Titta

UR Samtiden - Rework the World

UR Samtiden - Rework the World

Om UR Samtiden - Rework the World

1700 personer från 120 länder, nobelpristagare, politiker, gymnasieelever, biståndsarbetare, FN-anställda, har samlats i Leksand för att diskutera lösningar för att skapa en hållbar värld. Genomgående teman är vatten, land, och energi. Men också städer, där en allt större del av jordens befolkning bor. Och arbete, med särskilt fokus på arbete för världens unga. Tanken är att i samtalet som arbetsform hitta nya vägar för hållbara lösningar för världen. Några av världens skarpaste hjärnor diskuterar nya vägar tillsammans med hundratals specialinbjudna unga från hela världen. Rework the World är ett samarbete mellan Tällberg Foundation och YES, Youth Entrepreneurship Sustainability. Seminsrierna är inspelade i Leksand den 2 till 4 juni 2010.

Till första programmet

UR Samtiden - Rework the World : Entreprenörskap och jobb för jordens fattigaDela
  1. Det är en ära att få välkomna
    Sveriges vice statsminister-

  2. -samt närings-, energi-
    och kommunikationsminister.

  3. Maud Olofsson, välkommen tillbaka.

  4. Tack så mycket för att du kom hit.

  5. Tack.
    Det känns bra att vara tillbaka.

  6. Och vilken härlig början.

  7. Jag är alldeles förbluffad
    av musiken-

  8. -och av vad man kan göra
    med ett enda instrument. Otroligt.

  9. Men nu går vi över till kris-

  10. -kris och åter kris.

  11. Dessa ord möter er oavsett
    om ni läser en dagstidning i Sverige-

  12. -eller tittar på CNN eller BBC
    var som helst i världen.

  13. Över hela världen
    påverkas människor av två kriser-

  14. -som dominerar
    den globala dagordningen:

  15. Klimatförändringarna
    och den ekonomiska krisen.

  16. Dessa allvarliga problem
    kan få oss att känna hopplöshet-

  17. -och frukta
    att framtiden är förlorad.

  18. Men mina damer och herrar-

  19. -unga entreprenörer
    och världsförändrare:

  20. Först vill jag säga att det är
    i kristider vi kan hitta styrkan-

  21. -kreativiteten och motivationen
    till förändringar-

  22. -för en bättre framtid.

  23. Att se er alla här i dag-

  24. -och veta att jag befinner mig
    bland entreprenörer, forskare-

  25. -politiker och samhällsorganisationer
    från hela världen-

  26. -ger mig gott hopp om framtiden.

  27. För det är vi tillsammans
    som måste möta dessa svåra tider-

  28. -och förvandla dem
    till framtidens möjligheter.

  29. Det råder inga tvivel om
    att vår generation måste agera.

  30. Klimatförändringarna väntar inte,
    utan måste åtgärdas omedelbart.

  31. Samtidigt
    håller vi på att återhämta oss-

  32. -från en djup lågkonjunktur.

  33. Nya jobb och hållbar tillväxt
    måste skapas.

  34. Det är svåra uppgifter
    som inte kan lösas över en natt.

  35. Men vi ska inte låta oss nedslås.

  36. Jag tror att vi kan dra fördelar
    av att anta klimatutmaningen.

  37. Låt mig förklara.

  38. För att möta klimatutmaningarna
    behöver vi nya typer av bostäder-

  39. -produktion och transporter.

  40. Vi måste använda energi mer effektivt
    inom produktionen-

  41. -men också i samhället som helhet.

  42. Vi måste använda
    mindre naturresurser-

  43. -och orsaka
    mindre negativ miljöpåverkan.

  44. Men det räcker inte med beslut.

  45. För att klara det behöver vi
    nya innovationer-

  46. -industrier och lösningar.

  47. Och innovationerna måste komma
    från entreprenörer över hela världen.

  48. Det finns pengar att tjäna-

  49. -för företag som kan hitta
    effektiva lösningar på problemen.

  50. De minskar inte bara sina utsläpp.
    De kan också minska kostnaderna-

  51. -förbättra konkurrenskraften, växa,
    tjäna pengar och skapa jobb.

  52. Jag har märkt att företagsledare ofta
    ligger steget före oss politiker.

  53. De har insett att efterfrågan-

  54. -på miljövänliga, energisparande
    lösningar och produkter växer.

  55. De kan få en fördel om de snabbt
    anpassar sig till förändringarna.

  56. Vi måste hjälpa entreprenörerna-

  57. -att förvandla klimatutmaningarna
    till affärsmöjligheter.

  58. På så vis
    löser vi inte bara klimatproblemen-

  59. -utan även den ekonomiska krisen.

  60. I Sverige kallas det
    "att slå två flugor i en smäll".

  61. Men ett bättre uttryck är-

  62. -"att förvandla samhället
    till en ekoeffektiv ekonomi".

  63. Och den här förvandlingen
    måste genomföras på global nivå.

  64. De industrialiserade länderna
    tillsammans med utvecklingsländerna-

  65. -vi politiker tillsammans med
    företag, forskare och organisationer.

  66. Alla utifrån sitt sammanhang
    och sina egna förutsättningar.

  67. Men vi får inte glömma
    vilka som är centralfigurer:

  68. Ni entreprenörer.

  69. Ni är nyckeln
    till framgångsrika innovationer.

  70. Det är entreprenören som ser till
    att idéerna når marknaden.

  71. Jag kan försäkra er
    att era idéer, projekt och visioner-

  72. -om hur vi kan skapa nya jobb-

  73. -och snabbare nå
    ett hållbart samhälle, är behövda.

  74. Det är inspirerande
    att möta människor från hela världen-

  75. -och få dela våra idéer.

  76. Visst är det fantastiskt hur
    relevanta era lokala idéer kan vara-

  77. -för människor som bor
    på andra sidan jorden?

  78. Om jag jämför med min egen ungdom,
    vilken skillnad det är!

  79. På den tiden startade man ett företag
    på lokal nivå, kanske här i Leksand.

  80. Sedan kanske företaget blev regionalt
    och möjligen expanderade till Norge.

  81. Det ansågs internationellt.

  82. Vi trodde inte att det var möjligt
    att sälja produkter eller tjänster-

  83. -via nåt som kallades "Internet",
    till andra platser på jorden.

  84. Dagens generation
    har helt nya möjligheter-

  85. -efter globaliseringen
    och IT-revolutionen.

  86. En entreprenör
    kan få internationella kunder genast-

  87. -sittande vid sin dator
    på ett kafé eller hemma.

  88. Entreprenörer i en liten svensk by
    kan enkelt utbyta idéer-

  89. -med folk i San Francisco,
    Kapstaden eller New Delhi-

  90. -och lära känna marknaderna där.

  91. Det är fantastiskt
    och öppnar för helt nya möjligheter.

  92. Samma sak gäller forskarna,
    som kan dela kunskap och resultat-

  93. -och skapa lösningar
    på globala problem.

  94. Globaliseringen
    har öppnat många dörrar för oss.

  95. Jag kom hem från Kina förra veckan,
    efter Expo 2010 i Shanghai.

  96. Utställningens tema var
    "Better City - Better Life".

  97. Den svenska paviljongens tema
    var "The Spirit of Innovation".

  98. Sverige har lång tradition av forsk-
    ning och innovationer i världsklass.

  99. Våra svenska uppfinningar
    inkluderar svenska tändstickor-

  100. -säkerhetsbältet, blixtlåset
    och förstås mjölkkartongen.

  101. Trots att vi är ett litet land
    med bara nio miljoner invånare-

  102. -har våra innovationer satt Sverige
    på världskartan.

  103. Det gör mig självklart stolt.

  104. Jag hoppas att Sverige fortsätter
    att vara ledande även i framtiden.

  105. Men trots allt är vi ett litet land.

  106. EU förutspår att år 2025-

  107. -kommer jordens befolkning
    att uppgå till åtta miljarder.

  108. Kina och Indien kommer
    att stå för ungefär 20 procent-

  109. -av världens forskning
    och innovationer.

  110. Men med de nya möjligheter
    som IT och globaliseringen innebär-

  111. -ser jag inte detta som ett hot
    mot Sveriges framtida innovationer.

  112. Tvärtom öppnas nya marknader
    och möjligheter för oss alla-

  113. -så länge vi är innovativa
    och konkurrenskraftiga.

