Titta

UR Samtiden - Brand 2010 - Mångfald

UR Samtiden - Brand 2010 - Mångfald

Om UR Samtiden - Brand 2010 - Mångfald

Konferensen Brand 2010 arrangerades av Svenska Brandbefälets Riksförbund (SBR) och Brandskyddsföreningen 25-27 maj 2010. Fokus är mångfald i räddningstjänsten och man tar upp frågor som: Påverkar graden av mångfald i räddningstjänsten olycksutvecklingen? Vad blir egentligen bättre med ökad mångfald? Och påverkas räddningstjänstens förtroende i samhället av att andelen kvinnor och utlandsfödda är färre än tre procent? En utgånsgpunkt för konferensen är att driva ett målmedvetet arbete, för ökad mångfald idag är en framgångsfaktor för moderna arbetsplatser och organisationer.

Till första programmet

UR Samtiden - Brand 2010 - Mångfald : Att passa inDela
  1. Välkomna, Dave och Sarah.

  2. God morgon. Jag är Sarah O'Connor.

  3. Vi ska i dag prata om
    den brittiska erfarenheten-

  4. -av kvinnor inom brandkåren.

  5. Jag vill tacka för
    att vi fick komma hit-

  6. -och dela med oss
    av en del av vårt arbete.

  7. Förändring
    kan alltid innebära en påfrestning.

  8. Möjligen är förändring extra svårt
    att genomföra inom brandkåren.

  9. Jag vill börja med att sätta vår
    presentation i ett sammanhang.

  10. Konceptet kultur, som är i fokus
    för förändringen inom brandkåren-

  11. -är ett komplicerat koncept
    i sig självt.

  12. Det har undersökts
    av olika discipliner-

  13. -från handelshögskolor
    till psykologiska analyser.

  14. Kultur har blivit
    ett allomfattande begrepp-

  15. -som associeras med problem
    inom brandkåren.

  16. Man har menat att kultur
    kan förändras utifrån och in-

  17. -för att fostra och tvinga på folk
    ett visst tankesätt och beteende.

  18. Så kulturer kan föras in utifrån-

  19. -och tillämpas
    i alla slags arbetsmiljöer.

  20. Kanske är det inte fullt så enkelt.

  21. Andra teorier hävdar att kultur
    kan påverkas inifrån av ledningen-

  22. -genom att man upprättar mål
    som stöds av strategier.

  23. Kanske det inte heller är
    fullt så enkelt.

  24. Kultur har även setts som något
    som reproduceras och upprätthålls-

  25. -när gruppen
    utövar den kontinuerligt:

  26. De får nykomlingar att passa in och
    stöter bort dem som anses annorlunda.

  27. Kultur kan då ses
    som något en organisation är-

  28. -som något den gör,
    som något den har-

  29. -och som något som kan reproduceras.

  30. Som vår forskning visar
    skiljer sig brandkårens kultur-

  31. -från den privata sektorns.

  32. Den är mycket invecklad, med ett
    antal faktorer som växelverkar.

  33. Den första faktorn är
    att det här är ett praktiskt arbete-

  34. -som traditionellt
    har utförts av män.

  35. Vår presentation ger ingen djupgående
    definition av brandkårskulturen-

  36. -och dess speciella karaktär.

  37. Vi kanske kan återkomma till det
    en annan dag.

  38. Den här presentationen vill belysa-

  39. -att trots att brandkårskulturen har
    egna utmärkande drag som varierar-

  40. -är den särskilt motståndskraftig
    mot förändring.

  41. Vi hoppas kunna täcka tre områden
    med vår presentation:

  42. Anställning och erfarenhet
    av kvinnor inom brandkåren.

  43. Hur kulturellt motstånd
    reproduceras och upprätthålls.

  44. Hur man kan gå framåt för att
    åstadkomma verklig förändring.

  45. -Nu över till dr Dave.
    -God morgon.

  46. Låt oss först titta på
    hur utbrett problemet är.

  47. Här är några årtal
    från Storbritannien.

  48. 1982 - för nästan 30 år sedan-

  49. -anställdes den första kvinnliga
    brandmannen i Storbritannien.

