Titta

UR Samtiden - Rework the World

UR Samtiden - Rework the World

Om UR Samtiden - Rework the World

1700 personer från 120 länder, nobelpristagare, politiker, gymnasieelever, biståndsarbetare, FN-anställda, har samlats i Leksand för att diskutera lösningar för att skapa en hållbar värld. Genomgående teman är vatten, land, och energi. Men också städer, där en allt större del av jordens befolkning bor. Och arbete, med särskilt fokus på arbete för världens unga. Tanken är att i samtalet som arbetsform hitta nya vägar för hållbara lösningar för världen. Några av världens skarpaste hjärnor diskuterar nya vägar tillsammans med hundratals specialinbjudna unga från hela världen. Rework the World är ett samarbete mellan Tällberg Foundation och YES, Youth Entrepreneurship Sustainability. Seminsrierna är inspelade i Leksand den 2 till 4 juni 2010.

Till första programmet

UR Samtiden - Rework the World : Entreprenörskap som förändrar världenDela
  1. Mina damer och herrar, välkomna
    till fredagskvällens program.

  2. De som kommer på fredagskvällen
    är de riktiga eldsjälarna.

  3. Jag hälsar även
    våra webb-tittare välkomna.

  4. Temat för årets Rework the World
    är jobb.

  5. Hållbara, miljövänliga,
    rättvisa och humana jobb.

  6. Vi kan inte vänta en livstid
    för att komma dit.

  7. En av Winston Churchills
    generaler sa:

  8. "Det möjliga gör vi med detsamma."

  9. "Det omöjliga
    kommer att ta lite längre tid."

  10. Men generalen hade fel.
    Det behöver inte ta så lång tid.

  11. Många av våra gäster har gjort det
    omöjliga på förvånansvärt kort tid.

  12. Jag vill börja med att presentera
    Niclas Kjellström-Matseke-

  13. -som kommer från ett företag
    som har gett ett oväntat-

  14. -lönsamt och socialt gynnsamt svar-

  15. -på den eviga frågan:
    "Vad är en människa?"

  16. Filosoferna från Platon och framåt
    har svarat:

  17. "Begåvning och dygd,
    det är en människa."

  18. Men den moderna människan
    har även ett postnummer.

  19. Niclas, scenen är din.

  20. Det är en genialisk idé
    att samla in pengar till välgörenhet-

  21. -genom något så enkelt
    som ett postnummer.

  22. Jag funderade på om man kunde
    använda något annat.

  23. Er marknadsförare
    sa nej till telefonnummer.

  24. Och använder man skostorlekar
    och drar storlek 48-

  25. -är det bara elefanter som vinner.
    Det skulle inte fungera.

  26. Kan man göra om något annat
    till ett lotteri?

  27. Jag är partisk på det här området.
    Jag tycker att postnummer är bra.

  28. Det som är bra
    är att människor vinner tillsammans.

  29. Om man vinner
    tillsammans med sina grannar-

  30. -ger det en positivare känsla
    för hela affärsidén.

  31. För att utöka frågan-

  32. -tror jag att
    alla kommersiella initiativ där ute-

  33. -som vill och kan bidra
    till att utveckla våra samhällen-

  34. -är väldigt välkomna. Vi borde prova
    fler saker än lotterier.

  35. Alla initiativ är välkomna.

  36. Det kan vara ett telefonnummerbaserat
    lotteri i ett u-land.

  37. -Men inte baserat på skostorlekar?
    -Kanske inte.

  38. Som donator har Postkodlotteriet-

  39. -gett fyra miljarder euro
    till internationell välgörenhet.

  40. Vilka trender ser du hos donatorerna?

  41. Vad är det som får människor
    och företag att öppna plånböckerna?

  42. Vi på Postkodlotteriet
    måste vara väldigt ödmjuka.

  43. Även om vi har jobbat med välgörenhet
    i ett par årtionden är vi nybörjare.

  44. Många här inne vet säkert mer
    om hur komplicerat det är-

  45. -och har gjort det i många årtionden.

  46. Det finns några tydliga trender.
    I vår del av världen-

  47. -är det som allas vår vän
    Nelson Mandela en gång sa:

  48. "Man kan mäta ett samhälles..."

  49. "...humaniteten i ett samhälle
    utifrån hur vi behandlar barnen."

  50. Den typiske svensken,
    medelsvensson, tänker också så.

  51. Barns rättigheter
    ligger etta på listan-

  52. -för alla privata donationer
    i Skandinavien.

  53. Det är gångbart i de flesta delar
    av den industrialiserade världen.

  54. Det drar mycket pengar.
    Och även miljön.

  55. För oss är det självklart,
    men för fem år sen var det inte så.

  56. Nu klättrar det,
    tyvärr på grund av klimatkrisen.

  57. Ser du några andra trender
    som är på gång?

  58. Det är olika för olika marknader.

  59. I Norden är hälsa och vetenskap
    väldigt högt rankade.

  60. Även i USA är de stora fonderna
    väldigt fokuserade på det.

  61. Men när det gäller barns rättigheter-

  62. -förstår alla
    vad det innebär för samhället.

  63. Dessutom är det väldigt enkelt-

  64. -att lägga sina pengar
    på nästa generation.

  65. Dina egna barn springer omkring här.

  66. De har större rätt att vara här
    än jag, för de är nästa generation.

  67. Vi är här för att diskutera
    problemen vi har skapat.

  68. -Underbart. Tack Niclas.
    -Tack.

  69. Nu kan du gå till din son där nere.

  70. En minister i den svenska regeringen
    är både officerare och politiker.

  71. Han har reflekterat mycket
    över handling i politiken.

  72. Han sa en gång att militären
    handlar om att agera på ett beslut-

  73. -medan politiken slutar
    innan handlingen börjar-

  74. -eftersom politiken är begränsad
    till administration.

  75. Vissa menar att handling och
    administration utesluter varandra-

  76. -men vi vill inte
    vara så pessimistiska.

  77. Carl Mossfeldt på Tällberg Foundation
    har tänkt mer än de flesta-

  78. -på hur man ska få politiker
    och myndigheter att börja handla.

  79. Kan du komma hit, Carl?

  80. -Där är han.
    -Tack.

  81. Tack.

  82. I trettio år har Tällberg Foundation
    samlat människor i Leksand-

  83. -för att försöka förstå
    vad som händer i världen-

  84. -och vilka nya utmaningar
    vi står inför.

  85. Det har handlat om lärande.

  86. En öppenhet som sträcker sig
    bortom terminologi och...

  87. ...jargong.

  88. Det är ett försök att gå in
    med vår mänskliga sårbarhet-

  89. -och öppet och ärligt konfrontera
    det nya som kommer.

  90. Man måste ifrågasätta det man gör,
    som individ och som organisation.

  91. Når det man gör upp till målen
    man säger sig eftersträva?

  92. Ärlighet.

  93. På senare år har den ekonomiska
    aktiviteten decentraliserats-

  94. -på grund av tekniken
    och globaliseringen.

  95. Diskussionen förs
    i termer av entreprenörskap.

  96. De starka ekonomiska trenderna
    styrs inte längre-

  97. -av regeringar eller stora företag.

  98. Det är de många små energikällorna-

  99. -som genererar flest arbeten
    och störst förändringar.

  100. Det här kräver nya redskap
    för hur vi driver utvecklingen-

  101. -i ett företag eller i en regering.

  102. Vi har sett hur institutioner kämpar
    för att bli bättre-

  103. -på att fånga upp energin
    för egen vinning-

  104. -och för samhällets bästa.

  105. Det illustreras väldigt tydligt
    på det här mötet.

  106. Samtidigt ser vi
    hur de globala problemen-

  107. -ställer oss inför
    en väldigt svår situation.

  108. Vi måste erkänna
    att det vi behöver åstadkomma-

  109. -eller snarare det vi gör
    och vad det resulterar i-

  110. -inte alls motsvarar
    vad vi måste åstadkomma.

  111. Det finns ett enormt glapp
    mellan vad vi vet och vad vi gör.

  112. På Tällberg försöker vi
    överbrygga det glappet.

  113. Jag vill nämna Postkodlotteriet,
    vår huvudsponsor.

  114. Deras sociala affärsmodell-

  115. -är ett exempel på några av världens
    starkaste initiativ till förändring.

  116. Vi har sammanfört 1 800 personer
    från 120 länder.

  117. Hälften är under 35 år.
    Mer mångfald har vi aldrig haft.

  118. Vi frågar oss öppet vad som kan födas
    ur den här energin.

  119. Vilka är de nya krafterna-

  120. -som kan omsätta den kollektiva
    strävan och intelligensen-

  121. -i förändringar
    som kan föra oss dit vi vill?

  122. Vi vet inte vart vi är på väg.
    Men vi ser...

  123. ...både lovande ansatser
    och rädsla-

  124. -för att lämna det förflutna
    och kliva in i framtiden.

  125. På ett möte som det här förstår man
    aldrig riktigt vad som händer-

  126. -förrän man står mitt i det.

  127. I går lyssnade jag på Ellinor Åströms
    teori om decentraliserade system-

  128. -om hur vi måste gå från hierarki
    till nätverksorganisationer-

  129. -som kan hjälpa oss att åstadkomma
    det vi måste göra.

  130. Sen gick jag ner till baren
    och sprang på olika människor-

  131. -och lyssnade på den sortens samtal
    som pågår under de här dagarna.

  132. Massvis av skiftande samtal
    som uppstår spontant.

  133. Jag insåg att det vi pratar om-

  134. -stämmer väl överens
    med vad vi gör här-

  135. -vilket naturligtvis är meningen.

  136. I Tällberg har vi gått
    från att samla 80 personer i 25 år-

  137. -till att samla 500 personer
    i fem år.

  138. Nu samlar vi 1 800 personer.
    Bara i år, hoppas jag.

  139. Det är en modell
    för att sprida inflytande-

  140. -som är väldigt decentraliserad.

