Titta

UR Samtiden - Rework the World

UR Samtiden - Rework the World

Om UR Samtiden - Rework the World

1700 personer från 120 länder, nobelpristagare, politiker, gymnasieelever, biståndsarbetare, FN-anställda, har samlats i Leksand för att diskutera lösningar för att skapa en hållbar värld. Genomgående teman är vatten, land, och energi. Men också städer, där en allt större del av jordens befolkning bor. Och arbete, med särskilt fokus på arbete för världens unga. Tanken är att i samtalet som arbetsform hitta nya vägar för hållbara lösningar för världen. Några av världens skarpaste hjärnor diskuterar nya vägar tillsammans med hundratals specialinbjudna unga från hela världen. Rework the World är ett samarbete mellan Tällberg Foundation och YES, Youth Entrepreneurship Sustainability. Seminsrierna är inspelade i Leksand den 2 till 4 juni 2010.

Till första programmet

UR Samtiden - Rework the World : Tema Städer - föryngra med gröna zonerDela
  1. Välkomna till den här sessionen
    om att föryngra städer-

  2. -genom gröna investeringar
    och en nollvision för avfall.

  3. Det är lite problem
    med hur vi är placerade här inne.

  4. Vi sitter här uppe och ni där nere,
    men vi får göra så gott vi kan.

  5. Tanken är att vi ska ha-

  6. -två inledningsanföranden
    innan det blir mer av en workshop.

  7. Som ett sätt
    att inleda den här sessionen-

  8. -vill jag ta ett steg tillbaka
    och påminna om-

  9. -utmaningen för "Rework the World".

  10. Vi försöker se om nya idéer-

  11. -nya initiativ, nya projekt, som vi
    vet finns runtom i världen-

  12. -på något sätt kan bidra
    till att bli-

  13. -förändringskrafter
    för mer storskaliga förändringar.

  14. Vilket slags samarbeten
    och vilka slags resurser-

  15. -kommer att krävas för
    att exemplen som vi hör berättas om-

  16. -ska bli något mer än bara exempel?

  17. I de aktuella städerna
    är exemplen väldigt betydelsefulla-

  18. -men vi vill utvidga perspektivet
    till oss alla.

  19. Några olika städer
    finns representerade här.

  20. Jag har ombetts att vara moderator.
    Mitt namn är Göran Carstedt.

  21. Jag har under två år arbetat med
    president Clintons klimatinitiativ.

  22. Där arbetade vi med världens
    40 största städer 2007 och 2008-

  23. -med frågan hur man genom praktiska,
    mätbara, genomförbara projekt-

  24. -skulle kunna minska utsläppen
    av växthusgaser i städerna.

  25. Ni har självmant sökt er hit-

  26. -även om Flint har gjort bra reklam.

  27. Jag tror att de flesta var på stadens
    temasession. Stämmer det?

  28. Utgångspunkten här är att-

  29. -gamla industrier som var basen
    tynar bort och är förbrukade.

  30. Det kan vara skeppsvarv eller
    industriproduktion som lägger ned.

  31. Vi vet att jobb försvinner.

  32. Och vi vet
    att sociala strukturer bryts ned.

  33. Det är en aspekt.
    Flint är förstås ett exempel på det.

  34. Men vi måste utvidga det. Det finns
    städer som är framgångsrika:

  35. London och Shanghai
    - städer som är i tillväxt.

  36. Där måste man också förstå
    att det krävs något nytt.

  37. Därför att...

  38. Om man tar klimatförändringen,
    som står på dagordningen...

  39. Framgångsrika städer
    som ligger i USA-

  40. -släpper ut cirka 20 ton koldioxid
    per person och år.

  41. Storstäder i Europa släpper ut
    7-10 ton koldioxid per person och år.

  42. Vissa är bättre än andra. Stockholm
    är nere på 3,2 ton per person och år.

  43. Men vi vet att ekosystemet-

  44. -bara kan ta upp 1,5 ton
    per person och år i genomsnitt.

  45. Dit måste vi sträva.

  46. Oavsett om man är i en fas
    med minskad industriproduktion-

  47. -eller uppvisar tillväxt
    är utmaningen att ta reda på-

  48. -vad som måste komma i framtiden.

  49. Och...det handlar naturligtvis
    om att mobilisera och revitalisera-

  50. -städer, tätorter, förorter
    och regioner.

  51. Kan det ske? Och i så fall:

  52. Vilka slags initiativ
    kan vi ta lärdom från?

  53. Vi ska börja med en presentation
    från Flint i Michigan.

  54. Det blir tre personer därifrån.

  55. Vi har en presentation från Västerås,
    som har intressanta erfarenheter.

  56. Sedan ger jag några kommentarer och
    exempel, men sedan ska vi alla delta.

  57. Vi sätter oss ned tillsammans
    och reflekterar och jobbar.

  58. Det är en workshop, så man ska jobba,
    men jag återkommer till det.

  59. Så med de orden lämnar jag över till-

  60. -borgmästaren i Flint i Michigan
    Dayne Walling.

  61. Varsågod, ordet är ditt.

  62. God eftermiddag. Jag vill först tacka
    Tällbergstiftelsen och YES-

  63. -och alla samarbetspartners.

  64. Jag har redan lärt mig flera saker,
    som jag tar med till Flint.

  65. Under samtalen i eftermiddag
    hoppas jag att ni får med er-

  66. -något av nytta eller inspiration
    från det som vi går igenom.

  67. Vi kommer också att få höra om
    liknande arbete i svenska kommuner.

  68. Jag borde kanske säga
    att bildspelet i bakgrunden-

  69. -är bilder från Flint i Michigan, som
    ger en uppfattning om hur det ser ut.

  70. De kanske utmanar
    era stereotypa föreställningar-

  71. -eller bekräftar er bild
    av vilka utmaningar vi står inför-

  72. -och hur vi gör saker annorlunda.

  73. Flint är en jättetrevlig amerikansk
    stad. Det är ett medelstort samhälle.

  74. En gång var invånarantalet 200 000.
    Nu är det cirka 100 000.

  75. Den har varit hemvist för General
    Motors och viktiga fackföreningar.

  76. Jag återkommer till det,
    men vi är stolta-

  77. -över att vara en stad
    som har klarat med- och motgångar.

  78. Ni kommer att se att vi arbetar med
    samma slags globala utmaningar-

  79. -som städer ställs inför
    över hela världen.

  80. Det är en relativt ung stad, jämfört
    med bland annat städer i Europa.

  81. Staden grundades 1855. Det var
    en sågverksstad med skogar runtom.

  82. Staden låg mitt i skogen, och då
    föddes en stor timmerindustri.

  83. Sedan kom vi in på vagnstillverkning,
    och kallades faktiskt fordonsstaden-

  84. -för att så många vagnar
    tillverkades där.

  85. De så kallade "hästlösa vagnarna"
    kom med den begynnande bilindustrin-

  86. -med Billy Durant och General Motors.

  87. Så vårt samhälle formades i grunden-

  88. -av ett samhällsklimat präglat
    av industrier och tillverkning-

  89. -under tidigt 1900-tal.

  90. Vi var hemvist för General Motors
    men också för bilarbetarfacket UAW.

  91. I februari 1937 vann fackförenings-
    ledarna en historisk seger-

  92. -mot General Motors. De fick rätt att
    kollektivförhandla för medlemmarna.

  93. Det var första gången i USA som ett
    industrifack hade fått den rätten.

  94. Många andra storföretag i USA,
    bland annat US Steel-

  95. -följde snart deras exempel,
    vilket skapade en medelklass-

  96. -som inte fanns
    under de föregående decennierna.

  97. Vi hade ett antal företag, ett antal
    bostadsområden och konsumenter.

  98. Allt detta bidrog till att skapa
    en hög levnadsstandard-

  99. -en av de högsta per capita
    i USA.

  100. Man efterfrågade dyra tjänster,
    parker och faciliteter.

  101. Bilindustrin förändrades med
    internationaliseringen på 70-talet.

  102. Mycket av välståndet och rikedomarna
    började urholkas.

  103. Flint blev,
    ur den här konferensens perspektiv-

  104. -det man kan kalla urtypen
    för en stad som inte är hållbar.

  105. Man hade en enda industri. Staden var
    bilberoende. Den var på tillbakagång.

  106. Dess upp- och nedgång följde
    hushållens efterfrågan på bilar.

  107. Staden har tyngts av det och kämpat
    under de senaste decennierna.

  108. Som jag sa är befolkningen
    hälften av vad den en gång var.

  109. Skatteunderlaget för fastighetsskatt
    minskade med tio procent på tio år.

  110. Så vi måste ta hand om många
    invånare med allt mindre resurser.

  111. Det var före lågkonjunkturen i USA
    som började för några år sedan.

  112. Arbetslösheten är hög jämfört
    med övriga USA, över 25 procent.

  113. I USA räknas man bara som arbetslös
    om man aktivt söker arbete-

  114. -så ytterligare 20-30 procent
    av vår befolkning-

  115. -uppskattas vara långtidsarbetslös
    eller undersysselsatt.

