Titta

UR Samtiden - Rework the World

UR Samtiden - Rework the World

Om UR Samtiden - Rework the World

1700 personer från 120 länder, nobelpristagare, politiker, gymnasieelever, biståndsarbetare, FN-anställda, har samlats i Leksand för att diskutera lösningar för att skapa en hållbar värld. Genomgående teman är vatten, land, och energi. Men också städer, där en allt större del av jordens befolkning bor. Och arbete, med särskilt fokus på arbete för världens unga. Tanken är att i samtalet som arbetsform hitta nya vägar för hållbara lösningar för världen. Några av världens skarpaste hjärnor diskuterar nya vägar tillsammans med hundratals specialinbjudna unga från hela världen. Rework the World är ett samarbete mellan Tällberg Foundation och YES, Youth Entrepreneurship Sustainability. Seminsrierna är inspelade i Leksand den 2 till 4 juni 2010.

Till första programmet

UR Samtiden - Rework the World : SummeringDela
  1. Under de sista nittio minuterna-

  2. -ska vi göra flera saker.
    Vi ska prata igenom det som skett.

  3. Våra diskussioner har inspirerat
    till nytänkande inom flera områden.

  4. Vi höll workshops.
    Många förslag framfördes.

  5. Ni fick nyss höra om de tio projekt
    som valts ut för investeringspanelen.

  6. Fler projekt fanns representerade.

  7. Några av dem
    kommer att presenteras i dag.

  8. Vi kommer också att få rapporter
    från de mer organiserade samtalen-

  9. -som har ägt rum
    under de här dagarna.

  10. Det jag tänkte göra nu
    är att presentera tre block-

  11. -bestående av sju, åtta, nio väldigt
    korta anföranden från några av er.

  12. Folk har lämnat lappar i receptionen,
    och vi har gått igenom dem.

  13. Vi behövde inte utesluta så många,
    vilket var mycket trevligt.

  14. Vi fick 30, 35 lappar och jag hoppas
    att vi ska hinna gå igenom dem här.

  15. Vi kan lyssna på er alla, men det
    förutsätter att ni fattar er kort.

  16. Annars går det ut över
    dem som kommer senare.

  17. Vi ska också titta på några filmer
    som har gjorts, och göra lite annat.

  18. Nu ska jag...

  19. Sven, kan du visa
    de första sex projekten?

  20. Om ni ser ert namn här,
    gå då till en av de två mikrofonerna.

  21. Det finns en här framme,
    och en i mitten.

  22. Ställ er vid mikrofonen,
    så ropar jag upp er.

  23. Vi tar de här. Sen ber jag
    Anders Wijkman komma upp-

  24. -och berätta om diskussionerna
    som har pågått i policydialogen.

  25. Därefter ska vi lyssna på
    ytterligare några röster-

  26. -och sen får vi se vad som händer.

  27. Så för att inleda det hela-

  28. -ber jag Young Foundations brittiska
    ungdomsdelegation att komma upp.

  29. De kommer upp på scenen.
    Det är bara de som får göra det.

  30. Så känn er utvalda.

  31. KAN NI HÖRA OSS?

  32. Vi vill be alla att stiga upp, tack.

  33. Okej. Sätt er ner igen
    om ni är över tjugofem.

  34. Se er omkring, och betrakta de
    människor som vi borde lyssna på.

  35. Jag är Jamie Elkaleh
    från Warrington Wolves Foundation.

  36. Jag är stolt över att få representera
    Storbritannien med mina vänner här.

  37. Ursäkta...

  38. Jag vill presentera mina vänner, som
    alltså är ungdomar i åldern 13-25.

  39. Vi känner att vi inte har fått
    göra vår röst hörd på konferensen.

  40. Här är mitt förslag. Vi finns ute
    på gräsmattan klockan sex i kväll.

  41. Vi vänder oss till ungdomar
    i åldern 13-25 som vill bli hörda-

  42. -och inte pådyvlas åsikter.

  43. Vi vill prata om våra idéer
    om äkta ungdomsstyre-

  44. -och om hur man kan göra framtida
    konferenser ännu mer lyckade.

  45. Tack.

  46. Tack så mycket.

  47. Sven, har du en film att visa oss?

  48. Vattnet är lugnt. Sverige är redo
    att välkomna världen till Leksand.

  49. Den var kort. Tack.

  50. Nkiruka, är du här?

  51. Kom hit.

  52. Ellinor, kan du också
    börja röra dig mot mikrofonen?

  53. Jaha, du kommer hit. Varsågod.

  54. Hej, allihop. Hej!

  55. Jag ska prata om
    Volunteer for Life-projektet.

  56. Vi vet att vi är dagens unga ledare,
    inte morgondagens ledare.

  57. En del av det
    vi med säkerhet kan göra-

  58. -för att se till att vi har nått
    millenniemålen år 2015-

  59. -och för att stärka
    ungdomars förmåga-

  60. -att slå vakt om
    sina egna rättigheter-

  61. -är att bygga ett samhälle-

  62. -där individer arbetar frivilligt.

  63. Volunteer for Life-projektet vänder
    sig till alla typer av människor-

  64. -speciellt unga människor, och folk
    som jobbar med underhållning.

  65. I stället för att göra saker
    som kommer att...

  66. ...skapa en negativ bild av miljön...

  67. Vi talar ju om klimatförändringar
    och ungt företagande.

  68. De måste samarbeta och göra
    exempelvis en dokumentär-

  69. -om klimatförändringarna,
    och om ungas rättigheter.

  70. Då kan vi också använda materialet.

  71. På så sätt skapar vi möjligheter
    för unga att komma samman.

  72. Volunteer for Life fokuserar
    på miljön, särskilt på klimatfrågan.

  73. Vi undersöker hur ungdomar
    kan tjäna pengar på återvinning.

  74. Jag kommer från Nigeria i Afrika.
    Där använder vi mycket plastpåsar.

  75. Forskning har visat att det tar
    över 500 år för dem att nedbrytas.

  76. Ungdomar bör ges möjlighet att
    producera återanvändbara kassar-

  77. -som dem vi får här.

  78. De kan gå till skrädderierna.

  79. De material
    som är skadliga för miljön-

  80. -kan sys ihop till kassar
    i olika storlekar och former.

  81. På så sätt får man inte bara bort
    de farliga plastpåsarna från miljön.

  82. Man stärker också ungdomars
    rättigheter, och skapar arbeten.

  83. -Tack.
    -Tack.

  84. Ellinor.

  85. Välj en av mikrofonerna.
    - Rajkumar, gör dig redo under tiden-

  86. -så att vi håller tempot uppe.

  87. Jag heter Ellinor. Jag har tänkt på-

  88. -att vi i Sverige pratar mycket
    om ungdomsarbetslösheten.

  89. Man pratar också om vikten av att
    ungdomarna mobiliserar sig.

  90. Men i dag har vi
    ingen ungdomsorganisation-

  91. -som jobbar med
    arbetslöshetsfrågorna.

  92. Så jag vill grunda en organisation
    som samlar unga arbetslösa-

  93. -och får dem att inse sina behov.

  94. Vad behöver vi ungdomar egentligen?

  95. Man bör också samordna de åtgärder
    som vidtas för ungdomar i dag-

  96. -för jag kan inte se det nu. Tack.

  97. Tack.

  98. -Rajkumar.
    -Tack.

  99. Mina damer och herrar. Först
    vill jag framföra mitt varmaste tack-

  100. -till YES-teamet och Tällberg
    Foundation för att jag fick komma.

  101. Jag är överväldigad. Jag visste inte
    alls hur konferensen skulle bli.

  102. Jag blir mycket inspirerad
    och imponerad-

  103. -av att se ungdomarnas
    obändiga entusiasm-

  104. -för att upprätta hållbara företag.

  105. Låt mig berätta lite om vad jag gör
    på Commonwealth Secretariat.

  106. Jag har hand om
    Commonwealth Youth Programme.

  107. Det är ett av de största
    mellanstatliga programmen-

  108. -som främjar ett meningsfullt
    ungdomsinflytande i politiken.

  109. Hur åstadkommer vi det?
    Vi skapar en plattform för unga-

  110. -på ministrars
    och politiska ledares möten.

  111. De får ställa frågor till ledarna och
    prata med dem om ungdomsfrågor.

  112. Vad gäller sysselsättningen jobbar vi
    med ILO:s ungdomsnätverk-

  113. -för att försöka förmå politikerna-

  114. -att föra en bra politik
    kring dessa frågor på nationell nivå.

  115. Jag vill ta tillfället i akt
    att nämna-

  116. -att jag, efter att ha träffat
    ett stort antal unga företagare här-

  117. -ser stora möjligheter till samarbete
    med YES och Tällberg Foundation-

  118. -och jag ser fram emot
    att det förverkligas.

  119. -Tack så mycket.
    -Tack, Rajkumar.

  120. Hej, allihop.

  121. Det är vi som är
    tillståndet i världen.

  122. Jag är Stef van Dongen. Jag ber alla
    i Action Table-gruppen att resa sig.

  123. -Några är där.
    -Ge dem en applåd.

  124. Vi gjorde en del
    jättebra grejer i dag.

  125. Vi blev väldigt inspirerade
    av stämningen på mötet-

  126. -och av alla de människor som har
    deltagit under de senaste dagarna.

  127. I går hittade vi på en spontan aktion
    som vi kallade Action Tables.

  128. Några kanske har hört om det.
    Vi ville nå konkreta resultat.

  129. Vi vill gå vidare
    med de idéer som vi har fått här-

  130. -genom att låta folk dela med sig av
    resurser, nätverk och finansiering-

  131. -för att verkligen
    få saker att hända.

  132. Vi hade nio bord.
    Över 100 personer var inblandade.

  133. Folk hittade finansiärer
    till sina projekt där och då.

  134. Nu är ni nyfikna, va?

  135. Jag ska dela med mig av några av
    resultaten. Jag har bara en minut.

  136. Vi ska grunda en webbplattform för
    att mobilisera konsumenters köpkraft.

  137. Den lanseras i Nederländerna
    den 11 november.

  138. Hafsat, den vackra nigerianska
    flickan som höll tal i förrgår-

  139. -inledde en konstruktiv dialog om
    förändring på gräsrotsnivå i Nigeria.

