för att jag är här-

  414. -utan för att det är sant.
    Det svenska folket-

  415. -genom International Defence and Aid
    Fund och individer som skrev brev-

  416. -till fångar och deras familjer och
    genom stöd till människorättsgrupper-

  417. -grupper för politiska fångar och
    dödsstraffmotståndare från Sverige-

  418. -skapades den infrastruktur
    som motarbetade apartheid.

  419. Det skapade en ny generation
    av ledare som tog över regeringen.

  420. Det är ett mycket viktigt arv.

  421. Men Gunilla Carlsson
    lär inte vila på Sveriges lagrar.

  422. Hon tänker mycket på vad
    utvecklingssamarbete ska vara nu-

  423. -och under 2000-talet. Jag vill
    låta henne avsluta diskussionen-

  424. -och tala om vart Sverige
    är på väg i det här området-

  425. -och att leda in oss
    på eftermiddagens samtal.

  426. Tack.

  427. Får jag bara...

  428. Det du sa om Sveriges insatser-

  429. -tror jag också handlar
    om att ta ett globalt ansvar-

  430. -för att utveckla
    globala värderingar.

  431. Att ärva och utveckla dem.
    För det som hände-

  432. -under apartheid i Sydafrika-

  433. -var ett förtryck som inte lät
    människor leva sina egna liv.

  434. Vad kunde vi göra åt det?
    Vi kunde gå samman-

  435. -och kämpa för mänskliga rättigheter.

  436. Jag vill tacka panelen,
    för ni påminner oss-

  437. -om att unga inte ska ses som offer.

  438. Mycket utvecklingssamarbete går ut
    på att bekämpa fattigdomens symtom.

  439. Det är en risk att då se människor
    som offer och inte som aktörer.

  440. Det ni har visat
    är att ni är aktörer.

  441. Inte bara att ni har idéer.
    Ni gör verkligen saker-

  442. -och kräver ansvarsskyldighet,
    utrymme och respekt.

  443. Det viktiga med det här forumet-

  444. -är hur vi ska koppla ny teknik,
    marknad och politik-

  445. -till handling och förändring.

  446. I ungas tankar
    finns det mycket kreativitet-

  447. -som kan föra oss samman.

  448. Vi pratade om att vi köper nya
    t-tröjor på grund av märket på dem.

  449. Men när man utvecklar nya marknader,
    nya värderingar, entreprenörskap-

  450. -kan man förhoppningsvis se att man i
    framtiden ägnar sig åt ett av ämnena-

  451. -som Tällberg Foundation har arbetat
    med framgångsrikt: miljöförändringar.

  452. Att man kan hitta nya marknader
    där individer betalar för tjänster.

  453. Nu har vi teknik och måste lära oss
    hur vi får marknader att fungera-

  454. -och hur politiken kan driva nya
    behov och hur vi kan ta ansvar.

  455. Min tanke om det här är att vi måste
    börja med det som driver utveckling-

  456. -alltså människor.
    Det finns många hinder:

  457. Missförstånd och orättvisor, men
    även det som har diskuterats i dag.

  458. Många av er kommer från
    postkonflikt- eller konfliktländer.

  459. Det som kan förändras
    är banden mellan människor.

  460. Klimatförändringar har också effekter
    som kan skada utvecklingen.

  461. Hur kan ekonomi och ekologi
    fungera ihop?

  462. Om vi inte jobbar med den kopplingen
    kan vi inte bekämpa fattigdom.

  463. Det jag lärt mig som biståndsminister
    är att vi måste hitta marknader-

  464. -som tjänar de fattiga.
    Lokalt, regionalt och globalt.

  465. Vi behöver se till att de marknaderna
    är öppna och transparenta-

  466. -och att marknaderna är reglerade-

  467. -så att de tjänar de fattiga.
    Men det räcker inte.

  468. Hur kan vi skydda fattigas politiska
    rättighet att organisera sig-

  469. -så att de får makt, och kräva ansvar
    lokalt, nationellt och globalt.

  470. Som Elinor Ostrom sa handlar
    demokrati inte bara om val.

  471. Det är också att kunna uttrycka
    åsikter, organisera sig och samlas-

  472. -och kunna utkräva ansvar
    och få sina rättigheter skyddade.

  473. Jag har ägnat mig mycket
    åt hur vi kan verka för demokrati-

  474. -i svenskt utvecklingssamarbete
    utifrån det vi vet.

  475. Vad har hänt i t.ex. Sydafrika
    på väg ut ur fattigdomen-

  476. -och mot ökad rättvisa? Det finns
    förstås många utmaningar kvar.

  477. Men det är en förutsättning
    att ha stabila institutioner-

  478. -så att folk kan lita på varandra och
    att man kan investera i nya idéer.