  50. 1996 gjordes den första riktiga
    undersökningen om kvinnor i kåren.

  51. Då fanns det 39 000 män
    och 139 kvinnor.

  52. Det motsvarar en halv procent.

  53. Ungefär tio år senare...

  54. ...ursäkta...

  55. ...menade brandkårens högste chef...

  56. ...att brandkåren var
    institutionellt könsdiskriminerande.

  57. 2007 arbetade 31 000 män
    inom brandkåren-

  58. -och 800 kvinnor.

  59. Det är två och en halv procent.

  60. 2008 var brandkårens högste chef
    nästan desperat-

  61. -och han kunde inte förklara varför
    han inte kunde anställa fler kvinnor.

  62. Han menade att brandkåren
    inte låg i botten på tabellen-

  63. -utan den spelade
    i en helt egen division.

  64. 2008 offentliggjorde regeringen
    resultaten av en granskning-

  65. -av brittiska brandmän.

  66. De upptäckte att under året
    som föregick undersökningen-

  67. -hade 58 procent av kvinnorna
    bevittnat mobbing och trakasserier.

  68. 51 procent hade trakasserats.

  69. En viktig del av trakasserierna
    var användningen av pornografi.

  70. 39 procent av kvinnorna
    hade sett sådant på en brandstation.

  71. Ett av våra argument är att du aldrig
    är längre än 20 m från pornografi-

  72. -på en brandstation i Storbritannien.

  73. Ett vittne sa så här
    under undersökningen:

  74. "Grabbkulturen
    är djupt integrerad i kåren."

  75. "Det som pågår är en skandal:"

  76. "Detaljerna, tidningarna och pratet."

  77. "Och ledningen
    låter det fortsätta."

  78. Under vår undersökning har vi pratat
    med många kvinnliga brandmän-

  79. -och det här är fem exempel på
    vad de har berättat för oss.

  80. "Jag fick göra uppgifter på egen hand
    när det var gruppträning."

  81. "Små misstag framhävdes, och jag
    förlöjligades inför manskapet."

  82. "En kollega hittade på saker som jag
    skulle ha gjort på brandplatsen."

  83. "Jag ignorerades på första stationen.
    De lämnade rummet."

  84. "På den andra trakasserades jag
    fysiskt, verbalt och sexuellt."

  85. "Det förekom olämpliga frågor,
    samtal, tidningar"-

  86. -"och kommentarer riktade mot kvinnor
    när jag var i närheten."

  87. "Jag nedvärderades, och det förekom
    sexuella anspelningar"-

  88. -"skrik, och hotfullt beteende."

  89. "Man sa att det var fel att jag inte
    satte karriären framför familjen."

  90. "Jag skulle inte befordras
    då jag var mamma."

  91. "Jag hotades. Man sa till kollegor
    att jag inte längre var kompetent."

  92. Kvinnliga brandmän förekommer jämt
    i nyheterna i Storbritannien.

  93. Alltför ofta
    ser man sådana här rubriker.

  94. Den här hämtades från en brittisk
    nyhetstidning förra månaden.

  95. En kvinnlig brandsoldat stämde
    brandkåren i arbetsdomstolen.

  96. Hon hade tvingats att ligga med
    sin chef för att slippa trakasserier.

  97. Under vittnesmålet
    avbröt domaren målet-

  98. -och sa till brandmyndigheten
    att göra upp i godo.

  99. Det fanns nämligen inte en chans
    att kvinnan inte skulle få rätt-

  100. -mot brandkåren.

  101. Så en hemlig summa pengar
    betalades i skadestånd till kvinnan.

  102. Förutom att hon hade tvingats ligga
    med sin chef-

  103. -såg hon brandmän som stirrade
    genom fönstret när hon klädde av sig.

  104. Hon sa:

  105. "Det här händer inte bara
    på brandstationen där jag arbetar."

  106. "Det förekommer mobbing
    och trakasserier inom hela kåren."