  116. Det är de utmaningar som vi står
    inför. Jag blev vald i augusti 2009.

  117. Innan dess hade staden
    haft en tillfällig borgmästare.

  118. Mike Brown, som hade den posten,
    ingår i vår delegation här.

  119. Han inledde ett viktigt arbete,
    som ni ska få höra om.

  120. Innan dess hade staden
    några politiskt turbulenta år.

  121. Det saknades direktiv
    för att hantera-

  122. -nationella och internationella
    ekonomiska och sociala förändringar.

  123. Vi har nu ett program för hur staden
    kan bli en stad för 2000-talet-

  124. -som är mer hållbar och som har
    en plan för ekonomisk utveckling-

  125. -för social utveckling
    och för våra stadsdelar.

  126. Så vi tar hänsyn
    till lokala faktorer.

  127. En unik målsättning är att Flint
    inte ska producera något avfall.

  128. Om man känner till svenska städer
    är det kanske inte så märkvärdigt.

  129. Jag har förstått att ert land
    återvinner och återanvänder-

  130. -mer än 95 procent av soporna.

  131. Ni minskar ert koldioxidfotavtryck.
    Ni använder soporna som en resurs.

  132. På platser som Flint i USA, särskilt
    i Mellanvästern, är det tvärtom.

  133. Vi har ännu inte
    återvinningskärl utplacerade i Flint.

  134. Vi lät en entreprenör
    köra bort vårt trädgårdsavfall-

  135. -och dumpa det ute i naturen.

  136. Så vi fick ta fram en plan för
    hur soporna kan minskas till noll.

  137. Det möjliggör ekonomisk utveckling.
    En röd tråd i våra presentationer-

  138. -är hur ekonomisk utveckling
    och miljöinitiativ går hand i hand.

  139. Vi ser möjligheter där och tror
    att vissa lärdomar går att överföra-

  140. -kanske inte till kommuner i Sverige
    som redan har uppnått dessa mål-

  141. -men vissa områden
    kan behöva göra mer.

  142. Det här kan vara aktuellt
    för utvecklingsländer-

  143. -som har möjligheter att kunna
    utnyttja sitt avfall som en resurs.

  144. Det här var konkret
    och lätt att förstå för invånarna.

  145. Det behövs inga krångliga beräkningar
    av koldioxidfotavtryck och utsläpp-

  146. -för att helt enkelt säga att vi ska
    minska på soporna och återvinna.

  147. Vi arbetar på flera olika nivåer
    och olika aktörer samverkar.

  148. Några är representerade här. Ni får
    höra om Swedish Biogas International.

  149. Det här var det pådrivande projektet-

  150. -som fick oss att börja tänka
    i nya banor kring avfallshantering.

  151. Vi har en central kompostanläggning
    nu i Flint.

  152. Där tar vi hand om trädgårdsavfallet
    och får fram jord som används-

  153. -till att bokstavligen göra 400
    hektar gammal industrimark grönare.

  154. General Motors fabriker lovar
    att inte bidra till sopberget.

  155. Men vi måste arbeta med sjukhus,
    skolor och andra företag.

  156. Jag hoppas
    att vi kan diskutera det vid borden.

  157. Vi letar också efter sätt att börja
    med sopsortering för invånarna.

  158. Vi börjar under hösten eller vintern
    och vill nå medelnivån för USA-

  159. -på 40-50 procent.
    Vi vill gärna höra era tankar om det.

  160. Det här är våra planer de närmaste
    tre åren, när vi tar detta jättekliv-

  161. -mot ett samhälle utan avfall,
    som tidigare var icke-hållbart.

  162. Vi arbetar också långsiktigt
    med en omfattande huvudplan-

  163. -för en större och mer genomgripande
    översyn av stadens transportsystem-

  164. -anpassning av byggnader, alternativa
    bränslen, som är mer energieffektiva-

  165. -och för att ändra kulturen.

  166. Vi bor i en stad som har varit
    beroende av bilen på många sätt-

  167. -och det har delvis varit osunt,
    trots att det har gett välstånd.

  168. Vi försöker hitta sätt att ändra
    på den kultur som finns i staden.

  169. Det ger intressanta frågor, speciellt
    för er som var på ledarskapsforumet.

  170. Ledarskap handlar om att lyssna
    på invånarna och möta deras behov-

  171. -men samtidigt vara djärv
    och arbeta för förändringar-

  172. -som en majoritet av invånarna kanske
    inte accepterar eller ens förstår.

  173. Vårt arbete för en hållbar utveckling
    i Flint kan ge intressanta samtal-

  174. -om vad ledarskap innebär, hur det
    utövas i den offentliga sektorn-

  175. -och vilken roll som privata företag
    och ideella organisationer har.

  176. Jag ser fram emot
    att diskutera det ytterligare.

  177. Jag vill nu få upp Tom Guise-

  178. -vd på Swedish Biogas International
    på avdelningen i Michigan.

  179. Han ska berätta mer
    om det här pådrivande företaget.

  180. Sedan ska jag säga några ord
    innan jag presenterar Dwayne Miller-

  181. -som är vice vd
    för den regionala handelskammaren.

  182. I alla våra presentationer
    framkommer-

  183. -hur offentlig och privat sektor
    och universitetet samarbetar.

  184. Vi är stolta över det-

  185. -för det var inte alltid brukligt
    i vår stad, och vi har kommit långt.

  186. Jag ska också kort nämna,
    medan vi presenterar vår delegation-

  187. -att i Flints officiella delegation-

  188. -har vi Steve Montle som är
    koordinator för "Den gröna staden".

  189. Vi har också med oss Martin Seaman,
    som har varit vår konsult-

  190. -i frågor om återvinningssystem.
    Han har tillfört expertkunskap-

  191. -som vi saknade internt, så jag vill
    tacka Martin för hans arbete.

  192. Nu lämnar jag över till Tom.

  193. Tack, borgmästare Walling.

  194. Jag vill tacka Tällbergstiftelsen för
    att vi fick komma och berätta om oss.

  195. Borgmästare Walling talade om
    nollvisionen för avfall.

  196. Jag vill tala om en aspekt
    av biogasanläggningen i Flint-

  197. -excellenscentrum för energi
    i Michigan.

  198. Ni deltog kanske tidigare. Jag vill
    berätta om en gemensam vision.

  199. I den förra sessionen talade panelen
    om hur man måste ha en vision.

  200. Jag kan inte nog understryka det.

  201. Utan en gemensam vision
    når man inte målet.

  202. Det behövs också
    en plan för hur den ska genomföras.

  203. Ni ska få höra hur biogasanläggningen
    och Flint fick en gemensam vision-

  204. -och hur vi arbetar för att genomföra
    den, och hur processen fortsätter.

  205. Först vill jag presentera Amy Butler
    från MEDC.

  206. Michigan Economic Development
    Corporation hade en nyckelroll-

  207. -så jag vill ge Amy en eloge.

  208. Allt började 2007.

  209. Sveriges vice statsminister Maud
    Olofsson träffade guvernör Granholm.

  210. När de träffades insåg de att de hade
    samma vision. Det blev startskottet.

  211. Vice statsministern ville exportera
    svensk miljöteknik-

  212. -och delstaten Michigan
    sökte sig bort från bilindustrin.

  213. En sak som de hade gemensamt
    var miljöteknik.

  214. De fann varandra,
    och så började vår resa.

  215. Efter mötet i Detroit i Michigan
    reste vår guvernör till Sverige.

  216. Hon träffade 75 vd:ar i Sverige
    och många miljöteknikföretag.

  217. Det påminner lite
    om de här fyra dagarna.

  218. Hon träffade många,
    och hon träffade Swedish Biogas.

  219. De inledde en dialog,
    och lade ned mycket arbete.

  220. Det resulterade i den svenska
    "triple helix"-modellen.

  221. Ni är kanske bekanta med den.

  222. Det är privata företag, universitet
    och de styrande i samverkan.

  223. Vi tog med oss den idén från Sverige.

  224. Sex excellenscentra bildades
    för batterier och cellulosaetanol...

  225. Men det vi ska tala om i dag
    är satsningen på biogas.

  226. Man arbetade för en gemensam vision
    för dessa excellenscentra för energi.

  227. Efter mycket arbete kom Sveriges kung
    till Michigan i september 2008-

  228. -och tog det första spadtaget
    till en biogasanläggning i Flint.

  229. Det vi lärde oss av våra erfarenheter
    är att det krävs en gemensam vision.

  230. Här var det miljöteknik.
    Vi fick en samarbetspartner.

  231. Sverige hade 40-50 års
    samlad erfarenhet av miljöteknik.

  232. Michigan och Flint var ute efter
    nya idéer, precis som vi här i dag.

  233. Vi kunde börja att komma bort
    från den gamla industrimodellen-

  234. -och skapa nya jobb
    inom miljöteknikbranschen.

  235. Sedan kan man fråga vad vi gör. I
    Flint bygger vi en biogasanläggning.

  236. Det görs etappvis,
    och man kan dra vissa lärdomar.

  237. I den första etappen tar vi avfall
    och slam och framställer en produkt.

  238. Det är biogas.

  239. Den andra etappen innebär
    att uppgradera gasen till biometan.

  240. I USA har vi ett utbyggt gasnät
    så vi ska distribuera gasen-

  241. -som kan användas
    till fordonsbränsle.