  140. Många av er såg filmskaparen
    John D. Liu den första dagen.

  141. Han presenterade en konkret plan
    för hållbart arbete i Rwanda.

  142. Det hände också två andra bra saker
    som jag vill berätta om.

  143. Vi lärde oss att bra saker kan hända
    om generationerna får mötas.

  144. Om folk med grått hår och folk
    med rufsigt hår får komma samman.

  145. Och det var fint att se alla nya
    vänskapsband som knöts vid borden.

  146. Det är kanske
    det allra viktigaste resultatet-

  147. -för om man verkligen
    vill förändra världen-

  148. -måste förändringen ske med vänskap
    och tillit som ledstjärnor.

  149. Ni kommer att höra mer från oss-

  150. -för projektet fortsätter på
    www.reworktheworld.com.

  151. -Där kan ni alla delta.
    -Tack.

  152. -Jag har bara en sak till att säga.
    -Skynda!

  153. Ni har alla ett bord.
    Gör det till ett "action table".

  154. Tack.

  155. Var snälla och håll tiderna,
    annars får senare talare lida.

  156. Varsågod, Declan.

  157. Vi går från Action Tables
    till action-inlärning.

  158. Jag har skapat
    ett nytt sorts universitet-

  159. -som vänder upp och ner på
    begreppen, och bygger på handling.

  160. Allt finns på nätet.

  161. www.gaiauniversity.org.

  162. Allt baseras på era egna projekt.

  163. Och medan ni jobbar med dem,
    kan ni ta examen.

  164. Här finns inga av de begränsningar-

  165. -som finns
    på det universitet jag lämnade.

  166. Kom till oss, och ta examen samtidigt
    som ni jobbar på era projekt.

  167. Tack.

  168. Tack för dessa anföranden.
    Det blir fler senare.

  169. Nu har jag nöjet att presentera-

  170. -vår vice ordförande, Anders Wijkman.
    Han har suttit i riksdagen.

  171. Han är en fantastisk kraft
    för Tällberg, Sverige och världen.

  172. Tack. Jag vill be
    Ismail Serageldin, Maja Göpel-

  173. -Rebecka Carlsson och Angela
    Cropper att göra mig sällskap.

  174. Stolar är på väg.

  175. Det är fint att vara här, för vi har
    inte varit här det senaste dygnet.

  176. Vi har suttit inlåsta
    en bit härifrån, i en vacker miljö-

  177. -tillsammans med cirka 25 kolleger.

  178. Vi fick en väldigt specifik uppgift.

  179. Mot bakgrund av den problematik
    vi står inför i världen i dag-

  180. -och alla de goda exempel
    på olika åtgärder som kan vidtagas-

  181. -som har ådagalagts här-

  182. -ombads vi reflektera
    över följande fråga:

  183. Vilka är konsekvenserna för politiken
    och institutionerna i framtiden?

  184. Jag vill tacka deltagarna i det här
    samtalet, som har pågått sen i går.

  185. Det var en givande,
    innovativ diskussion.

  186. Det är nu vår uppgift att försöka
    göra det som ägde rum rättvisa-

  187. -och förmedla det viktigaste
    av det som sades.

  188. Jag anser att en del av innehållet
    är väldigt starkt-

  189. -både på grund av
    det unika budskap som förmedlas-

  190. -och den process
    som vi har gått igenom-

  191. -med alla de unga deltagarna här.

  192. En skrivelse är på gång.
    Vi delar inte ut nåt i dag-

  193. -men ni kommer förstås att få ta del
    av innehållet mycket snart.

  194. Arbetstiteln är "Rework Policies"-

  195. -"Youth Employment,
    Entrepreneurship and Sustainability".

  196. Vi försöker förstå hur vi
    ska se på utvecklingen i framtiden.

  197. En sak är säker: Vi måste betrakta
    utvecklingen med nya ögon.

  198. Den är mångfasetterad,
    den kan inte komma uppifrån.

  199. Den måste börja på lokal nivå.

  200. De hundratals miljoner jobb
    som måste skapas inom snar framtid-

  201. -kommer att skapas på lokal nivå,
    och bygga på lokala initiativ.

  202. Litet är vackert.

  203. Dagens centraliserade strukturer
    kommer stegvis att få ge vika-

  204. -för decentraliserade
    system och nätverk.

  205. Vi måste fråga oss vilka
    framtidens framgångsfaktorer är.

  206. Lönsamheten och värdet
    för aktieägarna får inte betyda allt.

  207. Vi måste bredda agendan.

  208. Vi behöver systemtänkande.
    Utvecklingen är organisk.

  209. Vi bör dra så mycket lärdom
    som möjligt av naturen.

  210. Vi måste omdana utbildningen.

  211. Vi måste öka förståelsen för det
    faktum att det ekonomiska systemet-

  212. -är en del av det större
    natursystemet. Inte tvärtom.

  213. Detta påverkar utbildningen,
    men också den ekonomiska politiken.

  214. Vår inställning
    måste bygga på delaktighet.

  215. Den offentliga och den privata
    sektorn måste samarbeta bättre.

  216. Det har fungerat
    vid flera tillfällen i det förflutna.

  217. Vi behöver en tätare dialog mellan
    beslutsfattare och unga företagare-

  218. -så att beslutsfattarna kan förstå
    ungdomarna, och handla därefter.

  219. Vi har försökt sätta upp
    specifika mål, däribland dessa:

  220. För det första: Placera jobbskapandet
    i utvecklingens centrum.

  221. Jobbskapandet måste ses
    som ett primärt medel-

  222. -för att nå upp till millenniemålen.

  223. Vi inser också,
    mycket tack vare all vår erfarenhet-

  224. -av många intressanta lokala exempel-

  225. -på hur modern energi
    kan föras ut till fattiga människor-

  226. -att tillgången till energi
    är av yttersta vikt.

  227. Det är för oss ett mysterium
    att de som satte upp millenniemålen-

  228. -inte insåg vikten av tillgången
    till modern energi från början.

  229. Låt oss åtminstone sätta upp ett mål
    för de kommande åren-

  230. -så att alla de människor
    som antingen saknar elektricitet-

  231. -eller måste använda fast bränsle
    för matlagning och uppvärmning-

  232. -så snart som möjligt får tillgång
    till moderna energibärare.

  233. Det bör vara en primär dimension
    av fattigdomsbekämpningen.

  234. Hållbarhet måste gå före lönsamhet
    i alla större ekonomiska sammanhang.

  235. Annars kan vi glömma
    den hållbara utvecklingen.

  236. Vi måste öka effektiviteten
    vid användningen av naturresurser.

  237. Dels för att motverka
    klimatförändringarna.

  238. Dels för att kraftigt reducera-

  239. -trycket på ekosystemen
    och den biologiska mångfalden.

  240. Vi måste erkänna hur viktigt det är
    att man tillhandahåller-

  241. -globala allmänna tillgångar,
    i synnerhet vatten.

  242. Och sanitär utrustning.

  243. Affärsverksamhetens roll
    i utvecklingen är central.

  244. Men om man bara fokuserar
    på värdet för aktieägarna-

  245. -blir målet för snävt.

  246. Vi vill påstå att affärslogiken
    i framtiden måste vila på tre pelare:

  247. Produktivitet och lönsamhet.

  248. Socialt ansvar och miljöskydd.

  249. Och nydaning.

  250. Vi måste minska klyftan-

  251. -mellan den finansiella sektorn
    och den verkliga ekonomin.

  252. Bankernas huvudsakliga uppgift-

  253. -måste vara att erbjuda tjänster
    och krediter till lokala företagare.

  254. Till både män, kvinnor och ungdomar.

  255. Låginkomstländer
    bör ges en starkare röst-

  256. -i internationellt beslutsfattande,
    speciellt när det gäller ekonomi.

  257. Mitt ibland oss hade vi chefen
    för centralbanken i Bangladesh.

  258. Vi såg hur en centralbank
    kan spela en proaktiv roll-

  259. -när det gäller finansiella tjänster
    och krediter på lokal nivå.

  260. Hans exempel
    borde bli mer känt runtom i världen.

  261. Låginkomstländerna
    måste ges en tydligare röst.

  262. Slutligen,
    och detta är mycket viktigt-

  263. -måste vi ompröva
    det offentliga utvecklingsbiståndet-

  264. -både vad gäller metoder
    och prioriteringar.

  265. Prioritera företagande
    och jobbskapande lika högt-

  266. -som sociala mål.

  267. Det var de viktigaste målen.

  268. Nu vill jag be Ismail
    att prata lite grann-

  269. -om vilken typ av incitament
    vi vill använda oss av.

  270. Tack, Anders. Vi gick igenom
    ett antal incitament för företag.

  271. De måste bli mer öppna
    för att lära upp ungdomar-

  272. -så att de inte bara plockar
    färdigutbildade, och anställer dem-

  273. -utan deltar i formandet
    av humankapital.

  274. Incitamenten måste
    också omstruktureras-

  275. -och sättet att mäta BNP förändras.

  276. Vi behöver olika sorters indikatorer
    för välfärd och framsteg-

  277. -som speglar den ekonomiska, sociala
    och miljömässiga verkligheten.

  278. Vi vill främja ren teknik,
    genom att införa miljöavgifter-

  279. -och genom att avskaffa subventioner
    som innebär att miljön tar skada.

  280. Pengarna bör omfördelas till gagn för
    miljön och den biologiska mångfalden.

  281. Vi måste särskilt
    prioritera resurseffektivitet-

  282. -och gynna utvecklandet av hållbara
    produkter och aktiviteter-

  283. -såsom strikt kontrollerat
    återanvändande och återvinning.

  284. Vi bör sänka skatten på arbete, och
    höja skatten på resursanvändning.

  285. Och införa en global
    inmatningstariff-

  286. -som skulle främja investeringar
    i förnyelsebar energi-

  287. -i stället för att gnälla om att sån
    energi inte kan konkurrera med olja.