  107. Brandmännen agerar strukturellt,
    institutionellt eller individuellt.

  108. Jag ska ta upp fyra exempel på
    kvinnor som har lämnat brandkåren.

  109. De hade olika befattningar.

  110. En "principal manager"-

  111. -som i Sverige skulle ses som en
    ställföreträdande brandmästare-

  112. -utmanade kulturen med sin närvaro.

  113. Hon var den enda kvinnan i gruppen.

  114. Hon marginaliserades
    av sina kollegor.

  115. Hon var en viktig person -
    välutbildad och duktig på sitt jobb.

  116. Hon stod på sig mot männen-

  117. -men gradvis bröt de ner henne.

  118. Hon gjorde en anmälan
    om sexuella trakasserier.

  119. Hon var försvagad av det som hade
    hänt och klarade inte en rättegång.

  120. Hon gjorde upp i godo för en summa
    pengar och ett tystnadsavtal.

  121. Den andra incidenten
    gällde en brandförman.

  122. Hon befordrades men accepterades
    inte av dem som hon arbetade med.

  123. Hon sökte hjälp,
    men stöttades inte av cheferna.

  124. Hon gjorde en anmälan
    om sexuella trakasserier.

  125. Hon var försvagad, gjorde upp i godo
    och skrev på ett tystnadsavtal.

  126. Det tredje exemplet
    är en kvinnlig brandman.

  127. Hon behandlades illa. Hon
    satte sig upp mot männens protester-

  128. -och mot de sexuella trakasserier som
    utövades av de manliga kollegorna.

  129. Hon försvagades.

  130. Hon gjorde en anmälan
    om sexuella trakasserier.

  131. Hon var för svag
    för att gå igenom en rättegång.

  132. Hon gjorde upp i godo och gick
    samtidigt med på ett tystnadsavtal.

  133. Den fjärde är lite ovanlig.

  134. Hon var en av mina elever
    som gjorde praktik.

  135. Att arbeta för brandkåren
    var alltså en del av hennes examen.

  136. Hon trakasserades
    på sin arbetsplats.

  137. Hon berättade det inte för någon
    förrän efter en lång tid.

  138. Naturligtvis kommer hon inte
    att arbeta inom brandkåren.

  139. Det sker alltså strukturellt,
    institutionellt eller individuellt.

  140. Vi har en analys på
    vad som händer här.

  141. Först fångas kvinnan
    i strålkastarljuset.

  142. Ni kör längs vägen och ser en kanin.
    Den tittar på er men är paralyserad.

  143. Det är liknelsen.

  144. De utsätts konstant för trakasserier.
    Män hackar ständigt på dem.

  145. Det bara fortsätter.

  146. Kvinnorna inser vad som händer.

  147. De säger saker som:
    "Jag vet att det snart slutar."

  148. "Det slutar nästa vecka."

  149. "Till slut inser de här männen
    vad de håller på med."

  150. De tror att männen kommer att sluta.

  151. Det är småsaker. De hackar på dem,
    kommenterar utseendet-

  152. -och kommenterar deras förmågor.

  153. Kvinnorna förblir paralyserade
    i strålkastarljuset.

  154. De börjar tvivla på sina förstånd.

  155. De tappar styrkan och modet
    att fortsätta.

  156. De vill ha rättvisa, så de framför
    klagomål till en överordnad.

  157. De överordnade stödjer kvinnorna.
    Varför skulle de inte göra det?

  158. De säger:
    "Om ni vill göra något åt det här"-

  159. -"måste ni lämna in
    ett officiellt klagomål."

  160. Men när kvinnan lämnar in
    det officiella klagomålet-

  161. -måste den överordnade skydda
    organisationen.

  162. Så kvinnan står ensam
    och får inget stöd.

  163. Psykologiskt sett klarar hon inte av
    att fortsätta ensam-

  164. -så hon lämnar brandkåren.

  165. Det här hade kunnat lösas
    på ett sådant enkelt sätt.

  166. Kvinnor mobbas och trakasseras inte
    på brandstationen utan en publik.

  167. Det är inte bara en man.

  168. Det är flera män.
    Flera män bevittnar det som sker.

  169. Det krävs bara
    att en enda man säger stopp-

  170. -för att trakasserierna ska upphöra.