  114. Det innebär inte att vi ska producera
    utan miljöhänsyn.

  115. Det är snarare tvärtom.

  116. I framtiden måste vi producera
    smartare och effektivare.

  117. Tänk er den efterfrågan på smartare
    produkter och bättre tjänster-

  118. -som följer på urbaniseringen.

  119. Bara i Kina
    kommer nio miljoner invånare-

  120. -ett helt Sverige,
    att flytta till städerna-

  121. -varje halvår de kommande tio åren.

  122. Därför är hållbara städer
    en affärsmöjlighet.

  123. Och för människornas
    och miljöns skull-

  124. -måste de utnyttjas
    och utvecklas i rätt riktning.

  125. För mig innebär en bättre framtid
    också mer mänsklighet.

  126. Många projekt och initiativ
    som finns representerade här i dag-

  127. -är utmärkta exempel
    på socialt entreprenörskap.

  128. Sociala entreprenörer vet-

  129. -att det går att tjäna pengar
    på att göra goda gärningar.

  130. Genom marknadslösningar
    på miljömässiga och sociala problem-

  131. -ansluter de sig till det arbete-

  132. -som ideella organisationer
    har bedrivit under lång tid.

  133. Men de utnyttjar
    marknadsekonomins principer.

  134. Det är väldigt inspirerande.

  135. Med entreprenörskap och marknads-
    ekonomi och framtidsdrömmar-

  136. -kan vi åstadkomma
    globala förändringar på enkla sätt.

  137. Jag såg Percy Barneviks arbete
    i Indien.

  138. Och när jag talade med en kvinna
    i Hand in hand-projektet-

  139. -såg jag hennes stolthet.

  140. Kvinnan hade nyss öppnat
    sin egen butik.

  141. Hon berättade om sin lycka
    över sina första intjänade pengar.

  142. Nu kunde hon ge sina barn
    en utbildning. Det är fantastiskt!

  143. Vissa av er representerar företag-

  144. -som har insett vilka möjligheter
    som ligger i energieffektivitet.

  145. Dessutom
    kan koldioxidutsläppen minska-

  146. -säkerheten kring energikällorna
    höjas, och jobb skapas.

  147. Vi ser fler och fler initiativ
    till effektivare energianvändning-

  148. -som Green Teams i Afrika.

  149. Jag har besökt Sydafrika
    många gånger, senast i mars i år-

  150. -och vikten av att fler får tillgång
    till elektricitet-

  151. -så att de kan höja
    sin levnadsstandard.

  152. Sverige och Sydafrika
    ska bilda ett insatsteam-

  153. -för samarbete kring förnybara
    energikällor och energieffektivitet.

  154. Vi ska utbyta idéer
    och påskynda teknikskiftet.

  155. Mycket energi går också förlorad
    på grund av ineffektiv användning-

  156. -såväl i Afrika som här i Europa.

  157. Vi använder oerhört mycket energi
    och måste alltid söka nya källor.

  158. Men en bra källa har vi redan,
    nämligen energieffektiviteten.

  159. I Europa går 60 procent
    av energin förlorad till spillvärme-

  160. -trots uppfinningar som
    gör det möjligt att utnyttja värmen.

  161. Men lösningarna
    bygger på entreprenörskap.

  162. Jag tror att vi behöver anta
    en entreprenörsanda.

  163. Entreprenörskapet ska främjas
    i hela samhället.

  164. Sverige har infört entreprenörskap
    i hela utbildningssystemet.

  165. I särskilda program
    stöttar vi unga entreprenörer.

  166. Det ska vara lika naturligt att
    starta företag som att vara anställd-

  167. -när dagens unga träder in
    på framtidens arbetsmarknad.

  168. Kvinnor är en annan grupp
    som mer sällan startar företag-

  169. -även om de har bra idéer.

  170. Vi måste uppmuntra fler kvinnor
    att förverkliga sina affärsidéer.

  171. I Sverige arbetar många kvinnor
    inom omsorgen.

  172. Den sektorn var tidigare stängd
    för entreprenörskap och företagande.

  173. Genom att öppna vård, apotek
    och äldreomsorg för privata företag-

  174. -har vi snabbt ökat antalet kvinnor
    som startar företag.

  175. Nu startas nästan 40 procent
    av de nya företagen av kvinnor.

  176. Vi bör se innovationer
    i ett bredare perspektiv än tidigare.

  177. Det handlar inte bara om ny teknik-

  178. -som resulterar i nya produkter
    för industrin.

  179. Tjänstesektorn är en lika viktig del
    av ekonomin-

  180. -som skapar jobb och tillväxt.

  181. Olika typer av tjänster kan enkelt
    erbjudas på en global marknad-

  182. -och uppfylla behov
    som tyskar och sydafrikaner delar.

  183. Vi måste inse
    att alla typer av innovationer-

  184. -tekniska, forskningsbaserade
    och andra-

  185. -spelar en nyckelroll
    i samhällets omvandling-

  186. -till en ekoeffektiv ekonomi.

  187. Men man främjar inte entreprenörskap
    enbart genom riktade insatser.

  188. Ett bra företagsklimat
    och möjligheter att pröva sina idéer-

  189. -är avgörande för entreprenörskap
    och innovationer.

  190. Här anser jag att de utvecklade
    länderna har ett ansvar-

  191. -gentemot utvecklingsländerna.

  192. Vår välfärd bygger på alltför stort
    utnyttjande av gemensamma resurser-

  193. -och en alltför stor påverkan
    på vår planet.

  194. Nu måste vi betala tillbaka.

  195. Vi måste dela med oss
    av miljövänlig teknik-

  196. -som sol- vind- och vågkraft-

  197. -så att utvecklingsländerna kan
    producera miljövänlig, billig energi.

  198. Vi måste öppna våra marknader,
    så att handeln kan öka-

  199. -och nya affärsmöjligheter uppstå.

  200. Vi måste uppmuntra till innovationer
    och entreprenörskap-

  201. -så att människor kan resa sig ur
    fattigdomen och uppfylla drömmarna.

  202. Utsikterna att kunna
    hantera klimatförändringarna-

  203. -utplåna fattigdomen och förbättra
    människors liv blir betydligt bättre-

  204. -om vi använder
    alla de smarta idéer-

  205. -som finns över hela världen.

  206. Mina damer och herrar.
    Tänk på hur lyckliga vi är-

  207. -som har chansen att åstadkomma en
    verklig förändring till det bättre.

  208. Om alla som sitter här-

  209. -entreprenörer, organisationer,
    konsumenter och beslutsfattare-

  210. -bestämmer oss
    för att nå en förändring-

  211. -så kan vi omarbeta
    dessa kris, kris och kris-

  212. -till en grönare, ljusare
    och bättre framtid. Tack så mycket.

  213. Tack, vice statsministern. Tack.

  214. Det är min uppgift
    att presentera alla talare-

  215. -som vi har samlat
    för att inspirera er.

  216. Jag hoppas att ni har haft
    konstruktiva samtal i era workshops.

  217. Jag heter Rebecca Oliver
    och arbetar för Tällberg Foundation.

  218. I dag frågar vi oss hur man gör
    för att förverkliga sina idéer-

  219. -i stor skala. Att tänka stort.

  220. Förändring på global nivå.
    Allt måste sammankopplas-

  221. -så att saker händer snabbt
    och i stor skala.

  222. Det är ett stort nöje
    att få presentera Percy Barnevik-

  223. -en av Europas största industriledare
    under flera decennier.

  224. Nu för tiden ägnar han sig åt
    hur fattigdomen ska bekämpas-

  225. -och hur man kan skapa
    miljarder jobb.

  226. För Percy förstår
    storlekens betydelse. - Välkommen.

  227. Kära deltagare, god morgon.

  228. Jag vill dela mina erfarenheter
    från arbetet ute på fältet-

  229. -med att bidra till utrotningen
    av den extrema fattigdomen i världen.

  230. Det är människor som lever
    på mindre än en dollar om dagen.

  231. Det är en miljard människor,
    den s.k. bottenmiljarden.

  232. Tyvärr var de en miljard
    också för tio år sedan.

  233. Trots FN:s millenniummål-

  234. -och trots alla högtidliga tal.