  288. Tack. Får jag fråga...

  289. Du har jobbat mycket med utvärdering
    av olika sorters kapital.

  290. Hur rangordnas, enligt dig,
    olika sorters kapital?

  291. Det finns fyra sorters kapital
    som vi måste förhålla oss till.

  292. Det finns sånt kapital som ekonomer
    talar om. Producerade tillgångar.

  293. Byggnader, bilar, vägar...

  294. Sen har vi naturkapital,
    som inte bara är resurser-

  295. -utan också de tjänster vi får från
    naturen, utan vilka vi skulle dö.

  296. Sen finns humankapital.
    Det är utbildning och hälsa.

  297. Det kapitalet finns inom mig, så jag
    bär det med mig vart jag än flyttar.

  298. Sist men inte minst: Socialt kapital.

  299. Det är kittet
    som håller ihop samhället.

  300. Det gör att solidariska handlingar
    och transaktioner kan äga rum.

  301. Våra studier visar att humankapital
    och socialt kapital är centrala.

  302. Att investera
    i människor och solidaritet-

  303. -och värden som respekterar
    människor och värdesätter miljön-

  304. -är mycket viktigare än att
    investera i byggnader och utrustning-

  305. -när det gäller
    att skapa äkta välstånd.

  306. Tack.

  307. Kom ihåg:
    Det finns ingen total utbytbarhet.

  308. Vi måste koncentrera oss
    på alla dessa fyra typer av kapital.

  309. Maja.

  310. Incitament är en sak,
    men vi behöver också investeringar.

  311. Kan du berätta lite om
    vad vi har pratat om kring det.

  312. Jag har ingen sån där lustig grej
    på örat-

  313. -och inget bord,
    så jag är täckt av papper.

  314. Jag vill att vi ska fundera på
    vad investering handlar om.

  315. Vi sa att vi vill tänka djärvare
    och mer kreativt.

  316. Att differentiera de begrepp
    som vi bara använder-

  317. -utan att tänka på
    vad de egentligen betyder-

  318. -är väldigt centralt.

  319. När vi pratar om investering,
    definierar vi det oftast så här:

  320. "Ett givet belopp, utlånat
    för att generera avkastning."

  321. Men på investorwords.com får man
    veta det inom ekonomin betyder:

  322. "Inköp av en finansiell produkt
    eller annat föremål av värde"-

  323. -"med förhoppning om framtida
    avkastning." Utan specificering.

  324. Och en sammanfattning:
    "Investering är att använda pengar"-

  325. -"i hopp om att tjäna mer pengar."
    Det här måste vi titta på.

  326. I affärsvärlden
    gäller följande definition:

  327. "Inköp av en producent av en fysisk
    vara, såsom hållbar utrustning"-

  328. -"i hopp om att förbättra framtida
    affärer." Det är mer konkret.

  329. Vi måste klarlägga vem
    vi förväntar oss ska investera i vad.

  330. Och vilka resultat kan vi vänta oss?

  331. Och vad gäller ansvarsfull politik:

  332. Vilka ska få stimulanspaket?

  333. Kan vi, om vi pumpar en massa pengar
    i privata investeringsinstitutioner-

  334. -förvänta oss att de främjar den
    hållbara utveckling som vi vill se?

  335. Dessa frågor måste vi ta itu med,
    ärligt, öppet, och snabbt.

  336. Det handlar om att omdana
    politiska beslut och tänkande.

  337. Vi pratar om två
    övergripande förändringar-

  338. -plus att vi fokuserar på energin,
    för den frågan är ju så viktig.

  339. Sen vill jag presentera
    ett mycket konkret förslag-

  340. -som är ett resultat av den dialog
    som har föregått det här mötet.

  341. Vad gäller de övergripande
    investeringsfrågorna-

  342. -måste man sprida
    krediterna och tjänsterna-

  343. -till små och medelstora företag.

  344. I synnerhet till kvinnor.
    De är fortfarande missgynnade.

  345. Det ser vi i många länder.

  346. Man bör också stöda unga företagare,
    som de vi ser här.

  347. Man bör speciellt fokusera
    på minikrediter.

  348. En annan sak som måste omdefinieras
    är värdet-

  349. -som inte förklarades närmare
    i den där definitionen.

  350. Nu bedöms investeringar
    bara efter ekonomisk vinst-

  351. -men om man breddar perspektivet-

  352. -kan man prata om
    social och ekologisk avkastning.

  353. New Economics Foundations
    studie "A Bit Rich?"-

  354. -visar vad olika jobb i samhället
    ger oss-

  355. -när det gäller social och ekologisk
    avkastning på investeringar.

  356. De kommer fram till
    intressanta resultat om lönenivåer.

  357. Lönerna är viktiga
    i diskussionen om rättvis utveckling.

  358. Vilken social avkastning får man då
    av högavlönade jobb?

  359. När de studerar banker i London
    kommer de till slutsatsen-

  360. -att de förstör
    11 pund av socialt värde-

  361. -för varje pund de tjänar.

  362. Barnskötare genererar mellan 7
    och 9,5 pund för varje intjänat pund.

  363. Vi måste verkligen
    titta på detaljerna...

  364. Kan du ta de specifika
    rekommendationerna nu? Tiden går.

  365. Nu, när stimulansprogrammen
    fasas ut-

  366. -får vi inte förvärra arbetslösheten.

  367. Vi behöver strategier för att öka
    sysselsättningen bland unga.

  368. Det är de som är värst drabbade.

  369. Vi måste också tackla
    det strukturella problemet.

  370. Vi måste skapa värdiga jobb för alla,
    och en värdig fritid också.

  371. Arbetet måste omfördelas.

  372. Vidare föreslår vi
    att man upprättar en global fond-

  373. -till stöd för inmatningstariffer för
    förnyelsebar el i låginkomstländer-

  374. -så att tekniken som krävs
    kan installeras där.

  375. Adekvata ledningsnät
    måste byggas ut-

  376. -för annars fungerar inte tekniken.

  377. Vi vill också byta ut gamla spisar
    för att förbättra inomhusluften.

  378. Där fick vi stor hjälp av
    obligationen som presenterades i dag.

  379. Men det finns runt 800 miljoner
    ineffektiva spisar kvar i världen-

  380. -så vi behöver fler
    initiativ till obligationer.

  381. Vi bör öka energieffektiviteten
    för att bemöta klimatförändringarna.

  382. Och stärka energisäkerheten.

  383. Investeringar i exempelvis ombyggnad
    ger dessutom fler jobb på kuppen.

  384. Vår konkreta idé
    vill jag be Angela presentera.

  385. Det är ett projekt som kan avhjälpa
    Hafsats bekymmer-

  386. -med hjälp av en hållbar stödmekanism
    för ungdomssysselsättningen.

  387. Det är ett åtagande
    för de stora företagen.

  388. Vi måste stöda dem
    för att få det att hända.

  389. Tack så mycket.

  390. Konferensen har fokuserat på
    ungdomsföretagande och hållbarhet.

  391. Den sympatiska idén
    om att omdana världen-

  392. -har gett oss goda möjligheter
    att specificera våra intentioner.

  393. Det handlar ju inte bara om att skapa
    jobb, vilket visserligen är viktigt-

  394. -utom om att skapa jobb som passar in
    i det nya sättet att se på världen.

  395. Hur vi relaterar till världen,
    och den värld vi lämnar efter oss.

  396. I förmiddags, under policydialogen-

  397. -kom vi fram till en idé
    som verkligen kan få saker att hända.

  398. Många goda idéer finns. Men hur
    ska vi omsätta dem i praktiken?

  399. För att få nånting att hända
    som är universellt tillämpbart-

  400. -måste man hitta ett sätt att
    positionera idén på en global nivå-

  401. -så att den får mycket uppmärksamhet
    och stor slagkraft.

  402. Som exempel kan nämnas
    Global Fund, som arbetar mot aids.

  403. Fonden har varit till stor nytta.

  404. Vi har också
    Global Environment Facility-

  405. -som finansierar verksamheter
    som gynnar miljön på global nivå.

  406. Här är den idé-

  407. -som vi vill presentera
    för er mötesdeltagare.

  408. Det är att vi föreslår,
    och arbetar för att upprätta-

  409. -en global fond-

  410. -som främjar unga företagare
    och hållbarhet.

  411. Fonden skulle upprätta inkubations-
    verksamhet över hela världen.

  412. På så sätt ger man utrymme och stöd
    till innovativa idéer-

  413. -för att utveckla företagsamheten.

  414. Man skulle bistå med teknik,
    marknadsföring och distribution.

  415. Allt sånt som krävs för att
    göra verklighet av en god idé.

  416. Inkubatorerna skulle inte bara främja
    produkten och verksamheten-

  417. -som skulle skapa arbeten-

  418. -utan också så fröet till
    den filosofi och de värderingar-

  419. -som måste finnas där,
    vid sidan av jobbmöjligheterna-

  420. -för att världen
    verkligen ska kunna omdanas.

  421. Utmärkt.

  422. Vi har två punkter kvar,
    men tiden rinner i väg.

  423. -Socialskyddet står på tur.
    -Jag ska ta det riktigt snabbt.

  424. Det finns ett behov av att stärka
    socialskyddet i många länder.

  425. En åtgärd skulle vara att upprätta-

  426. -ett internationellt "social
    protection floor". Det är ILO:s term.

  427. Det kan frigöra den kreativitet
    som inte används nu-

  428. -eftersom många människor
    är marginaliserade.

  429. Mekanismer som flyttar risker
    bör introduceras-

  430. -för att hjälpa utsatta människor
    i kristider.

  431. Fokus bör ligga
    på katastrofbenägna områden.

  432. Man bör se till att de värst drabbade
    får hjälp omedelbart-

  433. -och att de, på längre sikt,
    får komma ombord helt och hållet.

  434. Tack. - Jag vill tillägga en sak
    på tal om den sista punkten.

  435. Jag har arbetat med katastrofhjälp
    i tio år.

  436. Det var alltid en stor utmaning-

  437. -att hjälpa folk komma på fötter
    efter att de hade drabbats.