  171. Då kan det få ett slut.

  172. Men solidariteten
    mellan de manliga brandsoldaterna-

  173. -förhindrar det.

  174. Det här är nog det viktigaste
    påpekandet som jag gör i dag.

  175. Om folk protesterar mot trakasserier
    när de inträffar-

  176. -kan det bli ett slut på dem.

  177. Enligt vår undersökning är det så här
    den brittiska brandkåren har gjort.

  178. Vi har mött förnekelse:

  179. "Det brukade hända,
    men det händer inte nu."

  180. "Det här är hur det var förra året.
    Det är vad din undersökning visar."

  181. Men 1996 sa 63 procent av kvinnorna
    att de trakasserades.

  182. 2007 var det 53 procent.
    Så det har knappt förändrats alls.

  183. Så självsäkra överordnade
    och jämställdhetsansvariga hävdar-

  184. -att sexism hör till det förflutna,
    men varje år bevisas motsatsen.

  185. Ett tag var uppgifterna om sexuella
    trakasserier så omfattande-

  186. -att de överordnade införde
    ett moratorium för dåliga nyheter.

  187. De skulle propagera för jämställdhet
    och inte acceptera dåliga nyheter.

  188. Även om jämställdheten har
    förbättrats inom den brittiska kåren-

  189. -är det fortfarande sant det som
    brandkårens högste chef sa.

  190. Den ligger inte i botten av tabellen.
    Den är i en egen division.

  191. Betänk vad som händer i samhället:

  192. Det görs framsteg av kvinnor,
    etniska och sexuella minoriteter-

  193. -och alla andra grupper
    som ses som minoriteter.

  194. Där ligger
    brandkåren i Storbritannien efter.

  195. Så hur har man försökt
    att få bukt med problemet?

  196. Man har försökt med moraliska skäl:
    "Alla ska behandlas rättvist."

  197. Stöttade av facket,
    regeringen och chefer...

  198. ...blev kvinnorna ändå trakasserade.

  199. Då gick vi via utbildningen.

  200. Vi lärde brandmännen
    vad de höll på med.

  201. Vi visade dem problemen
    med deras beteende.

  202. Brandmännen hörde budskapet-

  203. -men ignorerade det.

  204. De lärde sig
    att hålla trakasserierna hemliga.

  205. Så slutsatsen var att brandmännen
    kom undan tack vare utbildningen-

  206. -eller de utbildningsmetoder
    som användes.

  207. Trakasserierna
    blev därför mer raffinerade.

  208. Sanktioner infördes.

  209. Vi skulle straffa
    dem som inte följde reglerna.

  210. På ytan verkar det vara en bra idé,
    eftersom det är en disciplinerad kår.

  211. Om man talar om för brandmännen
    vad de ska göra följer de reglerna.

  212. Eller hur?

  213. När disciplinära åtgärder väntade
    dolde man trakasserierna ännu mer.

  214. Brandmännen gjorde det inte längre
    inför sina chefer.

  215. Det skapade gruppsolidaritet.

  216. När någon anklagades för trakasserier
    slöt sig gruppen samman-

  217. -och framställde
    den anklagade personen som offer.

  218. Kvinnor slutade tala ut på grund av
    motreaktionerna som de fick.

  219. Trakasserier
    blev alltså institutionaliserade.

  220. Så vad är
    Storbritanniens senaste strategi?

  221. Som jag sa i början genomförde
    regeringen en undersökning 2008.

  222. De införde ett kravsystem-

  223. -vid sidan av moderniseringen
    av Storbritanniens brandkår.

  224. De samlar in statistik. De sätter upp
    mål för anställning av kvinnor.

  225. De gör handlingsplaner.

  226. De genomför konsekvensanalyser.

  227. De genomför granskningar
    med hjälp av yttre instanser.

  228. De arbetar med prestandahantering.

  229. Men kvinnor trakasseras fortfarande.

  230. Varför är det så?

  231. Innan jag fortsätter vill jag att ni
    vänder er mot personen bredvid-

  232. -och ställer den frågan till dem.