  141. Det går inte
    att kontrollera 1 800 personer.

  142. Vi kan inte säga åt dem
    vad de ska göra.

  143. Men till vår egen förvåning
    verkar saker och ting fungera.

  144. Seminarierna börjar i tid,
    samtal pågår.

  145. Sent i går kväll
    dansade 400 personer på borden.

  146. Det finns en kollektiv energi som
    visar sig på ett möte som det här.

  147. Den kollektiva energin
    kan organiseras.

  148. Väldigt löst.

  149. Vi befinner oss i en brytpunkt-

  150. -där en liknande kollektiv energi
    strömmar ut i världen.

  151. Gamla institutioner
    måste våga släppa taget-

  152. -och följa med de nya krafterna.

  153. Ibland kallas det
    socialt entreprenörskap.

  154. Men diskussionen måste lyftas
    till en ny nivå nu-

  155. -där vi erkänner att det vi gör
    är otillräckligt.

  156. Vi ser spännande initiativ här.

  157. Där borta har vi en modellägenhet
    från energimyndigheten.

  158. Vi frågar oss hur vi kan kombinera
    de här initiativen...

  159. ...civilsamhället,
    företagen, kapitalet...

  160. ...och göra dem till en riktad kraft
    som kan bygga om en miljon hem.

  161. En investering på tusen miljarder -
    en biljon svenska kronor.

  162. Hur kan man samordna värdekedjorna
    i Östafrika kring hållbara produkter?

  163. Hur ska man bygga om
    Afrikas energisystem?

  164. Ett projekt som kommer att ge jobb
    åt två miljoner människor i regionen.

  165. Vi är i ett läge där vi måste
    känna av det nya som kommer-

  166. -och våga lita på det.

  167. Men också inse
    att vi nu måste förbereda oss-

  168. -både individuellt och gemensamt,
    på en ny sorts utmaning.

  169. Vi måste leva upp till kraven-

  170. -som ställs på oss
    av sociala och ekologiska problem.

  171. Vi vet inte hur svaren lyder.

  172. De kommer att dyka upp
    från oväntat håll.

  173. Det är därför vi är så glada
    att få prata med er-

  174. -och fråga hur man kan ta socialt
    entreprenörskap till nästa nivå-

  175. -så att vi kan leverera
    det som behövs.

  176. Med det tackar jag er. Tack till
    Postkodlotteriet som stöder oss.

  177. Jag ser fram emot
    det fortsatta samtalet.

  178. Vi har en stor publik.
    700 personer följer oss på nätet.

  179. Ni som är där
    kan ställa frågor via Twitter.

  180. Märk dem "ReworkTW",
    så kan vi ta upp dem senare.

  181. Eftersom jag är journalist
    tänker jag ställa de tuffa frågorna.

  182. Vad är det som gör att vi inte kan
    överbrygga glappet-

  183. -mellan vad vi vill uppnå
    och vad vi gör?

  184. Jag vet att det är en svår fråga.

  185. Det finns en tröghet i allting.

  186. Ibland stannar vi kvar för länge
    i relationer.

  187. Ofta stannar vi för länge
    i affärsmodeller.

  188. Man är rädd för att kasta sig
    in i saker som man inte litar på.

  189. Vi hade mycket rädsla i gruppen-

  190. -när vi bjöd in 1 700 personer
    utan att veta om det skulle fungera.

  191. Frågan om tillit är den viktigaste.

  192. Ett möte som det här
    visar väldigt tydligt-

  193. -att det handlar om tillit
    och grundsyn.

  194. Samarbete kräver tillit,
    som Niclas sa.

  195. Problemet är
    att vi nu har spänningar i världen-

  196. -som hotar att undergräva tilliten
    när den är en bristvara-

  197. -som det behövs mer av.

  198. Det tar alltid tid för organisationer
    att förändras.

  199. Skulle du säga
    att det är av egenintresse?

  200. Jag tror att det är fel
    att säga "egenintresse".

  201. Vi är alla en del av något större
    och försöker relatera till det.

  202. Till vår familj, vår släkt
    och våra företag.

  203. Företag är likadana. De måste gå runt
    och dra in vinst. Det är deras roll.

  204. Och de kämpar
    för att relatera till samhället.

  205. Man måste vara bra
    på att driva ett företag-

  206. -för att kunna skapa sig
    ett större mandat.

  207. Pressen är stor på alla i samhället-

  208. -och det har blivit värre
    med finanskrisen.

  209. Man måste leverera varje dag-

  210. -för att kunna skapa utrymme
    att göra nya saker.

  211. Så större tillit
    kan sätta fart på organisationerna?

  212. Ja, men samtidigt
    måste man leverera varje dag.

  213. Det räcker inte att bygga tillit
    med offentliga medel.

  214. Kraven växer.
    Man måste leverera resultat-

  215. -och rättfärdiga sin position
    inför sina intressenter.

  216. Men om man ska uppnå förändringar
    i systemet-

  217. -måste man våga sträcka sig ut
    i det okända-

  218. -och se vilken storts konnektivitet
    man kan bygga upp-

  219. -som kan skapa
    omvälvande förändringar.

  220. Utan omvälvande förändringar
    är det meningslöst.

  221. Måste finanskrisen ta slut
    innan man kan ta det här steget?

  222. Finanskrisen har nog
    skakat om föreställningarna-

  223. -men det visar
    hur sega maktstrukturer är.

  224. Banksystemet har gått tillbaka
    till många av sina gamla vanor.

  225. Men föreställningarna om den
    privata sektorns roll har ändrats.

  226. Vi ser liknande resultat
    av BP-katastrofen.

  227. Det sociala entreprenörskapet
    tillhör samma trend.

  228. Uppdelningen mellan affärslivet och
    samhället är ett nytt fenomen här.

  229. Särskilt i Sverige
    har de varit sammanlänkade.

  230. Kooperativ och sådant.

  231. Men finanskrisen och BP
    kommer att sammanföra dem igen.

  232. Den här diskussionen
    är en del av det.

  233. Ur det perspektivet
    skulle man kunna hoppas på-

  234. -en integration mellan det sociala
    entreprenörskapet och affärslivet.

  235. Då skulle terminologin suddas ut.
    Men de är på olika utvecklingsnivåer.

  236. Låt oss hoppas på det.
    Tack så mycket, Carl.

  237. En applåd för Carl.

  238. Nu är det dags att träffa
    en framstående representant-

  239. -för en legendarisk organisation
    inom socialt entreprenörskap.

  240. Film:

  241. Ashoka är en global organisation
    för ledande sociala entreprenörer.

  242. Organisationen grundades 1980
    av Bill Drayton-

  243. -och har sen dess knutit till sig
    2 700 sociala entreprenörer-

  244. -inom vård, utbildning, miljö,
    ekonomi och mänskliga rättigheter.

  245. Ashoka försöker skapa en global,
    konkurrenskraftig social sektor-

  246. -som är gynnsam
    för sociala entreprenörer-

  247. -och gör att världens medborgare
    kan agera och åstadkomma förändring.

  248. Paul O'Hara
    är chef för Ashoka i Irland-

  249. -och leder Ashokas utvidgning
    i Sverige och Skandinavien.

  250. Var är du?

  251. -Välkommen. Kul att ha dig här.
    -Tack.

  252. Vi har pratat
    om socialt entreprenörskap.

  253. Vi kan börja med entreprenörskap,
    som alla verkar prata om.

  254. Jag vill prata om skillnaderna.

  255. Kan du peka ut en mänsklig egenskap-

  256. -som skiljer en social entreprenör
    från en traditionell entreprenör?

  257. De har många egenskaper
    gemensamt.

  258. Driftigheten och kreativiteten som
    krävs för att starta en organisation.

  259. Den egenskap...

  260. De flesta entreprenörers drivkraft
    är behovet av att åstadkomma nåt.

  261. Det är inte vattentäta skott
    mellan dem-

  262. -för många entreprenörer
    löser även sociala problem.

  263. Men den sociala entreprenören
    fokuserar på det sociala problemet.

  264. Är det viktigt med empati
    och liknande?

  265. Ja, det har vi på Ashoka lärt oss.

  266. För er som inte känner till Ashoka-

  267. -har vi på trettio år knutit till oss
    2 700 sociala entreprenörer.

  268. Det vi har förstått på senare tid-

  269. -är att deras viktigaste drivkraft
    har varit empati.

  270. Förmågan att relatera
    till andras känslor och agera.

  271. Om ett socialt entreprenörskap
    ska kunna gå bra-

  272. -är empati en grundförutsättning.

  273. En av våra medlemmar i Kanada,
    Mary Gordon-

  274. -startade en organisation
    som heter Roots of Empathy.

  275. Det är ett skolprogram som främjar
    social och emotionell intelligens-

  276. -hos barn mellan fyra och tolv år.

  277. Hon har arbetat med 300 000 barn
    över hela världen.

  278. Programmet har gång på gång-

  279. -visat sig stärka sociala beteenden
    som vänlighet och generositet-

  280. -och reducera antisociala beteenden
    som mobbning och aggressivitet.

  281. Så empatin är grunden-

  282. -för ett sant
    socialt entreprenörskap.

  283. Empati är alltså något
    som kan läras ut.

  284. Hur gör de för att lära ut det?

  285. Det är ett upplevelsebaserat
    inlärningsprogram.

  286. De tar in en mamma och en baby
    i klassrummet-

  287. -med några veckors mellanrum
    år efter år.

  288. Skolbarnen ser den kärleksfulla
    relationen mellan mamman och babyn-

  289. -och lär sig att identifiera
    babyns känslor.

  290. Det finns alltid
    professionella coacher med.

  291. Det är väldigt fiffigt.
    Efter ett tag...

  292. ...tvingas barnen prata om
    hur de känner i olika situationer.

  293. På grund av gruppdynamiken-

  294. -förstår mobbaren konsekvenserna
    av sina handlingar.