  438. De som överlevt, alltså.

  439. Det var alltid en svår kamp.
    Hur skulle det hela organiseras?

  440. Med ett sånt här försäkringssystem
    skulle folk automatiskt kompenseras-

  441. -och kunna återuppta sin verksamhet.

  442. Såna här system
    skulle kunna spridas överallt-

  443. -speciellt i de områden
    där folk är utsatta-

  444. -för stormar, översvämningar, torka
    och så vidare.

  445. Slutligen måste vi se på utbildningen
    med nya ögon. - Rebecka.

  446. Ja, vi bör omvärdera utbildningen
    helt och hållet.

  447. För en hållbar framtid
    krävs företagsamma ungdomar.

  448. Skolan måste ingjuta framtidshopp
    i unga människor.

  449. Mänskligheten
    behöver självförtroende-

  450. -men också kreativitet
    och företagaranda-

  451. -för att kunna skapa
    en hållbar framtid.

  452. Detta måste genomföras i stor skala.

  453. Både genom formellt
    och informellt lärande.

  454. Budskapet är att de båda är viktiga.
    Det var allt.

  455. Tack.

  456. Vi hade Sanjay Khanna i vår grupp-

  457. -och han förde fram
    den viktiga aspekten-

  458. -att vi alla, särskilt ungdomar,
    måste förbereda oss-

  459. -inför svåra perioder
    som kan ligga framför oss.

  460. Emotionellt, psykologiskt...

  461. Vi måste träna och utveckla våra
    sociala och emotionella färdigheter.

  462. Det är mycket viktigt.

  463. Slutligen, för att knyta ihop säcken
    och ge ännu mer framtidshopp-

  464. -än de här ganska...ni vet...
    faktaorienterade anförandena...

  465. -Ismail.
    -Tack.

  466. Jag tror att vi alla är rätt
    handlingsorienterade här på mötet.

  467. Frågorna som diskuteras
    på såna här forum är extremt viktiga.

  468. Men hur når vi ut med dem?

  469. Många, däribland jag, lovar
    att föra dessa nya tankar vidare-

  470. -till ledarna i våra hemländer,
    så att reformer kan ske-

  471. -med det globala systemet i åtanke.

  472. Vi kommer att be våra politiker att
    delta i en diskussion på hemmaplan-

  473. -som inbegriper
    unga människor framför allt.

  474. De måste påminnas om att vi inte kan
    fortsätta tänka som vi alltid gjort.

  475. Att slaviskt eftersträva en högre
    bruttonationalprodukt är fel-

  476. -av alla de orsaker vi har nämnt, om
    miljön och om planetens väl och ve.

  477. En vis person, Robert Kennedy,
    sa redan för en halv livstid sen:

  478. "BNP mäter inte våra barns hälsa"-

  479. -"kvaliteten på deras utbildning
    eller glädjen i deras lekar."

  480. "Den mäter inte skönheten i vår poesi
    eller styrkan i våra äktenskap"-

  481. -"intelligensen i debatten
    eller våra tjänstemäns integritet."

  482. "Den mäter
    varken förstånd eller mod."

  483. "Inte heller vår vishet, empati
    eller lojalitet mot vårt land."

  484. "BNP mäter kort sagt allt utom
    det som gör livet värt att leva."

  485. Och i jakt på det
    som gör livet värt att leva-

  486. -vill jag säga till G20-länderna,
    som ska mötas-

  487. -att de svaga inte får glömmas i ett
    allt mer tävlingsinriktat samhälle.

  488. Marknadens hänsynslösa
    snedfördelning-

  489. -måste dämpas
    av ett omtänksamt, vänligt samhälle.

  490. Till alla unga människor här,
    däribland YES-ledarna-

  491. -och alla hängivna idealister
    från över 100 länder, vill jag säga:

  492. Tillsammans ska vi se till
    att ledarna lyssnar på oss.

  493. Tillsammans ska vi omdana världen,
    inte bara för att vi kan-

  494. -utan för att vi måste,
    och för att vi kommer att lyckas.

  495. Det var allt från oss
    i policypanelen. Tack.

  496. Tack så mycket.

  497. Tack. Tack.

  498. Tack ska ni ha.

  499. Tillbaka till...tillbaka till er.

  500. Er allihop.

  501. Tidigare såg vi förstås-

  502. -den otroliga aktivitet av olika slag
    som pågår på internet.

  503. Forum, filmer, bilder, Twitter-
    inlägg, bloggar och allt möjligt.

  504. Sven, kan vi få se
    nästa grupp av projekt-

  505. -som ska berätta om
    vad de har hållit på med.

  506. Först ett projekt
    som inte startades här-

  507. -men som vi har samarbetat med
    ett bra tag.

  508. Det är Representing Youth-projektet.

  509. Jag kanske kan be er att...
    Okej, kom upp på scenen, då.

  510. Men skynda er!

  511. Hej. Jag heter Stina Balkfors-

  512. -och jag kommer från mediehuset
    Fanzingo i Alby i Stockholm.

  513. Jag är Nathan Heller
    från organisationen Culture Talent-

  514. -och det här är Representing Youth.

  515. Jag har träffat människor,
    inte visitkort.

  516. Varje möte fick mina tankemönster
    att förändras, och jag blev en annan.

  517. Jag får fortfarande välja
    vem jag vill vara.

  518. Och jag vill gå ut och göra mer.

  519. Vi hade precis vårt sista möte
    i Representing Youth-gruppen.

  520. Detta är några av de åsikter
    som framfördes om att vara här-

  521. -och om att vara en del
    av Representing Youth.

  522. Vårt syfte är att ge ungdomarna
    en röst i globala sammanhang-

  523. -och ge dem en plattform för att
    prata om de frågor som driver dem-

  524. -och engagera sig i de globala
    utmaningarna som aldrig förr.

  525. Vi har en plattform på webben
    - representingyouth.com.

  526. Vi vill tacka alla som medverkade.
    Det var fantastiskt att ta del av-

  527. -den samlade kapaciteten
    här på Rework the World.

  528. -Tack.
    -Tack.

  529. Tack så mycket.

  530. Okej.

  531. Tack.

  532. Nu tar vi följande fyra.
    - Mario Silva, är du här?

  533. Mario? Ingen Mario?
    Då går vi vidare till Lina Stjern.

  534. I det här fallet har det hänt saker
    här på plats och ställe.

  535. Vi var på en workshop
    om textilindustrin i går.

  536. Jag driver företaget Fair Tailor
    med min man Sebastian.

  537. Vi syr skjortor tillsammans med
    en organisation i Nepal-

  538. -och hjälper dem utveckla sitt arbete
    genom ansvarsfull konsumtion.

  539. Vi träffade Nike Kondakis,
    som kanske är här.

  540. Hon gör klänningar
    av gamla fallskärmar i Kenya.

  541. Hon stöder ett utbildningsprojekt
    för massajflickor-

  542. -som hon själv har startat.

  543. Vi driver en skräddarskola
    i Katmandu-

  544. -för tjejer som har räddats
    från svåra omständigheter.

  545. En man i publiken frågade-

  546. -varför vi inte gör
    fallskärmsskjortor ihop.

  547. Vi sa: "Ja, varför gör vi inte det?"
    Så vi bestämde oss för att samarbeta.

  548. Vi har skolan i Nepal,
    och vi har projektet i Kenya.

  549. Vi ska göra skjortor av ekologisk
    bomull och skicka dem till Kenya-

  550. -där hon och flickorna gör konst-

  551. -av återanvända fallskärmar
    och vissna grenar och trä-

  552. -och skapar en fullständig,
    ekologisk, exklusiv modeprodukt.

  553. Vinsten går till vårt projekt i Nepal
    och hennes projekt i Kenya.

  554. Fantastiskt. Grattis. Tack.

  555. Nytänkande har sannerligen pågått.

  556. Dumisani, är du här? Kom upp hit!

  557. Välkommen. Vad har du gjort?

  558. Jag har haft många diskussioner
    med YES-ledare från olika länder.

  559. Vi har bland annat lärt oss att
    det inte är lätt att omdana världen.

  560. Att åstadkomma global förändring
    är inte lätt.

  561. Vi insåg att vi måste ta de
    diskussioner som har ägt rum här-

  562. -både de avslutade och de oavslutade-

  563. -och föra samtal i våra hemländer,
    men på en nivå som är realistisk.

  564. En grupp YES-ledare ska mötas
    i slutet av året i Västafrika-

  565. -och se hur idéerna
    kan appliceras där.

  566. Representanter från södra Afrika
    ska mötas nästa år, kanske i maj-

  567. -för att se hur de modeller som
    utarbetats här kan förverkligas där.

  568. I Guyana ska min vän Darren ta-

  569. -en mexikansk modell
    som han lärt sig här-

  570. -och omsätta den i verkligheten
    i Guyana.

  571. Vi har lärt oss mycket, och är
    tacksamma att vi fick komma hit-

  572. -och ha formella
    och informella samtal.

  573. Tack så mycket. Jättebra.

  574. Emma från Rumänien.

  575. Hej. Jag är Emma från Rumänien.

  576. Jag är tv-reporter, och hallåa eller
    ankare eller vad ni nu vill säga.

  577. Jag är också filmproducent. Med min
    24-åriga syster, som är regissör-

  578. -har jag gjort filmen "Magda", som
    visades på filmfestivalen i Cannes.

  579. Det var tre veckor sen.

  580. Nu när jag är här blir jag mycket
    inspirerad av konferensen.

  581. Den inspirerar nog inte bara mig,
    utan alla 1 700 deltagare.

  582. Men det är inte rättvist.
    I era hemländer-

  583. -finns miljontals människor
    som inte fick åka hit.

  584. För deras skull
    vill jag göra tjugo porträtt.

  585. Jag vill göra tjugo
    korta dokumentärer-

  586. -om tjugo unga sociala entreprenörer
    från olika länder.

  587. Jag vill att de ska glänsa,
    jag vill att de ska bli stjärnor-

  588. -och synas i stora tv-kanaler
    och viktiga tidningar.