  233. Ta två minuter. Vänd er
    mot personen bredvid och säg:

  234. "Varför trakasseras kvinnor
    fortfarande inom brandkåren?"

  235. Tack.

  236. Okej. Nu fungerar den inte.

  237. Hallå?

  238. Hallå?

  239. Den fungerar inte.
    Jo, det gör den. Vi är tillbaka.

  240. Tack för att ni tog er tid.

  241. Det skulle vara till stor hjälp om ni
    skrev ner det ni sa och gav mig det.

  242. Det skulle vara
    till stor hjälp för mig.

  243. Trakasserier och könsdiskriminering-

  244. -är inte bara ett brittiskt problem.

  245. Problemet finns över hela Europa.

  246. Det här sker i USA och Australien.

  247. Samma sak sker förmodligen i Sverige.

  248. I Sverige befinner ni er i en unik
    position.

  249. Ni startar ett nytt
    jämställdhetsprogram-

  250. -och ni gör det på rätt sätt:
    med en konferens och en rapport.

  251. Ni kan se framåt
    och se andras misstag.

  252. Ni kan bli föregångare.

  253. Det här landet,
    som är känt för sin jämställdhet-

  254. -kan stoppa könsdiskrimineringen
    inom brandkåren.

  255. Men att säga att ni
    inte är sexistiska räcker inte.

  256. Ni måste vara antisexistiska.

  257. Ni måste protestera, vara aktiva och
    stoppa de ständiga trakasserierna.

  258. Cheferna, politikerna, de
    jämställdhetsansvariga, strategerna-

  259. -och brandmännen måste veta
    att de måste hindra trakasserier-

  260. -varje gång de hör och ser något.

  261. Som sagt: Trakasserierna inom
    brandkåren är oftast diskreta.

  262. Det är bara ett evigt nötande.

  263. Det pågår ständigt
    och bryter ner kvinnan.

  264. Jämställdhetsplanen...

  265. Vi och ni kommer att se
    att brandkåren upphöjer jämställdhet.

  266. Sedan kommer ett "men".

  267. Var försiktiga
    så att den här ojämlikheten-

  268. -och de här trakasserierna
    mot kvinnor inte ignoreras.

  269. Se till att kvinnor inte osynliggörs.

  270. Jämställdhet är ett av de områden
    där folk vill se det de vill se.

  271. De kommer att låtsas: "Inte
    på vår station. Inte inom vår kår."

  272. "Inte i vårt land."

  273. Det är svårt för chefer att inse att
    en disciplinerad, uniformerad kår-

  274. -inte alltid står
    under deras kontroll.

  275. Kom ihåg:
    Vi uppmuntrar det som vi tillåter.

  276. Protestera mot könsdiskrimineringen
    och synliggör den.

  277. Placera den i förgrunden.
    Försök inte dölja problemen.

  278. Ta fram dem.
    Tala öppet om dem. Ta itu med dem.

  279. Så hur river vi de väggar och tak
    som utestänger kvinnor?

  280. Folk lägger skulden på kulturen,
    men förstår chefer vad kulturen är?

  281. Inser ni att det finns
    åtminstone två kulturer?

  282. Jag ska nu delge er några saker
    som Fitting In har upptäckt.

  283. Vår undersökning tyder på-

  284. -att brandmän har tre grundläggande
    värderingar och behov.

  285. Det finns ett behov
    att skydda allmänheten.

  286. De ser det
    som sin främsta arbetsuppgift.

  287. De behöver bli ett team.

  288. De behöver vara sammansvetsade
    och arbeta nära inpå varandra.

  289. De behöver lita på varandra.

  290. De behöver skydda sitt eget team.
    Gruppsammanhållning är viktigt.

  291. De måste skydda sin image-

  292. -och sin maskulina identitet
    som brandmän.

  293. Politiska,
    moraliska och ekonomiska hänsyn-

  294. -är kanske inte alltid
    det brandmän prioriterar allra mest.