  295. Det är ett exempel. Och eftersom...

  296. Det är inget typiskt projekt för oss,
    men det är väldigt effektivt.

  297. Jag såg det med egna ögon i Dublin.

  298. Roots of Empathy
    håller på att etablera sig i Irland.

  299. Jag såg hur effektivt det var
    på en enda lektion.

  300. Jag kan bara föreställa mig
    vad det kan göra på ett år-

  301. -och på en hel grundskoleperiod.

  302. Varför är empati så förbisett
    i skolreformer?

  303. Om en politiker sa
    att skolan ska lära ut empati-

  304. -skulle han eller hon bli utskrattad
    eller betraktas som extremt religiös.

  305. Jag är inte så säker på det.

  306. Empati har förbisetts för att man
    inte har sett dess sanna värde-

  307. -och för att det har saknats bevis
    för att det kan läras ut.

  308. -Tills nu.
    -Bevisen har funnits länge...

  309. ...men det är inte många
    som känner till det än.

  310. Men det är mycket trovärdigare
    med den nya bevisen.

  311. Vissa länder är bättre än andra
    på socialt entreprenörskap.

  312. Ett exempel som ofta nämns
    är Storbritannien.

  313. Även Italien har strukturer
    för socialt entreprenörskap.

  314. Men blir nyfiken,
    för det är två väldigt olika länder.

  315. Vad gör dem bra på det här?
    Är det nåt de har gemensamt-

  316. -eller är de bra
    av olika anledningar?

  317. Det är två länder som ser fördelarna-

  318. -med att låta medborgarna
    förändra samhället.

  319. Tony Blair lanserade en strategi
    för socialt entreprenörskap 2002-

  320. -som jag tror att vi såg på filmen.

  321. I Italien fungerar det annorlunda,
    främst genom kooperativa rörelser.

  322. Att de ligger före beror på
    att de såg fördelarna tidigare.

  323. Men allt fler länder utvecklar
    strategier för socialt nytänkande.

  324. Det kommer att vara en hörnsten-

  325. -i EU:s politik och investeringar
    de kommande tio åren.

  326. I Irland har vi satt ihop
    en arbetsgrupp-

  327. -för att utveckla en strategi
    för socialt nytänkande-

  328. -som inte bara
    omfattar sociala entreprenörer-

  329. -utan också utbildningsväsendet
    och finansvärlden.

  330. Alla de olika systemen-

  331. -måste stå bakom det sociala
    nytänkandet om det ska fungera bra.

  332. Hur är det med stater
    som har starka välfärdssystem?

  333. Kan det skapa hinder
    för socialt entreprenörskap?

  334. Ibland kan det betraktas
    som ett intrång.

  335. Skandinavien nämns ofta som
    världens mest utvecklade samhälle-

  336. -men jag har jobbat här
    i ett och ett halvt år-

  337. -och det återstår många sociala
    och miljömässiga utmaningar.

  338. Regeringarna har varit innovativa.

  339. Men att mobilisera medborgarna
    som är närmast problemet-

  340. -och lyfta fram deras kreativitet
    och kompetens-

  341. -är väldigt klokt.

  342. Skandinavien får
    allt fler sociala entreprenörer.

  343. Folk börjar inse att staten
    inte kan lösa alla problem.

  344. Medborgarna måste agera själva.

  345. En av våra ministrar
    kommer hit senare.

  346. Om det är bra för ett land att vara
    bra på socialt entreprenörskap-

  347. -borde många dras dit.

  348. Ni arbetar för att locka
    sociala entreprenörer till Irland.

  349. -Kan du berätta lite om det?
    -Vi har utvecklat ett program...

  350. ...som heter Ashoka Localizer.
    Den grundläggande idén...

  351. En del av idén
    kom från Bill Clintons uttalande-

  352. -om att det finns lösningar
    på de flesta av våra sociala problem-

  353. -och vår största utmaning
    är att sprida de här lösningarna.

  354. Vi skapade två program.
    Det ena är Ashoka Globalizer-

  355. -som ska arbeta med sociala
    entreprenörer internationellt.

  356. Det innebär att tillgången ökar.

  357. Men det finns också
    en bristande efterfrågan.

  358. I ett land som Irland eller Sverige,
    eller var som helst-

  359. -finns lösningarna på landets problem
    någon annanstans.

  360. Men det sker
    ingen systematisk import.

  361. Det är snabbare och billigare
    att importera lösningarna.

  362. Genom Ashoka Localizer studerar vi
    och visar hur det kan gå till.

  363. Vi arbetar med sociala entreprenörer
    från Europa, USA och Kanada-

  364. -så att de kan etablera sig i Irland.
    Vi utvecklar en process för det.

  365. Men det egentliga slutmålet-

  366. -är att göra regeringsledarna
    medvetna-

  367. -om möjligheten
    att importera lösningarna.

  368. Förhoppningsvis,
    när några länder ser möjligheten-

  369. -kommer det sociala nytänkandet
    att spridas snabbare-

  370. -och höja
    de sociala entreprenörernas status.

  371. Vilka länder tror du
    kommer följa Irlands exempel?

  372. -Förhoppningsvis Sverige.
    -Det hoppas vi på.

  373. Slutligen vill jag ställa en fråga
    om hjärtat.

  374. Era medlemmar har alltid en idé
    som ligger dem varmt om hjärtat.

  375. De känner sitt land,
    sitt folk och sin kultur.

  376. De kan den gemensamma historien.

  377. Kan man tänka sig
    en verkställande elit-

  378. -av sociala entreprenörer
    som rör sig världen över-

  379. -på samma sätt som entreprenörer
    rör sig mellan olika sektorer?

  380. Svanberg som var vd på Ericsson
    jobbar nu för BP.

  381. Eller måste man ha en närhet
    för att vara riktigt bra?

  382. Ja, det bästa exemplet-

  383. -på globalt genomslag
    inom många olika branscher-

  384. -är Mohammed Eunice,
    som de flesta här känner till.

  385. Men det finns
    fler sociala entreprenörer-

  386. -som har rört sig över gränser
    och mellan olika branscher.

  387. Men det finns möjligheter
    för många fler att göra det.

  388. Det ingår i vårt arbete
    med Ashoka Globalizer.

  389. Men en sak som har med den sociala
    entreprenörens roll att göra...

  390. De försöker lösa ett socialt problem-

  391. -och det är ett produktivt sätt
    att tillbringa sin tid.

  392. Men samtidigt rekryterar de också
    massor av förändrare.

  393. När de expanderar
    rekryterar de mer folk-

  394. -som i sin tur
    blir sociala entreprenörer.

  395. Våra medlemmar har rekryterat
    miljoner förändrare via sitt arbete-

  396. -men vi måste
    se till att det blir miljarder-

  397. -om vi ska kunna
    ta itu med våra problem i tid.

  398. Och se till att de
    har hjärtat med sig i alla projekt.

  399. Tack så mycket, Paul O'Hara.
    - En stor applåd.

  400. Tack så mycket.

  401. Nu ska vi träffa två kvinnliga
    sociala entreprenörer-

  402. -från två
    väldigt olika verksamheter.

  403. En av dem kommer från media.

  404. Hon har ett namn som är
    väldigt bekant för oss i Sverige:

  405. Minou Fuglesang.

  406. Hon är syssling till den berömde
    svenske astronauten.

  407. -Men han är inte svensk, va?
    -Han är norrman.

  408. -Och du också.
    -Jag är norsk, han är svensk.

  409. Men vi tillhör samma släkt.

  410. Minou är som en kombination
    av Oprah Winfrey-

  411. -och Florence Nightingale,
    på något sätt.

  412. Du har startat ett medieprojekt
    i Tanzania.

  413. Vi ska visa en film om vad du gör.

  414. Välkomna till Femina Hip.

  415. Det här är
    ett icke-statligt multimediaprojekt.

  416. Det är fantastiskt
    hur stort det har blivit på tio år.

  417. TIO ÅR, TIO MILJONER LÄSARE!

  418. UTBILDNING
    OCH UNDERHÅLLNING

  419. PRESS, TV, RADIO, WEBB

  420. HÄLSA

  421. SEXUALITET

  422. HIV

  423. RÄTTIGHETER
    LIVSFÄRDIGHETER

  424. FÖRSÖRJNING

  425. PENGAR

  426. ENTREPRENÖRSKAP

  427. DELAKTIGHET

  428. RÖST

  429. DEBATT

  430. TÄVLINGAR
    PRISER

  431. SKOLFÖRENINGAR

  432. SOCIALT ARBETE

  433. EFTER SKOLAN

  434. SMS, E-POST

  435. NATURSKYDD
    GRÖNA JOBB, REN ENERGI

  436. SOLKRAFT

  437. Du driver alltså en damtidning
    med en upplaga på 90 000-

  438. -och en ungdomstidning
    och ett tv-program.

  439. Det handlar om att förebygga aids.
    Hur gör man det så populärt?

  440. Det började med hälsofrågor.

  441. Jag ska berätta lite om bakgrunden.

  442. Jag är antropolog
    och uppvuxen i Afrika.

  443. Jag ville åka tillbaka.

  444. Efter många år som forskare
    och konsult inom hälsobranschen-

  445. -var jag väldigt frustrerad
    över att det hände så lite.

  446. Jag fick visioner
    om vad man skulle kunna göra-

  447. -för att sprida information
    och kommunicera om de här frågorna.

  448. För tio år sen bestämde jag mig
    för att åka tillbaka till Afrika-

  449. -och se om jag kunde göra något.
    Tillsammans med tanzaniska kolleger-

  450. -ville jag förändra
    och se om vi kunde skapa något-

  451. -med hjälp av media.
    Media är ett ungt fenomen i Tanzania.

  452. Det finns ingen
    utvecklad mediesektor.

  453. Vi började i liten skala
    med några tidningar-

  454. -som har vuxit
    och når miljontals människor.

