Titta

UR Samtiden - Rework the World

UR Samtiden - Rework the World

Om UR Samtiden - Rework the World

1700 personer från 120 länder, nobelpristagare, politiker, gymnasieelever, biståndsarbetare, FN-anställda, har samlats i Leksand för att diskutera lösningar för att skapa en hållbar värld. Genomgående teman är vatten, land, och energi. Men också städer, där en allt större del av jordens befolkning bor. Och arbete, med särskilt fokus på arbete för världens unga. Tanken är att i samtalet som arbetsform hitta nya vägar för hållbara lösningar för världen. Några av världens skarpaste hjärnor diskuterar nya vägar tillsammans med hundratals specialinbjudna unga från hela världen. Rework the World är ett samarbete mellan Tällberg Foundation och YES, Youth Entrepreneurship Sustainability. Seminsrierna är inspelade i Leksand den 2 till 4 juni 2010.

Till första programmet

UR Samtiden - Rework the World : Människans inverkanDela
  1. Jag heter Mike Schragger
    och ska vara er guide i dag.

  2. Jag kommer från Foundation for
    Design and Sustainable Enterprise-

  3. -och har arbetat med folket bakom
    forskningen om planetära gränsvärden.

  4. 1972 kom det ut en bok-

  5. -som heter "Limits to Growth".

  6. I den hävdades
    att biosfären, planeten-

  7. -inte tålde en för stor befolkning,
    för mycket föroreningar-

  8. -och för stor ekonomisk tillväxt.

  9. Det var två år innan jag föddes,
    så det är ett tag sedan.

  10. Boken orsakade mycket debatt.

  11. 36 år senare, i juni 2008-

  12. -samlades en grupp forskare,
    däribland våra paneldeltagare-

  13. -här i närheten, i Tällberg.

  14. De träffades för att gå igenom-

  15. -jordsystemforskningen.

  16. De ville ta reda på
    om det fanns trösklar-

  17. -i jordsystemet utöver klimatet.

  18. Man ville identifiera gränsvärden
    snarare än gränser-

  19. -som människan bör hålla sig inom.

  20. Efter en årslång studie...

  21. ...publicerade man sina resultat
    i september 2009-

  22. -i tidskriften Nature.

  23. Då offentliggjorde man resultaten.

  24. En rad vetenskapliga tidskrifter
    och tidningar-

  25. -uppmärksammade studien.

  26. Vi är glada
    att ha tre av medförfattarna här.

  27. De ska presentera sina resultat och
    berätta om den fortsatta forskningen.

  28. Jag ska presentera dem.
    Huvudförfattaren Johan Rockström-

  29. -är från Stockholm Resilience Centre
    och Stockholm Environment Institute-

  30. -och är professor i naturresurs-
    hushållning, Stockholms universitet.

  31. -Blev det rätt?
    -Absolut.

  32. Han lär vara duktig på squash,
    men jag har inte sett honom spela.

  33. Katherine Richardson
    är professor i biologisk oceanografi.

  34. Man kan säga havsforskare,
    men vi säger biologisk oceanograf.

  35. När Katherine har tid över-

  36. -gillar hon att spela bridge
    och gå ut med hunden.

  37. Sedan har vi Jon Foley-

  38. -från Institute of Environment
    vid University of Minnesota.

  39. Han är expert på markanvändning.

  40. Vi är glada att ha dem här.
    Senare kommer Christine Loh-

  41. -som ska tala om
    forskningens konsekvenser.

  42. För att ni ska få en bakgrund-

  43. -ska författarna berätta
    vad planetära gränsvärden är.

  44. Sedan går vi in på havsförsurning
    och markanvändning-

  45. -lite mer i detalj.

  46. Sedan får ni tillfälle
    att ställa frågor.

  47. Sedan kommer Christine upp-

  48. -för att prata om konsekvenserna
    för politiskt beslutsfattande.

  49. -Med det lämnar jag över till Johan.
    -Tack, Mike.

  50. Det är ett privilegium
    att få tala i en så mysig miljö.

  51. Det kan låta konstigt-

  52. -men scenen är perfekt-

  53. -för att presentera planetära
    gränsvärden. En hockeyrink.

  54. Jag ska förklara.

  55. Här inne brukar man smälla ihop
    med varandra.

  56. Hockeyspelare gör det.
    De stänger och tacklar varandra.

  57. De nya forskningsrönen är dramatiska
    och har stärkts-

  58. -inte bara sedan "Limits of Growth"
    och Stockholmskonferensen 1972.

  59. Där konstaterade man att miljöproblem
    ofta sågs som lokala och regionala-

  60. -och att man försökte lösa dem
    utifrån det synsättet.

  61. Särskilt när det gällde
    kemiska utsläpp från industrin.

  62. I dag är synsättet helt annorlunda.

  63. Vi ser ett fyrfaldigt tryck
    på en planet med ändliga resurser.

  64. Vi förstår att människan börjar nå
    gränserna för vad planeten tål.

  65. Det mänskliga trycket handlar både om
    befolkningsökning och jämlikhet.

  66. Vi har vetenskapliga bevis för-

  67. -att den negativa miljöpåverkan
    de senaste 150 åren-

  68. -till största delen
    orsakas av en minoritet.

  69. De 20 procent
    som har utvecklat ett stort välstånd.

  70. Majoriteten, övriga 80 procent,
    som inte använder-

  71. -lika mycket energi
    och inte skapar lika mycket välstånd-

  72. -upplever en stark utveckling-

  73. -och klättrar uppåt.

  74. Tyvärr kan de bara göra det
    genom att konsumera och producera.

  75. Vi är snart nio miljarder människor,
    och det ökar trycket.

  76. Klimatproblemen är välkända.
    FN:s klimatpanel har varnat för-

  77. -att vi inte längre kan utesluta-

  78. -en dramatiskt negativ påverkan
    på klimatet.

  79. Man tror att det räcker
    att stabilisera mängden koldioxid-

  80. -vid 450 ppm.

  81. Vi vet inte om det håller
    temperaturökningen under 2° C-

  82. -men vi använder det som riktvärde
    för politiskt beslutsfattande.

  83. Men vi befinner oss redan
    vid 450 ppm.

  84. Vi är i riskzonen och skulle behöva
    gå ner mot 350 ppm-

  85. -för att undvika tröskeleffekter,
    men vi går mot 550 ppm.

  86. Man skulle önska
    att det här drabbade en frisk planet-

  87. -men vi har en ekosystemkris-

  88. -där många ekosystemtjänster
    har förstörts de senaste 50 åren.

  89. De senaste 30 årens forskning
    inom bl.a. systemdynamik-

  90. -visar att både små, lokala ekosystem
    och större ekosystem som savanner-

  91. -är stabila tillstånd
    som är separerade av trösklar.

  92. Systemen eftersträvar ett önskat
    tillstånd, men pressas till en punkt-

  93. -där de kan drabbas av abrupta
    och oåterkalleliga förändringar.

  94. Det här är en ny beskrivning av
    hållbar utveckling i en global värld.

  95. Nobelpristagaren Paul Crutzen-

  96. -hävdar att vi befinner oss
    i en ny geologisk epok, antropocen.

  97. Mänskligheten utgör en geologisk
    kraft. Det var utgångspunkten.

  98. I en hockeyrink smäller man ihop,
    och vi har bevis för-

  99. -att vi är omringade
    av hockeyklubbor.

  100. I vänstra hörnet har vi
    den vi alltid pratar om, koldioxiden.

  101. Men dramat är att vi nu ser-

  102. -att oavsett vilken miljöprocess
    som är viktig för människan-

  103. -så är bilden densamma.
    Det gäller dikväveoxid, överfiskning-

  104. -förlust av biologisk mångfald,
    avskogning och markutarmning.

  105. Alla uppvisar samma mönster:
    en hotfull hockeyklubba.

  106. Nästan alla börjar böjas runt 1955.

  107. Det var då som människans påverkan
    på jorden började accelerera.

  108. Då var vi bara
    tre miljarder människor-

  109. -men minoritetens påverkan-

  110. -i form av välfärdsutveckling
    och industriproduktion-

  111. -blev för första gången global.

  112. Trots framstegen inom jordsystem-
    forskningen är siffrorna från 2004.

  113. De senaste tio åren har vi börjat
    förstå fenomenen på en global nivå.

  114. Men vad forskningen visar-

  115. -är att vi har 10-15 hockeyklubbor.

  116. Vi förstår att planeten är
    ett komplext, interagerande system.

  117. Det betyder att hockeyklubborna
    spelar som ett lag.

  118. Men vi vet inte vilka
    feedbackeffekter lagets spel får.

  119. Vi vet inte om det spelar i NHL-

  120. -eller i den danska ligan.
    Skillnaden i påverkan vore ju enorm.

  121. Eller kanske i Sverige. Fast det går
    inte så bra för Leksand längre...

  122. Ett annat problem är
    att forskningen visar-

  123. -att kurvorna måste brytas det här
    årtiondet. Vi når snart ett läge-

  124. -där vi inte kan utesluta
    dramatiska negativa förändringar.

  125. Det blir ett intressant årtionde.
    Frågan vi ställer är:

  126. Hur ska vi vägleda beslutsfattare
    i den här omställningen?

  127. En annan utgångspunkt för forskningen
    om planetära gränsvärden-

  128. -är icke-linjär förändring.

  129. Det här är ett nummer av The National
    Academy of Sciences tidskrift-

  130. -Proceedings of the National Academy
    of Sciences, som kom ut i december.

  131. De kartlägger trösklar i klimat-
    systemet framkallade av människan.

  132. Klimatkatastrofer
    framkallade av människan-

  133. -t.ex. icke-linjära förändringar som
    destabilisering av grönlandsisen-

  134. -rubbande av monsunsystem eller den
    västantarktiska shelfisens jämvikt.

  135. Vår forskning
    har under många årtionden visat-

  136. -att många ekosystem beter sig på
    samma sätt, som diagrammen visar.

  137. Ekosystemen
    befinner sig i ett önskat tillstånd.

  138. Det kan gälla korallrev,
    sjöar eller savanner.

  139. Vid påfrestningar, naturliga
    eller orsakade av människan-

  140. -vill ekosystemen stanna
    i det önskade tillståndet.

  141. De verkar vara friska,
    ända tills de blir så förstörda-

  142. -att en liten faktor
    - en storm, en torrperiod-

  143. -ett ökat tryck från en marknad
    som förändrar markanvändningen-

  144. -gör att hela systemet
    tippar över en tröskel-

  145. -och fastnar i ett oönskat tillstånd.

  146. Det här händer i Sverige.
    Östersjön verkar ha tippat över-

  147. -och fastnat i ett tillstånd
    med algblomning och övergödning-

  148. -p.g.a. förändringar
    hos kvävebindande alger.

  149. Isen i Arktis
    passerade en dramatisk tröskel 2007.

  150. Forskarna blev väldigt förvånade
    när istäcket försvann så snabbt.

  151. De gråfärgade områdena visar
    modellernas värsta fall-scenario-

  152. -som pekade på isfritt år 2080.

  153. Det skedde redan 2007.

  154. Vi kan inte utesluta att regnskogarna
    förvandlas till savann-

  155. -till följd av avverkning,
    markutarmning och klimatförändringar.

  156. Vi ställde för första gången
    den här frågan:

  157. Ligger planeten i vågskålen?

  158. Vi befinner oss i antropocen.
    Vi förstår inte riskerna-

  159. -men vi vet om feedbackeffekterna-

  160. -och att planeten är ett komplext
    system med icke-linjär dynamik.

  161. Urholkar vi planetens resiliens
    och för den ur det önskade tillstånd-

  162. -som är förutsättningen
    för mänsklig utveckling?

  163. Utanför forskarvärlden
    uttrycker man sådana farhågor.

  164. Den försiktige Ban Ki Moon,
    FN:s generalsekreterare-

  165. -sa inför klimattoppmötet:
    "Mänskligheten har foten på gasen"-

  166. -"och är på väg mot avgrunden."