  242. Den här processen är inte ny
    för Sverige, men det var nytt i USA.

  243. Det krävdes hårt arbete och många
    möten för att nå så här långt.

  244. Nu har vi en ny ledning i Flint.
    När vi har kommit halvvägs-

  245. -ser vi att etapp tre,
    med Sverige som förebild-

  246. -är att ha en rötanläggning
    med flera olika substrat.

  247. Då undviker vi soptippar
    och kan nå nollvisionen för avfall-

  248. -och gasproduktionen ökar. I USA
    måste vi satsa mer på biogödsel-

  249. -så att avfallsprodukter
    går tillbaka till åkrarna.

  250. Det här gör vi,
    och det verkar vettigt.

  251. Skatteintäkterna ökar. Staden och
    Swedish Biogas äger hälften var.

  252. Så det är ett samverkansavtal. Vi kan
    också visa upp tekniken i USA.

  253. Vi vill bygga en biogasanläggning
    som andra städer i USA kan studera.

  254. Intressant är...
    Jag nämnde "triple helix"-modellen:

  255. Samverkan mellan företag, universitet
    och staden.

  256. Vi sitter på två stolar: Vi är ett
    privat företag som framställer gas-

  257. -men vi marknadsför också energi
    med utgångspunkt från Flint.

  258. Vi förespråkar biogas
    och är knutna till universitetet-

  259. -så vi har forskningsresurser.
    Vi forskar om rötprocesser-

  260. -om biometan som fordonsbränsle
    och om ny användning för biogas-

  261. -i bränsleceller och stirlingmotorer,
    inte bara i kraftvärmeverk.

  262. Det är mycket på gång. Vi har också
    ett kommersiellt forskningslabb.

  263. Processen har två delar: Vi bygger
    en demonstrationsanläggning i Flint-

  264. -och skapar ett företag som behöver
    arbetskraft, och vi utbildar folk.

  265. Vi skapar gröna jobb,
    men det är en process som tar tid.

  266. Vi har faktiskt bara
    tagit det första steget.

  267. Jag vill att ni får med er vad vi
    har lärt oss under resans gång.

  268. Jag själv har lärt mig
    att det krävs en gemensam vision.

  269. Sveriges regering, Flint, Michigan
    Economical Development Corporation-

  270. -Swedish Biogas och Kettering
    University. Alla hade samma mål.

  271. Sedan vill jag betona
    att den tredelade modellen fungerar.

  272. I USA samarbetar sällan universitet,
    de styrande och privata företag.

  273. Jag måste säga,
    eftersom många unga är här-

  274. -att jag själv har fått stort utbyte
    av studenterna på universitetet.

  275. Jag har förut mest arbetat
    i privata företag.

  276. Unga människor bidrar
    med nya, fräscha idéer.

  277. De utmanar en, så att man börjar
    ifrågasätta sin världsbild.

  278. Universitet bidrar med professorer-

  279. -men en oväntad bonus var
    studenterna. Det har varit jättebra.

  280. Det måste också löna sig ekonomiskt.

  281. Någon sa: "Siffrorna ska vara svarta
    i ett grönt företag."

  282. För att det ska vara hållbart
    måste det vara lönsamt.

  283. Det är bra med bidrag i början-

  284. -men i förlängningen
    måste idéerna som vi lägger fram-

  285. -vara lönsamma,
    för folk lever under press.

  286. Den goda nyheten är att man kan
    vara grön och samtidigt tjäna pengar.

  287. Man ska inte underlåta att säga det.

  288. Jag vill slutligen säga att det krävs
    bra samarbetspartners.

  289. Staden Flint, företag, Swedish Biogas
    och universitetet samarbetar.

  290. Borgmästaren nämnde utmaningar,
    men hela regionen har satsat-

  291. -och motgångar kan kanske
    öka viljan till gemensamma krafter.

  292. Vi hoppas att bli klara med
    anläggningen och kunna expandera.

  293. I regionen, i delstaten Michigan,
    finns redan många städer-

  294. -och industrier
    som har visat intresse.

  295. Det beror nog på att vi drog igång.
    Vi vill bygga en bra framtid i Flint.

  296. Tack ska ni ha.

  297. Ni ser hur viktigt det är för oss
    i Flint med den ekonomiska aspekten.

  298. Miljöaspekten och den ekonomiska
    utvecklingen väger lika.

  299. Projektet med Swedish Biogas
    är ett sådant bra enskilt exempel.

  300. Vi vill också ge en inblick i hur
    våra företagare tar till sig planen-

  301. -och möjligheterna
    för de privata företagen.

  302. Duane Miller är vice vd
    för handelskammaren i Genesee.

  303. Han kan berätta om deras roll.

  304. Han är på väg. Stadsfullmäktiges
    ordförande Delrico Lloyd är här.

  305. Ni hörde honom kanske
    presentera staden tidigare.

  306. Vi är stolta över
    all samverkan-

  307. -inte bara utanför stadsledningen
    utan också inom stadsledningen.

  308. Vi har ju verkställande, rättskipande
    och beslutande organ.

  309. Alla måste samarbeta
    för att man ska lyckas.

  310. Nu hälsar jag Duane välkommen.

  311. Tack, borgmästaren.
    - Och god eftermiddag.

  312. Även jag vill tacka Tällberg-
    stiftelsen som sponsrar konferensen.

  313. I går när jag kom in och såg
    1 700 personer blev jag häpen.

  314. Men det
    som fångade min uppmärksamhet-

  315. -var att mer än hälften
    var yngre än 35 år.

  316. Det ger mig förnyat hopp-

  317. -om att nästa generation
    kommer att segra.

  318. Det känns mycket, mycket bra
    och tryggt.

  319. Jag vill nämna några som har arbetat
    med att diversifiera ekonomin.

  320. Först Howard Croft,
    som är en god förkämpe för vår stad.

  321. Howard är ägare och vd
    i ett solvärmeföretag.

  322. Det har redan gynnat vårt samhälle,
    för Howard skapar arbetstillfällen.

  323. Neil Sheridan grundade Tech Works-
    programmet på Kettering University.

  324. Det är en resurs som ger ekonomisk
    tillväxt och ökat samarbete-

  325. -för Flint och Michigan.
    Han har arbetat med borgmästaren-

  326. -och många företrädare
    för offentlig och privat sektor-

  327. -för att kunna erbjuda
    högteknologiska jobb i vår region.

  328. Steve Hamlin är transportchef-

  329. -för kollektivtrafiken
    i Genesee County.

  330. Hans bakgrund
    inom biologisk sanering-

  331. -ultrafiltrering och försäljning
    av industrikemikalier-

  332. -gör honom till den rätte
    att genomdriva förändringar.

  333. Alicia Booker leder Career Alliance
    som utvecklar arbetskraft.

  334. Organisationen är inriktad på att
    skapa jobb och utveckla kompetens.

  335. Career Alliance har en viktig roll
    när vi förhandlar i Genesee-

  336. -och försöker locka företag
    till regionen-

  337. -eller behålla
    företag som redan finns där.

  338. Att skapa nya jobb
    och diversifiera vår ekonomi-

  339. -är det som vi är helt inriktade på
    i Genesee County - vår region.

  340. Jag tänker berätta om den regionala
    handelskammaren i Genesee-

  341. -och om att bibehålla och locka till
    sig företag - hur viktigt det är.

  342. Jag vill säga något om Buick City
    och det handlar egentligen om...

  343. ...en process
    som har tagit oss fem år.

  344. Vi har gjort tomma industriområden
    produktiva.

  345. Vi fick gröna vinster-

  346. -när vi diversifierade ekonomin
    och fick dit nya företag.

  347. Sedan vill jag förmedla några av mina
    tankar om konferensen så här långt.

  348. Den regionala handelskammaren i
    Genesee är en företagsorganisation-

  349. -som strävar efter och arbetar för
    att förbättra företagsklimatet-

  350. -och investeringsklimatet
    i vår region.

  351. Vi ska underlätta
    strategiskt samarbete-

  352. -mellan offentliga, privata,
    och ideella aktörer-

  353. -och maximera den ekonomiska
    tillväxten i Flint och Genesee.

  354. Vi är i grunden en ledarskaps-
    organisation för näringslivet-

  355. -som arbetar för ett samarbete
    med maktcentra i regionen.

  356. Med andra ord samverkar vi
    med privata företag-

  357. -lagstiftande församlingar
    och styrande organ-

  358. -på lokal, delstatlig
    och federal nivå.

  359. Vi har inga lagstadgade
    åtaganden eller befogenheter.

  360. Vi har breda kunskaper.
    Våra specialkunskaper gör att vi kan-

  361. -föreslå och använda oss av
    förändringar i lagar och direktiv-

  362. -så att vårt ekonomiska fotavtryck
    - vårt välstånd - kan växa.

  363. Ser man till
    den ekonomiska utvecklingen-

  364. -bekostas våra insatser av
    investerare från den privata sektorn-

  365. -regeringen,
    staden Flint och regionen-

  366. -och icke vinstdrivande stiftelser,
    som C. S. Mott Foundation.

  367. Viktigt är att ekonomisk utveckling
    kan vara en komplicerad process-

  368. -som kräver kvalificerade
    arbetsinsatser.