  455. Vi har ett tv-program, en webbplats
    och ett radioprogram.

  456. Vi når ut till tio miljoner vuxna
    och ungdomar i Tanzania.

  457. -Det är halva den vuxna befolkningen.
    -Fantastiskt.

  458. Vad har ni för distributionsnät?

  459. När vi började med tidningarna
    för tio år sen-

  460. -fick vi bygga upp
    ett distributionssystem-

  461. -genom att skapa ett nätverk
    av distributörer landet runt.

  462. De finns i alla storstadsområden-

  463. -och under sig har de säljarna.

  464. De här säljarna och distributörerna-

  465. -sprider papperstidningen.

  466. Ett av medieplattformens
    unika bidrag-

  467. -är att vi har skapat ett medie-
    och distributionsnätverk-

  468. -med över 250 anställda.

  469. De sprider tidningarna
    till alla delar av Tanzania-

  470. -och kan på så vis tillgodose
    de fattigas behov av information-

  471. -om hälsa, medborgerliga rättigheter
    och nya strategier för jobb.

  472. Hur reagerar myndigheterna
    på att ni pratar om sex-

  473. -kärlek, homosexualitet, onani?

  474. En massa känsliga frågor.
    Vad säger myndigheterna?

  475. Först var de motvilliga,
    men de stöttar oss-

  476. -för vår approach har alltid varit
    att ge röst åt lokalbefolkningen-

  477. -och på så sätt förankra ämnena
    i lokala frågor-

  478. -och lokala synsätt.

  479. Så vi har faktiskt kunnat ta upp
    väldigt känsliga frågor-

  480. -till exempel onani.

  481. Vi har inte varit drivande,
    utan våra publik har ställt frågor.

  482. Vi vill ge uttryck för folks åsikter
    och ta reda på vad de vill veta.

  483. Vad det är de vill prata om.

  484. Det måste väl krävas
    mycket diplomati-

  485. -för att få myndigheterna
    att acceptera de här diskussionerna?

  486. En av medieplattformens fördelar är
    att jag arbetar med unga tanzanier-

  487. -journalister och socialarbetare.
    Det är de som tar tempen-

  488. -på hur mycket
    vi kan tänja på gränserna.

  489. Vi går i första ledet
    och tänjer alltid på gränserna-

  490. -men vi måste veta
    hur långt vi kan gå.

  491. Vi har kommit långt i Tanzania
    med vad man kan prata öppet om.

  492. Vi är väldigt starka i skolsektorn.

  493. Vår tidningar når ut
    till 2 600 gymnasieskolor i Tanzania.

  494. Det är sjuttio procent
    av gymnasierna.

  495. Eleverna törstar efter information,
    och de älskar vår tidning-

  496. -för den handlar verkligen om dem.

  497. Den tar upp ämnen som berör dem.

  498. I början fick vi smyga in
    extramaterial bakvägen.

  499. I dag går vi in via huvudentrén-

  500. -i nära samarbete
    med utbildningsministeriet.

  501. Ni har mycket makt
    nu när ni når tio miljoner människor.

  502. Når man tio miljoner i Tanzania
    blir man en maktfaktor.

  503. Vi är den enda
    icke-statliga medieplattformen-

  504. -som informerar och utbildar
    de fattiga på landsbygden.

  505. Därför har vi också en stor plikt.

  506. Vi samarbetar med både ministeriet
    och andra civila organisationer.

  507. Nu driver vi olika frågor,
    inte bara hälsofrågor.

  508. Nu har ni skapat en stor
    och intresserad publik-

  509. -och ett effektivt nätverk,
    så vad blir nästa steg?

  510. De första tio åren fokuserade vi
    på hälsofrågor-

  511. -utbildning,
    rättigheter och så vidare.

  512. I takt med att vi har etablerat
    en permanent publikbas...

  513. Vi lägger ner mycket tid på feedback
    genom gruppdiskussioner.

  514. Man kan också skicka sms
    med feedback.

  515. Våra läsare och tittare
    säger till oss:

  516. "Det är bra att ni pratar om hälsa,
    men vi behöver jobb och pengar."

  517. Sen ett par år tillbaka
    fördjupar vi vår agenda-

  518. -kring entreprenörsanda,
    som verkligen behövs i Tanzania.

  519. Staten kan inte lösa alla problem.

  520. Och ekonomisk utbildning.
    Unga människor behöver lära sig-

  521. -hur ekonomi fungerar och hur de kan
    ta sig in på finansmarknaden.

  522. Man behöver utveckla
    finansmarknaden också.

  523. Bara tolv procent har ett bankkonto.

  524. Vi fokuserar på
    att lära unga människor att spara-

  525. -och hur man skaffar jobb
    och skapar arbetstillfällen.

  526. Vi bidrar med kreativa idéer-

  527. -i synnerhet om miljövänliga jobb,
    för vi tror på en hållbar utveckling.

  528. Ni håller på att starta
    en väldigt spännande verksamhet.

  529. Kan du berätta lite om den här saken?

  530. Det här är en soldriven lampa.

  531. Femina har sen ett år tillbaka...

  532. ...drivit en informationskampanj
    om soldriven belysning.

  533. Bara tolv procent av befolkningen
    i Tanzania har tillgång till elnätet.

  534. Till belysningen använder de fattiga
    det farliga bränslet fotogen-

  535. -som orsakar bränder, brännskador
    och många negativa konsekvenser.

  536. Så vi utbildar landsortsbefolkningen
    i Tanzania-

  537. -om fördelarna med solkraft
    och soldrivna lampor.

  538. Vi har företag som tillverkar
    billiga soldrivna lampor-

  539. -med de fattiga på landsbygden
    som målgrupp.

  540. Vi försöker också involvera unga
    i försäljningskedjan-

  541. -så att de blir solentreprenörer.

  542. Vi driver den här agendan och arbetar
    med företag i den privata sektorn.

  543. I den här kampanjen
    arbetar vi med företaget D.light-

  544. -som vi fick kontakt med
    genom Rework-

  545. -på en sådan här konferens.

  546. Vi skapade ett nytt samarbete.

  547. På Femina tror vi att samarbete
    är nödvändigt för att skapa synergi.

  548. Solkraftskampanjen är ett år gammal.

  549. Vi har många aktiviteter
    i och utanför skolan.

  550. Vi försöker också utveckla strategin
    för att skapa solentreprenörer.

  551. Smart. Ni har redan nätverket,
    legitimiteten och engagemanget.

  552. Nu kan människor bli säljare också.

  553. Du ska få träffa en kollega.
    Vi har Wendi Zhang här.

  554. -Hej. Välkommen upp på scen.
    -Tack.

  555. Hej, Wendi. Du har rest långt.

  556. För några dagar sen
    åkte jag till Kina från USA-

  557. -och sen åkte jag hit från Kina,
    så jag har rest mycket i dagarna.

  558. Du har en imponerande titel:

  559. Du är utvecklingschef
    för One Earth Designs-

  560. -och chef för expansionen i Asien.

  561. Är du en av grundarna också?

  562. Nej, men jag började arbeta där
    två år efter starten.

  563. Våra grundare,
    Scot Frank och Catlin Powers-

  564. -tillbringade mycket tid i byarna
    vi arbetar med i västra Kina-

  565. -innan de startade företaget.

  566. Och nu tillverkar ni något som heter
    SolSource Three in One.

  567. Jag kan berätta kort om vad det är.

  568. Vi har olika projekt,
    och SolSource är ett av dem.

  569. När vi var på landsbygden
    i västra Kina-

  570. -såg vi att många
    använder biobränsle.

  571. Det är väldigt vanligt.
    En tredjedel av jordens befolkning-

  572. -använder biobränsle
    till matlagning och uppvärmning.

  573. Vi har nog en bild av hur det ser ut.

  574. Så ser framtiden ut.
    Och här har vi det förflutna också.

  575. Det här är ett tält
    där människor bor i en av byarna.

  576. De har en traditionell spis i mitten
    som det ryker ur.

  577. På bilden ser man inte så bra,
    men hela tältet är rökfyllt.

  578. Folk sover där inne hela nätterna.

  579. De får många problem av det här.

  580. Bränslet de använder är gödsel,
    ved och spannmålsrester.

  581. Många får lungsjukdomar
    och dör på grund av röken.

  582. Det är den vanligaste dödsorsaken
    för barn under fem år.

  583. Familjer kommer till oss
    och säger att de vill ha nåt bättre.

  584. Det har funnits andra
    soldrivna spisar i regionen-

  585. -men många av dem
    håller bara några månader-

  586. -och många av dem
    väger omkring nittio kilo.

  587. I västra Kina
    finns både nomader och bofasta.

  588. Nomaderna kan inte bära omkring
    så tunga saker.

  589. Det är inget användbart alternativ.

  590. Får vi se bilden av SolSource igen?

  591. -Kan du förklara?
    -Det här är en tidigare modell...

  592. ...av SolSource Three in One.
    Det finns en förbättrad version.

  593. Den bildar ingen rök.
    Det är inte bara en spis.

  594. Det är en spis, en värmekälla
    och en generator.

  595. Den kan kosta så lite som tio dollar
    att tillverka.

  596. En annan innovativ aspekt
    av den här solkoncentratorn-

  597. -är att den bara väger sex kilo-

  598. -och kan fällas ihop som ett paraply
    och packas ner i en väska.

  599. Den är designad
    av våra medarbetare-

  600. -som arbetar eller har läst
    på institutioner som MIT-

  601. -Harvard, Wellesley
    och Rhode Island School of Design.

  602. Vi arbetar inte bara utomlands,
    utan direkt med samhällena-

  603. -och lyssnar på deras önskemål.