  589. Jag vill att vi ska visa världen
    hur vi kan omdana den.

  590. Tack.

  591. Jag vill tacka...

  592. Jag vill tacka en underbar kvinna
    som är här - Poonam.

  593. Tack så hemskt mycket.
    - Hon förtjänar det.

  594. Tack.

  595. Jag vill säga en sak till-

  596. -och i morgon är det för sent,
    så låt mig säga det.

  597. -Ja, det är för sent i morgon.
    -Kära vänner.

  598. Alla 1 700.

  599. För att genomföra detta projekt
    behöver jag all hjälp jag kan få.

  600. Så jag frågar er här och nu:

  601. Vill ni hjälpa mig att sprida
    budskapet från den här konferensen-

  602. -inte till 17 miljoner människor,
    inte till 170 miljoner ungdomar-

  603. -utan till åtminstone 1,7 miljarder
    ungdomar i hela världen?

  604. -Tack så mycket!
    -Tack, Emma.

  605. Jag tror att vi har
    ytterligare en grupp som har...

  606. Bröder och systrar!
    Frihetens skepp seglar nu-

  607. -och orättvisa, förtryckande krafter
    försöker stoppa det.

  608. Vi måste omvärdera rättvisan-

  609. -och respektera mänskliga rättigheter
    och människovärde.

  610. Detta skepp är du, jag,
    och alla som vill ha fred och frihet.

  611. Det är dags att vi förenar oss
    mot förtryck, tyranni-

  612. -och totalitära regimer-

  613. -och omdanar världen.
    Låt skeppet segla!

  614. -Fred! Tack.
    -Tack.

  615. Tack ska ni ha.

  616. I förmiddags-

  617. -medan många av er deltog
    i workshops och diskussioner-

  618. -möttes några hundra människor här
    för att på svenska diskutera-

  619. -den svenska arbetsmarknaden.

  620. Den utgör ett orosmoment
    för många människor här i landet.

  621. Jag vill nu be två svenska politiker
    att komma fram.

  622. De deltog i debatten i förmiddags.

  623. Jag vill inte att de ska berätta om
    vad de pratade och grälade om-

  624. -för det var nog en del
    av den svenska valkampanjen-

  625. -och vi vill inte höra
    så mycket sånt nu.

  626. Men vad kan vi... Kom fram.

  627. Men vad kan vi lära av förmiddagens
    samtal, i ett globalt perspektiv?

  628. Här är arbetsmarknadsminister
    Sven-Otto Littorin-

  629. -och Carin Jämtin,
    oppositionsborgarråd i Stockholm.

  630. -Tack för att ni kom.
    -Tack för att vi fick komma.

  631. -Sven-Otto...
    -Vem ska börja?

  632. -Du.
    -Jag har ett långt tal... Nej då.

  633. Först vill jag, å regeringens vägnar,
    hälsa er välkomna till Sverige.

  634. Jag vet att det är er sista dag.

  635. Men jag uppmanar er att stanna här
    och spendera er utländska valuta-

  636. -för det skulle gynna
    vår arbetsmarknad.

  637. Skämt åsido,
    jag pratade just med Carin här-

  638. -och jag har insett
    att jag har blivit marxist.

  639. Men inte Karl Marx,
    utan Groucho Marx.

  640. Han har sagt: "Politik är konsten
    att leta efter problem"-

  641. -"hitta dem överallt,
    ställa fel diagnos"-

  642. -"och använda fel botemedel."

  643. Ett verkligt problem
    som vi politiker står inför-

  644. -är att vi inte fokuserar
    på verkligheten-

  645. -utan på bilden av verkligheten
    som vi uppfattar den.

  646. Eller som vi uppfattar att väljarna
    uppfattar den. Det är ett problem.

  647. Vi står, bland annat av demografiska
    skäl, inför en situation-

  648. -som får oss att fokusera på
    rörlighet i politiska diskussioner.

  649. Rörlighet mellan jobb, branscher,
    sektorer, regioner och länder.

  650. Det är en utmaning
    att säga nej till protektionismen.

  651. Att riva murar mellan länder,
    mellan regioner och mellan människor.

  652. Det är, enligt mig,
    en av våra viktigaste uppgifter.

  653. Det finns över en miljard människor
    som står utanför arbetsmarknaden.

  654. Därför måste vi också koncentrera oss
    på rörlighet in på arbetsmarknaden.

  655. Det är viktigt av ekonomiska
    och demografiska skäl.

  656. Om vi ska klara av att upprätthålla
    skolor och sjukhus och barntillsyn-

  657. -behöver vi alla på arbetsmarknaden.

  658. Det är också viktigt
    av etiska och demokratiska skäl.

  659. Genom att vara delaktig
    på arbetsmarknaden-

  660. -blir man delaktig
    i samhället i stort.

  661. Människor har ett behov
    av att behövas.

  662. Ett behov av lön, kolleger,
    och en framtid som de kan påverka.

  663. Vad innebär det för politiken?

  664. Utan att börja kampanja kan jag nämna
    några saker som jag tror vi behöver.

  665. Ett utbildningssystem
    som fungerar som en bro-

  666. -mellan läroanstalterna och arbets-
    marknaden. Vi pratade om det förut.

  667. Vi bör också sjunga företagarens lov.

  668. Små barn är sanna entreprenörer.

  669. De ser inga hinder. De prövar allt.
    De misslyckas, och försöker igen.

  670. Problemet är kanske
    att samhället och skolan-

  671. -hindrar sånt beteende
    senare i livet.

  672. Vi måste bevara entreprenörandan.
    Inte som affärsmetod-

  673. -utan som en personlig egenskap
    som man bär med sig genom livet.

  674. Jag håller också med Anders.
    Litet är vackert.

  675. Mångfald också.

  676. Darwin pratade om
    de starkastes överlevnad.

  677. Han sa inte "de störstas överlevnad."

  678. Vi får inte spara in på
    arbetsmarknadspolitiken.

  679. Vi kan inte rädda varje jobb-

  680. -men vi måste arbeta med våra
    medborgares anställningsbarhet.

  681. I ett starkt samhälle
    arbetar man med individer-

  682. -i stället för att försvara
    specifika system.

  683. Om saker går fel, ändrar vi på dem.
    Så måste vi göra.

  684. -Tack så mycket.
    -Tack.

  685. Vi hade
    en intressant diskussion förut.

  686. Fjorton personer
    pratade i två timmar-

  687. -om vad ett hållbart arbete är.

  688. Hur skapar vi hållbara jobb?

  689. Hur hjälper vi unga att få jobb och
    tjäna sitt levebröd på olika sätt?

  690. Det var en givande diskussion,
    som tyvärr gick på svenska-

  691. -som ju är ett minoritetsspråk
    på den här planeten.

  692. Ett fint språk, dock.

  693. Men kanske... Jag kom att tänka på
    några intressanta saker-

  694. -när jag lyssnade på debatterna
    i går och tidigare i dag.

  695. Många saker är sig lika världen över.

  696. I ILO:s agenda för arbete
    under anständiga villkor-

  697. -handlar till stor del
    om att skapa hållbara jobb.

  698. I alla hörn av världen, från Sverige
    till Brasilien och Indonesien-

  699. -är ett formellt arbete
    vägen till ett eget uppehälle-

  700. -och vägen till frihet.

  701. Det är också en väg,
    faktiskt den enda vägen-

  702. -till välstånd och ekonomisk tillväxt
    i alla länder.

  703. Likheterna är många.

  704. Sverige är på vissa sätt utvecklat-

  705. -och på andra sätt...
    jag höll på att säga underutvecklat.

  706. Vi bör ta med oss
    idéerna om mikrofinansiering-

  707. -och tankarna om socialt
    entreprenörskap som framkommit här.

  708. Många av idéerna är möjliga
    att tillämpa i Sverige med en gång.

  709. Andra kanske måste utvecklas lite.

  710. Att ha ett jobb är kanske inte
    det allra viktigaste för en ungdom-

  711. -men däremot att ha
    en hygglig, formell inkomst.

  712. Spelar det nån roll
    om man är företagare eller anställd?

  713. Nej.

  714. Det var en del av
    vad vi talade om i förmiddags.

  715. Vi hade många
    intressanta diskussioner.

  716. Jag måste bara nämna devisen
    "Tänk globalt, agera lokalt."

  717. Alla jobb skapas på det lokala
    planet. Inte nånstans där uppe.

  718. De skapas lokalt,
    och de skapas av människor.

  719. Men vi bör minnas, att det sätt på
    vilket vi skapar hållbara jobb här-

  720. -kommer att påverka andra delar
    av planeten på olika sätt.

  721. En agenda för arbete under
    anständiga villkor måste vara...

  722. När vi upprättar en sån agenda
    i Sverige-

  723. -måste vi även beakta
    den globala agendan.

  724. Det var en minst sagt
    intressant diskussion-

  725. -för vi kom fram till en del om vad
    hållbara jobb är, och hur de skapas.

  726. Ännu mer intressant för mig-

  727. -är det faktum att jobbskapandet nu
    står i centrum av utvecklingsagendan.

  728. I Sverige, och på andra ställen.
    Äntligen!

  729. Jag är mycket glad.
    Vi har gjort ett viktigt framsteg.

  730. Tack till alla unga människor här.

  731. Tack så mycket. Tack.

  732. Tack.

  733. Ja, det var verkligen intressanta
    diskussioner som ägde rum.

  734. De av er som förstår svenska,
    men inte var med under debatten-

  735. -kan se den på reworktheworld.org-

  736. -och även på reworktheworld.com.

  737. Innan vi avslutar med musik
    kommer några saker till att hända.

  738. Jag vill be några av er
    att komma fram-

  739. -och berätta lite
    om vad ni har sysslat med.

  740. Efter det lämnar jag över till-

  741. -Bo Ekman, Ismail Serageldin,
    Carl, Poonam och andra.

  742. Men först ska vi
    kontakta "The Hub" live.

  743. -Hej!
    -Hej. Vi är här. Vi är redo.