  235. Vi måste inse
    att vi har kommit till vägs ände-

  236. -när det gäller ovillkorliga bistånd.

  237. De fattiga massorna
    måste mobiliseras.

  238. De måste stöttas-

  239. -vad gäller entreprenörskap,
    företagande och jobbskapande.

  240. Då kan vi utrota
    den extrema fattigdomen-

  241. -inom rimlig tid
    och till rimliga kostnader.

  242. De fattiga måste lyfta sig själva.

  243. Det som hände i Taiwan, Sydkorea,
    Thailand, Singapore-

  244. -beror inte på att de stöttades
    av biståndspengar.

  245. I Afrika har hundratals
    miljarder dollar investerats-

  246. -och för vissa länder
    börjar det gå framåt-

  247. -i en åtminstone hygglig takt.

  248. Men många står fortfarande
    på startlinjen-

  249. -och för vissa går det baklänges.

  250. Där är levnadsstandarden lägre nu
    än för 50 år sedan.

  251. Många problem
    som vi angriper med bistånd-

  252. -är snarare symptom
    än verkliga orsaker.

  253. Religionskrig, terrorism, våld-

  254. -barnarbete, dålig hälsa, etc.

  255. Bakom alla problem ligger
    extrem fattigdom och hopplöshet.

  256. Jag var med
    när vi byggde Aswandammen i Egypten.

  257. Då såg jag 800 000 egyptier
    sluta skolan.

  258. 600 000 av dem
    gick rakt ut i arbetslöshet.

  259. De unga männen satt på kaféerna.

  260. De kände ilska och hopplöshet
    och kunde inte försörja sig.

  261. De hatade Israel och USA-

  262. -och blev ett lätt byte
    för terroristorganisationer-

  263. -som Muslimska brödraskapet
    och liknande.

  264. Samma sak på annat håll
    i Mellanöstern-

  265. -både i Darfur och i Afghanistan
    där vi bedriver arbete.

  266. Varför arbetar 200 miljoner barn?

  267. Ibland saknas skolor och lärare,
    men framför allt är de fattiga.

  268. De måste hålla svälten stången.

  269. Bristen på hygien-

  270. -och motståndskraft mot
    tropiska sjukdomar, undernäring...

  271. Allt det har sina rötter
    i den extrema fattigdomen.

  272. Bistånd krävs i vissa akuta fall,
    som t.ex. vid jordbävningen i Haiti.

  273. Men för det mesta-

  274. -om man vill lyfta de extremt fattiga
    ur sin situation-

  275. -krävs det mobilisering.

  276. Man kan fråga sig
    varför de är så fattiga.

  277. Ett svar är att de saknar jobb
    som de kan leva på.

  278. Där jag har arbetat
    de senaste tio åren-

  279. -råder en 50-procentig arbetslöshet.

  280. Och de som har jobb
    är ofta säsongsarbetare.

  281. Vi talar om en miljard jobb
    på den här konferensen.

  282. Det är överdrivet. 250 miljoner jobb
    räcker för att lyfta bottenmiljarden.

  283. De kan försörja de äldre och barnen.

  284. 250 miljoner jobb krävs
    för bottenmiljarden.

  285. Men var ska jobben komma ifrån?

  286. Den offentliga sektorn?
    Stora företag? Små företag?

  287. Kan nån vänlig människa
    ge mig ett glas vatten?

  288. Glöm den offentliga sektorn.
    De är skuldsatta upp över öronen.

  289. De som har råd att anställa
    har redan för mycket personal.

  290. Jag diskuterade
    med järnvägsministern i Indien.

  291. Han har 2,5 miljoner anställda
    vid järnvägen.

  292. Han behöver högst en miljon.
    Han kan inte anställa fler.

  293. Storföretagen, då?

  294. Jag har arbetat vid Sandvik och ABB,
    två multinationella företag.

  295. Det ena gav 20 000 jobb i
    utvecklingsländer, det andra 60 000.

  296. Men det är en droppe i havet.
    Det är ingenting.

  297. Storföretagen kan inte fylla
    de enorma arbetsbehoven.

  298. Jag invigde en General Motors-fabrik
    i Indien.

  299. De skulle tillverka 250 000 bilar.

  300. Ni kanske tror att det skulle ge
    30 000 jobb. Nej, 3 000.

  301. Automatiska produktionslinjer
    och robotar trots de låga lönerna.

  302. Storföretagen är viktiga. De kräver
    underleverantörer och service.

  303. Men de erbjuder ingen lösning.

  304. I Indien gjorde vi en undersökning
    med Confederation of Indian Industry.

  305. De behöver 110 miljoner jobb i Indien
    de kommande tio åren.

  306. Vi diskuterade
    med de växande IT-företagen i Indien-

  307. -Tetra Group, Reliance, Birla
    och andra.

  308. De kunde kanske erbjuda 10 miljoner
    jobb, vilket inte är så dåligt.

  309. Men de andra 100 miljonerna, då?

  310. De måste komma
    från mikroföretag, småföretag-

  311. -och mellanstora företag.
    Nya eller expanderande.

  312. Det gäller för utvecklingsvärlden och
    även den industrialiserade världen.

  313. Vi hade ministern Maud Olofsson här.

  314. Hon betonade entreprenörskapet.

  315. Jag gratulerar dig och ditt parti
    som håller fanan högt-

  316. -i främjandet av företagande
    och småföretag.

  317. Jag ska ge er det allra bästa priset
    genom att rösta på er i höst.

  318. För första gången i mitt liv.

  319. Några saker till
    om mina praktiska erfarenheter.

  320. Vi började i södra Indien
    och spred oss till mellersta Indien.

  321. Vi finns nu i tre delstater
    med 350 miljoner invånare.

  322. Vi expanderar till Afghanistan
    och södra Afrika.

  323. Med hjälp av en utvecklingsfond
    nådde vi Latinamerika.

  324. Vi började i Brasilien
    och går vidare till Centralamerika.

  325. Vi planerar att starta projekt
    i Östafrika och Sri Lanka i år.

  326. Ute på fältet
    har vi nästan 40 000 medarbetare.

  327. 3 000 heltidsanställda
    och 36 000 volontärer.

  328. Vi riktar in oss
    på de allra fattigaste.

  329. I Indien enbart kvinnor, inga män.

  330. Kvinnor varken dricker, spelar
    eller överger familjen.

  331. De arbetar hårt
    och är ansvarstagande.

  332. Vi går igenom by efter by.
    Bara 25 procent kan läsa och skriva.

  333. De är så kallade daliter,
    det vill säga kastlösa-

  334. -eller från de lägsta kasterna.

  335. Vi utbildar dem i läsning
    och vävning, sömnad och liknande.

  336. Sedan utbildar vi dem
    i att arbeta tillsammans.

  337. Vi ger dem en bankbok och lär dem
    hur det fungerar med räntor.

  338. Sedan följer ett åtta månaders
    entreprenörsprogram-

  339. -i 40 varianter, anpassade
    till företagstyp och bransch.

  340. Ofta börjar det
    med ett litet företag. 1-3 personer.

  341. Sedan kan de växa
    till 10-20 personer.

  342. Om ni köper böcker i London-

  343. -kan ni få dem i en jutesäck
    sydda av ett sånt familjeföretag.

  344. Hon började för tre år sedan med
    en anställd. Nu har hon 50 anställda.

  345. Hon siktar på 100 anställda.

  346. Det är underbart att se
    hur företagen kan växa-

  347. -när de får stöd och rådgivning
    när det gäller t.ex. export.

  348. Vad producerar de, då?

  349. De väver, spinner och syr.
    Keramik, stearinljus...

  350. De bakar bröd.

  351. Tjänsteföretag
    som cykelreparatörer, barberare-

  352. -restauranger, catering
    och många handelstjänster.

  353. De större företagen kan
    tillverka tegel. Vissa är mejerier.

  354. Vissa tillverkar hushållsprodukter
    som tvål-

  355. -toalettrengöringsmedel, schampo
    och liknande.

  356. Unilever ville samarbeta
    för att sälja sina produkter.

  357. "Passa er. Vi är era konkurrenter",
    sa jag.

  358. Programmet har varit en framgång.
    Vi har utbildat 550 000 kvinnor-

  359. -och tillsammans
    har de startat 450 000 företag.