  604. Vi använder lokala material,
    till exempel bambu till benen.

  605. Vi använder också jakhår
    till väskorna.

  606. Det är ett väldigt tåligt material
    som är vattentätt.

  607. Lokala material är ofta billiga
    och sänker våra produktionskostnader.

  608. Folk älskar att vi lyssnar på dem
    och har en lösning.

  609. Vad får man mer?
    Det är väl inte bara en spis?

  610. Det här är SolSouce Three in One.

  611. Jag vet inte om ni ser,
    men i mitten finns en platta.

  612. Man kan ställa en gryta där.

  613. Den klarar att man sitter på den.

  614. Man kan koka vatten, woka
    och laga mat på traditionellt sätt.

  615. Man ställer grytan i mitten-

  616. -och koncentratorn
    fokuserar solljuset i mitten-

  617. -och den kan koka upp vatten
    på fem minuter.

  618. Hur säljs den?

  619. Det finns även komponenter
    för uppvärmning.

  620. Vi utvecklar värmelagrande material
    som man kan lägga i en gryta-

  621. -och värma på dagen,
    så sprider det värme på natten.

  622. Och så alstrar den ström.
    Man kan ladda ett batteri.

  623. Det är temperaturen på plattan-

  624. -som genererar elektriciteten.

  625. Nu har vi utvecklat produkten.
    Vi har gjort tio prototyper.

  626. Det finns två distributionssätt.

  627. Dels anställer vi människor i området
    som förstår marknaden-

  628. -och den lokala säljtaktiken.

  629. De går in i byarna.
    Vi har en säljare på fem samhällen.

  630. De knackar dörr
    och demonstrerar produkten.

  631. I de avlägsnare byarna
    som är svårare att nå-

  632. -arbetar vi via mellanhänder
    som hjälporganisationer-

  633. -och myndigheter.

  634. Era kunder blir säljare
    och kan tjäna sitt uppehälle.

  635. Det liknar ditt projekt.
    Vad tycker du om Wendis arbete?

  636. Det låter väldigt intressant.

  637. Vi arbetar inte med soldrivna spisar,
    men det finns stor potential-

  638. -på landsbygden
    i både Kina och Tanzania.

  639. Det här är nog bara början.

  640. Vi är beredda att hjälpa till
    att skapa behovet-

  641. -och kunskapen om produkterna.

  642. För ni behöver marknadsföra
    och informera också.

  643. 2,5 miljarder människor världen över
    använder biobränsle.

  644. Vi vill inte stanna inom Kina.
    Det är vår testmarknad.

  645. Men det finns många ställen,
    som Afrika och Sydamerika.

  646. Vi har blivit kontaktade
    av länder på sex kontinenter.

  647. Vi vill gärna samarbeta
    med medieföretag som Femina-

  648. -som redan har
    ett väldigt etablerat nätverk.

  649. Ni verkar också ha en bra relation
    till era kunder och säljare.

  650. Relationen bygger på förtroende.
    De har bidragit till utvecklingen.

  651. Vårt team i USA
    tillbringar flera månader i Kina.

  652. Ibland ett halvår.

  653. De arbetar med ett lokalt team.
    Vi har fyra anställda i Kina-

  654. -som hjälper oss med utvecklingen.

  655. Vi tar till oss förslag
    från folket i området-

  656. -för att utforma en bättre produkt.

  657. Det viktigaste är att lyssna
    på konsumenterna eller läsarna-

  658. -och alltid ta till sig vad de säger.

  659. Och få dem att känna sig
    som ägare till frågan.

  660. Det är nog nyckeln till vår framgång.

  661. Och att vi ger dem möjlighet
    att delta-

  662. -och prata om sina behov.
    Då utvecklar man en bra produkt.

  663. -De är huvudpersoner i era program.
    -Ja, de är förebilderna.

  664. Den här kvinnan som är solentreprenör
    i en by i Tanzania-

  665. -berättar sin historia för ungdomar
    som vill bli som hon.

  666. Man måste lyssna.

  667. Ingen har lyssnat på vad de fattiga
    på landsbygden har för behov.

  668. Det är en annan unik sak
    med D.lights lampor.

  669. Hela designen utgår från samarbete
    och dialog, som du sa.

  670. Det är också en nyckel till framgång.

  671. -Ska ni starta en medieplattform?
    -Jag vill samarbeta med en.

  672. Det är inte vårt område,
    men vi jobbar gärna med media.

  673. Tack ska ni ha, båda två.

  674. En stor applåd
    för de här inspirerande förebilderna.

  675. Vi ska avsluta seminariet med att
    träffa några framstående personer.

  676. Vi ska visa en tillhörande film.

  677. Percy Barnevik har arbetat
    med Hand in Hand i Indien sen 2002.

  678. Målet är att utrota fattigdomen-

  679. -genom att skapa jobb
    och lösa problem som drabbar fattiga.

  680. Hittills har 550 000 fattiga kvinnor
    i Indien mobiliserats.

  681. De har startat
    eller stärkt 450 000 företag.

  682. Det långsiktiga målet är att skapa
    tio miljoner jobb på tio år.

  683. Om man antar att ett jobb
    försörjer fyra personer-

  684. -kan fyrtio miljoner människor
    lyftas ur fattigdomen.

  685. Percy Barnevik är ordförande
    för Hand in Hand International.

  686. Maud Olofsson
    är ledare för Centerpartiet-

  687. -närings- och energiminister
    och vice statsminister.

  688. Maud Olofsson vill främja samarbetet
    mellan aktörer i olika sektorer-

  689. -särskilt mellan företagen
    och utbildningssektorn.

  690. Hennes motto som näringsminister-

  691. -är att det ska vara lätt, roligt
    och lönsamt att vara entreprenör.

  692. Good.bee är ett initiativ för
    mikrolån och socialt entreprenörskap-

  693. -från Erste Foundation
    och Erste Bank Group-

  694. -som är en ledande bankorganisation
    i Östeuropa.

  695. Målet är att göra det lättare
    att få utvecklingsorienterade lån-

  696. -särskilt för de befolkningsgrupper
    som inte täcks av vanliga banker.

  697. Good.bee startade nyligen
    ett låneprogram med 10 miljoner euro-

  698. -för att stödja
    miljövänliga verksamheter.

  699. Programmet är det första i Europa
    och ett av de största i världen.

  700. Sava Dalbokov började på Erste Bank
    i september 1997-

  701. -och blev vd för Good.bee Holding
    i januari 2009.

  702. Med det blev han en av Erstes
    första sociala bankmän-

  703. -efter över tio år
    inom kommersiell bankverksamhet.

  704. Välkomna upp på scen, panelen.

  705. Var är ni?

  706. -Här.
    -Hej!

  707. Roligt att du är här.

  708. -Hej.
    -Hej.

  709. Percy, Niclas och Sava där.

  710. Det har varit en resa att planera
    den här paneldiskussionen.

  711. Jag ska berätta hur det började.

  712. Jag hade skrivit en del
    väldigt omständliga frågor.

  713. Jag citerar:

  714. "Vilka åtgärder måste vidtas
    för att stärka politikens funktion"-

  715. -"i strävan att implementera reformer
    som kan främja entreprenörskap"-

  716. -"inom ekonomin, lagen och andra
    relevanta institutioner?" Slut citat.

  717. Sen pratade jag i telefon med Percy-

  718. -som sa:
    "Kan vi inte bara prata om jobb?"

  719. Bara så där, med sex ord.

  720. Jag sa: "Okej."

  721. Berätta hur man skapar jobb, Percy.

  722. En del av er
    hörde mitt föredrag i morse.

  723. Det jag vill understryka
    i den här visionära miljön...

  724. Jag måste berömma arrangörerna
    för alla bra workshops.

  725. De många jordnära projekten-

  726. -och fältarbetet.

  727. Men för att skapa en miljard jobb-

  728. -eller 250 miljoner jobb,
    som jag hellre pratar om-

  729. -krävs det enorma förändringar.

  730. Det krävs miljontals nya företag,
    snabbare än nånsin.

  731. Och det krävs väldigt låga kostnader.

  732. Ni har hört nog om Hand in Hand.

  733. En kvinna från Indien pratade
    om kvinnoorganisationen SEWA-

  734. -som har 1,5 miljoner medlemmar.
    De kan skapa 10 miljoner jobb.

  735. De håller på att etablera sig
    i grannländerna.

  736. Det finns en annan grupp här från
    Zimbabwe med en miljon medlemmar.

  737. Vi har pratat om samarbeten
    som utgår från Zimbabwe...

  738. ...som Mugabe nästan har förstört,
    men folk kämpar på...

  739. ...och sträcker sig ut
    i åtta grannländer.

  740. Africans for Africa,
    Indians for India-

  741. -Afghans for Afghanistan,
    och indierna som expanderar.

  742. Vi behöver femtio sådana
    organisationer för att klara det.

  743. De kan sträcka sig som en bläckfisk
    in i sina grannländer.

  744. Det är det som krävs.

  745. Visioner hjälper inte. Man måste
    angripa problemet nerifrån och upp.

  746. Du har beskrivit ditt arbete
    som ett korståg...

  747. Jag hör dig dåligt. Det ekar.

  748. Du har beskrivit ditt arbete
    som ett korståg.

  749. Jag undrar vilka hinder
    du hatar mest.

  750. Jag hatar inte hinder.
    Jag kallar dem utmaningar.

  751. För att vinna spelet-

  752. -måste man illustrera det. Det är
    därför vi finns i så många länder.

  753. Att etablera sig i Moçambique
    är enklare från Swaziland-

  754. -än från Indien.
    Man måste sprida ut det.

  755. Men vi kämpar i motvind,
    för både givaren och mottagaren-

  756. -måste vara övertygade om
    att man kan skapa jobb.

  757. De flesta inblandade
    har social utbildning.

  758. De kommer inte
    från den privata sektorn.

  759. För dem är det ganska abstrakt.

  760. Säger jag till Moçambiques president
    att målet är 100 000 jobb-

  761. -säger han: "Vem ska köpa varorna?
    Vad ska de producera?"

  762. Man kan inte leverera jobb
    som man bygger sjukhus eller skolor.

  763. Så man måste illustrera
    hur det ska gå till.

  764. Även för organisationer som SIDA
    och deras motsvarigheter-

  765. -men de är lättare att få med sig.