  744. -Det är...
    -Är ni redo?

  745. "The Hub" har, som ni alla har sett-

  746. -varit ett pulserande hjärta
    av aktivitet, nästan hela tiden.

  747. Bakom "The Hub" har du, Nanna,
    arbetat på en väggmålning.

  748. Kan du berätta vad den föreställer?

  749. Gärna. Först vill jag tacka alla dem
    som har bidragit till väggmålningen.

  750. Många har bidragit med innehåll
    som vi har försökt gestalta här.

  751. Min roll har varit att samla in
    en del av det som pågått.

  752. Jag vill ta er med på en resa
    som börjar för fyra dagar sen.

  753. Vi samlades alla
    på en plenarsession-

  754. -och fick ta del av
    många inspirerande berättelser-

  755. -av Mary Robinson,
    Majora Carter, och många fler.

  756. Det var vad som stod på programmet
    den dagen.

  757. Vi inledde verksamheten i "The Hub",
    och frågade oss-

  758. -hur vi går från diskussioner på
    nätet till diskussioner i "The Hub".

  759. På den andra dagen hade vi
    en plenarsession med musik.

  760. Bo Ekman talade. Han sa att världen
    inte är förutsägbar-

  761. -som BP:s styrelse.

  762. Senare pratade Adam Kahane
    om makt och kärlek.

  763. Makt ska inte finnas utan kärlek,
    och inte heller kärlek utan makt.

  764. Här i "The Hub" hade vi en diskussion
    om frivilligarbete.

  765. Frivilligarbete handlar inte längre
    bara om att göra nåt för samhället-

  766. -utan om att forma samhället.

  767. Ett annat samtal
    handlade om rättvist resande.

  768. Man måste se till att fördelningen
    skapar ett ekonomiskt värde.

  769. Annars finns det inget värde
    i socialt företagande.

  770. På kvällen den andra dagen
    spelade ett band från Kenya.

  771. Alla rockade loss i det stora tältet.
    Det var en energikick.

  772. På den tredje dagen
    hade vi en hiphop-session.

  773. "Each one teach one", sades det där.

  774. Jag har också tecknat en bild
    av när vi åt lunch ute i solskenet-

  775. -och satt på gräset och umgicks
    och pratade och tog det lugnt.

  776. I "The Hub" hade vi en workshop
    där folk fick lära sig att teckna-

  777. -och förmedla
    sina komplexa idéer och visioner.

  778. Här finns många begåvade tecknare.

  779. Vi pratade om hur man kan omdana
    utbildningssystemet.

  780. Kaospilot-programmet
    diskuterade med Future at School.

  781. Nån håller fortfarande på
    och jobbar där.

  782. I "The Hub"? Ja, längst ner
    på målningen har folk fått bidra-

  783. -med egna teckningar.

  784. Jag har bett dem gestalta
    det som är viktigt för dem.

  785. Tack för din medverkan.

  786. Tack. Dag fyra lider mot sitt slut.
    Har du nåt att säga om dag fyra?

  787. Ja, jag har lite grann. I morse
    talade Paul Stamets om svamp.

  788. Han sa att svampar har överlevt
    globala katastrofer två gånger.

  789. -Så vi bör studera svamparna.
    -Eller bli svampar!

  790. Eller bli svampar, ja.
    Det funkar också.

  791. I "The Hub" har vi diskuterat-

  792. -hur man kan skapa
    ett regionalt forum för Västafrika.

  793. Sen har folk tagit det lugnt,
    och smält alla intryck.

  794. Som ni ser är det tomt här,
    för dagen är inte slut än.

  795. Det här är en talande bild.

  796. När vi åker härifrån
    är vi inte färdiga.

  797. När jag kommer hem
    måste jag rita mer, och jobba vidare.

  798. -Detsamma gäller många andra.
    -Toppen. Tack så mycket!

  799. Kom gärna hit och titta.

  800. Så...

  801. Sven, kan jag få några fler namn?

  802. Vi börjar med Wilmot Allen.
    Är du här? Inte?

  803. Mikolaj?

  804. Inte? Ingen Mikolaj?

  805. Caroline?

  806. Är Jeremy eller David här nånstans?

  807. Där är nån. Är det Jeremy som vinkar?

  808. Caroline kommer upp. - Du sa
    att du ville säga nåt. Varsågod.

  809. Vi har utmanats
    att utarbeta globala lösningar.

  810. Jonathan Foley hade sagt att det är
    dags för ett globalt samtal.

  811. En av grundprinciperna
    i change management-

  812. -är att om man ska ha samtal
    som leder till verklig förändring-

  813. -och om man ska
    ha upprepade samtal-

  814. -så måste alla delar av systemet
    vara delaktiga.

  815. Det här är ett stort samtal.

  816. Om vi ska åstadkomma det, krävs tre
    element. Jag behöver hjälp med det.

  817. Hur ska vi samlas? Vem bjuder vi in?

  818. Om ni, eller nån ni känner,
    eller nån som de ni känner känner-

  819. -vet hur man får ett sånt samtal till
    stånd, kom och berätta det för mig.

  820. Och om ni har kunskaper som krävs
    för att hålla ett sånt samtal-

  821. -om ni är experter på Art of Hosting
    eller andra modeller-

  822. -med vilka diskussionen om förändring
    kan fördjupas, kom till mig.

  823. Och om ni har teknik som möjliggör-

  824. -att ha simultana, globala samtal
    som kan leda till förändring-

  825. -kom till mig.
    För jag vill ordna ett sånt samtal.

  826. -Tack.
    -Tack så mycket.

  827. Jag tror att Wilmot, eller...
    Låt se...

  828. Välkomna. Jaså, ni kommer båda två.
    Varsågoda.

  829. Fram till i går kände
    jag och Mikolaj inte varandra.

  830. Men under en session
    ombads vi på sju minuter-

  831. -utarbeta en idé till ett projekt
    som kan påverka världen.

  832. Vi födde ett barn tillsammans.
    "Lunch for Change".

  833. Vad är då "Lunch for Change",
    och vad är bakgrunden till idén?

  834. Vi förstår att alla inte kan bli
    sociala entreprenörer med en gång.

  835. Några måste ha vanliga anställningar.

  836. Varför finns det så många arbetslösa
    ungdomar runtom i världen?

  837. De har inte tillgång
    till rätt kontakter.

  838. Vad vill vi då göra? Vi vill
    sammanföra arbetsgivarna-

  839. -och de ungdomar som är kvalificerade
    och arbetsvilliga-

  840. -på ett lunchmöte.

  841. Det kommer att vara gratis. Man får
    mötas, och tala med rätt person.

  842. I slutet av dagen anställer man
    personen, om det känns rätt.

  843. I gengäld ger ni de pengar ni skulle
    ha gett till arbetsförmedlingsbyrån-

  844. -till oss, så att vi kan fortsätta
    driva verksamheten framgångsrikt.

  845. Det vi skulle vilja ha nu-

  846. -är tre grupper
    som kan göra detta möjligt.

  847. Vi har gjort en första webbsida,
    lunchforchange.com.

  848. Där finns ett formulär
    där ni kan anmäla er.

  849. Vi ber ledare från YES
    och andra organisationer-

  850. -kontakta oss om intresse finns för
    att lansera det här i ert hemland.

  851. Vi uppmanar beslutsfattarna
    i det här rummet-

  852. -att gå från retorik till handling-

  853. -och äta lunch med
    intressanta människor, helt gratis.

  854. Sist men inte minst
    letar vi efter sponsorer-

  855. -i alla länder som finns represent-
    erade här, och också på nätet.

  856. Och globala sponsorer också.

  857. Om ni har telefonnummer
    till hotellchefer-

  858. -eller bankirer-

  859. -så tycker vi att detta är
    en utmärkt chans för er-

  860. -att kanske
    göra er image lite grönare.

  861. -Tack så mycket.
    -Tack.

  862. Tack, Mikolaj och Patience.

  863. Är Wilmot här nu? Inte?

  864. Jeremy? Kom.

  865. Jeremy. Vad har du varit med om
    under de här dagarna?

  866. Tja... Jag ska presentera mig. Jag är
    Jeremy Osborn, politisk organisatör.

  867. Ingen företagare, direkt. Men vi
    verkar alla ha en liknande bakgrund-

  868. -så det har varit givande
    att träffa folk här.

  869. När det blir mycket prat blir jag
    rastlös och börjar organisera grejer.

  870. Vi har delat ut reklamblad för
    10/10/10, som jag ska berätta om nu.

  871. Vi lekte "hänga gubbe"
    vid bordet där bak.

  872. I fjol ordnade vi
    Global Day of Action.

  873. Det var en jättestor grej
    som förändrade världen.

  874. Det var jag
    och 5 284 medverkande i 181 länder.

  875. Vi ordnade den mest omfattande
    dagen för politisk aktion nånsin.

  876. Den organiserades av 350.org.
    Det var ett klimatmål.

  877. Vi gjorde allmänheten medveten
    inför mötet i Köpenhamn.

  878. Nu ska vi skrida till verket igen.
    Det här med omdaning gillar vi.

  879. Vi har pratat med folk här.

  880. Vi behöver organisatörerna från förra
    året, som lockade ut folk på gatorna-

  881. -men vi behöver också entreprenörer
    som sitter inne med lösningar.

  882. Vi ska jobba med klimatlösningar
    världen över.

  883. Det är tanken med 10/10/10-dagen den
    10 oktober.

  884. Det blir arbetsfester
    över hela världen.

  885. Jag behöver er alla, så jag
    rekryterar er här och nu. Hjälp mig!

  886. Vill ni veta mer, gå in på 350.org.
    Jag nås på jeremy@350.org.

  887. Alexander kan också berätta mer.
    Han var engagerad i fjol.

  888. 350.org har funnits länge, och har
    en viktig plats i mångas hjärtan.

  889. Wilmot? Eller David? David!

  890. Och du har en vän med dig.

  891. Hej, allihop. Jag heter David Hertz
    och kommer från Brasilien.

  892. Jag bor i São Paolo,
    en stad med 20 miljoner invånare.

  893. 700 000 av dem
    är arbetslösa ungdomar.