  167. Det är en dramatisk insikt om
    att vi riskerar att skapa-

  168. -okontrollerbara klimatförändringar.

  169. Utifrån vår forskning menar vi-

  170. -att han tyvärr
    står på vetenskaplig grund.

  171. Han säger det i ett läge
    när den mänskliga utvecklingen-

  172. -går på hög fart och i totalt mörker.

  173. Vi försöker slå på strålkastarna.

  174. Om vi påverkar
    processer på planetär nivå-

  175. -måste vi kunna se trösklarna och
    riskerna med icke-linjär förändring.

  176. Utvecklingen kan liknas vid-

  177. -att spela ishockey i den här rinken
    utan sarg.

  178. Man kan inte spela hockey
    eller ha någon utveckling-

  179. -utan kunskap om spelplanen.
    Vi vill ta reda på-

  180. -inom vilka biofysiska gränser
    utveckling kan äga rum.

  181. Vad är då det önskade tillståndet?

  182. Vi har gott om data
    för att kunna definiera det.

  183. Det här är Vostoksjöns istäcke
    de senaste 100 000 åren.

  184. Det är ungefär halva den tid-

  185. -som det har funnits
    moderna människor.

  186. Vi har haft samma kapacitet-

  187. -att utveckla civilisationen och
    skapa välstånd under hela perioden.

  188. Grafen visar temperaturvariationer.

  189. Det har gått upp och ner.
    Väldigt mycket.

  190. Ända fram till de sista 10 000 åren.
    Den här mellanistiden-

  191. -är en extremt stabil period
    i jordens historia.

  192. Tusen år in i perioden börjar vi
    domesticera djur och odla grödor.

  193. Jordbruket utvecklas,
    civilisationen tar fart-

  194. -och vi upphör
    att vara jägare och samlare.

  195. För 80 000 år sedan
    lämnade vi Afrika.

  196. Då kan vi ha varit
    så få som 15 000 vuxna individer-

  197. -under en av de enorma
    klimatförändringarna.

  198. Vi går in i holocen, vi blir
    sju miljarder och är snart nio.

  199. Det är vårt önskade tillstånd.
    Vi känner inte till något annat-

  200. -där vi kan föda
    nio miljarder människor.

  201. Vi överlever utanför holocen.
    Frågan är hur många av oss.

  202. Vi vet att klimatet är på väg-

  203. -långt utanför den säkra gränsen för
    växthusgaser, som är 180-280 ppm.

  204. Vi sätter holocen på spel,
    som är vårt önskade tillstånd.

  205. Frågan vi ställde oss...

  206. Vi bjöd in ett trettiotal ledande
    miljöforskare. Två av dem sitter här.

  207. Vilka processer måste vi kontrollera
    för att bli kvar i holocen?

  208. Vad måste vi kontrollera för att
    undvika oacceptabla förändringar?

  209. Har vi tillräckligt med data
    för att hitta trösklarna-

  210. -där vi riskerar
    icke-linjär förändring?

  211. Osäkerheten är stor,
    så vi satte gränsen ovanför tröskeln-

  212. -så att vi vet var riskzonen ligger.

  213. Teoretiskt var det lätt. För varje
    process hittade vi kontrollvariabler-

  214. -t.ex. koldioxidkoncentration.

  215. Vi försökte identifiera trösklarna
    och osäkerhetszonerna.

  216. Vi satte gränsen
    i den lägre delen av osäkerhetszonen.

  217. Man kan använda en analogi.
    Genom årtusendena har vi lärt oss-

  218. -att tröskeln för vår
    kroppstemperatur är 42 °C.

  219. Går vi över den ändrar vi tillstånd,
    vi dör.

  220. Det är abrupt och oåterkalleligt.
    Vi undviker den tröskeln.

  221. Vi använder vårt gränsvärde,
    som är 38 °C.

  222. Vi tar en tablett och lägger oss.
    Vi vill undvika riskzonen.

  223. Planeten har sin egen motsvarighet
    till kroppstemperatur.

  224. Men det räcker inte att titta på
    processer med stora förändringar.

  225. Vi tittade även på processer
    utan stora förändringar.

  226. Förändringar som är linjära,
    s.k. långsamma variabler-

  227. -men som är viktiga
    för de stora systemens stabilitet.

  228. Det handlar om markanvändning,
    biologisk mångfald och sötvatten-

  229. -som är viktiga för att hålla
    klimatsystemet i balans.

  230. Även där försöker vi hitta riskzonen
    och sätta gränsvärdet lågt.

  231. Det är metoden. Här är resultaten.

  232. Efter att ha gått igenom forskningen-

  233. -har vi identifierat nio processer
    som behöver planetära gränsvärden.

  234. Det intressanta är
    att det inte bara är klimatet.

  235. Det är även intressant att vi inte
    hittar 25-30 processer.

  236. Om vi kan hålla oss
    inom säkra operativa ramar-

  237. -för de här nio processerna-

  238. -så finns det goda möjligheter
    för fortsatt utveckling.

  239. Utöver klimatet har vi stora system
    som havsförsurning-

  240. -och ozonskiktet, där det finns
    tydliga globala trösklar.

  241. Vi har långsamma variabler som
    markanvändning, biologisk mångfald-

  242. -påverkan på kväve och fosfor-

  243. -och sötvattenanvändningen,
    som är biosfärens blodomlopp.

  244. Två processer
    kunde vi inte kvantifiera:

  245. Kemiska gifter och aerosoler.

  246. Aerosoler är utsläpp, men även ämnen
    som värmer och kyler-

  247. -t.ex. kolpartiklar, svavel
    och nitrater.

  248. De kan påverka trösklarna
    i monsunsystemen-

  249. -och de kan orsaka genförändringar
    hos djur och växter.

  250. Jag ska ge er några exempel
    som rör klimatet-

  251. -innan vi lyssnar på
    en mer detaljerad genomgång.

  252. Jag vill betona att det här är
    motsvarigheten till kroppstemperatur.

  253. Sedan får befolkningsökning-

  254. -och andra modeller ingå
    i det här underlaget.

  255. Detta till skillnad från
    "Limits of Growth", där teknisk nivå-

  256. -innovationskapacitet och behov sågs
    som givna och extrapolerades framåt-

  257. -mot planetens gränser,
    som antogs vara statiska.

  258. Vi vill hitta gränserna
    inom vilka utveckling är möjlig.

  259. Det ryms mycket innovationer,
    teknik, styrelseformer-

  260. -och befolkning inom de ramarna.

  261. Det finns stora risker med klimatet.

  262. Diagrammen visar olika risknivåer-

  263. -och riskerna ökar.

  264. I den högra kolumnen ser man
    att riskerna för stora störningar-

  265. -nu bedöms vara betydligt större
    än för bara tre, fyra år sedan.

  266. Kunskapen ökar och riskerna är större
    än vi tidigare trodde.

  267. Vi kan vara på väg att överskrida
    gränsvärden i klimatsystemet-

  268. -vilket visas av nya studier
    om istäcken och om Amazonas.

  269. Nya rön publicerades även inför
    klimatkonferensen i Köpenhamn.

  270. Aerosolers nedkylande effekt kan vara
    större än man tidigare har trott.

  271. En temperaturökning på två grader
    kan vara är oundviklig.

  272. Vi börjar även se feedbackeffekter.
    En studie visar att metanläckor-

  273. -i den sibiriska permafrosten.

  274. Vi använder det här
    för att underbygga våra slutsatser.

  275. Vi är starkt influerade av James
    Hansens forskning om smältande is-

  276. -och förändrade albedovärden.
    Mörka ytor absorberar mer energi.

  277. Enligt honom måste utsläppen av
    växthusgaser minska ännu mer.

  278. Det ger oss en osäkerhetszon
    på 350-550 ppm.

  279. I den zonen tror vi
    att risken är stor för trösklar.

  280. Vi satte gränsvärdet vid 350 ppm.

  281. Så tog vi fram våra gränsvärden.

  282. Samhället kan välja andra värden,
    men här anser vi att gränsen går.

  283. Här är en bigbang-liknande
    illustration av våra gränsvärden.

  284. Den svarta linjen
    markerar den säkra zonen.

  285. Här befann sig mänskligheten
    på 1950-talet.

  286. Gränsvärdet för kväve överskreds
    på 70-talet, klimatet på 80-talet-

  287. -och så här ser det ut i dag.
    Vi kan spåra utvecklingen.

  288. I dag ligger tre gränsvärden
    i riskzonen.

  289. Vi måste åtgärda dem-

  290. -men vi har ändå ett visst spelrum.

  291. Med det lämnar jag över
    till den fortsatta analysen.

  292. Jag måste fråga en sak.
    Det här är nytt för vissa.

  293. Det finns nio gränsvärden-

  294. -men tre av processerna är globala.

  295. Kan de övriga processerna
    underminera de globala processerna?

  296. Jag ska förklara,
    så att det blir gjort.

  297. Jag hade ont om tid,
    men jag ska förklara.

  298. Sambandet mellan stora processer,
    trösklar och långsamma variabler-

  299. -illustreras i den högra grafen.
    Det här måste göras åt koldioxiden.

  300. De senaste 50 åren
    har vi gått från 4 gigaton-

  301. -till 9 gigaton i dag. Man kan tro
    att utrymmet under kurvan-

  302. -har orsakat temperaturhöjningen
    med 1 °C, men så är det inte.

  303. Planeten beter sig som teorin om
    planetära gränsvärden förutspår.

  304. Den försöker stanna
    i det önskade tillståndet.

  305. Den försöker absorbera störningen
    för att bibehålla jämvikten.

  306. Haven absorberar
    25 procent av all koldioxid.

  307. Land absorberar lika mycket.

  308. Nettouppvärmningen
    är det grå området.

  309. Det här visar på en interaktion
    i stor skala-

  310. -och det visar att planeten inte
    gillar att vi pressar den.

  311. Den är beroende av
    de här långsamma variablerna.

  312. Marksystem har ingen global tröskel-

  313. -men de är en förutsättning för att
    vi ska kunna stabilisera klimatet.

  314. Det här är så dramatiskt
    att många anser-

  315. -att det är lättare att komma
    till rätta med koldioxidutsläppen-

  316. -än att kontrollera de gränsvärden-

  317. -som underbygger planetens förmåga
    att stanna i holocen.

  318. Så borde jag ha avslutat. Tack.

  319. Okej...

  320. Det här må vara en perfekt plats för
    att prata om planetära gränsvärden-

  321. -men den är inte perfekt
    för föredrag.

  322. Som talare oroar man sig alltid för
    att hamna i utvisningsbåset-

  323. -men ingen har suttit där och vinkat
    medan jag har pratat.

  324. Mike,
    tack för den fina presentationen.

  325. Du frågade vad folk inte visste
    om mig, och jag gjorde en lista.

  326. Du berättade hur gammal du var.

  327. Alla vet att gamla damer
    går ut med hunden och spelar bridge.

  328. Men motorcykeln, mountainbiken
    och segelbåten, då?

  329. Jag var orättvis.

  330. Jag ska prata om planetära
    gränsvärden för haven.

  331. Jag brukar inte använda mikrofon.
    Vi tror att vi gör rätt nu...

  332. Vi försöker få igång mig...

  333. Okej. Jag ska tala om haven...
    Varför fungerar den inte?

  334. -Fungera nu.
    -Klicka.

  335. Jag ska tala om havens gränsvärden.

  336. När Johan bad mig göra det-

  337. -trodde han att jag skulle tala om
    havsförsurning.

  338. Men jag är olydig,
    så jag börjar med något annat.

  339. Vi pratar om globala gränsvärden
    - planetära gränsvärden.

  340. Eftersom vi lever på land
    glömmer vi ofta-

  341. -att haven täcker
    71 procent av jordens yta.

  342. Alltså är alla gränsvärden
    av relevans för haven.

  343. Interaktionen mellan olika
    gränsvärden gör arbetet svårt-

  344. -men spännande.