  766. Men mottagarna är svårare.

  767. De vill ha en väg som de kan mäta
    och se att den har levererats.

  768. Det abstrakta arbetsskapandet
    kräver konkreta exempel.

  769. Utmaningen är alltså regeringarna-

  770. -inte de som ska få mikrolånen?

  771. Vi står utanför regeringssystemet.
    Vi ligger under korruptionens radar.

  772. Om en kvinna får en symaskin,
    vem kan ta mutor för det? Ingen.

  773. När vi kom till Swaziland
    var det lägst rankat i hela Afrika.

  774. En HIV-smittad kung satt där
    med hundratals barnbarn.

  775. Landet var nedgånget.
    Men kvinnorna är fantastiska.

  776. Man måste gå in ändå
    om man ska skapa 40 000 jobb där.

  777. Jag bryr mig inte om demokrati
    eller korruption i Swaziland.

  778. Vi ska inte lösa Swazilands problem,
    vi ska skapa jobb - underifrån.

  779. Det är så vi arbetar överallt.

  780. Det finns politiker som gör
    bra saker. Men vi kommer till det.

  781. Sava, du arbetar som Percy,
    fast i Östeuropa.

  782. Finns det likheter i era jobb?

  783. Bra fråga.
    Först vill jag tacka arrangörerna-

  784. -för att vi fick komma hit.
    Det är en stor ära att sitta här.

  785. Sen vill jag ta herr Barneviks tankar
    och formulera dem på bi-språk.

  786. Ett bi är ett litet djur. Mikro.

  787. Vårt motto är att litet är vackert.

  788. Vi började med väldigt små projekt,
    för småfolket-

  789. -som de stora bankerna
    hade glömt bort.

  790. Vi kom på att vi
    som stor bank i regionen-

  791. -inte hade bäst förutsättningar
    för att närma oss människorna.

  792. Vi skaffade lokala samarbetspartner,
    i vårt fall mikrolånsfonder-

  793. -som har närheten och kunskapen.

  794. Det skulle vara tidskrävande
    och dyrt för oss-

  795. -att bygga upp kreditsystem-

  796. -så att vi kan bedöma
    det verkliga marknadsvärdet-

  797. -på en ko eller ett får.
    Det är inte så lätt.

  798. Det här är bara ett bi,
    men bin rör sig i svärmar.

  799. När de flyger till ett fält
    rör de sig i en svärm.

  800. Därför ville vi även främja
    socialt entreprenörskap.

  801. Det är det som är bikuporna.
    Bygger man en bikupa kommer bina.

  802. Med vårt strategiska arbete
    med mikrolån-

  803. -försöker vi skapa jobb på mikronivå.

  804. Statistiken visar att det är så man
    får flest jobb per investerad dollar.

  805. Frågan är hur de kan bli hållbara,
    men det är en annan diskussion.

  806. För att besvara din tekniska fråga:

  807. Vi ger mikrolån i Rumänien.

  808. Enligt våra uppskattningar
    stöder vi omkring fem jobb per lån.

  809. Det vet vi för att vi pratar med dem.

  810. Hittills har vi gett 300 lån,
    det är 1 500 jobb.

  811. Om några år kommer det att vara
    tiotusentals jobb.

  812. Om man ser på dimensionerna
    är de mindre än Percys.

  813. Vår region är mindre,
    men det finns mycket kvar att göra.

  814. Det krävs många bin
    för att få projektet att flyga.

  815. En annan häftig sak som bin gör
    är att de korsbefruktar.

  816. Det är den roligaste delen
    av vårt jobb.

  817. Man går från blomma till blomma
    och tar med sig lite pollen.

  818. Det är så man skapar nya saker.
    Vi försöker korsbefrukta mycket.

  819. Vi har sociala initiativ
    i samarbete med Ashoka.

  820. Vi har haft professor Eunice hos oss.

  821. Vi bygger upp sociala verksamheter
    i Centraleuropa.

  822. Vi hämtar kunskaper
    från Afrika och Indien-

  823. -för de har kommit längre än vi.

  824. Percy berättar om problem
    på mottagarsidan.

  825. Känner du igen det
    från Östeuropa?

  826. Det krävs struktur och stöd.

  827. Om man ser på små lantbruk-

  828. -kan man lätt få dem att gå runt,
    och vissa kan växa.

  829. Om den rumänska marknaden
    öppnas för EU:s storbönder-

  830. -kommer småbönderna
    ha svårt att överleva.

  831. Så när vi har ett stort antal
    småbönder som kunder-

  832. -måste vi se vad vi kan göra för dem
    som sektor.

  833. Det är en stor utmaning på lång sikt.

  834. Jag vill prata om regeringar också.

  835. I vissa länder finns de knappt,
    eller gör inte så mycket.

  836. Du måste ha en annan syn på
    vad myndigheter kan göra.

  837. För att återgå till bi-språk.
    Bin kan bara leva i vissa klimat.

  838. Klimatet är en uppgift för
    regeringen och de stora företagen.

  839. Det är en triangel: myndigheterna,
    den civila sektorn och företagen.

  840. Socialt entreprenörskap sker
    i mitten. Alla tre måste samverka.

  841. Maud, du är närings-
    och energiminister.

  842. Maud är känd för att vara praktisk
    och jordnära.

  843. Hon är nog den enda som haft ett
    politiskt toppmöte vid köksbordet-

  844. -som har lett till en ny regering.

  845. Mötet hölls i hennes vackra hem
    ute i skogen i norra Sverige.

  846. Tvåhundra journalister kröp omkring
    i hennes hallonbuskar-

  847. -och försökte få de bästa bilderna.

  848. Så praktiska Maud säger:
    "Ni kan inte bara krypa omkring"-

  849. -"ni måste äta också."

  850. Hon bjöd in tvåhundra journalister
    på lunch-

  851. -eftersom det var fem mil
    till närmaste McDonalds.

  852. -Jag minns det fortfarande.
    -Det var en social innovation.

  853. Vad tänker du när du hör dem prata?

  854. Särskilt i fråga om vad regeringar
    kan och inte kan göra.

  855. Om man exempelvis ser på Sverige
    är det här inget nytt.

  856. När jag hör om din bank minns jag
    hur min far startade Föreningsbanken.

  857. Några andra startade Sparbanken.

  858. Det påminner om oss.
    Får jag säga en sak?

  859. Vår bank grundades av en präst
    för tvåhundra år sen.

  860. I dag finns det likheter
    mellan ett lotteri och en bank.

  861. Men för tvåhundra år sen
    handlade det om sparande och lån.

  862. Det rörde sig om mikrolån. Redan då
    var det en social verksamhet.

  863. Jag kommer från en bakgrund
    av sociala entreprenörer.

  864. De startade bankerna
    för att bönder hade svårt att få lån-

  865. -till sin verksamhet
    eller till att bygga hus.

  866. Så de startade banker, och liknande
    kooperativ startade vid samma tid.

  867. På 80- och 90-talet gick vi över till
    en väldigt hård marknadsekonomi-

  868. -där man inte pratade
    om de sociala effekterna.

  869. Nu är vi på väg tillbaka.

  870. Vi måste tänka på miljön
    och vara socialt medvetna.

  871. Och vi måste börja underifrån.

  872. Man kan säga att jag kommer tillbaka
    till min egen historia-

  873. -och särskilt min farfar och min far.

  874. Jag har också varit på andra sidan.
    Det hjälper mig som minister.

  875. Jag har arbetat
    med kvinnliga företagare.

  876. Jag minns så väl
    att när vi ansökte om pengar-

  877. -var det ingen som hittade några.
    Olika myndigheter hade pengar-

  878. -men de kom aldrig fram
    till det lokala planet.

  879. Utmaningen för mig som minister
    när jag försöker uppmuntra folk-

  880. -är att ge makten till ortsborna-

  881. -och försöka bygga upp system
    som gör det möjligt-

  882. -för kvinnor att starta företag och
    för folk att hitta lokala lösningar.

  883. Det är det vi måste göra.

  884. Vi är inte där än,
    men lån och garantier-

  885. -och program som Percys
    är sådant vi måste ha.

  886. Och vi måste se
    att det är det lilla som är vackert.

  887. Det är svårt för en regering
    att inte komma i vägen.

  888. Att inte vara ett hinder,
    utan främja socialt entreprenörskap.

  889. Du som är donator, Niclas-

  890. -hur ser du på vad politiker
    kan göra och inte?

  891. För det första är det en stor ära-

  892. -att få ingå i en grupp
    av så framstående gäster.

  893. Jag kanske inte ska ge svar,
    utan ställa frågor.

  894. Jag tänkte på det som Percy sa...

  895. -Är du ödmjuk, Niclas?
    -Jag försöker.

  896. Du sa att visioner inte räcker.

  897. Jag tror att visioner behövs för att
    åstadkomma stora förändringar.

  898. Det behövs, även om det inte räcker.

  899. Det finns organisationer
    som Hand in Hand-

  900. -som är väldigt bra på verkställande.

  901. De har satt i gång 450 000
    nya företag. Små och vackra.

  902. Men man behöver ändå injektioner.

  903. Det behövs krafter som stärker
    den här typen av initiativ.

  904. Det är det vi letar efter.
    Vi letar globalt efter initiativ-

  905. -både privata och icke vinstdrivande-

  906. -som vill och kan
    åstadkomma förändring.

  907. Här kommer min fråga.

  908. Vi har svårigheter med det här.
    Vi stöder många hjälporganisationer.

  909. Och det är bra, men det räcker inte.

  910. Vi måste kunna
    stödja sociala entreprenörer-

  911. -även om de tillhör privata företag
    och går med vinst.

  912. Om de gör bra saker
    vill vi kunna stödja dem.

  913. Här kommer politikerna in.

  914. Vi i Sverige har en stor utmaning.

  915. I dag får vi inte lov att stödja
    sociala entreprenörer.

  916. Nu i början har vi hittat
    ett sätt att gå runt problemet.

  917. Vi stödjer WWF-

  918. -i deras arbete för att hjälpa
    företag som gör miljövänlig teknik.