  894. Jag är kock. Jag älskar
    att äta god mat, och att laga mat.

  895. Det vi gör i våra företag,
    som är sociala företag-

  896. -är att erbjuda arbetsträning,
    och hjälpa folk från slummen-

  897. -att skapa jobb på lokal nivå
    i sina egna områden.

  898. Vi vill att ekologisk mat
    ska vara tillgänglig för alla-

  899. -inte bara för de välbeställda.

  900. Vi förverkligar det i Brasilien.

  901. Och Aidy här
    ska tillämpa det i Indonesien.

  902. Och förra året, i Brasilien-

  903. -skapade Schwab Foundation
    och tidningen Folha de Sao Paulo-

  904. -en ny kategori
    i Schwabs entreprenörspris:

  905. Framtidens sociala entreprenör.
    Vi fick priset.

  906. Om nån tror
    att mat kan förändra världen-

  907. -så finns vi här.

  908. Och...

  909. När jag jobbade på Gastromotiva
    i sex månader-

  910. -slogs jag av en sak.

  911. Att syd-syd-samarbeten
    är en bra idé.

  912. Så jag vill föra Gastromotivas idéer
    till Indonesien.

  913. Det är mitt kall, och jag hoppas
    att det kommer att fungera.

  914. Vi har lärt oss att ett företag kan
    få oss att förändra oss själva.

  915. Vi är en del av den gröna ekonomin.

  916. Absolut. Tack så mycket.

  917. Ungefär 150 av er,
    alltså runt tio procent-

  918. -är här tack vare samarbetet-

  919. -med en av våra viktigaste
    samarbetspartners.

  920. Det är den svenska
    ungdomsorganisationen LSU.

  921. Jag vill be LSU:s ordförande
    att komma upp hit.

  922. Berätta lite om vad du har gjort
    och vad du har lärt dig.

  923. -Seher Yilmaz, varsågod.
    -Tack.

  924. Jag är Seher Yilmaz. Jag leder LSU,
    Sveriges Ungdomsorganisationer.

  925. Jag hade tänkt berätta om mitt möte
    med Mikolaj från Lunch for Change-

  926. -men nu har ni ju redan
    träffat honom.

  927. Jag tyckte att idén var jättebra.

  928. Jag önskade att såna företeelser
    hade funnits förra sommaren-

  929. -när jag själv sökte jobb.

  930. Jag blev inte kallad
    till en enda intervju...

  931. ...under min tid som jobbsökande.

  932. Jag sökte en praktikplats också, men
    fick inte gå på intervju då heller.

  933. Jag är bara en av alla ungdomar-

  934. -som inte utnyttjas som den resurs
    vi faktiskt är. Det är ett problem.

  935. Mikolaj inspirerade mig. Jag önskar
    att jag träffat honom tidigare.

  936. Jag tror att ni alla har mött såna
    människor här på Rework the World.

  937. Och ni har säkert fått lyssna på,
    och träffa, intressanta personer.

  938. Men det räcker inte att bara
    komma hit och bli inspirerad.

  939. Jag hoppas att det här inte slutar
    som så många andra konferenser.

  940. Att alla åker hem
    utan att göra nånting.

  941. Utan att försöka förverkliga idéerna,
    eller göra nåt efter konferensen.

  942. För att det inte ska bli så
    har jag en uppgift åt er.

  943. Jag ber er att tänka ut två konkreta
    saker som ni ska göra där hemma-

  944. -för att förändra era organisationer,
    kommuner och företag-

  945. -eller starta nåt helt nytt.
    Tänk ut två konkreta saker-

  946. -så att det här inte blir en sån där
    intressant, men fruktlös, konferens.

  947. Vi har talat om två stora utmaningar
    som vår värld står inför.

  948. Klimatförändringar
    och ungdomsarbetslöshet.

  949. Problemen bör bemötas genom
    att vi alla samarbetar.

  950. Det civila samhället, den offentliga
    sektorn och den privata sektorn.

  951. Annars kommer de beslut som fattas
    i dag inte att vara hållbara.

  952. Vi har alla haft möjlighet
    att vara här den här veckan.

  953. LSU har som sagt tagit hit en mängd
    unga ledare från hela världen.

  954. Vi har hela tiden pratat om hur
    stolta vi är över mångfalden här.

  955. Jag måste tyvärr säga...
    Hälften av oss är under 35-

  956. -men jag känner inte att vi
    har talat till unga människor här.

  957. Vi har pratat om ungdomar,
    men vi har inte inkluderats-

  958. -så mycket som jag hade hoppats.

  959. Så skapar man inte
    hållbar utveckling.

  960. Dagens ungdomar...

  961. Dagens unga måste leva med konse-
    kvenserna av de beslut som tas i dag.

  962. Därför måste vi bli engagerade.

  963. Vi ska inte få vara med
    bara för att vi har rätt till det-

  964. -utan för att var och en här inne
    har nåt att tjäna på det.

  965. Ibland får jag höra att unga
    bara kräver delaktighet-

  966. -och att det är det enda vi talar om.

  967. Och att vi bör ställa andra krav,
    eller vara mer konkreta.

  968. Men vi kommer att fortsätta att kräva
    delaktighet tills vi får det.

  969. Det räcker inte att ta två ungdomar
    och säga "Ge oss allt ni har."

  970. Vi kommer inte att sluta
    kräva delaktighet-

  971. -förrän vi verkligen är delaktiga
    på alla sätt.

  972. I beslutsfattande, i projekt-

  973. -och när det gäller att planera saker
    från början till slut.

  974. Mångfalden i samhället
    är inte valfri.

  975. Mångfalden som vi har talat om
    är inget man kan välja bort.

  976. Den är en realitet,
    och också en vision.

  977. Exkludering är inte bara
    ett problem för de exkluderade.

  978. Det är ett problem
    för hela samhället.

  979. Genom att bjuda in
    unga människor hit-

  980. -har vi kommit ett steg närmare ett
    förverkligande av mångfaldstanken.

  981. Och det tackar jag för.
    Jag är glad att vi fick komma hit.

  982. Men vi måste tillstå
    att vi inte har nått hela vägen fram.

  983. Trots att mycket jobb återstår
    bär jag med mig en känsla av hopp.

  984. Jag har hopp om
    att det civila samhället-

  985. -den offentliga sektorn,
    och den privata-

  986. -kan förverkliga
    idén om mångfald i praktiken.

  987. För jag har sett under veckan att vi
    har makt, vilja och engagemang-

  988. -för att åstadkomma förändring.

  989. Jag tror att vi alla tillsammans
    kan förverkliga mångfalden.

  990. -Tack.
    -Tack.

  991. Tack, Seher.

  992. Tack, Seher.

  993. Nu är det dags för oss att...
    Inte att säga adjö-

  994. -men att tänka på att vi kan
    ta med oss varann i våra hjärtan.

  995. Jag vill tacka er alla för att ni
    har kommit hit och engagerat er.

  996. 1 700 människor från 120 länder.

  997. 55 procent ungdomar yngre än 35 år.

  998. 45 procent kvinnor.

  999. Vi samlades här på 5th Global
    YES Summit i Leksand den 2-5 juni.

  1000. Det har varit en stämningsfull tid.

  1001. Detta var den mest mångfaldspräglade
    konferens-

  1002. -för näringsliv och social utveckling
    som nånsin ägt rum i Sverige.

  1003. 150 projekt och förslag
    presenterades på 140 sessioner.

  1004. 50 workshops och seminarier
    behandlade politik, affärsmodeller-

  1005. -finansiella mekanismer, utbildning,
    miljö och innovationsstrategier.

  1006. Under de fyra senaste mötena
    har vi skapat medvetande-

  1007. -om ungdomssysselsättning,
    företagande och hållbarhet.

  1008. Vi har drivits av vårt syfte.

  1009. Och folk är hellre här
    än ute och shoppar.

  1010. Det visar hur hårt vi har jobbat,
    och hur solidariska vi har varit.

  1011. På det här femte mötet,
    med hjälp av Carl och Bo Ekman-

  1012. -har YES nått en helt ny nivå.

  1013. Tidigare har vi pratat
    om medvetandegörande.

  1014. Men här
    har innehållet stått i centrum.

  1015. Vi hade 150 projekt,
    vars ledare är här.

  1016. Men var och en av er
    är en projektledare.

  1017. Vi tar med oss det ni har gjort
    och det ni kommer att fortsätta göra.

  1018. De projekt som presenterats
    medför möjligheter-

  1019. -som överskrider de två miljoner
    som vi satte upp som mål.

  1020. De projekt och investerare
    som sammanförts-

  1021. -borde, med rätt stöd-

  1022. -kunna generera tio miljoner jobb
    under de närmaste tio åren.

  1023. Dessutom har den energi
    och inspiration-

  1024. -som väcks
    när så många olika krafter möts-

  1025. -lämnat många av oss
    med en förhöjd känsla av enträgenhet-

  1026. -en starkare beslutsamhet,
    och en djupare känsla av hopp.

  1027. Anders Wijkman, Ismail Serageldin och
    International Labour Organization-

  1028. -samlade en distingerad grupp
    beslutsfattare, akademiker-

  1029. -och ämbetsmän
    till en policydialog.

  1030. Det ska vi få höra mer om.

  1031. 5th Global YES Summit
    - Rework the World-

  1032. -har planerats och organiserats
    av Tällberg Foundation-

  1033. -som en del av YES:s kampanj för att
    skapa arbetsmöjligheter för unga.

  1034. Tällberg Foundation presenterar sin
    utvärdering av mötet den 25 augusti.

  1035. Och Tällberg Foundation fortsätter
    utveckla projekt och stöda företag.

  1036. I dag avslutar vi detta möte-

  1037. -och påbörjar resan mot vår sjätte
    och sista konferens i Alexandria.

  1038. Jag bjuder härmed in er alla dit.

  1039. Vi kommer att samarbeta
    med många partners-

  1040. -för att se hur vi kan gå vidare
    med det arbete som gjorts här.