  345. Jag vill ge några exempel på
    hur andra gränsvärden-

  346. -påverkar haven.
    Det handlar om klimatförändring-

  347. -en förändrad kväve- och fosforcykel
    och förlust av biologisk mångfald.

  348. Men först, och jag tar exempel
    från min egen forskning-

  349. -måste jag säga något
    om växtlivet i haven.

  350. När man talar om växtliv i haven
    tänker de flesta på tång.

  351. Glöm det. Tång som man ser-

  352. -står bara för 4 procent av all
    fotosyntes som äger rum i haven.

  353. Övriga 96 procent äger rum i växter-

  354. -som är så små att de inte syns.

  355. Det sker lika mycket fotosyntes
    i haven som på land.

  356. Massor av fotosyntes och växtliv
    som vi inte tänker på.

  357. Varför? Om ni går ut härifrån-

  358. -är det första växtliv ni stöter på
    ett träd.

  359. Träd är stora. Varför?

  360. Träd har stora rotsystem
    och måste suga upp vatten.

  361. Sedan måste trädet
    transportera vattnet-

  362. -upp till fabriken, där ljuset finns.

  363. Stammen gör
    att vattnet inte avdunstar-

  364. -utan transporteras till fabriken.

  365. Tillgång till vatten är extremt
    viktigt för ekosystem på land.

  366. När det är gott om vatten
    finns det många olika växter.

  367. Jag tror inte
    att någon av er ligger sömnlös-

  368. -av oro för växtlivet i haven.

  369. Jag ska berätta en hemlighet: De har
    inga problem att få tag på vatten.

  370. De behöver inte göra samma saker
    som växter på land.

  371. De behöver inte rotsystem och
    stammar för att transportera vatten.

  372. Det är en nackdel
    att vara stor i havet-

  373. -eftersom man då sjunker
    ner till botten, bort från ljuset.

  374. Därför är de flesta växterna i havet
    mycket små.

  375. Här ser vi några växter
    som jag samlade in i Nordsjön.

  376. Eftersom vi inte ser dem
    med blotta ögat-

  377. -tror vi gärna att alla är likadana.

  378. I alla böcker om miljön i havet-

  379. -finns det en liten ruta där det står
    "fitoplankton", "alger" o.s.v.

  380. Men om man tittar på dem,
    till och med på den här bilden-

  381. -och jämför de största med de minsta-

  382. -så ser man inte de minsta,
    eftersom de är stora som bakterier.

  383. Den relativa storleksskillnaden
    mellan de största och de minsta-

  384. -är större än den mellan en mus
    och en elefant.

  385. Hur många tror att elefanter och möss
    har samma position i näringskedjan?

  386. Bra. Jag vet att ni är forskare.
    Det är likadant här.

  387. Det är stor skillnad
    på stora och små växter i havet.

  388. För oss är alla små,
    men inte för de djur som äter dem.

  389. Det är en stor skillnad mellan dem.

  390. Vi vet att om haven värms upp,
    så som sker nu-

  391. -lagras mycket mer värmeenergi
    i haven än i atmosfären.

  392. När haven värms upp
    gynnas mindre arter.

  393. Den biologiska mångfalden förändras,
    och då förändras näringskedjorna.

  394. Det blir andra djur som äter dem.

  395. Vi vet även att om
    kväve- och fosforcykeln förändras-

  396. -till följd av ökade utsläpp i haven-

  397. -så förändras fördelningen
    mellan stora och små arter.

  398. Den biologiska mångfalden förändras.

  399. Bara för att vi inte ser
    den biologiska mångfalden i haven-

  400. -ska vi inte tro-

  401. -att planetära gränsvärden
    inte är viktiga här.

  402. Men jag ska prata om
    "det andra koldioxidproblemet".

  403. Havsförsurningen. Vad är det?

  404. Folk oroar sig för koldioxid
    i atmosfären, men många glömmer-

  405. -är att haven täcker
    71 procent av jordytan.

  406. Vi har en massa extra koldioxid.

  407. Nu blir det skolkemi, så håll i er.

  408. Om man får en högre koncentration
    koldioxid på en sida en gränsyta-

  409. -vad händer då på andra sidan,
    alltså i haven?

  410. Mängden ökar.

  411. Vad händer om man tillför koldioxid
    i en vattenbaserad vätska?

  412. Surhetsgraden ökar-

  413. -och pH sjunker.

  414. Varför är även sockerfri läsk dåligt
    för tänderna?

  415. För att den är kolsyrad.

  416. Samma sak händer i havet.
    Vi påverkar kemin i haven-

  417. -genom att tillföra extra koldioxid.

  418. Surhetsgraden
    har ökat med 30 procent-

  419. -i havens ytskikt
    sedan den industriella revolutionen.

  420. Det här förändrar koncentrationen
    av karbonatjoner i haven.

  421. Det är viktigt.
    Många organismer i havet-

  422. -som koraller, fiskyngel,
    skaldjur, musslor-

  423. -och även vissa tångarter,
    bildar kalciumkarbonat.

  424. Det finns olika typer, men de bildar
    kalciumkarbonat av karbonatjoner.

  425. Om koncentrationen av karbonatjoner
    ändras, får de det svårare.

  426. Det här är inte klimatförändring.

  427. Klimatförändring är komplicerat
    och kan ha många orsaker.

  428. Det som gör haven surare är enkelt.
    Det är tre saker.

  429. Klimatet kan förändras av solfläckar,
    vatten i atmosfären och andra saker.

  430. Försurning orsakas av tre saker:
    Koldioxid i atmosfären-

  431. -koldioxid i atmosfären
    och koldioxid i atmosfären.

  432. Det är lätt att förmedla,
    men ingen bryr sig.

  433. Som sagt så förändras havens pH.

  434. Diagrammet visar pH-nivåerna
    i ytvattnet under 20 miljoner år.

  435. Vi ser att nivåerna faller.

  436. De är lägre än någonsin
    de senaste 23 miljoner åren.

  437. Nivåerna faller-

  438. -100 gånger snabbare än under
    de senaste 20 miljoner åren.

  439. Vi människor har funnits
    i ungefär 200 000 år-

  440. -och pH i haven-

  441. -faller 100 gånger snabbare än någon
    gång de senaste 20 miljoner åren.

  442. För 65 miljoner år
    blev haven kraftigt försurade.

  443. Korallerna försvann-

  444. -och att det tog flera miljoner år
    innan de kom tillbaka.

  445. Vi ska titta på korallerna.

  446. Vi vet var korallrev trivdes
    före den industriella revolutionen.

  447. Det är i de gröna områdena.
    De ljusgröna dög-

  448. -men i de bruna och röda områdena
    fanns det inga korallrev.

  449. De svarta områdena är områden
    med korallrev, så naturen var smart.

  450. Hur ser det ut i dag? De mörkgröna
    områdena är mycket mindre-

  451. -men de flesta korallreven
    finns i de ljusgröna områdena.

  452. Hur kommer det att se ut år 2100
    om vi fortsätter att släppa ut-

  453. -lika mycket koldioxid i atmosfären?
    Vi behöver inte vänta så länge.

  454. År 2065 kommer det inte att finnas
    några områden i haven-

  455. -där förhållandena är gynnsamma
    för korallrev.

  456. Koraller kommer inte att försvinna-

  457. -men korallreven kommer att lösas upp
    i högre takt än de bildas.

  458. Det här är en klassisk
    tröskelsituation, som Johan nämnde.

  459. Vi kan sitta vid våra skrivbord
    och räkna ut-

  460. -när det kommer att hända.

  461. Det är en klassisk tröskelsituation.
    Om man tittar på koraller-

  462. -så vet man att de är känsliga
    inte bara för pH-

  463. -och koncentrationen av karbonatjoner
    i haven-

  464. -utan även för temperatur.
    Den här axeln visar-

  465. -avvikelser från dagens temperaturer.

  466. Här ser vi
    koncentrationen av karbonatjoner.

  467. Punkterna är temperaturer
    och koncentration av karbonatjoner-

  468. -under den senaste istiden
    och mellanistiden.

  469. Vi befinner oss här-

  470. -och är på väg mot rev
    med kabonatfria koraller-

  471. -koraller som domineras av organismer
    som inte bildar kalciumkarbonat-

  472. -och sedan mot rev utan koraller.

  473. Vi kan ganska lätt räkna ut
    när vi når den tröskeln.

  474. Det handlar inte bara om koraller.
    Det finns många andra organismer-

  475. -som bildar kalciumkarbonat.

  476. Det här är ett bra exempel. En liten
    snäcka som lever i Norra ishavet.

  477. Den är viktig för näringskedjan-

  478. -och för att transportera kol
    till botten.

  479. Den här lilla gynnaren växer
    i den här rutan.

  480. Vad forskarna gjorde-

  481. -var att de odlade sådana här snäckor
    i laboratorier-

  482. -vid en pH-nivå som motsvarar dagens-

  483. -och den nivå vi förväntar oss
    år 2100.

  484. Man odlade dem i fem dagar-

  485. -och här ser vi tillväxten
    under de här fem dagarna.

  486. Vid ett högt pH, som i dag,
    är tillväxten god.

  487. Vid ett lågt pH
    var tillväxten mycket lägre.

  488. Över fem dagar såg man
    en 30-procentig minskning-

  489. -av förkalkningsgraden.

  490. Vi vet inte hur förändringarna i pH
    kommer att manifestera sig-

  491. -eller sprida sig genom haven-

  492. -men vi bjuds hela tiden
    på små överraskningar-

  493. -och det är oroande. Och det här är
    ett nytt forskningsområde.

  494. 62 procent
    av alla studier på området-

  495. -har gjorts mellan 2004 och i dag.

  496. Den här är Emiliania huxleyi-

  497. -en mycket vanlig flagellat
    i Nordatlanten.

  498. De högst upp har odlats
    vid dagens pH-nivåer.

  499. Man ser
    att de har väldigt snirkliga skal.

  500. Om man odlar dem vid det lägre pH
    som vi räknar med år 2100-

  501. -ser de inte alls glada ut.
    De blir deformerade.

  502. Varför ska vi oroa oss för det?
    Är inte korallreven viktigare?

  503. Korallrev ger inkomster
    när folk fiskar och sådana saker.

  504. Men de här organismerna är viktiga.

  505. Som Johan förklarade
    absorberar haven-

  506. -hälften av all extra koldioxid
    som vi släpper ut i atmosfären.

  507. Här ser vi
    att det inte är jämnt fördelat.

  508. Utsläppt koldioxid
    har en särskild isotopsignatur-

  509. -så man kan mäta hur mycket
    som kommer från fossila bränslen.

  510. Nordatlanten är viktig när det gäller
    att absorbera koldioxid-

  511. -och binda den.

  512. Hur kommer det sig...?
    Vi oroar oss mycket för...

  513. Här har vi kolcykeln
    från land till hav.

  514. Det röda är den årliga ökning
    som oroar oss.

  515. 3,4 gigaton kol extra per år
    släpps ut i atmosfären.

  516. Vad som inte nämns är ökningen
    i havets ytvatten.

  517. Vi ser även en ökning i djupvattnet
    på 1,6 gigaton årligen.

  518. Skillnaden för ytvattnet beror på
    surhetsgraden som jag nämnde.

  519. Skillnaden här nere
    beror både på fysiska processer-

  520. -som för ner mer koldioxidrikt vatten
    ner till botten-

  521. -men även biologiska processer.

  522. När koldioxiden binds i organismer
    eller i kalciumkarbonat-

  523. -sjunker det ner till havets botten.

  524. En del tror att vi kan lösa problemen
    genom att plantera träd.

  525. När trädet växer binds koldioxiden i
    100 år. När trädet dör, frigörs den.

  526. Om den hamnar på havsbotten
    så stannar den där i över 1 000 år.

  527. Det är ett suveränt sätt
    att få bort koldioxid ur atmosfären.

  528. Som Johan visade
    gör haven ett fantastiskt jobb-

  529. -med att absorbera koldioxid.