  369. Vi är inriktade på två huvudområden:

  370. Att behålla företag
    och locka dit nya.

  371. Det skapas nya jobb
    när lokala företag växer-

  372. -genom att erbjuda attraktiva
    produkter till marknaden.

  373. Man erbjuder
    redan existerande varor och tjänster-

  374. -eller utvecklar nya varor
    och tjänster för nya marknader.

  375. För att behålla företagen
    gör vi en mängd insatser.

  376. Vår personal gör hundratals besök
    varje år hos lokala företag.

  377. Vi sammanför potentiella investerare-

  378. -med företag som kan erbjuda tjänster
    inom en mängd områden.

  379. Det gör vår region attraktiv.

  380. Vi är en förbindelselänk
    mellan mäklare, kommunen-

  381. -delstaten, leverantörer-

  382. -och lokala icke vinstdrivande
    organisationer.

  383. Vi erbjuder våra tjänster-

  384. -och gör allt för att hjälpa företag,
    så att de blir framgångsrika.

  385. Ett exempel på det-

  386. -är Diplomat Specialty Pharmacy.

  387. Vi hörde av oss
    till det här företaget-

  388. -till Diplomat Specialty Pharmacy.

  389. Det är en organisation
    som har haft en enastående tillväxt-

  390. -under de senaste åren.

  391. Diplomat specialiserar sig
    på allvarliga sjukdomar:

  392. Cancer i fjärde stadiet eller aids.

  393. Om man inte får behandling
    för dessa sjukdomar-

  394. -i rätt tid, så kommer man att dö.

  395. Som jag sa har Diplomat
    haft en enastående tillväxt.

  396. De hade en affärsmodell som gjorde
    att de ville decentralisera-

  397. -eller centralisera någon annanstans.

  398. Vi sammanförde alla
    som behövdes vid bordet-

  399. -för att övertyga Diplomat
    om att stanna kvar.

  400. De stannar inte bara kvar.
    De tänker också investera.

  401. För att kunna behålla Diplomat kvar-

  402. -konkurrerade vi ut andra delstater
    som ville locka bort dem från Flint-

  403. -med vad vi kunde erbjuda
    i form av arbetskraftsutveckling.

  404. Det ledde fram till att Diplomat-

  405. -investerar tolv miljoner dollar
    i Flint i Michigan.

  406. Ännu viktigare är att de kommer att
    skapa 1 000 jobb de närmaste åren.

  407. Och inom femton år
    kommer de att skapa-

  408. -5 000 jobb på vår ort.

  409. Det visar hur arbetet för att behålla
    företagen - samt företagsbesök-

  410. -kan få företagen att stanna.

  411. Den regionala handelskammaren är
    alltså dit investerare ska vända sig.

  412. Vi har fått ökad betydelse
    för dem som kommer med nya synsätt.

  413. Och vi visar hur och varför
    återvinning är betydelsefullt.

  414. I vår stad har vi tiotals hektar
    av förorenad tomtmark.

  415. Där låg tidigare General Motors.

  416. Att sanera tomterna
    var nästan omöjligt.

  417. Därför att enligt federala lagar
    ligger ansvaret för miljöskador-

  418. -hos ägaren.

  419. Det var svårt för oss-

  420. -att överföra äganderätten
    till en potentiell investerare.

  421. Nu vill jag få upp Mike Brown.

  422. Han var den som hade visionerna-

  423. -för hur vi skulle kunna locka dit
    investerare-

  424. -och förverkliga planerna
    för Buick City.

  425. Tack, Duane.

  426. Jag är kort. - Tack, Duane. Jag tar
    gärna tillfället att säga något.

  427. I fjol var jag tillfällig borgmästare
    i Flint under sex månader-

  428. -innan vi fick Dayne Wallings
    spännande ledarskap.

  429. Ni har hört stadsfullmäktiges
    ordförande Delrico Lloyd.

  430. Vi har en ny, ung, vital ledning
    i Flint.

  431. Vad vi behövde...
    Vi hörde från Obamas regering-

  432. -att de skulle komma med åtgärder
    efter bilindustrins kris.

  433. De skulle gå in på orter som
    drabbades av General Motors konkurs.

  434. Vi visste att om vi
    inte kunde lägga fram en plan-

  435. -skulle vi inte få hjälp
    från regeringen.

  436. Det gick inte att bara sträcka ut
    händerna och säga: "Stackars oss!"

  437. "Snälla, ge oss resurser,
    så att vi kan klara den här krisen."

  438. Vi var tvungna att ha en plan.
    Vi samlade alla ortens resurser.

  439. Det jag verkligen har hört sägas
    de senaste två dagarna-

  440. -är att man måste samarbeta.

  441. Man behöver de unga, ny energi, högre
    utbildning...

  442. Det behövs samarbetspartners
    från olika delar i samhället.

  443. Det krävdes inte genialitet.
    Vi sa bara till oss själva:

  444. "Vi har stora arbetskraftsresurser.
    Vi har högre lärosäten."

  445. "Vi har tre större sjukhus."
    De har en mycket bra ledning.

  446. Vi behövde få med alla,
    så att vi kunde utarbeta en plan.

  447. När Obamas regering kom till vår stad
    kunde vi räcka över en färdig plan.

  448. Anledningen till att Duane
    bad mig komma upp hit-

  449. -är att vi har 550 hektar
    med industriområden-

  450. -som en gång var arbetsplats
    för 80 000 personer i Flint.

  451. Nu arbetar 5 500 personer där.

  452. Så vi var tvungna att genomföra stora
    förändringar, och få dit nya idéer.

  453. Vi fick förlita oss
    på ortens egna resurser.

  454. Vi har skapat en dialog
    med delstaten och regeringen.

  455. Buick City ska bli det första
    pilotprojektet i landet-

  456. -där man tar hundraåriga fastigheter
    där det har varit tung industri-

  457. -och förvandlar dem till lokaler
    där invånarna i Flint kan få jobb.

  458. Förra veckan var vi i Washington.

  459. Regeringen lovade 800 miljoner dollar
    till General Motors fabriksområden.

  460. Och området som är först på tur
    är Buick City.

  461. Där hoppas vi
    att det ska bli ett transportnav-

  462. -där man lastar varor mellan olika
    transportmedel för export och import.

  463. Det kommer att ge nya jobb.

  464. Så Diplomat Pharmacy
    ligger i södra delen av staden-

  465. -och Buick City-området, som får
    nytt liv, i norra delen av staden.

  466. Det blev möjligt för att
    vi samverkade och utarbetade en plan-

  467. -som vi presenterade
    för delstaten och regeringen.

  468. Återigen: Att arbeta tillsammans,
    och få med unga människor-

  469. -och utarbeta en plan. Det tror vi
    kommer att leda oss i rätt riktning.

  470. Till sist vill jag berätta om
    energibesparingarna.

  471. I projektet med Swedish Biogas
    investerar Sverige 3 miljoner dollar.

  472. Michigan investerar
    ytterligare 1 miljon.

  473. C. S. Mott Foundation
    bidrar också till det projektet.

  474. Satsningen på energiutveckling-

  475. -blir den tredje faktorn som ska få
    orten att utvecklas i rätt riktning.

  476. Tack, Mike.

  477. Ni förstår varför jag bad honom
    komma hit. Vilken glöd!

  478. För två veckor sedan gav regeringen
    oss alltså 800 miljoner dollar.

  479. Det ska gå till åtgärder på alla
    General Motors industriområden.

  480. Delstaten Michigan fick 181 miljoner.

  481. Att vi har det första området
    som ska åtgärdas-

  482. -är verkligen
    ett stort lyft för vår ort.

  483. Vi tackar borgmästare Walling
    för arbetet som han har lagt ned.

  484. Vi har flera andra projekt,
    som jag vill berätta om.

  485. När vi satsade på att diversifiera
    ekonomin fick vi fyra stora vinster-

  486. -som antingen direkt eller indirekt
    fokuserar på-

  487. -att påverka energianvändningen
    eller miljön.

  488. Vi kunde bistå företaget Magna-

  489. -som bygger elmotorer
    åt bilföretaget Ford.

  490. Vår ort var ju präglad av
    General Motors. Nu tar vi dit Ford.

  491. Fordmotorer kommer
    att tillverkas där, i Genesee County.

  492. Vi har också kunnat...
    Det kommer att ge runt 525 jobb.

  493. De investerar 70 miljoner dollar.

  494. Vi har också lyckats få...

  495. Det här blir en attraktion. Vi fick
    dit ett företag utifrån förra året.

  496. Det heter Woodworth Heat Treatment.

  497. De återvinner enormt stora motorer
    och lager från industrier.

  498. De rengör lagren
    och skickar tillbaka dem-

  499. -till vem det nu är
    som äger dem.

  500. Woodworth innebar en investering på
    20 miljoner dollar från deras sida-

  501. -och 55 miljoner dollar
    eller 55 nya jobb för oss.