  479. Man måste även
    kräva ansvarsskyldighet.

  480. Därför ska jag fortsätta kämpa för
    mänskliga rättigheter och demokrati.

  481. Och hur ska vi lyckas med det?

  482. Nu ser vi att ekonomin
    och företagen förändras.

  483. Tekniken också, men inte politiken.
    Vi frågade vad regeringar kan göra.

  484. Jag tror att vi behöver konkurrens
    inom politiken-

  485. -men även ökad transparens
    så att vi ser vad som försiggår.

  486. Vi vet mycket i dag,
    men hur får vi transparens?

  487. Det är därför vi i svenskt bistånd
    inför transparensgaranti-

  488. -så att vi kan ställas till ansvar
    och se vad vi ger bistånd till.

  489. Vilka som är aktörer,
    och inte bara att se dem som offer.

  490. I dag har vi kunnat använda de unga.

  491. Som det sades tidigare-

  492. -är de framtidens största tillgång.
    Men det är också en utmaning.

  493. Jordens befolkning
    kommer att bli större än nånsin.

  494. Och hur mycket klarar miljön?
    Sanningen ligger hos de unga.

  495. De har kapaciteten att hantera
    ny teknik och kunskap snabbare-

  496. -än vi. Men regeringar, byråkratier
    och institutioner är konservativa-

  497. -och förändras för långsamt.
    Det jag kan bidra med-

  498. -är att kämpa för rättigheter,
    demokrati och transparens-

  499. -för att uppmuntra den drivkraften
    och föra samman världens unga.

  500. Det är nåt lokalt, som Gabriel sa,
    att ge människor makt.

  501. Vi borde även se
    hur det kan göras globalt.

  502. Vi har rätt väldefinierade
    nationella institutioner.

  503. Men hur är det globalt?
    Där finns mycket att göra.

  504. Men med ungas perspektiv,
    kunskap och kapacitet-

  505. -att hantera ny teknik, tror jag att
    det finns hopp även för politiken.

  506. Tack så mycket och ett stort tack
    till Ismail som drog igång det här-

  507. -och till alla som kom hit
    till Tällberg Foundation och YES-

  508. -som har ordnat så fint
    och fått människor att komma hit-

  509. -för att utbyta perspektiv
    och lyssna och inspireras-

  510. -och lyssna på artister
    och vistas i naturen-

  511. -och träffas på det här sättet.
    Det är ett nöje för svenska UD-

  512. -att hjälpa till med och finansiera
    Tällberg Foundations arbete med det.

  513. Det ni gör här de kommande dagarna
    och det ni gjorde i går-

  514. -hjälper oss att utforma
    vårt arbete i framtiden.

  515. Tack så mycket för att ni kom
    och tack för det ni har gjort.

  516. Översättning: Erik Swahn
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Lokala konflikter och globalt tryck

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kan ungdomars kunskap och kraft vändas och användas för att påverka världen? Många av de åtta i panelen som diskuterar detta vittnar om hur svårt det är att hitta eller skapa jobb. Alla åtta vittnar också om att läget inte är hopplöst. Många unga skapar sina möljligheter själva med olika former av entreprenörskap. I panelen sitter den svenska biståndsministern Gunilla Carlsson (M), tillsammans med arbetsmarknadsministern Nathalie Cely från Ecuador. Där finns också medlemmar från olika ungdoms- och hjälporganisationer från olika hörn i världen, bland annat Nepal, Somalia och Nigeria.

Ämnen:
Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv
Ämnesord:
Arbete, Arbetsmarknad, Barn och ungdom på arbetsmarknaden, Frivilligorganisationer, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Ungdomar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Rework the World

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Inledning

Ulrika Liljeberg, kommunalråd i Leksand, inleder Rework the World, en global sammankomst för att skapa hållbara samhällen och för att globalt hitta lösningar för att skapa arbeten för världens ungdomar. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Mary Robinson om mänskliga rättigheter

Mary Robinson, tidigare irländsk premiärminister, idag en av världens främsta förkämpar för mänskliga rättigheter, talar om vikten av att alla arbetar för att skapa en rättvis värld med anständiga möjligheter till arbete. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Hans Rosling: Framtidens ungdomar, vilka är de?

Hans Rosling berättar om hur världen utvecklats från 1960-talet fram till nu. Medan en miljard jobbar för att kunna flyga på semester kämpar två miljarder för att ha skor till hela familjen. Hur kommer det att se ut om några årtionden? Var kommer framtidens unga att bo? Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Att göra världen till en bättre plats

Kimmie L Weeks, grundare av Youth Action International i Liberia berättar om sitt arbete för att få fungerande lösningar för unga under 30. Och Jennifer Corriero från Kanada talar om vikten av att personligen engagera sig. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Vilken värld ska utvecklas?