  530. Haven tar upp ungefär 25 procent
    av all koldioxid vi släpper ut.

  531. Om man sätter en prislapp på det-

  532. -baserat på "marknadspriset"
    på koldioxid-

  533. -som är 20-200 dollar per ton-

  534. -så handlar det om
    40-400 miljarder dollar om året.

  535. Så mycket är det värt.
    Det motsvarar 0,1-1 procent-

  536. -av världens samlade produktivitet.

  537. Det är inga små saker
    som haven gör åt oss.

  538. Kalciumkarbonat är tungt
    och sjunker bra.

  539. Besök England
    och Dovers vita klippor.

  540. Vad består de av? Små organismer
    som föll ner på botten.

  541. Färre sådana organismer
    ger mindre koldioxid på botten.

  542. Haven utför en stor ekosystemtjänst-

  543. -som vi riskerar genom att släppa ut
    så mycket koldioxid.

  544. Som sagt så var det relativt enkelt
    att hitta en tröskel.

  545. Vi vet var den ligger,
    men hur bestämmer man gränsvärdet?

  546. Kalciumkarbonat
    kan bildas på olika sätt-

  547. -men korallernas kalciumkarbonat
    är smartast. Den kallas aragonit.

  548. Det har att göra med strukturen
    på kalciumkarbonat.

  549. Vi baserade gränsvärdet på
    när aragonit-

  550. -löses upp i vatten.

  551. Vid tröskeln vet vi att aragonit
    löses upp vid mättnadsgrad 1.

  552. För närvarande-

  553. -är den genomsnittliga mättnadsgraden
    i haven 2,9.

  554. "Då ligger i bra till", säger någon.
    Både ja och nej.

  555. Det händer otrevliga saker
    med vissa organismer i haven-

  556. -över den mättnadsgrad
    där aragonit löses upp.

  557. Det andra problemet är att
    vi vill hitta ett globalt gränsvärde.

  558. Men mättnadsgraden varierar med
    årstiderna, ibland från dag till dag.

  559. Man kan inte bara ta ett medelvärde.

  560. Det finns även
    stora geografiska skillnader.

  561. Här ser vi mättnadsgraden av aragonit
    i ytvattnet år 2000-

  562. -och här år 2100.

  563. De röda områdena
    är områden där aragonit-

  564. -organismer som snäckan jag visade-

  565. -löses upp
    och inte kan bilda aragonit.

  566. De kalla haven, polarhaven,
    är känsligast. Varför det?

  567. Kall vätska absorberar mer koldioxid
    än varm vätska.

  568. Studera gärna en öl eller en läsk
    när den är kall.

  569. Värm upp den och se
    hur många bubblor som är kvar.

  570. Områdena är känsliga,
    så för att hitta ett gränsvärde-

  571. -duger inte ett globalt medelvärde.

  572. Vi måste även ta hänsyn
    till geografiska skillnader.

  573. Vid dubbla koldioxidkoncentrationen
    hamnar vi på 2,29.

  574. Vi är på 2,9 nu.

  575. Vi vet att det södra polarhavet
    kommer att få problem ganska snart-

  576. -så jag medger att vi sa-

  577. -att vi måste sätta gränsen lågt.

  578. Vi föreslår ett gränsvärde
    på 80 procent-

  579. -av den förindustriella nivån. Gräns-
    värdet är 2,75 och vi ligger på 2,9.

  580. Vi närmar oss snabbt-

  581. -det planetära gränsvärde
    som vi inte bör överskrida-

  582. -när det gäller havsförsurning.

  583. Jag menar
    att planetära gränsvärden handlar om-

  584. -att omdefiniera
    vår relation till planeten.

  585. Både Johan och jag har pratat
    mycket vetenskap. Det här är nytt.

  586. Vi är den första generationen
    som vet vad vi gör med jordsystemet.

  587. Våra föräldrar visste det inte,
    och många politiker tror oss inte.

  588. Men vi är den första generationen
    som vet hur vi påverkar jordsystemet.

  589. Vi är också den första generationen
    som har förmågan-

  590. -och mina medförfattare skulle
    nog säga att vi har en skyldighet-

  591. -att göra något åt det. Tack.

  592. Tack, Katherine.

  593. En fråga. Vad skulle gå förlorat...

  594. ...gränsvärdet ligger på 2,75...

  595. ...om vi överskred gränsvärdet.
    Vad går förlorat i haven?

  596. Det hemska är
    att vi nog aldrig får veta.

  597. Vi tror att det finns
    tiotals miljoner arter i haven.

  598. Vetenskapen har bara namngett
    omkring 250 000 av dem.

  599. Det finns många organismer
    som vi aldrig kommer att känna till.

  600. Vi kommer att se
    när Stora barriärrevet försvinner-

  601. -men det mesta
    kommer vi aldrig att få veta.

  602. Publiken kanske också undrar det här.

  603. Ni talar om sänkor och källor.

  604. Haven är en sänka
    som absorberar koldioxid-

  605. -eller avger den i atmosfären.

  606. Så som du beskriver haven är de inte
    en källa, de tar bara upp mindre.

  607. Haven är...

  608. Vi tror att haven är våta och kalla
    och homogena, men det är de inte.

  609. Det finns områden som är källor
    och avger koldioxid hela tiden-

  610. -när de för upp kallt vatten
    till ytan.

  611. Haven tar fortfarande upp
    mer än de avger-

  612. -men i en minskande takt.

  613. Nu till vår sista talare innan vi
    får chans att smälta informationen.

  614. Jon Foley ska berätta om gränsvärden
    för markanvändning.

  615. Tack för att jag fick komma.

  616. Katherine och jag kommer
    från små städer i samma delstat-

  617. -i New England i USA.
    Det visste vi inte.

  618. Vi är från Maine, som har
    många duktiga hockeyspelare.

  619. Jag bor i Minnesota, där hockey
    är stort, och nu är vi här.

  620. På tre platser på jorden är det
    normalt med föredrag i en hockeyrink.

  621. Jag ska tala om markanvändning,
    mat och ekosystem-

  622. -och planetära gränsvärden.

  623. Jag går inte igenom dem. Johan
    och Katherine har redan gjort det.

  624. Det är de här nio.

  625. Det intressanta är att markanvändning
    för livsmedelsproduktion-

  626. -och andra syften,
    påverkar fyra olika gränsvärden.

  627. Förändrad markanvändning, men även
    förlust av biologisk mångfald-

  628. -som är kopplad till avskogning och
    expansion av städer och jordbruk.

  629. Sötvattenanvändning är i hög grad
    kopplad till livsmedelsproduktion.

  630. Detsamma gäller användningen
    av kväve och fosfor som gödsel.

  631. Fyra gränsvärden
    är kopplade till livsmedel.

  632. Det gäller även klimatförändring.

  633. Den ses ofta som ett energiproblem-

  634. -men jag hävdar att det framför allt
    är ett jordbruksproblem.

  635. Fyra eller fem gränsvärden
    är kopplade till markanvändning-

  636. -och jordbruk.
    Och det här är viktigt för oss.

  637. Vi måste äta för att överleva.

  638. Man måste veta hur mycket mark
    vi använder, och för vad.

  639. Människan är urban.
    Mer än halva jordens befolkning-

  640. -bor numera i städer.

  641. Man tror gärna att markanvändning
    i städer, som vi ser här...

  642. De rosa områdena är städer
    eller förorter-

  643. -med vägar och hus.

  644. Här ser vi att städerna-

  645. -trots att flera miljarder bor i dem-

  646. -upptar en relativt liten yta.

  647. Ytan är mindre än Sverige,
    650 000 km².

  648. Mindre än en procent av jordens yta.

  649. Städer är folkrika, men små.

  650. Jordbruket upptar däremot stora ytor.

  651. De bruna områdena är jordens
    största ekosystem, betesmark-

  652. -som föder våra djur.

  653. De utgör 30 miljoner km²,
    motsvarande hela Afrika.

  654. De gröna områdena är jordbruksmark,
    där vi odlar vår mat.

  655. De utgör 15 miljoner km².

  656. Tillsammans upptar de
    40 procent av jordens yta.

  657. Den används för livsmedelsproduktion.
    Och det är de bästa 40 procenten.

  658. Det finns inte mer bra jordbruksmark.

  659. Markanvändning står i centrum för
    diskussioner om biologisk mångfald.

  660. Man kan inte använda den bästa
    marken utan att tränga undan arter.

  661. Markanvändning är en stor orsak
    till förlust av biologisk mångfald.

  662. Klimatförändring blir det snart,
    men markanvändning är viktigast.

  663. Det handlar även om kvaliteten
    på marken, särskilt jordmånen.

  664. Det gäller jordstrukturen,
    särskilt på ytjorden.

  665. Den har försämrats kraftigt
    av det industriella jordbruket.

  666. Vi börjar bli bättre,
    men skadorna är redan stora.

  667. Jag nämnde att markanvändning
    är kopplat till vattenanvändning.

  668. Vatten används framför allt
    för livsmedelsproduktion.

  669. Det fotot är taget
    från ett flygplansfönster-

  670. -på väg till Phoenix i Arizona.

  671. Vi är mitt ute i öknen
    och man odlar sallad.

  672. Den säljs säkert
    till folk i Minnesota.

  673. Vattnet kommer från Coloradofloden.

  674. Den är en av USA:s största floder,
    och den skapade Grand Canyon.

  675. Så här såg den ut på 1950-talet,
    men ser vi samma plats idag-

  676. -vid samma tid på året,
    så ser vi skillnaden.

  677. Den beror på konstbevattning
    och på städer som Phoenix.

  678. Nedströms torkar floden ut helt.
    Den rinner inte ut i havet.

  679. Vi har konsumerat en hel flod.

  680. Det finns många liknande exempel.
    Ett av de tydligaste är Aralsjön.

  681. Det är en av världens största sjöar,
    mellan Kazakstan och Uzbekistan.

  682. Så här såg den ut på 1970-talet,
    när man hade börjat avleda vatten-

  683. -för att bevattna bomullsodlingar
    i Kazakstans öken.

  684. Om vi återvänder i dag
    - fotot togs för sex månader sedan-

  685. -ser vi vad som har hänt.

  686. Det är bara en pöl kvar.

  687. Den var tidigare större än Övre sjön,
    en av Nordamerikas största sjöar.

  688. Tänk er att Övre sjön
    skulle försvinna-

  689. -på bara 30 år.

  690. Men det här är ett vanligt sätt
    att använda vatten.

  691. Så här används 85 procent
    av allt vatten-

  692. -som inte återförs
    till floder och sjöar.

  693. 85 procent av vår vattenkonsumtion
    används för att bevattna grödor-

  694. 70 procent om man räknar med vatten
    som återförs.

  695. Det är också den största källan till
    utsläpp av närsalter och kemikalier.

  696. Kväve- och fosforutsläppen
    som nämndes tidigare-

  697. -kommer mest från livsmedels-
    produktion, framför allt konstgödsel.

  698. Vår livsmedelsproduktion
    har stor inverkan på mark, vatten-

  699. -och är en stor källa
    till kväve- och fosforutsläpp.

  700. Den påverkar även klimatförändringen,
    som brukar ses som ett energiproblem.

  701. Det handlar om bilar, uppvärmning
    och förbränning av fossila bränslen.

  702. Det stämmer till en del.
    Men av växthusgaserna i atmosfären-

  703. -koldioxid, metan och dikväveoxid-

  704. -så står jordbruket för en tredjedel-

  705. -av alla växthusgaser
    som vi släpper ut.

  706. Det är mer än världens elproduktion,
    som står för 18 procent.

  707. Mer än alla transporter,
    som står för 20 procent.

  708. Mer än industrin,
    som står för 15 procent.

  709. Jordbruk och markanvändning
    är en stor del av problemet.

  710. I USA och Europa
    är man medvetna om detta.

  711. Man diskuterar livsmedelstransporter-

  712. -s.k. "mat-mil", och lokala
    kontra transporterade livsmedel.