  502. Det krävdes faktiskt en skatterabatt
    och att staden gick in med pengar.

  503. General Motors är kvar i Genesee
    County, kvar i Flint i Michigan.

  504. För Chevrolet Volt-fabriken
    krävdes det också att vi samverkade.

  505. De tillverkar batterier
    till General Motors hybridbilar.

  506. General Motors
    måste investera 202 miljoner dollar.

  507. Men det kommer
    att leda till 240 nya jobb på orten.

  508. Sammanfattningsvis tycker vi
    att vi har gjort stora framsteg.

  509. Budskapet vi vill förmedla till er-

  510. -är att genom samverkan
    mellan de styrande och privat sektor-

  511. -och stiftelser...

  512. ...så kan vi skapa
    en gemensam framtidsvision.

  513. Mycket kan åstadkommas
    som ingen enskild aktör-

  514. -kan uppnå på egen hand.

  515. I Flint
    och Genesse County i Michigan-

  516. -har vi hittat några svar på frågan
    hur vi ska bygga en grön ekonomi.

  517. Men vi har fler frågor
    än vad vi har svar.

  518. Vi hoppas
    att det här globala toppmötet-

  519. -gör att vi kan dela med oss
    av erfarenheterna-

  520. -och lära från andras erfarenheter.
    Vi går in i framtiden tillsammans.

  521. Och gemensamt kan vi göra framtiden
    hållbar och förnybar-

  522. -genom utbytet av idéer
    och tekniska lösningar. Tack.

  523. Tack så mycket...

  524. Här har vi en ny, ung borgmästare.

  525. Walling
    valdes så sent som förra året.

  526. Det var modigt. Han är djärv.

  527. Nollvisionen för avfall
    är inspirerande och ger förändringar.

  528. Det är en bra berättelse om ny
    samverkan och nya samarbeten.

  529. Jag föreslår att vi väntar med frågor
    och tar vår andra presentation.

  530. Sedan lämnar vi över till borden.

  531. Vi har folk från Flint här.
    Så kan vi ägna oss åt diskussion.

  532. Nästa talare är från Västerås.

  533. Det är Andreas Porswald, som också
    har intressanta saker att berätta.

  534. Tack. Det är en ära att få vara här-

  535. -och prata om grön teknologi
    och hållbara lösningar.

  536. Jag heter Andreas Porswald och
    är styrelseordförande i Växtkraft.

  537. Biogasanläggningen i Västerås
    ligger cirka tio mil från Stockholm-

  538. -som ni kan se på kartan här.
    Den ligger i östra Sverige.

  539. Staden Västerås
    och Västmanlands län-

  540. -har cirka 300 000 invånare-

  541. -vars avfall samlas in.

  542. Varför bildades företaget?

  543. Det var i början av 1990-talet,
    och idén kom från lantbrukare-

  544. -runtom Västerås.

  545. De träffade politiker från Västerås
    och Västmanlands län-

  546. -för att diskutera biogasproduktion.

  547. Lantbrukarna ville ta vara på
    näringsämnena i avfallet.

  548. Och politikerna i Västerås ansåg
    att det produceras för mycket avfall.

  549. Avfall kan bli en resurs:
    Vi kan återvinna material.

  550. Näringsämnen i avfall
    kan gynna lantbruket.

  551. Till exempel binder det
    fosfor och kväve.

  552. Och vi måste minska på
    fossila bränslen-

  553. -för att kunna hantera
    klimatförändringarna.

  554. Varför producerar vi biogas i
    Västerås och andra orter i Sverige?

  555. För Västerås
    och företaget Svensk Växtkraft-

  556. -handlar det om att framställa
    fordonsbränsle och biogödsel-

  557. -från matavfall och jordbruksgrödor.

  558. Det kallar vi
    för Växtkraftkonceptet.

  559. Växtkraft är en biogasanläggning, där
    hushålls- och restaurangmatavfall-

  560. -rötas
    tillsammans med odlad vallgröda-

  561. -och fettavskiljarslam från storkök.

  562. Biogasen som produceras-

  563. -kan användas
    som miljöbränsle i motorfordon.

  564. Vi får också biogödsel
    som restprodukt.

  565. Det kan spridas på åkrarna,
    som ett organiskt gödselmedel.

  566. Växkraftkonceptet
    skapar ett hållbart kretslopp-

  567. -för energi och näringsämnen.

  568. Vi knyter samman staden Västerås
    med landsbygden.

  569. Samarbete är nyckeln till framgång.

  570. Lantbrukare är delägare.
    De tar hand om gödseln.

  571. Vi har långsiktiga avtal
    med kommunens bussbolag-

  572. -och en stor del av de 150 000
    hushållen källsorterar matavfallet.

  573. Vi genomför också informations-
    kampanjer för barn varje år.

  574. Cirka 10 000 barn i Västmanlands län-

  575. -får information om källsortering,
    särskilt av organiskt avfall.

  576. Vi har också återkommande kampanjer
    som når alla hushåll.

  577. Det finns
    cirka 300 000 invånare i regionen.

  578. Det är viktigt, som vi hörde
    från Flint, att vi har forskare.

  579. Utvecklingsarbetet sker ihop med
    Mälardalens högskola i Västerås-

  580. -och Sveriges lantbruksuniversitet.

  581. I stora drag
    ser produktionen ut så här:

  582. Vi har en anläggning i Västerås,
    som producerar biogas och biogödsel.

  583. Vi uppgraderar biogas
    och har tankstationer för bussar.

  584. Vi har påfyllningsställen
    för gasbehållare.

  585. Vi har gasledningar i Västerås
    och lagrar ensilage vid anläggningen-

  586. -och har utplacerade tankar
    för lagring av flytande biogödsel.

  587. Ägarna till bolaget är Vafab Miljö-

  588. -ett avfallsföretag
    som ägs av Västmanlands kommuner.

  589. Vafab äger 65 procent.

  590. Så har vi Mälarenergi, det lokala
    energibolaget, som äger 32,5 procent.

  591. Tre lantbrukare äger 2,5 procent.

  592. På den här bilden
    ser man biogasanläggningen.

  593. Där är mottagningshallen. De stora,
    vita plastsäckarna innehåller grödor.

  594. De är på vänster sida för er.

  595. Bakom mottagningshallen ligger
    rötkammaren. Den är grå till färgen.

  596. På höger sida
    ser ni mobila gasbehållare.

  597. Och det till höger som ser ut
    som ett cirkustält innehåller gödsel.

  598. Byggnaden i vitt och orange
    är uppgraderingsanläggningen.

  599. Här är en skiss över processen.

  600. Vafab levererar
    källsorterat, rent, organiskt avfall.

  601. Man köper in biogas
    från reningsverket.

  602. På Växtkrafts anläggning
    bearbetas avfall och vallgröda-

  603. -och biogasen
    uppgraderas till fordonsbränsle.

  604. Lantbrukarna,
    som är sjutton till antalet-

  605. -odlar vallgröda och får fabrikens
    restprodukt till sina odlingar.

  606. Vi säljer fordonsbränsle, och biogas
    som går till bilproduktion-

  607. -eller till el och uppvärmning.

  608. Här ser ni några bilder. Vi har runt
    46 stadsbussar i Västerås-

  609. -som är biogasbussar-

  610. -och tio sopbilar-

  611. -och cirka 500 bilar
    och andra lätta transportfordon-

  612. -som körs på biogas.

  613. Vad har vi åstadkommit hittills
    i projektet?

  614. Vi har levererat biogas till bussar
    och bilar sedan oktober 2004-

  615. -och levererat biogas till allmänna
    tankstationer i Stockholm sedan 2008.

  616. Vi har tagit hand om
    organiskt avfall sedan juli 2005.

  617. Och vi använder vallgröda
    i biogasproduktionen sedan 2007.

  618. Lantbrukarna
    använder biogödsel sedan 2006.

  619. I maj i år blev det godkänt-

  620. -med biogödsel
    för ekologiska odlingar.

  621. Vad har vi lärt oss
    under projektets gång?

  622. Kunde vi ha gjort det här
    utan politiska beslut?

  623. Kunde vi ha gjort det här
    utan lantbrukarna? Mitt svar är nej.

  624. Lantbrukarna tillsammans med
    de 300 000 invånarna i regionen-

  625. -är våra nya gröna hjältar
    för en hållbar utveckling-

  626. -för det är de som har gjort jobbet
    i sina hushåll.

  627. Vi kan göra mer för att staden, och
    regionen, ska bli mer miljövänliga.

  628. Vi har nu stött på problem-

  629. -för biogas används allt mer
    till bilar och bussar.

  630. Det är sådan efterfrågan att man
    måste bygga en ny rötkammare-

  631. -eller använda sig av torrötning
    av sorterat avfall-

  632. -vilket ger en kvalitet som inte
    lämpar sig för biogasanläggningen.

  633. Så vi funderar på
    att bygga en ny rötkammare.

  634. Vi kan uppgradera gas från soptippar
    till fordonsgas av hög kvalitet.

  635. Nu går vi vidare
    med det här projektet-

  636. -och det är betydelsefullt att vi får
    komma hit och diskutera det. Tack.

  637. Tack, Andreas.

  638. Jag tänkte bidra
    med en liten historia.

  639. Jag arbetade med Clintons
    klimatinitiativ för 40 storstäder.

  640. Ett exempel på föryngring-

  641. -eller på hur man i grunden
    förändrar en storstad-

  642. -är staden Bogotá.