  295. De kanske framför allt föredrar
    att skydda sin image.

  296. Så vad har brandmannen för image?

  297. På den viktorianska tiden målade
    en berömd konstnär den här tavlan.

  298. Vad visar den, då? Här är en brandman
    med ett barn under armen-

  299. -och ett på ryggen.

  300. Här är kvinnan på marken. Hon
    tackar honom för vad han har gjort.

  301. Så ser bilden av brandmännen ut.

  302. Här är annan bild av brandmän.

  303. Det här är vid World Trade Center.

  304. De höjer den amerikanska flaggan
    mot all ondska som hotar landet-

  305. -där så många brandmän
    osjälviskt gav sina liv.

  306. Det finns en tredje bild av brandmän.

  307. Det här är den väldigt sexualiserade
    och falliska bilden av brandmannen.

  308. Den återges på kalendrar
    och affischer över hela världen.

  309. Så hur
    är brandförsvaret strukturerat?

  310. Det verkställs genom en formell,
    organisatorisk kultur-

  311. -på det sätt som cheferna vill
    att jobbet ska göras på.

  312. Det verkställs också
    genom en informell yrkeskultur-

  313. -då brandmännen säger:
    "Så här gör vi på det här stället."

  314. Brandmän kommer att agera
    för att hjälpa andra människor.

  315. Att agera för att hjälpa andra
    som har ropat efter hjälp-

  316. -får brandmän att tycka
    att de är speciella människor:

  317. Speciella män.

  318. Samtidigt
    kommer brandmän alltid att säga...

  319. ..."Jag gör bara mitt jobb."

  320. Jag menar att en stor del
    av den här blygsamheten är falsk.

  321. Hur tänker brandmän, då?

  322. De organiserar sin arbetsmiljö
    och sina arbetsuppgifter-

  323. -utifrån hur de tycker
    att arbetet borde skötas.

  324. De konstruerar en image
    och en identitet utifrån arbetet.

  325. Allmänheten känner igen den bilden
    och hyllar den också.

  326. De gör hjältar av brandmännen.

  327. De hjälpte till att skapa
    brandmännens hjältestatus.

  328. Inget som jag säger här...
    Jag har varit både brandman-

  329. -och akademiker.

  330. Inget jag säger här tar ifrån
    brandmännen deras heroiska insatser.

  331. De är beredda att riskera sina liv
    för att rädda andra.

  332. Men brandmän börjar ibland
    se sig själva som speciella män.

  333. Förändring - som den här konferensen
    handlar om-

  334. -är därför ett hot mot dessa män.

  335. Att anställa kvinnor
    eller andra minoriteter-

  336. -inom den övervägande vita, manliga,
    heterosexuella brandkåren-

  337. -förblir ett hot mot traditionella
    arbetsmönster och identitet.

  338. Det här traditionella mönstret
    har funnits i hundratals år.

  339. Det är vad ni hotar när ni genomför
    förändringar inom brandkåren.

  340. Oavsett om det rör sig om
    jämställdhet eller nedskärningar-

  341. -så är det ett hot mot den bild
    som de har av sig själva-

  342. -och mot det sätt som de tycker
    att arbetet ska utföras på.

  343. Den informella kulturen, som det
    mesta av vårt arbete handlar om-

  344. -är genomgripande.

  345. Brandförsvar är ett yrke
    som kräver extrem händighet.

  346. Färdigheter och traditioner förs
    vidare från en generation till nästa.

  347. Praktiska färdigheter.

  348. Färdigheter som man bara kan lära sig
    av andra brandmän.

  349. Så när brandmännen lär sig
    att sköta arbetet-

  350. -måste de vara lite undergivna.

  351. Om de inte passar ihop med personen
    som lär dem att sköta sina jobb-

  352. -får de inte de färdigheter
    som de behöver för att bli brandmän.

  353. Varje generation av brandmän
    för det här vidare:

  354. "Så här gör vi på det här stället."

  355. "Så här bekämpar vi en eld.
    Så här räddar vi folk ur bilar."

  356. "Så här räddar vi folk ur floden."

  357. "Så här behandlar vi människor
    som vi inte vill ha inom kåren."