  713. Man diskuterar ekologiskt jordbruk
    kontra bekämpningsmedel.

  714. Det har ingen betydelse för klimatet.

  715. På global nivå är det här viktigast:
    avskogning.

  716. Avskogningen
    påverkar mer än alla mat-mil.

  717. Oroa er inte för mat-milen,
    oroa er för avskogningen.

  718. Den nästa största utsläppskällan
    är metan från ris och kor.

  719. Det påverkar också mer
    än livsmedelstransporter.

  720. Vi har avskogning, ris och kött-

  721. -och dikväveoxid från jordar,
    oavsett hur de gödslas.

  722. När jordar har för mycket kväve
    bildas dikväveoxid-

  723. -som hamnar i atmosfären.

  724. Markanvändning
    har en stor påverkan på miljön.

  725. 70-80 procent av vattenkonsumtionen
    går till jordbruk.

  726. 40 procent av marken
    och 30 procent av fotosyntesen-

  727. -kommer från jordbruk. Det står för
    35 procent av växthusgaserna-

  728. -fördubblade
    kväve- och fosforutsläpp-

  729. -och det är den största orsaken
    till artutrotning.

  730. Det är det som livnär oss:
    jordbruk och markanvändning.

  731. En av de största utmaningarna
    det här århundradet-

  732. -blir hur vi ska föda sju miljarder,
    som snart är nio miljarder-

  733. -utan att överskrida
    planetära gränsvärden-

  734. -och göra jordbruket
    mer miljövänligt.

  735. Det är en enorm utmaning. Men det
    räcker inte med globala gränsvärden.

  736. Forskningen har tagit reda på
    var vi inte vill hamna.

  737. Men jordbruk är ofta lokala,
    även om utbredningen är global.

  738. Här ser vi foton av gårdar från
    Minnesota, Kansas och Tyskland.

  739. De visar just det.
    Vi måste ta fram riktlinjer-

  740. -som inte bara visar
    vad som är ekologiskt.

  741. Forskningen måste förklara varför
    man ska respektera gränsvärden.

  742. Hur tar vi fram en verktygslåda-

  743. -för ett hållbart jordbruk,
    baserat på planetära gränsvärden-

  744. -så att vi får ett hållbart jordbruk?

  745. För det första
    måste det bevara nyckelsystem.

  746. Det måste bevara biokapaciteten-

  747. -vare sig det gäller jorden, skogen
    eller inhemska arter-

  748. -eller de organismer
    som får haven att fungera.

  749. Vi vill ha kvar dem.
    De kan återbildas till en viss del.

  750. Om vi inte konsumerar mer än vad som
    återbildas kanske det är hållbart.

  751. Systemen är hållbara
    om vi konsumerar dem återhållsamt-

  752. -men tyvärr överutnyttjar vi systemen
    och tar ut mer än som återbildas.

  753. Vi avverkar t.ex. träd
    snabbare än de växer.

  754. Om vi gör det för mycket
    riskerar vi biokapaciteten.

  755. Om vi överskrider vissa gränsvärden-

  756. -kan systemen inte återhämta sig
    och riskerar att kollapsa helt.

  757. Gränsvärden kan appliceras
    lokalt och regionalt.

  758. Ett överutnyttjande
    kanske är möjligt-

  759. -om systemet inte skadas så svårt
    att det inte kan återhämta sig.

  760. Vi måste applicera gränsvärden lokalt
    och ta fram riktlinjer.

  761. Men vi måste även kompromissa.
    Vi kan inte få allt vi vill ha.

  762. Det här är ett fält där jag bor.
    Det växer sojabönor i bakgrunden.

  763. Diagrammet visar att vi får mat,
    men inga andra ekosystemtjänster-

  764. -t.ex. att binda kol,
    blommor och bin, vattenrening.

  765. I förgrunden ser man
    en återställd nordamerikansk prärie.

  766. Det är fantastiskt för naturen,
    men det finns inget att äta.

  767. Vad gör vi? Vi måste sluta tänka-

  768. -i termer av jordbruk
    kontra skydda naturen.

  769. Vi måste ha landskap
    som ger avkastning-

  770. -samtidigt som naturen bevaras.

  771. Dagens jordbruk gör inte det, men
    ekologiskt jordbruk kommer närmast.

  772. Vi måste ge systemen resiliens.

  773. Det räcker inte att bevara dem
    och göra smarta kompromisser.

  774. Vi måste göra dem mer resilienta.

  775. Vi kanske hittar ett system
    som gör allt vi vill-

  776. -men nya sjukdomar, skadedjur-

  777. -klimatchocker
    eller ekonomiska chocker-

  778. -kan få systemet att kollapsa,
    eftersom det är en monokultur.

  779. Vi bör lära av aktiemarknaden-

  780. -och sprida
    våra ekologiska investeringar.

  781. När en störning uppenbarar sig
    kanske den dödar det här gula-

  782. -men annat som är viktigt överlever.

  783. Vi kan göra det här, men det kräver
    ett nytt sätt att se på jordbruk.

  784. Man diskuterar kommersiellt jordbruk
    kontra ekologiskt.

  785. Men båda sidor har fel.
    De undviker de viktiga frågorna.

  786. Hur föder vi nio miljarder människor
    och bevarar miljön?

  787. Vi vet inte.
    Vi behöver en tredje väg-

  788. -mellan ekologiskt jordbruk och det
    kommersiella jordbrukets kapacitet.

  789. Vi måste kombinera dem
    för att föda världens befolkning-

  790. -men även för att respektera
    planetära gränsvärden.

  791. Jag skulle vilja sammanfatta.
    Några har redan sett filmen.

  792. Det är en tre minuter lång animation
    om jordbruk och miljö-

  793. -som sammanfattar det här.

  794. Jag visar den så rundar vi av sedan.

  795. Hör ni?

  796. Världens befolkning växer med
    75 miljoner människor varje år.

  797. Det motsvarar nästan hela Tyskland.

  798. Vi är nära sju miljarder människor.
    Vi blir nio miljarder år 2040.

  799. Alla behöver äta - men hur?

  800. Hur föder vi en växande värld
    utan att förstöra planeten?

  801. Vi vet att klimatförändringen
    är ett stort problem.

  802. Men det är inte det enda problemet.
    Det finns "en annan obekväm sanning".

  803. En global jordbrukskris.

  804. Befolkningsökning + kött- och
    mejerikonsumtion + energikostnader...

  805. ...tär på naturtillgångarna

  806. Mer än 40 % av jordens yta
    används för jordbruk.

  807. 16 miljoner km² jordbruksmark.
    Det motsvarar nästan hela Sydamerika.

  808. Betesmark täcker 30 miljoner km².
    Det motsvarar hela Afrika.

  809. Jordbruket tar upp mer mark än
    alla städer och förorter tillsammans

  810. Konstbevattningen är
    den största vattenkonsumenten.

  811. Vi använder 2 800 kubikkilometer
    för bevattning varje år.

  812. Det räcker för att fylla Empire State
    Building 7 305 gånger varje dag

  813. Många floder har reducerade flöden.
    Vissa torkar ut helt.

  814. Aralsjön har förvandlats till öken.

  815. Coloradofloden
    rinner inte längre ut i havet.

  816. Konstgödsel har fördubblat mängden
    kväve och fosfor i miljön.

  817. Konsekvensen?
    Omfattande vattenförorening-

  818. -och förstörda sjöar och floder.

  819. Jordbruket är den största bidragande
    orsaken till klimatförändringen.

  820. Det står för 30 %
    av alla utsläpp av växthusgaser.

  821. Mer än alla utsläpp
    från elproduktion och industri-

  822. -och alla världens
    flygplan, tåg och bilar.

  823. Utsläppen kommer från avskogning
    i tropikerna-

  824. -metan från djur och risfält
    och dikväveoxid från övergödsling.

  825. Inget påverkar jorden mer
    än jordbruk-

  826. -och inget är mer centralt
    för vår överlevnad.

  827. Dilemmat är att jordens befolkning
    växer med flera miljarder människor.

  828. Vi måste fördubbla, kanske tredubbla,
    den globala livsmedelsproduktionen.

  829. Vad gör vi nu?
    Vi behöver en internationell dialog.

  830. Vi måste investera i lösningar:
    Incitament för jordbrukare-

  831. -precisionsjordbruk,
    nya grödor, mikroirrigation-

  832. -återvinning av gråvatten, nya
    odlingsmetoder och smartare mat.

  833. Alla måste delta.

  834. Det kommersiella jordbruket, miljö-
    organisationer och ekologiska odlare.

  835. Det finns ingen enda lösning.
    Det krävs samarbete-

  836. -fantasi och målmedvetenhet.
    Vi har inte råd att misslyckas.

  837. Mycket roligare
    än att lyssna på en forskare...

  838. Planetära gränsvärden
    handlar i grund och botten-

  839. -om en mänsklig utmaning.

  840. Vi måste veta hur vi
    på ett humant sätt ska kunna föda-

  841. -över nio miljarder människor,
    och få annat vi behöver-

  842. -utan att förstöra planeten.

  843. Vi måste göra rätt,
    och vi får bara ett försök.

  844. Med det lämnar jag över
    till diskussionen.

  845. Tack så mycket.

  846. Jag undrade om markanvändning och
    havsförsurning har ett PR-problem-

  847. -men ni jobbar på det.
    Det var en inspirerande film.

  848. Räck upp handen om ni har frågor.

  849. Vi skickar runt några mikrofoner.

  850. Vi tar tre frågor på raken.

  851. Berätta vad du heter
    och var du kommer från.

  852. Hej, jag heter Phoebe.

  853. Jag flyttar till Minnesota nästa
    månad, så jag är hemlös just nu.

  854. Tyvärr missade jag
    första delen av föreläsningen.

  855. Det här är jättespännande
    och lite frustrerande-

  856. -eftersom jag får så mycket
    information, men inga lösningar.

  857. Jag undrar med avseende på jordbruk-

  858. -om det finns lösningar,
    eller om man jobbar på det.

  859. Vilka modeller finns det?

  860. Tack. Fler frågor?

  861. Jag heter Jan.
    Jag är från den svenska västkusten.

  862. Jag har en fråga om vatten-

  863. -som är kopplad till markanvändning.

  864. Vad har ni för kommentar
    till tömningen av akvifärer?

  865. -Tömningen av vad?
    -Akvifärer.

  866. En fråga till, sedan får de svara.

  867. Jag har en svår fråga,
    men den är relevant.

  868. Jag presenterade er studie
    vid vetenskapsfestivalen i Göteborg.

  869. För en månad sedan.
    Jag fick två frågor från två unga.

  870. Jag kunde inte svara,
    trots att jag ville.

  871. Frågorna är svåra,
    men de måste ställas.

  872. Den första frågan
    kom från en ung kvinna.

  873. Hon sa: "Jag förstår hur min livsstil
    påverkar min koldioxidbudget."

  874. "Det finns modeller så att
    jag kan tänka på vad jag köper."

  875. "Men när jag läser
    om planetära gränsvärden"-

  876. -"vill jag öka min förståelse"-

  877. -"så att min livsstil
    respekterar dem."

  878. Vad skulle ni ha svarat henne?

  879. Den andra frågan gällde höstens val
    i Sverige.

  880. En kille frågade:
    "Hur vet jag vilka politiker"-

  881. -"som har förstått det här?"

  882. Vi kan fråga Christine.
    Hon har varit politiker.

  883. Vi välkomnar Christine Loh.

  884. Hon har en mångskiftande bakgrund-

  885. -inom politik och näringsliv.

  886. Hon är särskilt intresserad av hur
    forskning omsätts i politisk praktik.

  887. Vem vill svara först? Vi hade en
    fråga om lösningar för jordbruket.

  888. Det var en bra fråga.

  889. Filmen antydde några lösningar,
    men den besvarar inte frågan.

  890. Inte för att vara pessimist,
    men utmaningen är-

  891. -att vi vet hur man producerar
    stora mängder varor.