  360. Vissa går i konkurs
    och andra försvinner.

  361. Men bärkraftigheten är hög.

  362. 99,5 procent
    betalar tillbaka sina lån i tid.

  363. Och glädjande nog
    går hälften av lånen-

  364. -till att expandera
    existerande företag.

  365. Att expandera existerande företag
    är ännu viktigare.

  366. Vi har 6 000 mellanstora företag,
    och jag vill se dem växa.

  367. Och framgång föder framgång.

  368. I dag startar
    över 1 000 företag varje dag-

  369. -och det här sprids norrut i Indien.

  370. I helgen kom jag tillbaka från
    en inspektionsresa i södra Afrika.

  371. Kungariket Swaziland
    ligger mig varmt om hjärtat.

  372. Det ligger mellan Sydafrika
    och Moçambique.

  373. 50 procent är arbetslösa. 35 procent
    är hivsmittade eller aidssjuka.

  374. Vi började förra året,
    och kvinnorna är fantastiska.

  375. Det brinner en eld
    i deras bruna ögon.

  376. De tänker inte missa chansen
    att slippa sitt armod.

  377. Vi har också några andra länder-

  378. -som Leshoto, Namibia, Moçambique
    och Zimbabwe.

  379. Ni som kommer från de här länderna,
    kan ni räcka upp en hand?

  380. Ni från länderna runt Sydafrika.

  381. 1, 2, 3, 4, 5...
    Ni verkar vara ungefär ett dussin.

  382. Vi kommer till ert land i år,
    om vi inte redan är där.

  383. Vårt mål är tio miljoner jobb,
    och vi är på god väg.

  384. Fyra miljoner i Indien,
    två i övriga Asien-

  385. -tre i Afrika och en i Latinamerika.

  386. I Afghanistan har vi efter
    fyra års planering startat projektet-

  387. -för att skapa två miljoner jobb
    i de fattiga landsbygdsområdena.

  388. Vi fick 700 miljoner dollar
    från Världsbanken-

  389. -Asiatiska utvecklingsbanken
    och andra institutioner.

  390. 700 miljoner dollar kan låta mycket.

  391. Men det är bara tre procent-

  392. -av de årliga militära utgifterna
    i Afghanistan.

  393. Tre procent
    för ett program på fyra år.

  394. I norra Afghanistan
    har vi startat ett pilotprojekt-

  395. -för att skapa 7 000 jobb
    till kvinnor.

  396. Det är i det området som
    de svenska soldaterna befinner sig.

  397. En svensk soldat
    kostar lika mycket som 600 jobb.

  398. Vilket är viktigare för varaktig fred
    i Afghanistan, tror ni?

  399. Jag är inte emot militära
    interventioner. Just nu behövs de.

  400. Men jag vill visa er
    att det inte råder brist på pengar.

  401. En viktig bieffekt är
    att det stärker kvinnorna.

  402. När de stärks ekonomiskt stärks de
    också socialt och politiskt.

  403. Under de första åren i Indien
    såg vi hur de kastlösa kvinnorna-

  404. -plötsligt blev borgmästare.

  405. De äldre brahminerna, de ljushyade
    i byarna, såg på med fasa-

  406. -när de mörka kvinnorna fick makt.

  407. De trodde
    att jordens undergång nalkades.

  408. Så blir det. När de får egen inkomst
    och en bankbok-

  409. -börjar de räknas
    i familjen och i byn.

  410. Till kvinnoorganisationerna-

  411. -säger jag
    att de inte ska slösa tid och pengar-

  412. -på tal, resor, seminarier
    och böcker.

  413. Hjälp kvinnorna till en egen inkomst.
    Stärk dem ekonomiskt.

  414. Då kommer kvinnornas rättigheter
    att följa efter.

  415. I vissa distrikt,
    där kvinnornas ställning har stärkts-

  416. -sjunker nativiteten, de får kontroll
    över sina kroppar samt självkänsla.

  417. Och de här programmen
    för att öka levnadsstandarden-

  418. -fungerar som en isbrytare
    för andra program.

  419. Tyvärr har vi många barnarbetare
    i Indien.

  420. Vi har tagit in 50 000 som arbetat
    under slavliknande förhållanden-

  421. -och de har fått börja i våra
    70 skolor och 100 utbildningscentrum.

  422. Vi siktar på 300 000.

  423. Vi når en miljon människor
    med våra vårdprogram.

  424. Vi upptäcker hiv/aids, TBC, malaria,
    lepra och liknande.

  425. Gravida kvinnor,
    undernärda barn under fem år-

  426. -toalettbyggnationer och annat
    följer med.

  427. Vi har 2 000 IT-center,
    och vi ska bygga 7 000.

  428. Därmed når vi 23 miljoner byar-

  429. -och en miljon blir datorkunniga.

  430. Och så har vi miljön.
    Vatten och avfall.

  431. Alla dessa projekt
    är avhängiga levnadsstandarden.

  432. Som den tyske dramatikern Brecht sa:

  433. "Först kommer maten,
    sedan ideologin".

  434. Åter till den globala nivån.
    Vad kostar det att skapa jobb?

  435. Vi måste prata om pengar också,
    inte bara visioner.

  436. I södra Indien
    kostar det bara 20 dollar per jobb.

  437. Kostnaden är låg tack vare
    projektets storlek och effektivitet.

  438. I Afghanistan
    kostar det 400 dollar per jobb.

  439. Det beror på små, utspridda byar
    och säkerhetsproblem.

  440. I Sydafrika kostar det 160 dollar,
    i Swaziland och Namibia 80 dollar.

  441. I genomsnitt blir det 200 dollar,
    vilket är försiktigt räknat.

  442. Jag sa
    att vi behöver 250 miljoner jobb.

  443. Vad blir 250 miljoner
    gånger 200 dollar?

  444. Har vi nån snabb datorhjärna
    här inne? Inte?

  445. 50 miljarder dollar.

  446. Över tio år
    blir det fem miljarder dollar per år.

  447. Världens bistånd uppgår
    till 110 miljarder dollar per år.

  448. Vi behöver inte 50 procent
    av biståndet för att nå målet.

  449. Vi behöver bara fem procent.
    Man kan lägga till eller fördela om.

  450. Maud Olofsson är representant
    för Sveriges regering.

  451. De har lanserat arbetslinjen,
    jobb i stället för bidrag.

  452. I Sverige har vi 5-10 procent
    arbetslöshet i kristider.

  453. Men i länder med 50 procents
    arbetslöshet talar vi inte om jobb.

  454. Man kan läsa SIDA:s rapporter
    från 50 år-

  455. -utan att se ordet "jobb" nämnt
    på en enda sida.

  456. I västvärlden,
    med en relativt låg arbetslöshet-

  457. -dominerar jobben
    den politiska arenan.

  458. Men när det gäller
    utvecklingsländerna-

  459. -nämns aldrig jobben,
    vilket är märkligt.

  460. Till sist: Räcker det att skapa jobb?
    Infrastrukturen, då?

  461. Behöver de inte vatten, elektricitet,
    vägar, sjukhus och skolor?

  462. Självklart. Men det tog lång tid
    att bygga upp i våra länder.

  463. De byggdes inte på tio år i Sverige.
    Det tog 100-125 år.

  464. Samma sak i Tyskland och överallt.

  465. Det går inte snabbare
    i Moçambique och Uganda.

  466. Vi behöver jobb genast. Vi kan inte
    vänta på det perfekta samhället.

  467. I vissa av våra byar i Indien
    finns ingen elektricitet.

  468. Vissa får bära vatten 3-4 kilometer.

  469. Men de startar företag ändå.

  470. Vi får jobba med det vi har-

  471. -samtidigt som vi bygger upp
    en långsiktig infrastruktur-

  472. -som kostar triljoner
    och åter triljoner dollar.

  473. Det behövs, men det tar tid.
    Man måste jobba parallellt.

  474. När jag kom till Afghanistan
    blev jag tokig av alla vägbyggen.

  475. Allt bistånd tycktes gå till vägar.

  476. Landet är väldigt bergigt.

  477. Man kan bygga vägar i hundra år
    och ändå behöva fler.

  478. Vad ska man med vägar till
    om folk inte har råd att gå där?

  479. De måste få jobb
    och en högre levnadsstandard först.

  480. Men vägar är lätta att räkna på.
    Tjugo vägar - tjugo miljoner dollar.

  481. "Där är vägen vi har byggt."