  919. Och vi arbetar med Hand in Hand
    med mikrolån.

  920. Inte direkt,
    utan via andra organisationer.

  921. Vi behöver inte hjälp,
    vi vill bara inte ha hinder i vägen-

  922. -som är baserade på lagar.

  923. Varför får man inte göra skatteavdrag
    för donationer i Sverige, Maud?

  924. Skulle det inte vara ett bra sätt
    att skapa resurser?

  925. Det skulle vara väldigt bra, och vi
    har tillsatt en utredning om det.

  926. Jag hoppas att vi
    inom de närmaste fyra åren...

  927. -...kan lämna en proposition om det.
    -Så det är ett vallöfte? Hörde ni?

  928. Mitt parti har lovat det,
    och nu undersöker vi möjligheterna.

  929. Vi vill främja det.
    Jag tycker det är viktigt-

  930. -att stödja välgörenhet.
    Det är bra i ett samhälle.

  931. Jag vill också kommentera
    den andra frågan.

  932. Som Percy säger
    behöver vi massvis av nya program.

  933. Det intressanta
    med Percys och Savas arbete-

  934. -är att ni kommer från affärslivet-

  935. -och tänker på sociala frågor
    och hur man skapar jobb.

  936. Det affärsmässiga tänkandet
    i kombination med socialt ansvar-

  937. -är mycket effektivare än om man
    bara jobbar i den sociala sektorn.

  938. Kombinationen av den privata
    och den offentliga sektorn-

  939. -och medborgarna i samarbete-

  940. -är mycket effektivare
    än om alla arbetar var för sig.

  941. Det här kan vara en ny era där vi
    använder affärsmässiga metoder-

  942. -för en strukturerad utveckling
    som också kan gå snabbare.

  943. Hand in Hand är ett exempel,
    men det finns fler.

  944. Vi har en mikrofonman här,
    så om någon vill ställa en fråga...

  945. Det är Andreas som står där borta.

  946. Du borde fråga Carin Jämtin
    om hon håller med om avdraget.

  947. -Är hon här?
    -Hon sitter där borta.

  948. Nu måste hon också säga ja.

  949. -Andreas, gå till Carin.
    -Det kallar jag försäkring.

  950. Men du måste väl
    prata med finansministern också?

  951. Ja, men vi utreder möjligheterna nu.
    Vi har kommit överens.

  952. -Regeringen har lovat det.
    -Ja.

  953. Vi försöker hitta ett sätt
    att genomföra det.

  954. Det är första steget.

  955. Om vi är överens om idén
    tar vi nästa steg.

  956. Ska departementet ha en egen enhet
    för socialt entreprenörskap?

  957. Hur tänker ni?

  958. Vi vill ha det inom vårt departement,
    för det kan inte isoleras.

  959. Socialt entreprenörskap
    är en del av företagsvärlden.

  960. Nu har vi en handlingsplan
    för socialt entreprenörskap-

  961. -i samarbete med våra myndigheter.

  962. När myndigheterna behöver hjälp
    med arbetslösa och sjuka-

  963. -finns det nu möjligheter
    för socialt entreprenörskap.

  964. Där kan man kombinera
    myndigheternas program-

  965. -med socialt entreprenörskap
    och få väldigt bra resultat.

  966. Vi har skapat mycket större
    möjligheter än tidigare.

  967. Det är därför jag vill hålla den här
    verksamheten inom mitt departement.

  968. Vi har också rådgivningsprogram.

  969. För dem som vill starta
    en social entreprenörsverksamhet...

  970. ...finns det rådgivningsprogram
    över hela Sverige nu.

  971. Det är också bra.
    Förr eller senare behöver man hjälp-

  972. -med hur man finansierar
    och organiserar verksamheten.

  973. Vi har program för det också.

  974. Vi finansierar det
    från regeringshåll.

  975. Jag vill fråga er som ger mikrolån,
    Sava och Percy...

  976. Det har kommit mycket kritik
    på senare år-

  977. -om att det inte är så lätt,
    och att folk tar för många lån.

  978. Nu börjar det växa fram problem.

  979. Hur ska ni tackla det? Sava.

  980. Det är bara att se på de stora lånen.
    Det finns problem där också.

  981. De flesta fattigdomsfällor finns
    på marknader med monopol.

  982. De som är längst ner i pyramiden
    utesluts av monopolen.

  983. Monopolen kan exploateras,
    och det är det kredithajarna gör.

  984. Vi vill skapa kreditdelfiner.

  985. Man lånar ut pengar på ett sätt
    som gör att folk kan bli lite rikare-

  986. -och att vi kan få tillbaka pengarna.
    Det är ingen välgörenhet.

  987. Och ibland går för mycket donationer
    till mikrolåneverksamhet.

  988. Då börjar bankerna jaga låntagare,
    och då skapas en bubbla.

  989. Det här är en viktig fråga.

  990. -Ni gör ett bra jobb i Östeuropa.
    -Vi försöker.

  991. Jag har hört talas om er.
    Jag kan lite om Östeuropa också.

  992. Er infrastruktur gör det lättare
    för er att lyckas med smålånen.

  993. Men mikrolån kommer inte att lösa
    problemet med fattigdom.

  994. När man går in i fattiga områden
    på landsbygden-

  995. -måste man kontrollera-

  996. -att pengarna går till nystart
    och expansion av företag.

  997. När jag var i Sydafrika
    för fem år sen sa de:

  998. "Vi har haft mikrolån i tio år."

  999. Jag sa: "Var är företagen?
    Var är jobben?"

  1000. Nittiofem procent
    gick till konsumtion.

  1001. Smycken, resor, mat, kläder
    och så vidare.

  1002. Det innebär bara att man får...

  1003. ...avbetalningshandel.
    Man bara ökar konsumtionen.

  1004. Det är inte klassisk mikroutlåning.

  1005. Nej, men man ska inte låna ut
    utan kontroll.

  1006. Vi har 40 000 personer på fältet.
    Det är inte för skojs skull.

  1007. Vi har det för att man behöver
    en stor kraft-

  1008. -för att utbilda,
    följa upp och coacha-

  1009. -så att man får hållbara företag
    som växer och överlever.

  1010. Och framför allt att pengarna
    inte går till konsumtion.

  1011. Då är det en skuldfälla.

  1012. Finansministern i Afghanistan sa:
    "Jag tror inte på mikrolån."

  1013. Han hade bott i Indien
    under talibanregimen.

  1014. Där skrev kvinnorna under lånen,
    och männen drack upp pengarna.

  1015. Sen var kvinnorna fast.
    Det var en kvinnofälla.

  1016. Man måste vara försiktig med det.

  1017. Vi har sett några exempel
    där mikrolånen har vuxit så här.

  1018. Folk tar ut 40-50 procent ränta
    och gör stora vinster.

  1019. Och jag varnar er.
    Det kommer en bubbla.

  1020. Precis som bostadsbubblan
    och it-bubblan. Det kommer.

  1021. Då kommer folk att bli nervösa,
    och då kommer problemen.

  1022. Mikrolånen måste användas
    på ett medvetet sätt.

  1023. -En minut, bara.
    -Vi har en fråga här.

  1024. Vi vill ha mikrolån för bina
    och entreprenörskap för bikuporna.

  1025. Ett bi utan en bikupa
    gör ingen nytta.

  1026. -Det är biologi...eller zoologi.
    -Vi försöker korsbefrukta.

  1027. Vi tar en fråga.

  1028. Marcello Palazzi på YES och Tällberg
    Foundation. En fråga och ett förslag:

  1029. Jag var med och startade mikrolåns-
    fonden Responsibility i Schweiz-

  1030. -som har gett 600 miljoner
    i mikrolån.

  1031. Det som gav resultat var att
    Credit Suisse utvecklade en produkt-

  1032. -där investerare och sparare kunde
    avsätta 1 000 franc till mikrolån.

  1033. I Nederländerna
    är Triodos Bank väldigt aktiv.

  1034. Tillsammans med utvecklingsbanken
    försöker vi ta fram produkter-

  1035. -som gör att alla kan placera
    100, 500 eller 1 000 euro-

  1036. -i SMI-fonder.

  1037. Det kan kanske vara något
    som ökar Erste Banks tillgångar.

  1038. Lokala sparare...
    Det har visat sig vara lönsamt.

  1039. Det skulle kunna utöka marknaden.

  1040. Vi har också en mikrolånsfond.

  1041. Skillnaden är att vi är en sparbank.
    Som Sparbanken.

  1042. Det är där vi kommer ifrån.
    Vi vill använda våra kunskaper-

  1043. -för att göra gott i våra samhällen.

  1044. Vi vill verka i Centraleuropa.

  1045. Våra mikroinvesterare ska se-

  1046. -att deras pengar bidrar
    till förbättring i deras område.

  1047. Mycket fondpengar går till Afrika
    och Indien, och det är bra.

  1048. Vi behöver sådana fonder,
    och vi jobbar med sådana.

  1049. Kruxet är hur vi ska inkorporera det
    i vår affärsmodell-

  1050. -och hur vi ska visa folk
    att de genom ett litet sparkonto-

  1051. -kan hjälpa gatubarn i Rumänien,
    som bara ligger 20 mil bort.

  1052. Carin Jämtin,
    om du vill kan du svara på frågan-

  1053. -om en eventuell lag om skatteavdrag
    för donationer.

  1054. Men innan dess har vi en fråga
    till Percy.

  1055. "Frågar du folk du arbetar med
    vad de drömmer om att göra"-

  1056. -"och hur de vill göra det?"
    Det var en tuff fråga.

  1057. Bara uppifrån och ner.

  1058. -Vad säger du till folk?
    -För att lyckas...

  1059. ...måste man ha passion.
    Man blir inte rik på det vi gör.