  358. Det finns en del positivt
    med det här.

  359. Det är bra för lagarbetet.

  360. Om man inte kan lita på sin kollega-

  361. -kan man inte göra ett bra jobb.

  362. Det lär nya brandmän
    att utföra arbetet.

  363. Det upprätthåller traditioner.

  364. Det ger brandmännen
    en känsla av tillhörighet.

  365. Det ger dem självförtroende,
    självkänsla och självbelåtenhet.

  366. Det här är positiva saker.

  367. Men den informella kulturen
    för också med sig negativa saker.

  368. Jag lånade det här uttrycket
    från en av era chefer:

  369. "Brandmän kommer inte
    till jobbet bara för att jobba."

  370. "De skapar också en maskulin
    identitet och image på jobbet."

  371. "De kommer att försvara den."

  372. "De kommer att skydda den,
    och de kommer att bevisa den."

  373. Brandmän får sin hjältestatus
    och sin maskulina identitet-

  374. -genom att bevisa att bilden stämmer.

  375. För det första bevisar de det
    för allmänheten-

  376. -genom att utföra jobbet offentligt.

  377. För det andra bevisar de det
    för sina kollegor.

  378. För det tredje bevisar de det
    för sig själva.

  379. De utmanar sig själva för att bevisa
    sin skicklighet som brandmän.

  380. De gör det här genom att släppa in
    människor som är som de själva-

  381. -i sin kultur.

  382. Om någon inte är som de-

  383. -kommer brandmännen att stöta bort
    den personen.

  384. Så det finns många giftiga agendor-

  385. -för att hålla bilden vid liv.

  386. Dessa har överhuvudtaget inget
    med brandförsvar att göra.

  387. Det handlar om
    att bevara gruppsolidariteten.

  388. Brandstationer med enbart
    manlig personal är i majoritet.

  389. Där utvecklas en atmosfär
    där manlig konversation är normen.

  390. De pratat om fotboll.
    De pratar om att dricka.

  391. De pratar om sex.

  392. Det gör de öppet
    inom den egna gruppen.

  393. När man placerar någon i den gruppen
    som kanske inte dricker-

  394. -som inte vill prata om sex eller
    som inte är intresserad av fotboll-

  395. -så hamnar den personen utanför.

  396. När brandmäns negativa beteende-

  397. -tar sig i uttryck i humor,
    skämt och pornografi-

  398. -är det svårt för någon som ses som
    annorlunda att passa in i den miljön.

  399. Brandmännen säger:
    "Varför ska vi ändra på oss?"

  400. "Så här har det varit i 200 år."

  401. Det här utvecklas till något
    som kallas "grupptänkande".

  402. Det uppstår en situation där en
    person agerar och de andra följer.

  403. Det handlar om att få stopp på det.

  404. Om en person kränker en kvinna
    kanske de andra inte är sexistiska-

  405. -men de är inte antisexistiska.
    De hindrar inte den personen.

  406. Det vore så lätt att göra.

  407. Så hur ser planen ut? Den är både
    transaktionell och transformell.

  408. Den är långsiktig och kortsiktig.

  409. Först måste man erkänna problemet.

  410. Det här handlar inte bara om
    att anställa en grupp kvinnor.

  411. Problemet är
    att när ni anställer kvinnor-

  412. -utmanar ni den manliga kulturen.

  413. "Så här gör vi på det här stället."

  414. Så ni kan ha era planer.
    Era chefer kan vara engagerade.

  415. Här är ett exempel:

  416. Ni kan ha en struktur som möjliggör
    jämställdhet inom kåren-

  417. -och förvänta er att den följs.

  418. Men kom ihåg det här:
    Brandmän vill bekämpa bränder.

  419. De har en plan
    för hur de ska gå tillväga.

  420. De kommer att följa kårens plan
    för att släcka elden.

  421. Det gör de gärna.

  422. När man pratar om lika villkor
    vill brandmannen inte veta något.

  423. Ni har er plan,
    men de följer den inte nödvändigtvis.

  424. Därför blir ert uppdrag inte utfört.

  425. Ni måste tala om för folk
    att ni menar det här.

  426. Ni måste inse att ni inte alltid
    kontrollerar kåren i vissa områden.

  427. Ni måste inse att det
    som ni inte utmanar stödjer ni.

  428. Ni måste vara...

  429. ...antisexistiska.