  1041. Vi kommer att arbeta
    med Tällberg Foundation-

  1042. -för att kartlägga resultaten
    och lärdomarna från konferensen.

  1043. Nästa steg måste bli att ta
    projektidéerna som presenterats-

  1044. -och förverkliga dem-

  1045. -för att försäkra oss om resultat.

  1046. Detta kräver nya samarbetspartners
    och nya aktörer.

  1047. Ett amerikanskt möte kommer att
    hållas av Kauffman Foundation-

  1048. -världens största företagarfond-

  1049. -i Kansas City i november nästa år,
    under Global Entrepreneurship Week.

  1050. Vi kommer att möta samarbetspartners
    runt om i världen.

  1051. Vi hoppas att ni vill
    göra oss sällskap på resan.

  1052. Det har varit ett privilegium-

  1053. -att få dela en upplevelse som denna
    med er alla.

  1054. Det är en upplevelse av...

  1055. ...sällsynt gemenskap...

  1056. ...som, åtminstone för en stund...

  1057. ...öppnar ett fönster
    till det som skulle kunna finnas.

  1058. Det som skulle kunna finnas
    i världen-

  1059. -och i de mycket mindre samhällen
    som vi lever i.

  1060. En känsla av intensitet,
    och närhet till varandra.

  1061. Jag är djupt tacksam över att
    ha fått dela den upplevelsen med er.

  1062. Det svåra för oss alla
    är nu att upprätthålla-

  1063. -känslan av att allt är möjligt,
    som föds i en gemensam upplevelse.

  1064. Och att upprätthålla den
    så till den grad-

  1065. -att vi efter konferensen,
    på individnivå...

  1066. ...fortsätter anstränga oss...

  1067. ...också när inspirationen
    har försvunnit.

  1068. Det är vi skyldiga varandra...

  1069. ...och oss själva.

  1070. Det här ögonblicket
    kommer jag att leva på länge.

  1071. De senaste dagarna
    har många vänner frågat mig-

  1072. -om jag är trött, och om jag
    ser fram emot konferensens slut.

  1073. Jag sa till dem:
    "Nej, jag är inte trött."

  1074. Tvärtom åker jag hem med ny styrka.
    Jag var trött före mötet-

  1075. -men när ni började strömma in,
    och vi träffades och utbytte energi-

  1076. -kändes det som en gnista.
    Nu orkar jag jobba inför nästa möte.

  1077. Men när ni åker hem, vårda då
    den gnista som tänts inom er.

  1078. Dela med er av den. Se till
    att jobba vidare på hemmaplan.

  1079. Jag vill att vi än en gång fattar
    varandras händer i solidaritet-

  1080. -och delar den kärlek som vi känner
    för varandra och mänskligheten.

  1081. Låt oss omdana världen!

  1082. Översättning: Nina Brander Källman
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Summering

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett 30-tal deltagare från hela världen berättar vad de har fått ut av den fyra dagar långa, globala Rework the World-sammankomsten i Leksand. De talar samtidigt också om de särskilt starka behoven i det egna hemlandet. En ung tjej från Sverige ska till exempel starta en organisation för unga, arbetslösa. Många nya samarbeten har inletts. Anders Wijkman, vice ordförande för Tällberg Foundation, säger att en lösning för att hitta arbeten är en av de viktigaste frågorna. En annan mycket central fråga är att lösa energifrågan för dem som inte har tillgång till elektricitet, och är beroende a v brännbara ämnen för matlagning. Det måste sättas ett mål för det nu, menar Anders Wijkman. Carin Jämtin (S), oppositionsborgarråd, säger att hon äntligen ser att skapandet av jobb är i fokus, både i Sverige och över hela världen. Inspelat den 5 juni 2010.

Ämnen:
Miljö > Hållbar utveckling, Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv
Ämnesord:
Arbete, Arbetsmarknad, Förvaltning, Hållbar utveckling, Samhällsplanering, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Rework the World

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Inledning

Ulrika Liljeberg, kommunalråd i Leksand, inleder Rework the World, en global sammankomst för att skapa hållbara samhällen och för att globalt hitta lösningar för att skapa arbeten för världens ungdomar. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Mary Robinson om mänskliga rättigheter

Mary Robinson, tidigare irländsk premiärminister, idag en av världens främsta förkämpar för mänskliga rättigheter, talar om vikten av att alla arbetar för att skapa en rättvis värld med anständiga möjligheter till arbete. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Hans Rosling: Framtidens ungdomar, vilka är de?

Hans Rosling berättar om hur världen utvecklats från 1960-talet fram till nu. Medan en miljard jobbar för att kunna flyga på semester kämpar två miljarder för att ha skor till hela familjen. Hur kommer det att se ut om några årtionden? Var kommer framtidens unga att bo? Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Att göra världen till en bättre plats

Kimmie L Weeks, grundare av Youth Action International i Liberia berättar om sitt arbete för att få fungerande lösningar för unga under 30. Och Jennifer Corriero från Kanada talar om vikten av att personligen engagera sig. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Vilken värld ska utvecklas?

Chefen för Bibliotheca Alexandrina, världens mest berömda bibliotek, Ismail Serageldin, pratar om vikten av projekt som Rework the World. Bo Ekman, grundare av Tällberg Foundation, introducerar två Nobelpristagare, Elinor Ostrom som fick Nobelpriset i ekonomi 2009 och Mohan Munasinghe, som var en av dem som 2007 fick Nobels fredspris. Båda talar om hur man med enkla medel kan förändra konsumtionsmönster i världen. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Var finns möjligheterna?

Reeta Roy från kanadensiska Mastercard foundation talar om den kraft som ligger i entreprenörskap. Detta, menar hon, är särskilt viktigt för dem som lever i botten av pyramiden, vilket i praktiken handlar om en miljard människor, alltså en sjättedel av jordens befolkning. Och det är Afrikas unga som behöver vara i fokus. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Lokala konflikter och globalt tryck

Hur kan ungdomars kunskap användas för att påverka världen? Många i panelen som diskuterar detta vittnar om hur svårt det är att hitta eller skapa jobb. Många unga skapar sina möljligheter själva med entreprenörskap. I panelen sitter den svenska biståndsministern Gunilla Carlsson (M) och arbetsmarknadsministern Nathalie Cely från Ecuador. Där finns också medlemmar från olika ungdoms- och hjälporganisationer från bland annat Nepal, Somalia och Nigeria. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Tema Energi

Ett samtal om olika vägar att på ett hållbart sätt lösa världens energiproblem. Deltagare från bland annat Indien, Bangladesh och Norge. Samtalet leds av Anders Wijkman, vice ordförande för Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Tema Städer - föryngra med gröna zoner

Om hur en gemensam vision kan leda till stor förändring. Exempel från staden Flint i Michigan i USA, där man arbetat för att få en grönare stad med återvinning, gröna zoner och biogas, och från Bolivias huvudstad Bogota. Även om vad Västerås hittills uppnått i sitt arbete med att fasa över till biogas. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Entreprenörskap och jobb för jordens fattiga

Den tidigare finansmannen Percy Barnevik, idag ordförande i hjälporganisationen Hand in Hand, talar med näringsminister Maud Olofsson (C) och Emmanuel Dennis Ngongo från Kenya, om hjälp till självhjälp för fattiga genom entreprenörskap. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Ren energi till fattig landsbygd

Solcellslampor kan vara lösningen på inte bara ett utan tre problem, berättar Reema Nanavaty, chef för utecklingen av landsbygden på kvinnohjälporanisationen Sewa, Self Employed Women's Association i Indien. Försäljningen försörjer flera tusen fattiga kvinnor. Det är denna typ av lösningar världen söker, menar flera av talarna i Rework the World. Vi får också lyssna på Ulrich Frei från organisationen Fundes i Latinamerika. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Ett hållbart samhälle - hur kan en förändring uppnås?

Om vilka förutsättningar som krävs för förändring. Med bland andra Aart de Geus, OECD:s vice generalsekreterare i Paris och Maria Wetterstrand, språkrör för Miljöpartiet. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Människans inverkan

Under ledning av Johan Rockström, Stockholm Environment Institute, SEI, diskuterar Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi från Stockholma universitet, och Jonathan Foley från Institute on the Environment från USA den ekologiska balansen med Katherine Richardson Christensen, professor i biologisk oceanografi vid universitet i Århus, Danmark. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Entreprenörskap som förändrar världen

Det finns ett gap mellan det vi vill göra och det vi gör. Framtiden kräver nya redskap för företag och organisationer om vi ska kunna genomföra en förändring. Det säger Carl Mossfeldt, vice ordförande för Tällberg Foundation. Percy Barnevik, i dag ordförande för hjälporganisationen Hand in Hand, och Maud Olofsson, centerpartistisk näringsminister, samtalar om hur entreprenörskap kan hjälpa till att lyfta en fattig landsbygd. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Så skapar vi jobb i Sverige

Om framtida lösningar för hållbara jobb och hur det beskrivs på de politiska agendorna. Med socialdemokraterna Carin Jämtin och Thomas Östros, moderaten Sven Otto Littorin, miljöpartisten Maria Wetterstrand och folkpartisten och EU-minister Birgitta Ohlsson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Ny attityd till GMO:s

Professor Carl-Johan Lagerkvist berättar om en svensk studie där man undersökt konsumenters beteenden kring bioteknik. Omfattningen av genmodifierade grödor i världen är stor, men kunskapen kring konsumeternas beteende är fortfarande liten. Enligt Lagerkvist har studier som gjorts utanför Europa visat på att konsumenter inte längre ser genmodifiering som något konstigt och det ser ut som att trenden är liknande i Sverige. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Hur ska vi kunna återvinna begagnade kläder?

Forskaren Tom Nilsson talar om hur konsumtionen av kläder har ökat dramatiskt under senare årtionden. Detta trots att kläder har ett högt miljöavtryck som innebär att det går åt stora mängder kemikalier, vatten, landareal och energi för att framställa. Hur ska denna trend kunna brytas och istället skapa ett kretslopp där kläderna återvinns och blir till kläder igen? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.