  482. För att skapa företag och jobb
    krävs verklig förändring.

  483. Vi måste övertyga givarna
    såväl som mottagarna.

  484. Jag fick åka till Afghanistan
    åtta gånger och träffa regeringen-

  485. -för att övertyga dem
    om den jobbsatsning som nu startar.

  486. Det gjorde förresten
    att jag blev fängslad i USA.

  487. En dag
    gick jag genom passkontrollen i USA.

  488. De hittade sexton afghanska stämplar
    i mitt pass.

  489. "Han måste antingen
    vara heroinsmugglare"-

  490. -"eller terrorist, eller båda."

  491. General Motors fick ut mig efter
    en timme, men jag var inlåst.

  492. Nu har jag ett särskilt pass
    när jag åker till Afghanistan.

  493. Jag har försökt berätta för er...

  494. ...på tjugo minuter,
    att den extrema fattigdomen-

  495. -kan utrotas.

  496. Men det kan ta 20-40 år.

  497. Vi måste gå från ord till handling-

  498. -omfördela pengar
    och satsa på mobilisering.

  499. Man kan läsa om mikrokrediter
    överallt, men det löser inget.

  500. Utan ett massivt arbete på fältet
    går pengarna till konsumtion.

  501. 90 procent går till konsumtion.
    Det blir som en avbetalning.

  502. Det höjer inte levnadsstandarden.

  503. Det krävs att man arbetar på fältet.

  504. 10 miljoner jobb
    till 50 miljoner människor.

  505. Vi finns på alla kontinenter och
    försöker expandera till fler länder.

  506. Det är lättare för Moçambique
    att titta på Swaziland-

  507. -än att åka ända till Indien.

  508. De vill se med egna ögon,
    annars blir det alltför abstrakt.

  509. Man måste visa i närheten
    att det fungerar.

  510. Vi valde Afghanistan,
    för om man lyckas där-

  511. -så kan man lyckas var som helst.

  512. Var ni än befinner er i världen-

  513. -stötta vår rörelse
    som bygger på hjälp till självhjälp.

  514. Överallt. Tack för att ni lyssnade.

  515. Underbart. Tack så mycket.
    Jag ska hjälpa dig nedför trappan.

  516. Oj.

  517. Hoppas att ni känner er hjälpta.

  518. Nu vill jag presentera
    en enastående ung man från Kenya.

  519. Han är YES-ledare,
    och satsar på att bygga broar-

  520. -som kan förena alla ungdomsrörelser-

  521. -och stärka deras idéer och projekt.

  522. Vi har fått lära känna Emmanuel
    väldigt väl den här våren.

  523. Han har fått motta-

  524. -David Sjögren-stipendiet
    hos Tällberg Foundation.

  525. Det är till minne av vår unga kollega
    som gick bort för fyra år sedan.

  526. Han skulle ha varit förtjust
    över att se er alla här.

  527. Nu bjuder jag in Emmanuel Dennis-

  528. -så att han får komma och berätta
    om sina framtidsplaner.

  529. Vi har samlats här den här veckan-

  530. -för att diskutera
    hur man kan omarbeta världen.

  531. Min fråga är:
    Kan vi omarbeta världen?

  532. Jag har med mig en lampa.

  533. För några veckor,
    eller snarare månader sedan-

  534. -kom jag till en by
    där det inte fanns ljus.

  535. Jag ordnade lampor åt dem.

  536. Jag ska visa er. De ger ljus.

  537. Om folk får ljus
    förändras deras livsvillkor.

  538. Då kan vi skapa jobb.

  539. Jag har diskuterat några saker...

  540. ...med Bo Ekman.

  541. Diskussionerna har kretsat kring...

  542. ...vad det beror på
    att vi misslyckas.

  543. Hur kan det komma sig
    att vi har kommit så långt...

  544. Vi har
    tidernas bästa utbildningssystem.

  545. Vi har de bästa hjärnorna.

  546. Vi har forskare
    som arbetar varje dag.

  547. Varför misslyckas vi
    med den mänskliga värdigheten?

  548. Varför misslyckas vi som människor?
    Bo Ekman säger:

  549. "För att vi är människor."

  550. Det är komplext.

  551. Vi diskuterar komplexa problem.

  552. Och för att hedra Bo Ekman
    har jag med mig...

  553. Av en vän till mig
    fick jag ett stenföremål.

  554. En afrikansk sten,
    tillverkad i Kenya.

  555. Det är täljsten. Till Bo Ekman.

  556. Det är ett schackspel.

  557. Schackspelet är komplext-

  558. -när man spelar det.

  559. Man måste slå ut några
    för att nå en lösning.

  560. För vissa människor är det enkelt.

  561. Men vi vet alla att schack
    inte är ett spel för alla.

  562. Det är ett komplext spel.
    Bo Ekman, det här är till dig.

  563. Från Kenya till Bo Ekman
    och Tällberg Foundation.

  564. Det handlar om
    hur man hanterar livet.

  565. Det är komplext,
    men vi måste hantera livet-

  566. -och hitta en lösning.

  567. Vi tackar Joseph
    för täljstenen från Kenya.

  568. Mina damer och herrar.
    Hur kan vi omarbeta världen?

  569. Klarar vi att omarbeta världen?

  570. Jag har ett exempel från Östafrika.

  571. Vi har 124 miljoner invånare
    bara i Kenya, Tanzania och Uganda.

  572. Av dem har vi 74 miljoner-

  573. -som är under 35 år.

  574. Dessa 74 miljoner under 35
    är kompetenta, välutbildade-

  575. -och väldigt framåt.

  576. Många har inget jobb-

  577. -vilket ni kan se
    på filmklippet jag nyss visade-

  578. -som producerats
    av en ung fotojournalist-

  579. -som är med oss i dag.

  580. För några dagar sedan
    blev han för andra gången-

  581. -utnämnd till årets afrikanska
    fotojournalist. - Boni, var är du?

  582. Jag visade er
    mindre än tjugo sekunder-

  583. -av våldsamheterna
    efter valet i Kenya.

  584. Det är en sju minuters dokumentär
    som finns att hämta-

  585. -om ni vill se hur destruktiva
    unga människor kan bli-

  586. -om de utnyttjas politiskt
    i fel syfte.

  587. Men jag vill också visa
    hur konstruktiva de kan vara-

  588. -om vi kan utnyttja dem
    för att skapa jobb-

  589. -och förändra samhällen.

  590. Det är lösningen
    jag vill ge er i dag.

  591. 74 miljoner under 35 år
    i bara tre länder.

  592. Tänk er hur många det blir
    i hela Afrika.

  593. Tänk er hur många unga
    som tynar bort i hela världen.

  594. De har inga jobb, trots utbildning.

  595. Händelserna på filmklippet kan
    upprepas i ett samhälle nära dig-

  596. -om vi inte gör nåt.

  597. Det är en social tidsinställd bomb
    om vi inte gör nåt åt den.

  598. Vi måste agera snabbt
    och börja i det här rummet.

  599. Ni såg vad Bo Ekman visade-

  600. -och jag behöver inte gå in
    på dagens alla komplexa problem.

  601. Men vi har alla sett världens ledare
    mötas och diskutera problemen.

  602. Ledarna träffas och kommer fram
    till globala lösningar-

  603. -på de utmaningar vi står inför.

  604. Titta bara på klimatmötet i Köpenhamn
    och misslyckandet där.

  605. Även de politiska system som ska lösa
    problemen i våra länder misslyckas.

  606. Det jag presenterar för er
    är ingen global lösning.

  607. Det är en lokal lösning.

  608. Det är ingen komplex lösning,
    utan en enkel lösning-

  609. -på de globala problem vi vill lösa-

  610. -som klimatfrågan och annat
    som diskuteras i t.ex. Köpenhamn.

  611. Vi är människor. Lösningar på enkla
    problem i våra samhällen-

  612. -kan också lösa globala problem.

  613. Men vi skjuter över målet,
    därför misslyckas vi.

  614. Det finns en felande länk,
    och den ska jag visa er i dag.

  615. Om vi inte löser globala problem
    blir de en tidsinställd miljöbomb.

  616. Kan vi skapa företagslösningar
    som förbättrar livssituationen-

  617. -främjar ungdomsföretagande
    och ger jobb-

  618. -och ger stabil utdelning
    till investerarna?