  643. Ni känner kanske till den. Bogotá
    i Colombia var för femton år sedan-

  644. -en stad
    som inte ens gick att besöka.

  645. Hög kriminalitet...mord...

  646. Det var en stad
    med extremt stora problem.

  647. De har haft två borgmästare
    de senaste 10-15 åren.

  648. En av dem är Enrique Peñalosa
    som hade en vision för staden-

  649. -en idé om
    att staden är till för människorna.

  650. De enda demokratiska platser som
    finns i staden för människorna-

  651. -är där vi går till fots
    och möts som människor.

  652. Så staden
    måste organiseras runt människorna-

  653. -inte runt bilarna
    och inte runt transportmedlen.

  654. Han kom in med den idén. Det fanns
    en biståndsplan från Japan-

  655. -med nya trafikleder och vägar.

  656. Det skulle bli ett nytt, modernt
    transportsystem för miljarder dollar.

  657. Han trotsade det. Han tog dollarna
    men byggde inte trafiklederna.

  658. Han tog bort bilarna
    från stadskärnan.

  659. Han använde pengarna till bibliotek
    och parker, och gjorde staden grön.

  660. De som är intresserade kan ta reda
    på mer. Resultaten är helt otroliga.

  661. Närvaron i skolan har ökat med 40%.
    Brottsligheten har minskat med 70%.

  662. Investerarna återvänder.
    Det är otroligt intressant.

  663. Det här leder in på det
    som jag vill att vi begrundar:

  664. Genomgripande förändring.
    Att föryngra städer och regioner.

  665. Det kräver förstås ledarskap.
    Vi har hört många berätta:

  666. De två som vi hörde nyss - men också
    tidigare från bland annat Bronx.

  667. Vad kan vi lära oss?
    Och hur tolkar vi det här?

  668. Det handlar om ledarskaps-
    utmaningar och nya samarbeten.

  669. Åter till Enrique Peñalosa:
    När han förbjuder bilar i centrum-

  670. -kan man tycka att det är enkelt, för
    70 procent av väljarna saknar bil.

  671. Men de 30 procenten som hade bil
    hade makten.

  672. Han fick skicka familjen till Kanada,
    för de fick så många hot.

  673. Det krävs modiga ledare för att
    få till stånd verkliga förändringar.

  674. Så vi återkommer
    till ledarskapsutmaningar.

  675. Och den andra frågan
    är hur man får med sig de unga.

  676. Det måste finnas med
    på dagordningen.

  677. Som förändrare, som entreprenörer.
    Där finns ett stort socialt kapital.

  678. De måste förstås
    vara med och forma sin egen framtid.

  679. Nu går panelen ned. Vi har 8-12
    personer från Flint vid olika bord.

  680. Vi har 4-5 personer från Västerås.

  681. Det finns
    folk från till exempel Botkyrka här.

  682. Så sätt i gång!
    Ni ska få tjugo minuter-

  683. -så kl. 18.10 ska vi stämma av
    och höra hur diskussionerna går.

  684. Vi ska se
    om ni har något att berätta.

  685. Vi får se vad som kommer
    ut ur den här processen.

  686. Blir det bra?

  687. Det var ett starkt bifall!

  688. Tack. Vi kan ta upp dem igen
    om det behövs. Nu kör vi i gång.

  689. Okej...

  690. Vi måste tänka på tiden.

  691. Jag föreslår att vi tar tio minuter-

  692. -för att höra vad ni har pratat om.

  693. Vilka utmaningar eller frågor
    har kommit upp till diskussion?

  694. Är det någon som vill börja?

  695. Ni har säkert exempel på berättelser.
    Vi har någon här.

  696. -Där kommer en mikrofon.
    -Tack så mycket.

  697. Vi diskuterade ett antal utmaningar.

  698. Jag vet inte
    om vi förväntas komma med lösningar.

  699. En av utmaningarna som vi pratade om
    är vår traditionella modell-

  700. -där företagen och politikerna
    fattar beslut, och folk lyder.

  701. Företag och politiker skapar jobb,
    så det definierar samhället.

  702. En av utmaningarna, som vi inte
    nödvändigtvis har någon lösning på-

  703. -är om vi kan tänka
    utanför de traditionella ramarna-

  704. -som innebär att någon annan fattar
    beslut, och vi rättar oss efter dem.

  705. Var det något mer?

  706. Jag vill fråga: När du sa företag
    menar du stora eller små företag?

  707. Storföretag, särskilt på de många
    orter som domineras av ett företag.

  708. Jag ska försöka att ge ett svar.

  709. Jag heter Howard Croft.
    Min kollega nämnde mig förut.

  710. Det var jag
    som grundade en solvärmefabrik.

  711. När jag kom in i solvärmebranschen
    återvände jag till staden.

  712. Jag gick helt enkelt till...

  713. Jag tog helt enkelt och knackade på
    hos borgmästaren, gick in och sa...

  714. Folk vill oftast ha något.
    Kommunens samordnare Steve sa:

  715. "Vad kan vi hjälpa till med?"
    Jag sa: "Jag vill göra något för er."

  716. Jag ska få tillstånd att installera
    solvärme och vill anställa många.

  717. Jag vill samarbeta och bygga upp
    ett företag som gör er stolta.

  718. Det var ungefär så jag sa.
    Han tyckte nog att jag var galen.

  719. Nu åtta månader senare
    har jag lyckats med allt det.

  720. Jag har fått mitt tillstånd och är
    godkänd av Better Business Bureau.

  721. Jag har anställt arton.

  722. Kopplingen här är att förstå hur man
    samarbetar med myndigheterna-

  723. -så att inte någon annan bestämmer.
    Det finns en missuppfattning.

  724. Om man tar bort alla titlar
    och låter alla dra nya ur en skål...

  725. Tänk om jag var borgmästare?
    Tänk om han var företagare?

  726. Då förstår man
    vilka begränsningar som de har.

  727. Jag ringer inte borgmästaren varje
    vecka och föreslår att vi tar en öl.

  728. Det kanske jag gör i dag,
    men så brukade jag inte göra.

  729. Men jag höll kontakten med dem. Runt
    en gång i månaden mejlade jag Steve-

  730. -och berättade om företaget,
    så att han höll sig informerad.

  731. De höll kontakt med mig
    så att jag kunde få hjälp.

  732. Det var jag som fattade besluten.
    De kom inte med direktiv.

  733. Jag skapade en dialog som höll mig
    à jour med vad de gjorde.

  734. Om de visste något som var till nytta
    för mitt företag så kunde de ringa.

  735. Om jag hade något som de kunde ha
    nytta av så fanns kanalerna där.

  736. Så undviker man att någon annan
    säger vad man ska göra.

  737. Det handlar om att få en ny slags
    relation - som liknar vänskap-

  738. -som tillåter en
    att fatta de egna besluten.

  739. Jag heter Anders Nyquist och
    har arbetat med miljöprojekt i 40 år.

  740. Jag är en gammal man. Jag är nog den
    äldste här, men jag jobbar än.

  741. Jag diskuterade hur man kan bygga
    fler gröna byggnader och städer.

  742. Jag tror att man bara kan förändra
    genom att visa på bra exempel.

  743. Folk kan lyssna till vad man säger
    och applådera-

  744. -men sedan går de hem
    och gör som de alltid har gjort.

  745. Man behöver en vision,
    och som tidigare har sagts-

  746. -krävs goda exempel,
    som dem som vi har sett här.

  747. Men det behövs fler goda exempel
    och så behövs också utbildning.

  748. Utbildning på alla nivåer:
    från politiker och tjänstemän-

  749. -byggmarknaden, arkitekter,
    konsulter...överallt.

  750. Det är en nyckel till förändring och
    till att bygga en mer hållbar värld.

  751. Det här är något som vi måste göra.

  752. Det gamla sättet att planera för...

  753. ...städer och byggnader -
    infrastrukturen - måste ändras.

  754. Vi kan inte ha en gammaldags stads-
    planering med rötter i romartiden.

  755. Det har vi nu,
    och det behövs nya lösningar-

  756. -och vi måste vara modiga
    för att våga pröva nya lösningar.

  757. Jag är Louise, från Storbritannien,
    och driver ett nätverk-

  758. -som är världsomspännande
    och sysslar med sociala innovationer.

  759. Vi har två personer här från Flint,
    och vi började vår diskussion-

  760. -med att fråga varför det gick
    bättre för Flint än för andra städer.

  761. Hur kan vi lära av dem?
    Vilka exempel har de?

  762. Utgångspunkten för oss
    var att tala om ledarskap.

  763. Vi tänkte genast att ledningen måste
    vara mer öppen, ärlig och kraftfull.

  764. Sedan samtalade vi om ledarskap
    och våra styrande.

  765. Vår kollega här från Iran har precis
    översatt en bok om ledarskap-

  766. -och hon menar
    att alla ska känna sig som ledare.

  767. Vi behöver en modig, öppen och ärlig
    ledning i våra städer-

  768. -men vi måste också se till att alla
    känner sig delaktiga, och som ledare.

  769. Hon
    citerade Alexander den stores son:

  770. "Det är bättre för ett lejon
    att leda en flock med lejon"-

  771. -"än att ett lejon
    leder något annat."