  1060. Men folk som har passion
    kan luta sig mot oss.

  1061. Det är väldigt viktigt
    att de köper vår vision-

  1062. -är engagerade
    och känner sig delaktiga.

  1063. Det är viktigt i vanliga företag,
    men ännu viktigare här.

  1064. Och folks egen passion är avgörande.

  1065. -Maud?
    -Jag såg Hand in Hand...

  1066. ...men jag har sett samma sak
    på landsbygden i Sverige.

  1067. Kvinnorna vi pratar om
    är väldigt starka.

  1068. Men ingen har nånsin trott på dem.

  1069. När man börjar organisera
    och ger dem verktyg-

  1070. -och stöttar dem med kunskaper
    kan de bli oerhört starka.

  1071. Det är viktigt.
    Skapa verktyg och program-

  1072. -men vi behöver också
    folk som stöttar hela tiden:

  1073. "Du kommer att lyckas,
    du klarar det."

  1074. Och även som Percy
    och många andra gör:

  1075. Skapa ett band mellan kvinnorna
    och marknaden.

  1076. Det räcker inte att tillverka
    nya produkter, sy och väva...

  1077. ...om man inte
    kommer ut på marknaden.

  1078. Därför behöver vi också
    ett affärsmässigt perspektiv-

  1079. -som kan hjälpa kvinnorna
    ut på marknaden.

  1080. Får jag tillägga en sak om passion?

  1081. Naturligtvis är det viktigt att folk
    har passion och får jobbet gjort.

  1082. Men ur vårt perspektiv
    som donatorer-

  1083. -ser vi hjälporganisationer där folk
    har passion och älskar sitt arbete.

  1084. Om man kan kombinera det
    med verkställande-

  1085. -med inspiration i affärslivet...

  1086. ...korsbefruktning...

  1087. ...då blir det oerhört starkt.

  1088. Om man kan kombinera
    kärlek och makt-

  1089. -blir det en stark kraft.

  1090. Det kvittar om man investerar
    i privata företag eller bistånd.

  1091. Man vill alltid få mycket
    för pengarna.

  1092. Jag är imponerad av modellerna
    som ni representerar.

  1093. Det gör det lättare att stödja
    den sortens initiativ.

  1094. Kärlek och passion är bra ord
    att avsluta paneldiskussionen med.

  1095. Jag vill bara säga en sak till.

  1096. En politiker
    kan också vara social entreprenör.

  1097. Vi pratar om det i affärstermer.

  1098. Men i min roll som politiker
    är jag också social entreprenör.

  1099. Vi måste också tänka i nya banor:
    modeller, finansiering, program.

  1100. Politiker, företagare-

  1101. -medborgarna, vi kan alla
    vara sociala entreprenörer.

  1102. -Fast ditt jobb handlar om röster.
    -Ja.

  1103. Men vi kan göra mycket.
    Det är därför det är så intressant.

  1104. Jag har jobbat i civilsamhället
    och i den privata sektorn-

  1105. -och nu är jag politiker,
    men fortfarande social entreprenör.

  1106. Det finns socialt entreprenörskap
    i olika miljöer.

  1107. Okej - passion, passion, passion
    och en social entreprenör.

  1108. Tack, allihop.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Entreprenörskap som förändrar världen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det finns ett gap mellan det vi vill göra och det vi gör. Framtiden kräver nya redskap för företag och organisationer om vi ska kunna genomföra en förändring. Det säger Carl Mossfeldt, vice ordförande för Tällberg Foundation, som är värd för den globala sammankomsten Rework the World i Leksand. Percy Barnevik, i dag ordförande för hjälporganisationen Hand in Hand, och Maud Olofsson, centerpartistisk näringsminister, samtalar om hur entreprenörskap kan hjälpa till att lyfta en fattig landsbygd.

Ämnen:
Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv > Företagande och entreprenörskap, Samhällskunskap > Ekonomi > Välstånd och fattigdom
Ämnesord:
Arbete, Arbetsmarknad, Entreprenörskap, Fattiga, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, U-länder
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Rework the World

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Inledning

Ulrika Liljeberg, kommunalråd i Leksand, inleder Rework the World, en global sammankomst för att skapa hållbara samhällen och för att globalt hitta lösningar för att skapa arbeten för världens ungdomar. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Mary Robinson om mänskliga rättigheter

Mary Robinson, tidigare irländsk premiärminister, idag en av världens främsta förkämpar för mänskliga rättigheter, talar om vikten av att alla arbetar för att skapa en rättvis värld med anständiga möjligheter till arbete. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Hans Rosling: Framtidens ungdomar, vilka är de?

Hans Rosling berättar om hur världen utvecklats från 1960-talet fram till nu. Medan en miljard jobbar för att kunna flyga på semester kämpar två miljarder för att ha skor till hela familjen. Hur kommer det att se ut om några årtionden? Var kommer framtidens unga att bo? Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Att göra världen till en bättre plats

Kimmie L Weeks, grundare av Youth Action International i Liberia berättar om sitt arbete för att få fungerande lösningar för unga under 30. Och Jennifer Corriero från Kanada talar om vikten av att personligen engagera sig. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Vilken värld ska utvecklas?

Chefen för Bibliotheca Alexandrina, världens mest berömda bibliotek, Ismail Serageldin, pratar om vikten av projekt som Rework the World. Bo Ekman, grundare av Tällberg Foundation, introducerar två Nobelpristagare, Elinor Ostrom som fick Nobelpriset i ekonomi 2009 och Mohan Munasinghe, som var en av dem som 2007 fick Nobels fredspris. Båda talar om hur man med enkla medel kan förändra konsumtionsmönster i världen. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Var finns möjligheterna?

Reeta Roy från kanadensiska Mastercard foundation talar om den kraft som ligger i entreprenörskap. Detta, menar hon, är särskilt viktigt för dem som lever i botten av pyramiden, vilket i praktiken handlar om en miljard människor, alltså en sjättedel av jordens befolkning. Och det är Afrikas unga som behöver vara i fokus. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Lokala konflikter och globalt tryck

Hur kan ungdomars kunskap användas för att påverka världen? Många i panelen som diskuterar detta vittnar om hur svårt det är att hitta eller skapa jobb. Många unga skapar sina möljligheter själva med entreprenörskap. I panelen sitter den svenska biståndsministern Gunilla Carlsson (M) och arbetsmarknadsministern Nathalie Cely från Ecuador. Där finns också medlemmar från olika ungdoms- och hjälporganisationer från bland annat Nepal, Somalia och Nigeria. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Tema Energi

Ett samtal om olika vägar att på ett hållbart sätt lösa världens energiproblem. Deltagare från bland annat Indien, Bangladesh och Norge. Samtalet leds av Anders Wijkman, vice ordförande för Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Tema Städer - föryngra med gröna zoner

Om hur en gemensam vision kan leda till stor förändring. Exempel från staden Flint i Michigan i USA, där man arbetat för att få en grönare stad med återvinning, gröna zoner och biogas, och från Bolivias huvudstad Bogota. Även om vad Västerås hittills uppnått i sitt arbete med att fasa över till biogas. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Entreprenörskap och jobb för jordens fattiga

Den tidigare finansmannen Percy Barnevik, idag ordförande i hjälporganisationen Hand in Hand, talar med näringsminister Maud Olofsson (C) och Emmanuel Dennis Ngongo från Kenya, om hjälp till självhjälp för fattiga genom entreprenörskap. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Ren energi till fattig landsbygd

Solcellslampor kan vara lösningen på inte bara ett utan tre problem, berättar Reema Nanavaty, chef för utecklingen av landsbygden på kvinnohjälporanisationen Sewa, Self Employed Women's Association i Indien. Försäljningen försörjer flera tusen fattiga kvinnor. Det är denna typ av lösningar världen söker, menar flera av talarna i Rework the World. Vi får också lyssna på Ulrich Frei från organisationen Fundes i Latinamerika. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Ett hållbart samhälle - hur kan en förändring uppnås?

Om vilka förutsättningar som krävs för förändring. Med bland andra Aart de Geus, OECD:s vice generalsekreterare i Paris och Maria Wetterstrand, språkrör för Miljöpartiet. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Människans inverkan

Under ledning av Johan Rockström, Stockholm Environment Institute, SEI, diskuterar Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi från Stockholma universitet, och Jonathan Foley från Institute on the Environment från USA den ekologiska balansen med Katherine Richardson Christensen, professor i biologisk oceanografi vid universitet i Århus, Danmark. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Entreprenörskap som förändrar världen

Det finns ett gap mellan det vi vill göra och det vi gör. Framtiden kräver nya redskap för företag och organisationer om vi ska kunna genomföra en förändring. Det säger Carl Mossfeldt, vice ordförande för Tällberg Foundation. Percy Barnevik, i dag ordförande för hjälporganisationen Hand in Hand, och Maud Olofsson, centerpartistisk näringsminister, samtalar om hur entreprenörskap kan hjälpa till att lyfta en fattig landsbygd. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Så skapar vi jobb i Sverige

Om framtida lösningar för hållbara jobb och hur det beskrivs på de politiska agendorna. Med socialdemokraterna Carin Jämtin och Thomas Östros, moderaten Sven Otto Littorin, miljöpartisten Maria Wetterstrand och folkpartisten och EU-minister Birgitta Ohlsson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Angus Deaton, ekonomi

Nationalekonomen Angus Deaton har fått Nobelpriset i ekonomi 2015 för sin analys av konsumtion, välfärd och fattigdom. Här går han igenom delar av sin analys och förklarar varför våra konsumtionsval påverkar hela samhället och hur man på bästa sätt kan mäta och analysera välfärd och fattigdom. Inspelat den 8 december 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Det pirrar i kroppen

Många med intellektuell funktionsnedsättning har liten eller ingen erfarenhet av sex vilket skapar osäkerhet vid intimitet. Samtidigt är omgivningen ofta överbeskyddande. Sexologen Lotta Löfgren Mårtensson talar om problemet.