  619. Vi pratar inte om bistånd,
    utan om investeringar och företag-

  620. -som kan ändra vårt tänkesätt
    och vår livssituation-

  621. -och som har
    en positiv inverkan på miljön-

  622. -så att vi äntligen kan vända
    den globala uppvärmningen-

  623. -som är ett globalt problem.

  624. Det gäller både lokala företag
    och lösningar på globala problem.

  625. Problemen är komplexa,
    men de lokala lösningarna enkla.

  626. Vad är det då för lösningar?

  627. Nu vill jag presentera
    Green Teams vision-

  628. -och Green Teams initiativ-

  629. -som jag tror blir lösningen
    på problemen-

  630. -och som börjar
    i små samhällen i Afrika.

  631. Green Teams princip-

  632. -är att samla små grupper
    av unga människor ute i samhällena.

  633. De här unga människorna
    kan utnyttjas i politiska syften-

  634. -men med ytterst små medel
    kan vi vända det till nåt produktivt.

  635. Om vi kan utbilda de unga
    så att de får kunskap-

  636. -att kunna börja
    förvandla samhällena-

  637. -förändrar vi synsättet på utveckling
    i samhällets kärna.

  638. En av mina vänner pratade med mig
    här i Tällberg...

  639. Vi satt i samma panel...

  640. ...när jag använde min mobiltelefon
    som metafor.

  641. Med min mobiltelefon-

  642. -kan jag mobilisera massor
    av unga människor på bara en vecka.

  643. Det räcker med en mobiltelefon.
    Men vi har mycket mer teknik-

  644. -som kan samla unga människor för
    att diskutera politiskt deltagande.

  645. Men räcker det
    att bara använda dem?

  646. Vi pratar om nya investeringar.
    Investerarna erbjuder lösningar.

  647. Hur kan vi samla dem
    i Green Academies?

  648. Green Teams utbildas i
    Green Academies för olika branscher.

  649. Men hur organiserar vi de unga
    så att de blir produktiva?

  650. Det finns mängder av ungdomsrörelser
    över hela landet-

  651. -hela Östafrika och hela Afrika,
    och vi kan utbilda dem.

  652. De kan bilda ungdomskooperativ
    på lokal nivå.

  653. De kan hålla varandra ansvariga
    för de investerade medlen.

  654. Då kan vi göra människor nöjda
    och ge dem bättre livsvillkor.

  655. Jag ska visa några av värdekedjorna-

  656. -som kan bidra med lösningar
    på lokal nivå.

  657. Vi har redan testat några av idéerna.

  658. Jag reste till en by med en lampa.
    Nu är det över tjugo unga-

  659. -som distribuerar och
    säljer solcellslampor ute i byarna.

  660. Vi ska också sälja bättre spisar
    i byarna.

  661. Och det finns forskning som visar...

  662. ...att om man installerar spisar
    där de tidigare använde öppen eld-

  663. -så kan vi minska koldioxidutsläppen.

  664. Om vi investerar i 500 000 bostäder
    skulle det bara kosta...

  665. Om en spis kostar 30 dollar-

  666. -blir det bara 50 miljarder dollar-

  667. -för att lösa problemet
    med koldioxidutsläppen.

  668. Är det så svårt att samla in?

  669. Vad kostar egentligen
    de här konferenserna som vi åker på?

  670. Ursäkta. Nästa filmklipp...

  671. Jag har alltså tio värdekedjor-

  672. -som kan skapa 100 000 jobb
    omedelbart-

  673. -om vi organiserar alla
    i Green Teams.

  674. Det kan åstadkommas
    genom värdekedjorna.

  675. Vi har redan börjat
    med solcellslamporna-

  676. -och vi kan åstadkomma mycket mer
    i alla byar-

  677. -med hjälp av de unga
    ute i samhällena.

  678. Då löser vi problemet
    med ungdomsarbetslöshet-

  679. -samtidigt
    som vi löser globala problem.

  680. Kan vi alltså organisera de unga
    så att de blir produktiva?

  681. Jag har svaret på den frågan.

  682. Kan vi få investerarna
    att satsa på dessa projekt?

  683. Det verkar inte alls omöjligt,
    enligt våra diskussioner.

  684. Kan vi förvandla de här samhällena
    till det bättre?

  685. Det tror jag att vi kan.

  686. Det här är ett projekt som redan
    är i gång, och som fungerar.

  687. Och om vi får stöd
    för att börja med utbildning-

  688. -så att de unga kan bli organiserade,
    vilket jag ska se till-

  689. -så kan de användas
    på ett produktivt sätt.

  690. Och så är vi tillbaka till frågan:
    Kan vi omarbeta världen?

  691. Med de här metoderna-

  692. -och genom att bekämpa
    den massiva ungdomsarbetslösheten-

  693. -har idéerna kunnat förverkligas,
    och detta fortsätter.

  694. Jag är säker på, tillsammans
    med våra deltagare från Afrika-

  695. -som jag har diskuterat
    bildandet av Green Teams med...

  696. Tror ni deltagare från Afrika
    att vi kan lyckas-

  697. -med att förändra livsvillkoren?

  698. Res på er
    om ni tror att vi kan lyckas.

  699. Håller ni med mig
    om att vi kan omarbeta världen?

  700. Kan vi omarbeta världen
    i våra samhällen?

  701. Måste vi få hjälp utifrån
    för att omarbeta världen hos oss?

  702. Det är vårt ansvar
    att se till att vi skapar en värld-

  703. -där kan se
    att de andra generationer-

  704. -som kommer efter oss, är lyckliga?

  705. Jag vill inte att de efterkommande
    ska anklaga mig-

  706. -för att vi aldrig gjorde nåt
    för att lösa de globala problemen.

  707. Tack så mycket,
    mina damer och herrar.

  708. Ursäkta mig.

  709. För att se till
    att trådarna knyts ihop...

  710. Det handlar om att
    utföra praktiska handlingar-

  711. -och att gå
    från att tänka till att göra.

  712. Från ord till handling.

  713. Rustom Masalawala
    från Millennium Promise-

  714. -välkomnas upp på scenen
    för att berätta om vårt pilotprojekt.

  715. Och så ska han berätta
    hur allt hänger ihop.

  716. Det handlar om utsläppsrätter.

  717. Rustom Masalawala är Millennium
    Promises företagsutvecklingschef.

  718. -Välkommen, Rustom.
    -Tack.

  719. Låt mig ta upp tråden...

  720. ...efter Emmanuels vältaliga
    föredrag.

  721. Jag börjar med ett citat
    från Jeff Sachs, min chef.

  722. Det speglar mycket fint allt
    som sagts de senaste dagarna.

  723. "Vår generation kan bli den första
    som utrotar den extrema fattigdomen."

  724. "Det är vår förmån,
    vår utmaning och vårt ansvar.

  725. Alla i den här talarstolen
    har sagt samma sak.

  726. Alla säger att det är något
    nödvändigt som vi måste göra.

  727. Och när Emmanuel frågade alla
    om de skulle klara det-

  728. -och vi hörde ett rungande "ja"...

  729. De senaste dagarna har vi hört
    fantastiska organisationer-

  730. -stå här uppe och berätta
    om sitt arbete.

  731. Ni hörde SEWA tala om sitt arbete
    med 1,3 miljoner kvinnor.

  732. De berättade
    om arbetet med de här kvinnorna-

  733. -i en mängd olika arbetsuppgifter.

  734. De hjälpte dem att odla grödor
    och utföra hantverk.

  735. En föregående talare
    ville skapa tio miljoner jobb.

  736. Och i går diskuterade panelen
    en mängd olika tekniker.

  737. Och så fick ni höra
    nånting riktigt intressant.

  738. De talade om de utmaningar
    de stod inför-

  739. -när de skulle sätta teknikerna
    i verket ute på fältet.

  740. Och ni fick höra att stora, mäktiga
    organisationer som SEWA-

  741. -möter utmaningar när de försöker
    göra teknikerna lönsamma.

  742. Och vissa länkar i värdekedjan
    väntar fortfarande på sin lösning.

  743. Det finns ett glapp där
    som vi måste ta itu med.

  744. Om vi lyckas med det tror jag
    att det finns mängder av kapital-

  745. -som bara väntar på att investeras.
    Folk som vill se världen förändras-

  746. -och som gärna satsar sitt kapital
    om de kan vara säkra på-

  747. -att kapitalet kommer tillbaka-

  748. -med rimlig avkastning
    efter en viss tid.