Chefen för Bibliotheca Alexandrina, världens mest berömda bibliotek, Ismail Serageldin, pratar om vikten av projekt som Rework the World. Bo Ekman, grundare av Tällberg Foundation, introducerar två Nobelpristagare, Elinor Ostrom som fick Nobelpriset i ekonomi 2009 och Mohan Munasinghe, som var en av dem som 2007 fick Nobels fredspris. Båda talar om hur man med enkla medel kan förändra konsumtionsmönster i världen. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Var finns möjligheterna?

Reeta Roy från kanadensiska Mastercard foundation talar om den kraft som ligger i entreprenörskap. Detta, menar hon, är särskilt viktigt för dem som lever i botten av pyramiden, vilket i praktiken handlar om en miljard människor, alltså en sjättedel av jordens befolkning. Och det är Afrikas unga som behöver vara i fokus. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Lokala konflikter och globalt tryck

Hur kan ungdomars kunskap användas för att påverka världen? Många i panelen som diskuterar detta vittnar om hur svårt det är att hitta eller skapa jobb. Många unga skapar sina möljligheter själva med entreprenörskap. I panelen sitter den svenska biståndsministern Gunilla Carlsson (M) och arbetsmarknadsministern Nathalie Cely från Ecuador. Där finns också medlemmar från olika ungdoms- och hjälporganisationer från bland annat Nepal, Somalia och Nigeria. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Tema Energi

Ett samtal om olika vägar att på ett hållbart sätt lösa världens energiproblem. Deltagare från bland annat Indien, Bangladesh och Norge. Samtalet leds av Anders Wijkman, vice ordförande för Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Tema Städer - föryngra med gröna zoner

Om hur en gemensam vision kan leda till stor förändring. Exempel från staden Flint i Michigan i USA, där man arbetat för att få en grönare stad med återvinning, gröna zoner och biogas, och från Bolivias huvudstad Bogota. Även om vad Västerås hittills uppnått i sitt arbete med att fasa över till biogas. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Entreprenörskap och jobb för jordens fattiga

Den tidigare finansmannen Percy Barnevik, idag ordförande i hjälporganisationen Hand in Hand, talar med näringsminister Maud Olofsson (C) och Emmanuel Dennis Ngongo från Kenya, om hjälp till självhjälp för fattiga genom entreprenörskap. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Ren energi till fattig landsbygd

Solcellslampor kan vara lösningen på inte bara ett utan tre problem, berättar Reema Nanavaty, chef för utecklingen av landsbygden på kvinnohjälporanisationen Sewa, Self Employed Women's Association i Indien. Försäljningen försörjer flera tusen fattiga kvinnor. Det är denna typ av lösningar världen söker, menar flera av talarna i Rework the World. Vi får också lyssna på Ulrich Frei från organisationen Fundes i Latinamerika. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Ett hållbart samhälle - hur kan en förändring uppnås?

Om vilka förutsättningar som krävs för förändring. Med bland andra Aart de Geus, OECD:s vice generalsekreterare i Paris och Maria Wetterstrand, språkrör för Miljöpartiet. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Människans inverkan

Under ledning av Johan Rockström, Stockholm Environment Institute, SEI, diskuterar Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi från Stockholma universitet, och Jonathan Foley från Institute on the Environment från USA den ekologiska balansen med Katherine Richardson Christensen, professor i biologisk oceanografi vid universitet i Århus, Danmark. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Entreprenörskap som förändrar världen

Det finns ett gap mellan det vi vill göra och det vi gör. Framtiden kräver nya redskap för företag och organisationer om vi ska kunna genomföra en förändring. Det säger Carl Mossfeldt, vice ordförande för Tällberg Foundation. Percy Barnevik, i dag ordförande för hjälporganisationen Hand in Hand, och Maud Olofsson, centerpartistisk näringsminister, samtalar om hur entreprenörskap kan hjälpa till att lyfta en fattig landsbygd. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Så skapar vi jobb i Sverige

Om framtida lösningar för hållbara jobb och hur det beskrivs på de politiska agendorna. Med socialdemokraterna Carin Jämtin och Thomas Östros, moderaten Sven Otto Littorin, miljöpartisten Maria Wetterstrand och folkpartisten och EU-minister Birgitta Ohlsson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Robotdagen 2015

Varför arbeta?

Måste vi arbeta, kan vi inte få medborgarlön? Vad händer med vår självbild och vårt värde utan arbete? Om vi ska jobba 8 timmar om dagen, vad ska vi jobba med och hur ska vi få alla att nå dit? Roland Paulsen, författare och doktor i sociologi vid Lunds universitet och Stefan Fölster, chef för Reforminstitutet, debatterar detta. Moderatorer: Helle Klein och Patrik Hadenius. Inspelat den 9 oktober 2015 på Clarion Sign Hotell i Stockholm. Arrangörer: Institutet för framtidsstudier, Dagens Arbete och Forskning och framsteg.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Att vara barn

Under 1800-talet föddes idén om barnens rättigheter, men samtidigt arbetade mängder av barn på livsfarliga fabriker. Vi betraktar 1800-talet ur arbetarbarnets perspektiv.