  772. Det anknyter till det du sa
    om att ta bort etiketterna.

  773. Vad händer när titeln är borta,
    och man inte längre leder?

  774. Om alla känner sig som styrande
    i staden gör vi större framsteg.

  775. Mot slutet började vi tala om-

  776. -hur man kan visa folk
    alternativa sätt att möta utmaningar.

  777. De finns kanske inte i städerna,
    men folk i städerna ska utbildas-

  778. -så att de kan påverka sin egen
    framtid och sin levnadsmiljö.

  779. -Det var väl allt.
    -Tack.

  780. Har vi några fler röster?
    Där har vi en till.

  781. Jag heter Amy Butler
    och representerar delstaten Michigan.

  782. Jag bidrar med delstatsperspektivet.

  783. Vi hade en intressant diskussion
    om ledarskap.

  784. Vi lärde känna varandra
    genom ett samtal-

  785. -om hur kulturen är en del av
    hållbarheten hos en stadskärna-

  786. -och bidrar till ekonomisk utveckling
    och finns med.

  787. Vi måste se på energibesparingar
    i kommunen som helhet-

  788. -vid en omvärdering.

  789. Vi talade om
    hur väl olika slags ledare lyckas.

  790. Det berör det du pratade om.
    Titeln är inte det viktiga.

  791. För att uppnå visionen krävs en stark
    organisation med tydliga roller.

  792. De styrande kan komma att bytas ut.

  793. Mästaren är kanske inte
    personen som har högst titel.

  794. Den som har högst titel
    och börjar som mästare-

  795. -får kanske gå.
    Man kanske behöver ta in nya ledare.

  796. Att bygga upp en stark organisation
    som har visioner och planer-

  797. -är viktigt för att kunna ha
    en långsiktigt hållbar inriktning.

  798. Det berör förmågan
    att komma tillbaka, som i Flint-

  799. -och hur viktigt det är
    med ett nytt synsätt.

  800. Det måste vara tillräckligt starkt
    för att kunna leva vidare-

  801. -oavsett vem som styr,
    så att programmet går framåt.

  802. Tack så mycket.

  803. Om vi kanske
    ska ta och avsluta vår session.

  804. Det är uppenbart
    att vi alla har en förståelse för-

  805. -att det krävs en vision-

  806. -för att förändra
    organisationer och samhällen.

  807. Här bygger visionen
    på ett nytt sätt att tänka.

  808. Vi behöver goda exempel
    för att se att det är möjligt-

  809. -exempel på tekniska lösningar
    men också på nya slags samarbeten-

  810. -och nya typer av affärsmodeller.
    Över hela skalan måste vi-

  811. -dela med oss
    och bevisa att det är möjligt.

  812. Kraften hos kraftfulla exempel
    ska man aldrig underskatta.

  813. Det är så förändringar sker.

  814. Insikter, entusiasm
    och målmedvetenhet-

  815. -krävs när vi vågar inse
    att det krävs förändring.

  816. Den sortens energi räcker inte.

  817. Som Anders sa krävs det kunskap,
    kompetensutveckling och utbildning.

  818. Vi måste undervisa om nya metoder
    och lära oss nya metoder.

  819. Vi står inför en enorm utmaning
    vad gäller utbildning.

  820. Och det krävs helt klart engagemang
    för att ändra riktning.

  821. Jag vill avsluta med tre tankar:

  822. För det första: Flint. Jag bodde
    i USA mellan 1990 och 1995.

  823. Jag var i Detroit -94.

  824. Det var en av de djupaste upplevelser
    som jag har haft.

  825. Jag var där med familjen.
    Vi gick till Dearbornmuseet.

  826. Jag tror att det är Fordmuseet.
    Det är ett helt fantastiskt ställe.

  827. Man kan se
    utvecklingen från 1850 och framåt:

  828. Hur vi hade stora maskiner
    som förbättrades mer och mer.

  829. Sedan blir det mikroelektronik. Man
    ser den industriella utvecklingen.

  830. Man är där hela dagen och tänker:
    "Wow!"

  831. "Mänsklig uppfinningsrikedom.
    Vi är påhittiga."

  832. "Titta vad vi har åstadkommit
    på mindre än 100-150 år!"

  833. Sedan tog vår familj bilen till
    centrala Detroit och Michigan Avenue.

  834. Vi ser en övergiven stad.
    Det är nästan som en spökstad.

  835. Övergivna byggnader
    med krossade fönsterrutor.

  836. Vi kände bara:
    "Så det här blev alltså resultatet?"

  837. Det blev en enorm kontrast mellan-

  838. -att se den industriella utvecklingen
    under en dag-

  839. -och att se konsekvenserna nu
    för att den epoken-

  840. -på något vis
    gick in i ett nytt skede.

  841. Flint befinner sig i den situationen
    och försöker skapa sig en ny framtid.

  842. Jag kommer gärna tillbaka om tio år-

  843. -och ser
    hur ni förverkligar er djärva vision.

  844. Vi stöder er,
    och jag önskar er lycka till.

  845. Det är en extremt intressant utmaning
    och vision som ni arbetar med.

  846. Det andra som jag vill avsluta med
    handlar om att ha ett engagemang.

  847. Du och alla i teamet i Flint
    är engagerade nu.

  848. Ni vet riktningen. Ni skapar en ny
    framtid. Ni ska staka ut den.

  849. Men det tar tid.
    Jag har ett citat här från Kina.

  850. Deng Xiaoping,
    en av de kinesiska ledarna-

  851. -som deltog i tre stora revolutioner-

  852. -säger beträffande
    genomgripande samhällsförändringar:

  853. "Bestäm inriktningen och lita på att
    framtida generationer är klokare."

  854. "Ledarna sitter bara vid makten
    högst ett decennium."

  855. "Det är varken möjligt eller
    nödvändigt för dem att nå sina mål."

  856. "Att genomföra dem
    tar flera generationer."

  857. "Allt som behövs nu
    är det rätta engagemanget."

  858. Det lär oss något intressant.
    Vi pratar ofta om kortsiktighet-

  859. -men engagemanget
    för att hitta ett nytt tankesätt-

  860. -och principiella lösningar
    för en hållbar framtid-

  861. -det engagemanget måste finnas nu.

  862. Det för mig till min tredje tanke:

  863. Föryngring...av städer och samhällen.

  864. Det handlar om
    att omprogrammera våra tankar.

  865. Eftersom vi talar om den unga
    generationen, som förstås berörs-

  866. -vill jag avsluta med att citera-

  867. -från ett examenstal som en vän till
    mig höll i Portland för ett år sedan-

  868. -Paul Hawken,
    som bor i San Francisco.

  869. Han har levt
    med den här frågan i 20-30 år.

  870. Det här är ett stycke ur hans tal
    till studenterna som tog sin examen:

  871. "Hej, avgångsklassen 2009."

  872. "Ni måste fundera på vad det innebär
    att vara människa på jorden"-

  873. -"i en tid när alla levande system
    är på tillbakagång."

  874. "Och hastigheten med vilket det sker
    ökar. Situationen är ofattbar."

  875. "Men inte en enda vetenskaplig
    artikel från de senaste 30 åren"-

  876. -"kan vederlägga det påståendet."

  877. "Jorden behöver helt enkelt
    ett nytt operativsystem."

  878. "Ni är programmerarna, och vi
    behöver det inom några decennier."

  879. Han fortsätter:
    "Kom ihåg att ni är briljanta"-

  880. -"och att jorden
    behöver anställa folk".

  881. "Men jorden har inte råd att skicka
    några rekryterare till er skola."

  882. "Den skickar regn, solnedgångar,
    körsbär, nattblommande jasmin"-

  883. -"och den ofattbart gulliga personen
    som du dejtar."

  884. "Fatta vinken.
    Så här är överenskommelsen:"

  885. "Glöm bort att det inte går
    att rädda planeten på så kort tid."

  886. "Låt er inte avskräckas av folk
    som säger att det inte är möjligt."

  887. "Gör det som måste göras. Kontrollera
    om det var möjligt efter ert försök."

  888. Det är ett intressant synsätt på
    varifrån engagemanget måste komma.

  889. Lycka till. Tack.

  890. Om man är intresserad av städer
    och miljöanpassning av byggnader-

  891. -blir det två sessioner
    i morgon eftermiddag.

  892. Det är särskilt inriktat
    på svenska förhållanden-

  893. -men det handlar om
    att miljöanpassa byggnader.

  894. Tack till alla som deltog. Det har
    varit givande för oss från Flint.

  895. Jag har flera sidor med anteckningar.

  896. Jag vill passa på att tacka
    arrangörerna av konferensen.

  897. Vår duktige moderator
    förtjänar en applåd.

  898. Vi från delegationen från Flint-

  899. -och från C.S. Mott Foundation,
    som är en samarbetspartner-

  900. -och både George Trone
    och Neil Haggerty är här med oss.

  901. De bidrog till att vi är här,
    och vi uppskattar deras stöd.

  902. Vi har nog alla fått en speciell syn
    på hållbarhet under konferensen.

  903. Jag vill dela med mig
    från de samtal som jag har haft.

  904. Det har framkommit att hållbarhet
    är en process, som är cyklisk.

  905. Det är mer än ett program eller
    projekt, som man ibland kallar det.

  906. I Flint handlar det i slutändan om
    några få sammankopplade processer.

  907. En är återvinning
    och att återanvända mark-

  908. -och att föryngra våra ekosystem
    och naturmiljöer.