  749. Tekniken går framåt
    i extremt snabb takt-

  750. -och den ekonomiska världen
    går lika snabbt framåt.

  751. Den verkliga utmaningen, som vi
    också möter inom Millennium Promise-

  752. -rör distributionssystemen.

  753. De är oerhört svåra att bygga upp.

  754. Det krävs tid
    och oerhört mycket organisering.

  755. Det låter sig inte göras enkelt.

  756. Men möjligheten finns där-

  757. -som vi hörde Emmanuel berätta-

  758. -när han talade om alla unga
    i utvecklingsländerna-

  759. -som söker möjligheter och jobb.

  760. Vad är det då vi vill åstadkomma nu?

  761. Jag tror att vi måste hitta
    nya leveransmodeller-

  762. -som kan klara att växa snabbt
    och reproduceras snabbt.

  763. Om vi måste börja om från början
    på varje ställe-

  764. -står vi inför en stor utmaning.

  765. Modellen bör göra de unga till
    produktiva samhällsmedlemmar-

  766. -särskilt i regioner
    som Afrika söder om Sahara-

  767. -där arbetslösheten är så enorm-

  768. -och följderna blir så dramatiska
    som vid upploppen i Kenya.

  769. Och framför allt måste vi
    börja uppvisa framgångar.

  770. Om vi kan börja bilda
    så kallade apexorganisationer-

  771. -och de kallas så
    eftersom jag som riskkapitalist-

  772. -inte klarar att hantera
    500 unga individer.

  773. Jag vill förhandla med en
    organisation som sköter affärerna-

  774. -åt sina 500 medlemmar.

  775. De kan ta emot mina pengar,
    uppfylla sina löften till mig-

  776. -för att till sist uppvisa
    de väntade resultaten.

  777. Vi kan se det som tre pelare.

  778. Den första är tekniken.

  779. Det har vi sett många exempel på
    under konferensen.

  780. Den andra är distributionssystemen
    som Emmanuel talade om.

  781. Han anser att med ett nätverk
    av kolleger och andra människor-

  782. -kan vi börja skapa
    entreprenörsnätverk.

  783. Den tredje pelaren är den
    som jag kallar "medlen".

  784. Det är en neutral plats
    där parterna sammanstrålar.

  785. Det ska vara en plats-

  786. -där man kan börja titta
    på teknikerna.

  787. Av alla tekniker som diskuterats vet
    jag inte hur många som klarar sig.

  788. Vissa kan vara utmärkta,
    men är affärsmodellen genomförbar?

  789. Nån måste ta frågan på allvar
    och verkligen förstå den.

  790. Om vi kan hitta ett instrument
    som handel med utsläppsrätter-

  791. -måste nån göra sig en helhetsbild.

  792. Hur kopplar man samman tekniken
    och köparna av utsläppsrätter?

  793. Sedan måste vi hitta trovärdiga
    apexorganisationer-

  794. -som vi litar på, kan investera i
    och vet ger avkastning.

  795. Det är apexorganisationerna
    som investerar-

  796. -övervakar och återför kapital.

  797. Då återförs kapitalet
    till investerarna som avkastning.

  798. Det här är ett ekosystem
    eller en livscykel-

  799. -och en nödvändig, neutral plats.

  800. Inte alla riskkapitalister
    och entreprenörer-

  801. -är beredda att resa över hela jorden
    för att göra goda gärningar.

  802. Det finns många
    som vill satsa pengar-

  803. -men helst i en organisation
    som använder pengarna klokt.

  804. Och om ni tror
    att det här är rent hypotetiskt...

  805. "Om ni skapar en neutral plats,
    vad ska ni investera i?"

  806. Jag ska visa tre exempel,
    och det finns många fler.

  807. I Millenniums projekt
    i Ruhiira i Uganda-

  808. -började vi installera spisar
    för ungefär ett år sedan.

  809. Vi tog med
    cirka 1 000-1 500 stycken-

  810. -för att testa ett prissättnings-
    och distributionssystem-

  811. -och bilda oss en uppfattning
    om hur mottagliga användarna var.

  812. Vi sålde de första 480 spisarna
    för nio dollar styck-

  813. -men det var inte målet
    för experimentet.

  814. Nu vill vi börja här
    med att organisera ungdomsgrupperna.

  815. Vi samlar dem och låter dem
    distribuera de övriga spisarna.

  816. Vårt mål, som vi planerar uppnå
    tidigt nästa år-

  817. -är att öka antalet
    till upp till 30 000 spisar-

  818. -och uppväga det med utsläppsrätter
    från den reglerade marknaden.

  819. Ett annat exempel är SEWA,
    som presenterade sig i går.

  820. Där står 30 000 kvinnor
    redo att distribuera spisar.

  821. De har fått kvinnorna
    att samla ihop 750 000 dollar.

  822. När jag talar
    med organisationens nyckelpersoner-

  823. -säger de att de vet
    hur man säljer spisarna-

  824. -men de vet inte
    hur man köper utsläppsrätter.

  825. Om en så stor organisation
    har problem, tänk er de mindre.

  826. Här har vi en apexorganisation
    med lång historia-

  827. -som är pålitlig
    och som man snabbt kan investera i.

  828. Jag tror också att de skulle
    ge avkastning till investerarna.

  829. Jag talade med Muzammel Huq.

  830. Han utvecklar ett företag
    i Bangladesh-

  831. -som använder en holistisk modell-

  832. -för att distribuera boskap
    ända ner på hushållsnivå.

  833. Fyra kor ger mjölk
    och 3,5 kubikmeter gas per dag.

  834. Då slipper man elda med ved,
    och man får naturgödsel.

  835. Det är en ekonomiskt
    helt självförsörjande modell-

  836. -som de har testat i fyra år.

  837. De tror att fyra miljoner hushåll
    skulle kunna passa för modellen.

  838. Det finns andra modeller man skulle
    kunna investera i så småningom-

  839. -och som skulle ge avkastning
    åt investerarna.

  840. Det finns många liknande exempel-

  841. -men huvudfrågan är om man tror
    på just den Apexorganisationen.

  842. Kan jag satsa pengar
    och vara säker på-

  843. -att de kommer tillbaka
    när de tre åren har gått?

  844. -Jag slutar här. - Emmanuel.
    -Tack, Rustam.

  845. Vi har diskuterat med ILO angående
    ungdomsorganisationerna.

  846. Nu hälsar jag Julius Mutio välkommen.

  847. Han är affärsutvecklingschef
    på ILO i Geneva-

  848. -och ska berätta
    hur det här passar in i våra ramar.

  849. Tack så mycket, Emmanuel.

  850. Tack.
    Jag heter Julius Mutio, som sagt.

  851. Jag ska prata
    om ett särskilt program-

  852. -som riktar sig enbart till ungdomar.

  853. Vi inom ILO har samarbetat mycket
    med olika företag.

  854. Men i det här programmet
    vill vi särskilt betona-

  855. -hur vi kan hjälpa ungdomar
    att få jobb-

  856. -eller starta företag.

  857. Vi genomför diskussioner
    med YES Kenya och andra partners-

  858. -om hur vi kan använda ungdomarnas
    kraft och idéer till företagande.

  859. Jag har fått tre minuter på mig,
    och det räcker egentligen inte-

  860. -men jag ska göra mitt bästa.

  861. Inom programmet tar vi reda på
    vad som är avgörande-

  862. -för att vi ska kunna skapa
    det nätverk Emmanuel pratar om.

  863. Och vi måste skapa medvetenhet
    om att unga kan driva företag.

  864. De har energi och vill börja genast.

  865. Men kan vi visa dem
    vilka möjligheter som finns?

  866. Vad har då ILO att bidra med?

  867. ILO planerar ett program-

  868. -där vi vill hjälpa de unga att
    hitta möjligheter i t.ex. gröna jobb.

  869. Vi vill bidra med företagsrådgivning
    och annan service-

  870. -så att de kan förverkliga
    sina affärsidéer och driva företag.