  892. Det kommersiella jordbruket
    är bra på det-

  893. -men inte på att ta miljöhänsyn.

  894. Ekologiskt jordbruk
    sägs ofta vara bra för miljön-

  895. -men det står för 0,6 procent
    av världens kaloriproduktion.

  896. Det kan inte föda världen.
    Vi behöver en hybrid.

  897. Ett första steg kan vara
    nya beteckningar.

  898. Det kan vara en kombination
    av ekologiskt och kommersiellt-

  899. -på en fallande skala-

  900. -där man tar hänsyn
    till inverkan på t.ex. vatten.

  901. Man kan använda planetära
    gränsvärden som utgångspunkt.

  902. Vi måste föda världen.

  903. 80 procent av alla kalorier
    kommer från sex grödor-

  904. -och inga odlas ekologiskt.

  905. Majs, durra, vete, ris-

  906. -kassava och potatis
    är inte små, specialiserade grödor.

  907. Vi måste kombinera ekologiskt
    och kommersiellt jordbruk-

  908. -för att kunna föda nio miljarder.

  909. Vi är inte där.
    Du är frustrerad, och det är jag med.

  910. Vi har inte lösningar ännu,
    men vi är nära.

  911. Var hittar man folk
    som arbetar med de här frågorna?

  912. Minnesota. Du är ju på väg dit.

  913. Skämt åsido,
    det pågår arbete över hela världen.

  914. Men det är små experiment
    som måste samordnas.

  915. Vi fick en fråga om akvifärer.

  916. Jag vill lägga till en sak.
    En intressant sak i Jons film-

  917. -är att vi kan komma att behöva
    flerdubbla livsmedelsproduktionen.

  918. Det finns belägg för att
    vi kan göra det på ett hållbart sätt-

  919. -särskilt i fattiga länder,
    som har en stor outnyttjad potential.

  920. -Vi kan.
    -Ja. Optimismen är stor där.

  921. Akvifärer är intressanta.
    Vi satte gränsvärden-

  922. -utifrån samma uppgifter
    som John använde.

  923. Vi vet att 25 procent
    av världens floder inte når havet.

  924. Det finns en gräns
    för hur mycket vi kan använda.

  925. Det gäller allt vatten
    som vi konsumerar-

  926. -alltså förorenar det
    så att det inte kan återvinnas-

  927. -eller att det avdunstar
    i samband med livsmedelsproduktion.

  928. Akvifärer kan antingen fyllas på
    eller så är de ändliga.

  929. Jag antar att frågan gällde
    fossila akvifärer-

  930. -där man tömmer flera miljoner år
    gammalt grundvatten-

  931. -i t.ex. Nordafrika och Saudiarabien.
    Det är inte hållbart.

  932. Det är ett mycket kortsiktigt sätt
    att lösa vattenproblem på.

  933. Men det hotar inte planetens
    möjlighet att stanna i holocen.

  934. Sötvattenanvändningen gör det.
    Sötvatten är nödvändigt-

  935. -för biosfärens förmåga
    att producera ekosystemtjänster.

  936. Men det är ohållbart.

  937. Hur känner man igen en politiker
    som förstår det här?

  938. Det är faktiskt inte så svårt,
    men jag vill skicka frågan vidare.

  939. Maria Wetterstrand är här,
    hon är språkrör för Miljöpartiet.

  940. Jag vet inte om du förstår det,
    men jag tror det.

  941. Hon är ett exempel på
    en sådan person.

  942. Jag vågar säga det under ett valår-

  943. -eftersom jag har pratat länge
    med miljöminister Andreas Carlgren.

  944. Han tillhör ett konkurrerande parti.

  945. Han förstår också det här.
    Hur vet man det?

  946. De är politiker
    som kan tala om miljön-

  947. -och inte bara tala om klimatet.
    Så enkelt är det.

  948. Att kunna tala om både klimat
    och ekosystem-

  949. -att förstå sambandet hav, över-
    gödning, markanvändning och klimat-

  950. -och att allt detta är kopplat
    till mänsklig utveckling.

  951. Vi får inte fastna i klimatdebatten-

  952. -vilket många politiker gör.
    De flesta, faktiskt.

  953. Det här är ett sätt att känna igen
    de här politikerna.

  954. -"Du är godkänd."
    -Vi kanske ska godkänna politiker.

  955. Först måste de skolas hårt.

  956. Jag vill återvända
    till en relaterad fråga.

  957. "Jag vet vad jag kan göra
    för klimatet, men resten då?

  958. En bra sak med planetära gränsvärden-

  959. -är att det inte handlar om klimat
    och vatten, utan om delade resurser.

  960. Det handlar om att dela resurserna
    mellan nio miljarder människor.

  961. Resurserna är en slags valuta.

  962. Två saker krävs
    för att lösa problemen.

  963. Det ena handlar om ny teknik.
    Vi måste bli bättre.

  964. Det andra är att vi måste
    använda resurserna effektivare.

  965. Vi kan se resurserna som pengar.

  966. Ingen betalar mer än nödvändigt
    för en vara eller en tjänst.

  967. Ändå använder de flesta 40 procent
    mer energi och vatten än nödvändigt.

  968. Individer kan inte utveckla
    ny teknik.

  969. Inte de flesta av oss i alla fall.

  970. Men de flesta av oss
    kan ställa oss frågan:

  971. Använder jag mina resurser
    så effektivt jag kan?

  972. Här kommer vi in på jordbruket.

  973. Varken ekologiskt eller kommersiellt
    jordbruk kommer att lösa problemen.

  974. Hur använder vi kväve och fosfor
    på effektivast möjliga sätt-

  975. -för att kunna producera biomassa?

  976. Det handlar om effektivitet.
    Och alla kan bidra.

  977. Vi har fler frågor,
    men jag vill låta Christine komma in.

  978. Vi lyssnar ofta på forskarna
    som står för analysen-

  979. -men många undrar
    hur man ska gå till väga.

  980. Vad anser du, som har arbetat
    politiskt, om den här forskningen?

  981. -Är den till någon hjälp?
    -Ja, om den görs tillgänglig...

  982. ...för politiker, näringsliv
    och det civila samhället.

  983. Jag gillar tanken på att godkänna
    politiker som förstår det här.

  984. Hur skulle ett godkännande se ut?

  985. Vad skulle en politiker säga
    om de förstod det här?

  986. Jordbruket är en bra startpunkt.
    Regeringar oroar sig alltid för det.

  987. De skulle bli tvungna att bestämma
    hur övergången ska se ut.

  988. När de talar om det märker man
    vad de säger och rekommenderar-

  989. -och vilka experter
    de vänder sig till.

  990. Däribland jordbrukarna,
    som ska implementera besluten.

  991. De måste möjliggöra
    sådana diskussioner-

  992. -så att vi kan ta till oss
    den kunskap-

  993. -som finns historiskt och lokalt-

  994. -och hos människorna
    som kan tekniken.

  995. Vi kommer inte att hitta politiker
    som vet precis hur de ska göra.

  996. Men de politiker
    som kommer att lyckas-

  997. -kommer att vara de som kan
    föra folk samman och diskutera.

  998. -Det blir spännande.
    -Ja, mycket.

  999. Vi såg en film av John Liu
    häromdagen.

  1000. Och jag hade hört er tala.

  1001. När jag såg filmen kändes det som om
    båda ämnena smälte samman.

  1002. Som forskare hjälper ni oss
    att se de stora sammanhangen.

  1003. Men om resultaten ska få genomslag-

  1004. -så att lokala politiker, näringsliv,
    unga och samhällsföreträdare-

  1005. -ska kunna samlas,
    måste vi göra något på marken.

  1006. Om det går att återställa ett område
    på 6-10 år-

  1007. -så blir nog politiker och
    näringslivsföreträdare intresserade.

  1008. Man måste komma fram till vilken
    blandning av jordbruk som passar-

  1009. -som ska ge avkastning
    nästa årtionde-

  1010. -och locka tillbaka människor.

  1011. I Kina flyttar folk från byarna-

  1012. -eftersom jordarna är förstörda
    eller gruvorna är tömda.

  1013. Man vill att de ska återvända
    från städerna och fabrikerna-

  1014. -till landsbygden, där de kan
    uppfostra barnen och odla mat.

  1015. Det är en bra tanke.

  1016. Vi saknar visionerna
    för att åstadkomma det.

  1017. Men vi har den forskning som behövs.
    Nu måste vi sammanföra folk.

  1018. Jättebra. Tack. Vi har nya frågor.

  1019. Brad från Palm Springs i Kalifornien
    och Palma på Mallorca.

  1020. Jag har hört
    - frågan är till Katherine-

  1021. -att den smältande polarisen
    kan ändra Golfströmmens lopp.

  1022. Kan det orsaka en ny istid i Europa?

  1023. En till fråga.

  1024. Kjell Aleklett,
    Global Energy Systems.

  1025. I går höll jag ett seminarium om
    "The Human Well Being Equation"-

  1026. -om vilka fossila bränslen
    vi kan producera i framtiden.

  1027. Jag menar inte
    att vi inte har problem-

  1028. -men en lösning kan vara
    att fortsätta som vanligt.

  1029. Mängden fossila bränslen
    är nämligen begränsad.

  1030. Det finns scenarier som visar-

  1031. -att det ni beskriver
    inte kommer att inträffa.

  1032. Det är särskilt intressant
    ifråga om gränsvärden för haven.

  1033. Vi inte har nått gränsen.
    Haven kan absorbera mer koldioxid.

  1034. Hur mycket mer handlar det om?
    Det är intressant.

  1035. Men ett problem som ingen pratar om-

  1036. -är att vi är för många människor,
    och ingen gör något åt det.

  1037. Vi bara accepterar
    att vi kommer att bli fler.

  1038. Det är mänsklighetens största misstag
    just nu.

  1039. Om vi hade varit fem miljarder
    i stället för sju miljarder...

  1040. ...eller fyra miljarder,
    skulle vi inte ha lika stora problem.

  1041. Vi skapar problem
    och accepterar det bara.

  1042. Vi diskuterar inte
    att vi är för många.

  1043. Tack, Kjell.
    Vi har en fråga nere i hörnet.

  1044. Hej, jag heter Malin.
    Jag är från Leksand och är volontär.

  1045. Ämnet intresserar mig. Jag har läst
    boken "Beyond the Limits".

  1046. Jag har en fråga om jordbruk
    och markanvändning.

  1047. Ni sa att 40 procent av jordens yta-

  1048. -användes för jordbruk.

  1049. I Sverige
    är jordbruksmark skyddad i lag.

  1050. Men har vi råd
    att använda jordbruksmark-

  1051. -för något annat
    än livsmedelsproduktion?

  1052. Vi har en fråga om en ny istid-

  1053. -om hur mycket mer haven klarar-

  1054. -om befolkningstillväxten-

  1055. -och om vad vi
    kan använda jordbruksmark till.

  1056. -Jag tar de om havet.
    -Vi har en vinnare.

  1057. Vi börjar med golfströmmen,
    eller den termohalina cirkulationen.

  1058. Johan visade diagram-

  1059. -där de längst ut till höger
    handlar om trösklar-

  1060. -där konsekvenserna blir dramatiska.

  1061. Vi vet att det tidigare har varit så-

  1062. -att Golfströmmen inte gjorde
    klimatet varmare här uppe.

  1063. Man har analyserat
    smältande glaciärer i Himalaya-

  1064. -smältande is i Norra ishavet
    och på Grönland-

  1065. -för att ta reda på
    om de kan ändra Golfströmmens lopp.

  1066. Golfströmmen,
    den termohalina cirkulationen-

  1067. -verkar inte vara ett akut problem.

  1068. Alla modeller
    som har tagits fram-

  1069. -visar att den kommer att försvagas.

  1070. Golfströmmen värmer oss eftersom
    det bildas is i Grönlandshavet.

  1071. Det är sötvatten som fryser
    och stöter bort salt.

  1072. Man får mycket salt och kallt vatten,
    som är tungt.

  1073. Det sjunker till botten
    och skapar ett hål-

  1074. -där varmt ytvatten strömmar in-

  1075. -och ger oss värme.