  909. Det handlar även om
    att förena människor-

  910. -och också om att få fart på
    ekonomin, utvecklingen och jobben.

  911. Det behövs samarbeten,
    som vi har talat om-

  912. -och ledarskapsfrågan
    kommer ständigt upp.

  913. Måste initiativet
    komma från medborgarna?

  914. Vilken är stadshusets roll?
    Eller privata företags roll?

  915. Vi kan frigöra oss
    från sådana specifika kategorier.

  916. Invånare är företagare också.

  917. Invånare innehar olika befattningar
    och är myndighetspersoner.

  918. Vi måste tänka mer på
    hur samhällen eller organisationer-

  919. -bibehåller en öppenhet inför nya
    idéer och strävar efter ny kunskap-

  920. -eller nya nätverk
    för att kunna göra saker på nya sätt.

  921. Så försöker vi göra i Flint.

  922. Att vi i stadshuset drog i gång
    det här - ihop med samarbetspartners-

  923. -gör det inte mindre äkta
    eller betydelsefullt-

  924. -jämfört med om initiativet
    hade kommit från en medborgargrupp.

  925. Om inte jag hade vunnit valet
    hade jag startat en medborgargrupp.

  926. Det handlar mer om att vara öppen för
    nya idéer, kunskap och nya nätverk-

  927. -och mycket mindre om-

  928. -hur vi etiketterar människor utifrån
    deras arbete eller bostadsort.

  929. Tack för att ni har bidragit till
    att vår delegation har lärt sig mer.

  930. Vi har fått med oss mycket, och jag
    hoppas att vi även har kunnat bidra.

  931. Här har vi ett bra exempel
    på engagerat ledarskap. - Tack.

  932. Tack för att ni kom.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Tema Städer - föryngra med gröna zoner

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

För att lyckas med en stor förändring måste man ha en gemensam vision. Det säger Thomas A Guise, vd för ett svenskt biogasföretag i Flint, Michigan i USA. Företaget har spelat en viktig roll när Flint med Sverige som förebild arbetat för att få en grönare stad med återvinning och gröna zoner. Med i samtalet finns bland annat Flints nuvarande och förra borgmästare. Anders Porswald, miljöpartistiskt kommunalråd i Västerås, som berättar vad staden hittills uppnått i sitt arbete med att fasa över till biogas. Vi får också höra om Bolivias huvudstad Bogota.

Ämnen:
Miljö > Hållbar utveckling
Ämnesord:
Biogas, Förvaltning, Miljövård, Samhällsplanering, Samhällsvetenskap, Stadsförnyelse
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Rework the World

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Inledning

Ulrika Liljeberg, kommunalråd i Leksand, inleder Rework the World, en global sammankomst för att skapa hållbara samhällen och för att globalt hitta lösningar för att skapa arbeten för världens ungdomar. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Mary Robinson om mänskliga rättigheter

Mary Robinson, tidigare irländsk premiärminister, idag en av världens främsta förkämpar för mänskliga rättigheter, talar om vikten av att alla arbetar för att skapa en rättvis värld med anständiga möjligheter till arbete. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Hans Rosling: Framtidens ungdomar, vilka är de?

Hans Rosling berättar om hur världen utvecklats från 1960-talet fram till nu. Medan en miljard jobbar för att kunna flyga på semester kämpar två miljarder för att ha skor till hela familjen. Hur kommer det att se ut om några årtionden? Var kommer framtidens unga att bo? Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Att göra världen till en bättre plats

Kimmie L Weeks, grundare av Youth Action International i Liberia berättar om sitt arbete för att få fungerande lösningar för unga under 30. Och Jennifer Corriero från Kanada talar om vikten av att personligen engagera sig. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Vilken värld ska utvecklas?

Chefen för Bibliotheca Alexandrina, världens mest berömda bibliotek, Ismail Serageldin, pratar om vikten av projekt som Rework the World. Bo Ekman, grundare av Tällberg Foundation, introducerar två Nobelpristagare, Elinor Ostrom som fick Nobelpriset i ekonomi 2009 och Mohan Munasinghe, som var en av dem som 2007 fick Nobels fredspris. Båda talar om hur man med enkla medel kan förändra konsumtionsmönster i världen. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Var finns möjligheterna?

Reeta Roy från kanadensiska Mastercard foundation talar om den kraft som ligger i entreprenörskap. Detta, menar hon, är särskilt viktigt för dem som lever i botten av pyramiden, vilket i praktiken handlar om en miljard människor, alltså en sjättedel av jordens befolkning. Och det är Afrikas unga som behöver vara i fokus. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Lokala konflikter och globalt tryck

Hur kan ungdomars kunskap användas för att påverka världen? Många i panelen som diskuterar detta vittnar om hur svårt det är att hitta eller skapa jobb. Många unga skapar sina möljligheter själva med entreprenörskap. I panelen sitter den svenska biståndsministern Gunilla Carlsson (M) och arbetsmarknadsministern Nathalie Cely från Ecuador. Där finns också medlemmar från olika ungdoms- och hjälporganisationer från bland annat Nepal, Somalia och Nigeria. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Tema Energi

Ett samtal om olika vägar att på ett hållbart sätt lösa världens energiproblem. Deltagare från bland annat Indien, Bangladesh och Norge. Samtalet leds av Anders Wijkman, vice ordförande för Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Tema Städer - föryngra med gröna zoner

Om hur en gemensam vision kan leda till stor förändring. Exempel från staden Flint i Michigan i USA, där man arbetat för att få en grönare stad med återvinning, gröna zoner och biogas, och från Bolivias huvudstad Bogota. Även om vad Västerås hittills uppnått i sitt arbete med att fasa över till biogas. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Entreprenörskap och jobb för jordens fattiga

Den tidigare finansmannen Percy Barnevik, idag ordförande i hjälporganisationen Hand in Hand, talar med näringsminister Maud Olofsson (C) och Emmanuel Dennis Ngongo från Kenya, om hjälp till självhjälp för fattiga genom entreprenörskap. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Ren energi till fattig landsbygd

Solcellslampor kan vara lösningen på inte bara ett utan tre problem, berättar Reema Nanavaty, chef för utecklingen av landsbygden på kvinnohjälporanisationen Sewa, Self Employed Women's Association i Indien. Försäljningen försörjer flera tusen fattiga kvinnor. Det är denna typ av lösningar världen söker, menar flera av talarna i Rework the World. Vi får också lyssna på Ulrich Frei från organisationen Fundes i Latinamerika. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Ett hållbart samhälle - hur kan en förändring uppnås?

Om vilka förutsättningar som krävs för förändring. Med bland andra Aart de Geus, OECD:s vice generalsekreterare i Paris och Maria Wetterstrand, språkrör för Miljöpartiet. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Människans inverkan

Under ledning av Johan Rockström, Stockholm Environment Institute, SEI, diskuterar Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi från Stockholma universitet, och Jonathan Foley från Institute on the Environment från USA den ekologiska balansen med Katherine Richardson Christensen, professor i biologisk oceanografi vid universitet i Århus, Danmark. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Entreprenörskap som förändrar världen

Det finns ett gap mellan det vi vill göra och det vi gör. Framtiden kräver nya redskap för företag och organisationer om vi ska kunna genomföra en förändring. Det säger Carl Mossfeldt, vice ordförande för Tällberg Foundation. Percy Barnevik, i dag ordförande för hjälporganisationen Hand in Hand, och Maud Olofsson, centerpartistisk näringsminister, samtalar om hur entreprenörskap kan hjälpa till att lyfta en fattig landsbygd. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Så skapar vi jobb i Sverige

Om framtida lösningar för hållbara jobb och hur det beskrivs på de politiska agendorna. Med socialdemokraterna Carin Jämtin och Thomas Östros, moderaten Sven Otto Littorin, miljöpartisten Maria Wetterstrand och folkpartisten och EU-minister Birgitta Ohlsson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Östersjön och framtiden

Hur ser framtiden ut för ett av världens sjukaste innanhav? Tiden är så kort att vi måste ställa om världen i en takt som liknar en revolution, säger Johan Rockström, professor i miljövetenskap, i detta samtal med Gunilla Herolf, forskare inom säkerhetspolitik. Men om vi lyckas kan Östersjön vara ett föredöme för världen, menar Johan Rockström. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Östersjön och miljön

Östersjön är en av världens mest förorenade innanhav. Här berättar fem forskare om sin syn på Östersjöns miljöarbete, från mikroorganismer till algblomning och miljöfarlig djurhållning. Medverkande: Ragnar Elmgren, professor i brackvattensekologi, Birgitta Bergman, professor i växtfysiologi och ledamot av Kungl Vetenskapsakademien, Georgia Destouni, professor i hydrologi, hydrogeologi och vattenresurser vid Stockholms universitet, Markus Hoffman, agronomie doktor, LRF och Kai Myrberg, ledande forskare vid Finlands miljöcentral och professor vid Klaipeda universitet. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.