  871. Vi vill också stötta
    ungdomsorganisationerna.

  872. Vi vill också utveckla
    ett utbildningspaket.

  873. Vi har talat om Green Academies.

  874. Hur ska de organiseras?
    Vad ska man studera där?

  875. Vi ska betona gröna jobb och
    verksamheter som unga kan delta i.

  876. Vårt program
    sträcker sig över fem år-

  877. -och fokuserar
    på Tanzania, Uganda och Kenya.

  878. Startskottet för programmet
    gick för fyra månader sen-

  879. -och nu söker vi
    efter samarbetspartners-

  880. -identifierar affärsmöjligheter
    och engagerar de unga i företagande.

  881. Vi anser
    att om man vill vinna på lotteri-

  882. -så måste man köpa en lott.

  883. Det är dags att handla,
    för vi har diskuterat mycket-

  884. -men nu måste vi skrida till verket.
    ILO står redo-

  885. -och vi tror att det här programmet
    kan lösa problemen-

  886. -engagera de unga
    och stötta dem i sitt företagande.

  887. Tack så mycket. Gud välsigne er.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Entreprenörskap och jobb för jordens fattiga

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

"Varför satsar vi på kvinnor? De är pålitliga. De dricker inte. De tar hand om familjen. De tar ansvar." Den tidigare finansmannen Percy Barnevik, i dag ordförande i hjälporganisationen Hand in Hand, berättar om en av de satsningar hans organisation gör. Percy Barnevik, näringsminister Maud Olofsson (C) och Emmanuel Dennis Ngongo från Kenya, talar om hur den hjälp till självhjälp som i dag stavas entreprenörskap, ska hjälpa till att skapa de 250 miljoner jobb som krävs för att lyfta den miljard människor som lever i extrem fattigdom. Vi kan inte vänta på infrastrukturen och det perfekta samhället, säger Percy Barnevik. Jobben behövs nu.

Ämnen:
Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv > Företagande och entreprenörskap, Samhällskunskap > Ekonomi > Välstånd och fattigdom
Ämnesord:
Arbete, Arbetsmarknad, Entreprenörskap, Fattiga kvinnor, Frivilligorganisationer, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, U-länder
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Rework the World

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Inledning

Ulrika Liljeberg, kommunalråd i Leksand, inleder Rework the World, en global sammankomst för att skapa hållbara samhällen och för att globalt hitta lösningar för att skapa arbeten för världens ungdomar. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Mary Robinson om mänskliga rättigheter

Mary Robinson, tidigare irländsk premiärminister, idag en av världens främsta förkämpar för mänskliga rättigheter, talar om vikten av att alla arbetar för att skapa en rättvis värld med anständiga möjligheter till arbete. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Hans Rosling: Framtidens ungdomar, vilka är de?

Hans Rosling berättar om hur världen utvecklats från 1960-talet fram till nu. Medan en miljard jobbar för att kunna flyga på semester kämpar två miljarder för att ha skor till hela familjen. Hur kommer det att se ut om några årtionden? Var kommer framtidens unga att bo? Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Att göra världen till en bättre plats

Kimmie L Weeks, grundare av Youth Action International i Liberia berättar om sitt arbete för att få fungerande lösningar för unga under 30. Och Jennifer Corriero från Kanada talar om vikten av att personligen engagera sig. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Vilken värld ska utvecklas?

Chefen för Bibliotheca Alexandrina, världens mest berömda bibliotek, Ismail Serageldin, pratar om vikten av projekt som Rework the World. Bo Ekman, grundare av Tällberg Foundation, introducerar två Nobelpristagare, Elinor Ostrom som fick Nobelpriset i ekonomi 2009 och Mohan Munasinghe, som var en av dem som 2007 fick Nobels fredspris. Båda talar om hur man med enkla medel kan förändra konsumtionsmönster i världen. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Var finns möjligheterna?

Reeta Roy från kanadensiska Mastercard foundation talar om den kraft som ligger i entreprenörskap. Detta, menar hon, är särskilt viktigt för dem som lever i botten av pyramiden, vilket i praktiken handlar om en miljard människor, alltså en sjättedel av jordens befolkning. Och det är Afrikas unga som behöver vara i fokus. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Lokala konflikter och globalt tryck

Hur kan ungdomars kunskap användas för att påverka världen? Många i panelen som diskuterar detta vittnar om hur svårt det är att hitta eller skapa jobb. Många unga skapar sina möljligheter själva med entreprenörskap. I panelen sitter den svenska biståndsministern Gunilla Carlsson (M) och arbetsmarknadsministern Nathalie Cely från Ecuador. Där finns också medlemmar från olika ungdoms- och hjälporganisationer från bland annat Nepal, Somalia och Nigeria. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Tema Energi

Ett samtal om olika vägar att på ett hållbart sätt lösa världens energiproblem. Deltagare från bland annat Indien, Bangladesh och Norge. Samtalet leds av Anders Wijkman, vice ordförande för Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Tema Städer - föryngra med gröna zoner

Om hur en gemensam vision kan leda till stor förändring. Exempel från staden Flint i Michigan i USA, där man arbetat för att få en grönare stad med återvinning, gröna zoner och biogas, och från Bolivias huvudstad Bogota. Även om vad Västerås hittills uppnått i sitt arbete med att fasa över till biogas. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Entreprenörskap och jobb för jordens fattiga

Den tidigare finansmannen Percy Barnevik, idag ordförande i hjälporganisationen Hand in Hand, talar med näringsminister Maud Olofsson (C) och Emmanuel Dennis Ngongo från Kenya, om hjälp till självhjälp för fattiga genom entreprenörskap. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Ren energi till fattig landsbygd

Solcellslampor kan vara lösningen på inte bara ett utan tre problem, berättar Reema Nanavaty, chef för utecklingen av landsbygden på kvinnohjälporanisationen Sewa, Self Employed Women's Association i Indien. Försäljningen försörjer flera tusen fattiga kvinnor. Det är denna typ av lösningar världen söker, menar flera av talarna i Rework the World. Vi får också lyssna på Ulrich Frei från organisationen Fundes i Latinamerika. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Ett hållbart samhälle - hur kan en förändring uppnås?

Om vilka förutsättningar som krävs för förändring. Med bland andra Aart de Geus, OECD:s vice generalsekreterare i Paris och Maria Wetterstrand, språkrör för Miljöpartiet. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Människans inverkan

Under ledning av Johan Rockström, Stockholm Environment Institute, SEI, diskuterar Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi från Stockholma universitet, och Jonathan Foley från Institute on the Environment från USA den ekologiska balansen med Katherine Richardson Christensen, professor i biologisk oceanografi vid universitet i Århus, Danmark. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Entreprenörskap som förändrar världen

Det finns ett gap mellan det vi vill göra och det vi gör. Framtiden kräver nya redskap för företag och organisationer om vi ska kunna genomföra en förändring. Det säger Carl Mossfeldt, vice ordförande för Tällberg Foundation. Percy Barnevik, i dag ordförande för hjälporganisationen Hand in Hand, och Maud Olofsson, centerpartistisk näringsminister, samtalar om hur entreprenörskap kan hjälpa till att lyfta en fattig landsbygd. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Så skapar vi jobb i Sverige

Om framtida lösningar för hållbara jobb och hur det beskrivs på de politiska agendorna. Med socialdemokraterna Carin Jämtin och Thomas Östros, moderaten Sven Otto Littorin, miljöpartisten Maria Wetterstrand och folkpartisten och EU-minister Birgitta Ohlsson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Kvinnors makt i världshistorien

Separation

Amanda Foreman reser i Vietnam, Kina och Japan och undersöker värderingar och ideal inom konfucianismen och buddhismen. Hon tar upp maktförhållandet mellan kvinnor och män i olika samhällssystem och berättar om förhållandet mellan Yin och Yang. Det handlar om patriarkat, förtryck och underordning men också om kvinnliga ledare, banbrytande poesi och kvinnliga rebeller. Foreman berättar om systrarna Trung, som revolterade mot traditionella könsroller och kejsarinnan Wu Zetian, skapare av ett styrelseskick som grundas på individers kunskap och meriter.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Ricardo - stilbildaren

Adam Smiths ”Nationernas välstånd” fick 1799 börsmäklaren David Ricardo att byta bana. Ricardo är känd för sin teori om komparativa fördelar och för att ha fört in modelltänkandet i nationalekonomin. Men idag precis som då bygger många modeller på felaktiga antaganden.