  1076. Inga forskare tror-

  1077. -att Golfströmmen kommer att kollapsa
    och orsaka en ny istid.

  1078. Den kommer nog att försvagas-

  1079. -och det är tur för oss
    i norra Europa.

  1080. Uppvärmningen blir inte lika kraftig
    som den annars skulle bli.

  1081. Det verkar till vår fördel.

  1082. Men det blir ingen ny istid.

  1083. Klarar haven av mer?
    Jag kanske uttryckte mig oklart.

  1084. Det finns gränsvärden som visar
    att vi inte har slagit i taket-

  1085. -när det gäller försurning-

  1086. -eller ifråga om kalciumkarbonat.

  1087. Vi ser effekterna redan nu-

  1088. -men läget är inte kritiskt
    när det gäller försurningen.

  1089. Det är inte samma sak som att sänkan-

  1090. -havens förmåga att absorbera
    koldioxid, inte minskar.

  1091. En del tror att den minskar redan nu.
    Varför?

  1092. Det tar lång tid för materia
    att sjunka till botten-

  1093. -eftersom bakterier
    bryter ner materialet på vägen.

  1094. Ju varmare vatten, desto aktivare
    bakterier. Mindre sjunker ner.

  1095. Många faktorer verkar mot oss-

  1096. -och försvagar havens förmåga
    att absorbera koldioxid.

  1097. Vi har ett visst spelrum
    när det gäller försurningen-

  1098. -men kanske inget alls när
    det gäller att absorbera koldioxid.

  1099. Vi vet inte, och därför studerar vi
    de här frågorna.

  1100. Bra. Tack.

  1101. Jag vill kommentera Kjells fråga.
    Jag håller med.

  1102. Kjell är en ledande auktoritet
    på oljeproduktionstoppen.

  1103. Har vi så mycket fossila bränslen att
    vi kan överskrida våra gränsvärden?

  1104. Resultaten som rör klimatet
    är dramatiska.

  1105. Våra gränsvärden
    är redan överskridna.

  1106. Vi ligger redan på ungefär 442 ppm.

  1107. Vi är nära 450 ppm.

  1108. Vi menar att den säkra gränsen
    ligger vid 350 ppm.

  1109. Diskussionen borde gälla
    att minska mängden koldioxid-

  1110. -inte hur mycket ytterligare utsläpp
    man kan tillåta.

  1111. Kan vi nå värsta fall-scenarierna
    när det gäller försurning?

  1112. Jag håller med. Oljeproduktionstoppen
    kan vara tur i oturen.

  1113. Nej, det är bara tur
    - om den kommer snabbt nog.

  1114. Två saker om befolkningsökningen.

  1115. Det första är att vi måste acceptera
    att vi blir nio miljarder människor.

  1116. Det är dramatiskt nog,
    och det är en konstant i ekvationen.

  1117. Det andra är att hela nettoökningen
    kommer i u-länderna.

  1118. De som orsakar förändringarna
    har varit den rika minoriteten-

  1119. -inte den fattiga majoriteten.

  1120. Man kan inte bara säga att
    befolkningsökningen är problemet-

  1121. -utan också att vår livsstil orsakar
    den negativa förändringen.

  1122. Men givetvis är det ett problem
    att gå från sju till nio miljarder.

  1123. Det är därför det är en konstant.

  1124. Forskningen om planetära gränsvärden
    utgår från utvecklingen efter 1955-

  1125. -när vi var tre miljarder människor.
    Nu är vi sju miljarder.

  1126. Så det är en stark kraft i sig själv.

  1127. John,
    ville du svara på jordbruksfrågan?

  1128. Ja, och befolkningsfrågan.
    Jag vill understryka det Johan sa.

  1129. Problemen beror egentligen inte alls
    på överbefolkning.

  1130. De beror på att ekonomin växer
    fortare för en liten del av världen.

  1131. Befolkningsmängden påverkar inte
    mängden koldioxid i atmosfären.

  1132. Den rikaste halvmiljarden står för
    det, vi i USA, Europa och Kanada.

  1133. Vi orsakar de problemen
    som de andra måste hantera.

  1134. De kommer att få brist
    på mat och vatten-

  1135. -och de kommer att drabbas
    av nya sjukdomar.

  1136. Det är de som blir fler.
    Det är en perfekt storm-

  1137. -med överkonsumtion i ena änden-

  1138. -och en stor befolkningstillväxt
    hos dem som förorenar minst.

  1139. Det är en perfekt storm.

  1140. Jag vet inte
    så mycket om svenskt jordbruk.

  1141. Men jag tror att frågan gällde
    hur vi kan föda nio miljarder-

  1142. -utan att förstöra naturen.

  1143. Vi är tvungna.
    Men vi kan inte lösa problemet-

  1144. -genom att odla upp regnskogen.
    Det är en dålig idé.

  1145. Vi kanske måste
    intensifiera jordbruket-

  1146. -med mer näringsämnen och vatten,
    men med mer återvinning-

  1147. -på mindre områden, och intensivare.

  1148. Kanske även i städerna.
    Vi måste vara smarta.

  1149. Jag vet inte vad som fungerar här,
    men man måste kompromissa.

  1150. Christine nämnde John Lius projekt.

  1151. Hans fru Kosima är här.

  1152. När du lyssnar på forskarna-

  1153. -känner du då
    att det här är något vi kan använda?

  1154. Du kanske kan beskriva ert arbete.

  1155. Jag är tacksam för er presentation.

  1156. När vi dokumenterar
    ekologisk rehabilitering-

  1157. -möter vi de här frågorna.

  1158. När jag hörde talas om resiliens
    första gången-

  1159. -var det från dr Jane Goodall.

  1160. Hon är en vänlig person
    med stor erfarenhet-

  1161. -men till ingen nytta.

  1162. Vårt arbete i Kina sedan 1995-1997-

  1163. -visar hur man har omvandlat
    enorma områden-

  1164. -som var totalförstörda, till vacker,
    grönskande och brukbar mark.

  1165. I år åkte vi tillbaka
    för att intervjua människorna där.

  1166. När man talar med jordbrukarna
    och deras familjer-

  1167. -säger de att de inte trodde på
    att avstå från att bruka en del mark-

  1168. -och låta naturen ta hand om den.

  1169. Men nu ger fälten
    tre gånger så stora skördar.

  1170. De odlar mindre arealer,
    men det får större skördar.

  1171. Vissa trodde inte på det
    och valde att flytta i stället.

  1172. Men de som stannade blev belönade.

  1173. Det kombinerades med markägande
    och andra åtgärder.

  1174. Man gör inte bara en sak-

  1175. -utan man förändrar
    förutsättningarna.

  1176. I år reste vi till Rwanda,
    som fungerar som ett vattentorn.

  1177. Jag nämner det, för där ser man...

  1178. ...hur naturen skapar
    enorma mängder vatten.

  1179. Det ligger en grad söder om ekvatorn
    och 2 000 meter över havet.

  1180. Här ligger Nilens
    och Kongoflodens källflöden.

  1181. Den typen av regnskog
    absorberar vatten-

  1182. -som får rinna ner
    mycket långsamt och djupt.

  1183. Luften är full av dimma.

  1184. Vattnet rinner ut i vattenfall
    och träsk, och det går långsamt.

  1185. Det förser Nilen och Kongofloden
    med vatten.

  1186. Men det kan förstöras på kort tid-

  1187. -vilket man också ser.

  1188. Efter folkmordet
    exploaterades områdena-

  1189. -och vissa floder
    fick mycket mindre vatten.

  1190. Det finns vissa platser på jorden
    där man kan återställa naturen-

  1191. -och få en stor inverkan.

  1192. Det ville jag berätta.

  1193. Jag diskuterade markanvändning i går.

  1194. Vi måste återställa mycket mark-

  1195. -men vi måste förstå principerna
    när vi bedriver jordbruk-

  1196. -och det beskrev du mycket bra.

  1197. Det vi måste göra-

  1198. -är att kasta ut gamla tänkesätt,
    som ni sa-

  1199. -och se vad vi kan göra
    om vi odlar alternativt.

  1200. Vi behöver ett jordbruk
    som inte skadar ekosystemen-

  1201. -eller leder till föroreningar
    och orsakar hälsoproblem.

  1202. Vi har inte diskuterat
    de kemiska utsläppen.

  1203. Det är en annan debatt.

  1204. Man kan odla på det sättet.
    Det har gjorts mycket forskning.

  1205. Många människor försöker göra det.

  1206. Svaren finns där,
    men det finns hinder.

  1207. I Nordamerika och Europa-

  1208. -förstör jordbruksstödet-

  1209. -alla försök till förändringar.

  1210. Kanske borde vi sluta
    med biståndsarbete-

  1211. -och rätta till det vi kan här hemma.

  1212. Varför inte skapa ett jordbruk
    utan stöd-

  1213. -ett jordbruk vi verkligen vill ha-

  1214. -och sedan fortsätta därifrån.
    Vi får säkert andra problem.

  1215. -Det är allt jag har att säga.
    -Tack.

  1216. Planetära gränsvärden-

  1217. -kanske kan ligga till grund
    för ett nytt jordbruk.

  1218. -Jag vill runda av...
    -Vi har en fråga till.

  1219. Jag vill tacka för den intressanta
    och oroande informationen.

  1220. Jag har en fråga till er alla.

  1221. Jag tror
    att det är vårt sätt att tänka-

  1222. -som har skapat
    de andra systemproblemen.

  1223. Lika mycket som vi måste arbeta
    på det fysiska planet-

  1224. -måste vi förändra
    vårt sätt att tänka-

  1225. -så att vi förstår
    vad det är vi orsakar.

  1226. Delar ni den uppfattningen?

  1227. Den andra frågan
    är till Johan Rockström.

  1228. Stockholm Resilience Centre
    är fantastiskt-

  1229. -men det finns kanske ett problem.

  1230. Vi lockas in i ett linjärt tänkande-

  1231. -och tror att vi kan kontrollera-

  1232. -var problemen kommer att uppstå.

  1233. Men vi vet
    att verkligheten inte är linjär.

  1234. Hur tar man sig ur problemet-

  1235. -som vårt linjära tänkande orsakar?

  1236. Forskarvärlden
    har stora problem med det.

  1237. Är det vårt tänkande
    som är problemet?

  1238. Jag håller inte alls med.

  1239. Vi måste komma ihåg-

  1240. -att vi alldeles nyss
    har börjat förstå problemen.

  1241. I forskarvärlden var det först 2001-

  1242. -som vi slog fast att jorden fungerar
    som ett självreglerande system.

  1243. Det är inte ens tio år sedan,
    men debatten har ändå kommit långt.

  1244. Cambridge University Press har gett
    ut en bok av Reid & Hetherington.

  1245. I den hävdas att varje gång människan
    har stått inför utmaningar-

  1246. -på miljöområdet,
    så har de samhällen lyckats-

  1247. -som har varit
    innovativa och riskbenägna.

  1248. Det finns sådana samhällen bland
    de snart nio miljarderna människor.

  1249. Alla samhällen kommer inte
    att lyckas, men några.

  1250. Vi har nyss blivit medvetna
    om problemet.

  1251. Det försätter forskarna
    i en ovan situation.

  1252. Tidigare satt vi på universiteten
    och samlade guld.

  1253. Nu vill många av oss få ut guldet
    i cirkulation-

  1254. -så att vi kan åstadkomma förändring.

  1255. Katherine är alltid så optimistisk.

  1256. Hon menar att klimatmötet i
    Köpenhamn inte var ett misslyckande.

  1257. Du är dansk
    och måste stå upp för ditt land.

  1258. Dilemmat är-

  1259. -att inte ens de problem som Rachel
    Carson tog upp i "Tyst vår" är lösta.

  1260. Vi har inte ens
    kunnat skydda tonfisken.

  1261. Där finns det ingen icke-linjäritet
    eller osäkerhet.

  1262. Det är en enda art,
    men inte ens det har vi löst.

  1263. Det stämmer att jordsystemforskningen
    är en ung vetenskap.

  1264. Men något i vår värdegrund
    är i varje fall inte till vår fördel.

  1265. Vilken tur
    att jag inte är gift med dig.

  1266. Oroa dig inte, jag tänker inte fria.

  1267. Var det ett alternativ annars?

  1268. Men ni har gott öl i Danmark,
    så kanske ändå.

  1269. Jag vill påpeka
    att Stockholm Resilience Centre-

  1270. -om man bortser från
    all vacker retorik runt vårt uppdrag-

  1271. -försöker arbeta tvärvetenskapligt-

  1272. -och förstå att oförutsägbarhet
    är centralt för allt vi gör.

  1273. Tron på förutsägbar
    och kontrollerbar förändring-

  1274. -är förlegad.

  1275. Det är det vår forskning handlar om.

  1276. Vi kombinerar jordsystemforskning
    och oförutsägbarhet.

  1277. Resultatet är
    forskningen om planetära gränsvärden.

  1278. Vi jobbar dagarna i ända med det här.

  1279. Det belyser även forskningens roll-

  1280. -i att föra fram de här frågorna.

  1281. Kan vi ge människor mer information-

  1282. -och tro att det
    ska leda till förändring?

  1283. Eller finns det andra åtgärder
    som är lika viktiga?

  1284. Jag vill runda av med det.
    Ni kommunicerar era resultat-

  1285. -för att folk
    ska förstå sammanhangen.

  1286. Kommer vetenskapen att rädda oss?

  1287. Får jag svara som icke-forskare?

  1288. Vetenskapen är på modet igen
    på grund av klimatdebatten.

  1289. Unga människor på universitet
    och skolor är intresserade.

  1290. De får möjlighet
    att tillämpa det här-

  1291. -inte bara på hög nivå.

  1292. För man måste hela tiden...

  1293. Jag gillar inte ordet "omskola"-

  1294. -men vi måste lära ut det här-

  1295. -och informera om forskningen.
    Det är framtiden.

  1296. När våra barn blir bättre utbildade-

  1297. -vill de inte arbeta med vissa saker.

  1298. Det kan vara jordbruksarbete
    eller byggjobb.

  1299. Men det är viktiga jobb
    som vi måste göra intressanta.

  1300. Om de känner att jordbruksarbete
    inte är lågbetalt och ointressant-

  1301. -utan ett framtidsyrke, så kommer vi
    att förändra vårt sätt att tänka.

  1302. Jag tänker fortsätta
    på det här med värderingar.

  1303. Jag ska berätta ett skämt
    som inte är ett skämt.

  1304. Några forskare satt i en bar-

  1305. -och berättade domedagsprofetior.

  1306. Vi pratade om haven, fisket,
    regnskogen och isbjörnarna.

  1307. Vi sa "Har du hört om isbjörnarna?",
    "Har du hört om haven?".

  1308. Pessimismen var hemsk, och vi hade
    inte ens publicerat våra resultat.

  1309. Stämningen sjönk
    och vi drack mer öl.

  1310. En kollega satt vid sidan av.
    Hon sa inte så mycket.

  1311. Till slut drämde hon ölen i bordet
    och frågade: "Vad är det med er?"

  1312. Alla ryggade tillbaka och sa:

  1313. "Anne, vad säger du?"

  1314. "Titta på världen", sa hon.
    "Vad menar du?", sa vi.

  1315. "I vilken annan tid
    skulle ni vilja leva?"

  1316. Som bonde under romarriket?
    På 1700-talet?

  1317. Eller under digerdöden?
    När skulle ni vilja leva?

  1318. Världen är bättre
    än någonsin tidigare-

  1319. -ifråga om välstånd och demokrati.

  1320. Världen är inte perfekt.
    Vi har krig och farsoter-

  1321. -men mycket mindre än tidigare.
    Och det är bra.

  1322. Varför är vi inte mer positiva?
    Alla våra miljöproblem kan lösas.

  1323. Vi har mer teknik och kunskap
    än någonsin tidigare.

  1324. Problemen är stora, men vår förmåga
    att lösa dem är större.

  1325. Jag tror att vi forskare måste sluta
    att vara så pessimistiska.

  1326. Alla här inspirerar oss
    att lösa problemen-

  1327. -med forskningen som grund-

  1328. -och med hjälp av entreprenörer
    och visionärer.

  1329. Katherine, tänker du fortsätta
    att vara optimist?

  1330. Ja, och det är det fina
    med planetära gränsvärden.

  1331. Fram tills nu har naturvetare bara
    samlat en massa data-

  1332. -och sagt:
    "Nu har vi allt ställt till det!"

  1333. Nu säger vi att vi kan använda
    kunskapen för att undvika det.

  1334. Det är ett paradigmskifte.

  1335. Strålkastarna är på,
    för att parafrasera Ban Ki Moon.

  1336. Och "Anne",
    vi hör dig till och med i Leksand.

  1337. Med det vill vi tacka er
    för att ni kom.

  1338. Om ni vill veta mer om planetära
    gränsvärden så finns vi kvar här.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Människans inverkan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Under ledning av Johan Rockström, Stockholm Environment Institute, SEI, diskuterar Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi från Stockholma universitet, och Jonathan Foley från Institute on the Environment från USA den ekologiska balansen med Katherine Richardson Christensen, professor i biologisk oceanografi vid universitet i Århus, Danmark. Grundfrågan är vilka aktiviteter människan kan ägna sig åt utan att störa balansen i till exempel havet, som ju är som en gigantisk koldioxidreservoar. Vikigt är, menar panelen, att inte bara prata klimat, utan om ekosystem för att med det kunna se helheten.

Ämnen:
Biologi, Miljö
Ämnesord:
Humanekologi, Miljöfrågor, Människans påverkan på naturen, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Rework the World

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Inledning

Ulrika Liljeberg, kommunalråd i Leksand, inleder Rework the World, en global sammankomst för att skapa hållbara samhällen och för att globalt hitta lösningar för att skapa arbeten för världens ungdomar. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Mary Robinson om mänskliga rättigheter

Mary Robinson, tidigare irländsk premiärminister, idag en av världens främsta förkämpar för mänskliga rättigheter, talar om vikten av att alla arbetar för att skapa en rättvis värld med anständiga möjligheter till arbete. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Hans Rosling: Framtidens ungdomar, vilka är de?

Hans Rosling berättar om hur världen utvecklats från 1960-talet fram till nu. Medan en miljard jobbar för att kunna flyga på semester kämpar två miljarder för att ha skor till hela familjen. Hur kommer det att se ut om några årtionden? Var kommer framtidens unga att bo? Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Att göra världen till en bättre plats

Kimmie L Weeks, grundare av Youth Action International i Liberia berättar om sitt arbete för att få fungerande lösningar för unga under 30. Och Jennifer Corriero från Kanada talar om vikten av att personligen engagera sig. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Vilken värld ska utvecklas?

Chefen för Bibliotheca Alexandrina, världens mest berömda bibliotek, Ismail Serageldin, pratar om vikten av projekt som Rework the World. Bo Ekman, grundare av Tällberg Foundation, introducerar två Nobelpristagare, Elinor Ostrom som fick Nobelpriset i ekonomi 2009 och Mohan Munasinghe, som var en av dem som 2007 fick Nobels fredspris. Båda talar om hur man med enkla medel kan förändra konsumtionsmönster i världen. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Var finns möjligheterna?

Reeta Roy från kanadensiska Mastercard foundation talar om den kraft som ligger i entreprenörskap. Detta, menar hon, är särskilt viktigt för dem som lever i botten av pyramiden, vilket i praktiken handlar om en miljard människor, alltså en sjättedel av jordens befolkning. Och det är Afrikas unga som behöver vara i fokus. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Lokala konflikter och globalt tryck

Hur kan ungdomars kunskap användas för att påverka världen? Många i panelen som diskuterar detta vittnar om hur svårt det är att hitta eller skapa jobb. Många unga skapar sina möljligheter själva med entreprenörskap. I panelen sitter den svenska biståndsministern Gunilla Carlsson (M) och arbetsmarknadsministern Nathalie Cely från Ecuador. Där finns också medlemmar från olika ungdoms- och hjälporganisationer från bland annat Nepal, Somalia och Nigeria. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Tema Energi

Ett samtal om olika vägar att på ett hållbart sätt lösa världens energiproblem. Deltagare från bland annat Indien, Bangladesh och Norge. Samtalet leds av Anders Wijkman, vice ordförande för Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Tema Städer - föryngra med gröna zoner

Om hur en gemensam vision kan leda till stor förändring. Exempel från staden Flint i Michigan i USA, där man arbetat för att få en grönare stad med återvinning, gröna zoner och biogas, och från Bolivias huvudstad Bogota. Även om vad Västerås hittills uppnått i sitt arbete med att fasa över till biogas. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Entreprenörskap och jobb för jordens fattiga

Den tidigare finansmannen Percy Barnevik, idag ordförande i hjälporganisationen Hand in Hand, talar med näringsminister Maud Olofsson (C) och Emmanuel Dennis Ngongo från Kenya, om hjälp till självhjälp för fattiga genom entreprenörskap. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Ren energi till fattig landsbygd

Solcellslampor kan vara lösningen på inte bara ett utan tre problem, berättar Reema Nanavaty, chef för utecklingen av landsbygden på kvinnohjälporanisationen Sewa, Self Employed Women's Association i Indien. Försäljningen försörjer flera tusen fattiga kvinnor. Det är denna typ av lösningar världen söker, menar flera av talarna i Rework the World. Vi får också lyssna på Ulrich Frei från organisationen Fundes i Latinamerika. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Ett hållbart samhälle - hur kan en förändring uppnås?

Om vilka förutsättningar som krävs för förändring. Med bland andra Aart de Geus, OECD:s vice generalsekreterare i Paris och Maria Wetterstrand, språkrör för Miljöpartiet. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Människans inverkan

Under ledning av Johan Rockström, Stockholm Environment Institute, SEI, diskuterar Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi från Stockholma universitet, och Jonathan Foley från Institute on the Environment från USA den ekologiska balansen med Katherine Richardson Christensen, professor i biologisk oceanografi vid universitet i Århus, Danmark. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Entreprenörskap som förändrar världen

Det finns ett gap mellan det vi vill göra och det vi gör. Framtiden kräver nya redskap för företag och organisationer om vi ska kunna genomföra en förändring. Det säger Carl Mossfeldt, vice ordförande för Tällberg Foundation. Percy Barnevik, i dag ordförande för hjälporganisationen Hand in Hand, och Maud Olofsson, centerpartistisk näringsminister, samtalar om hur entreprenörskap kan hjälpa till att lyfta en fattig landsbygd. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Så skapar vi jobb i Sverige

Om framtida lösningar för hållbara jobb och hur det beskrivs på de politiska agendorna. Med socialdemokraterna Carin Jämtin och Thomas Östros, moderaten Sven Otto Littorin, miljöpartisten Maria Wetterstrand och folkpartisten och EU-minister Birgitta Ohlsson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nanopartiklar och vår hälsa

Susana Cristobal, professor i biomedicin vid Linköpings universitet, undersöker möjligheterna att minimera negativa hälsoeffekter av nanopartiklar. Nanopartiklar finns runtom oss i miljön och är så små att de kan påverka våra celler och tränga in i cellkärnorna. Små förändringar av nanopartiklar kan helt förändra deras egenskaper, vilket gör det svårt att avgöra hur farlig varje nanopartikel är med vanliga toxikologiska metoder. Inspelat den 21 maj 2015 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Lust och olust

Det påstås ofta att vi lever i en tid som är fixerad av sex och lust. Samtidigt söker allt fler människor hjälp för problem med, eller avsaknad av, lust. Vissa forskare väljer att kalla det för ett folkhälsoproblem.