  430. Lär er brandkår att visa kvinnor
    att de hör hemma där.

  431. Ge dem en uniform som passar.
    Uniformen är deras verktyg-

  432. -men handskarna passar inte
    och byxbenen är för långa.

  433. Hängslena sitter över bröstvårtorna.
    Jackan passar inte.

  434. Skorna passar inte.

  435. Därför ser kvinnorna klumpiga ut.

  436. Ge kvinnorna utrymmen.
    En brandstation är en manlig plats.

  437. En kvinna vill inte duscha
    i en öppen dusch-

  438. -när en man är i rummet bredvid.

  439. De vill inte gå på toaletten
    när en man är på toaletten bredvid.

  440. De vill ha avskildhet.
    De behöver utrymmen.

  441. Gör en plan för
    hur ni ska hantera trakasserierna.

  442. Trakasserier kommer att förekomma.

  443. Ni måste ge ett tydligt budskap
    om att ni kommer att arbeta aktivt-

  444. -och att ni kommer att ha en metod
    för att hantera incidenter.

  445. Ni måste gå varsamt fram
    och vara försiktiga.

  446. Om straffet för trakasserier
    blir för hårt-

  447. -kommer kvinnorna inte att tala.

  448. Om ni hotar de trakasserande
    brandmännens jobb-

  449. -tyder bevisen på att kvinnor inte
    kommer att lämna in något klagomål-

  450. -på grund av en falsk känsla
    av lojalitet till gruppen som mobbar.

  451. Få era brandmän
    att sluta med ständiga trakasserier.

  452. I synnerhet menar vi att om ni
    sprider resurserna över hela kåren-

  453. -kommer det inte att fungera.

  454. Placera era kvinnliga aspiranter-

  455. -och de aspiranter som kan uppfattas
    som annorlunda av arbetsstyrkan-

  456. -på en plats där de är trygga.

  457. Samla era resurser på en station
    eller inom ett område i början.

  458. Tillhandahåll positiva förebilder.

  459. Kontrollera er nya brandkår.

  460. Gör inte som i Storbritannien
    där de spred ut alla kvinnor.

  461. Det var som att placera guldfiskar
    i akvarier med barracudor.

  462. Att lämna kvinnor ensamma gör dem
    sårbara av de orsaker vi har nämnt.

  463. Tillhandahåll positiva förebilder.

  464. Placera kvinnor tillsammans.

  465. Undersök vad som händer.

  466. Folk kommer att protestera mot det,
    men gör det ändå.

  467. Annars kommer ni inte att veta
    vad som pågår på den stationen.

  468. Upplös gradvis den giftiga sidan
    av brandmännens maskulina kultur.

  469. Ge kvinnor fysiskt
    och psykiskt utrymme-

  470. -så att de kan existera som kvinnor.

  471. Få bukt med de attityder som har
    skapats för att förödmjuka kvinnor.

  472. Avmystifiera ert mångfaldsarbete.

  473. Utmana brandmännens rädsla.

  474. Förklara och motivera
    era rekryteringsnormer.

  475. Var uppmärksamma. Framgång kan
    skapa en motreaktion från männen.

  476. Man kommer att hitta på historier
    och sprida rykten om kvinnorna.

  477. Män hävdar alltid-

  478. -att när kvinnor uppmuntras
    att gå med i kåren sänks standarden.

  479. Det gör den verkligen inte.

  480. När ni inleder det här initiativet-

  481. -får ni möjligheten att vara de
    ledare som ni hävdar att ni är.

  482. Få era män med er.

  483. Låt männen inse
    att de är en del av processen.

  484. Få inte männen att känna att det här
    är något som görs mot dem.

  485. Presentera era kvinnliga
    brandsoldater för deras kollegor-

  486. -så tidigt som möjligt.

  487. Manskapet ska inte vara nedlåtande
    utan stötta och hjälpa de kvinnor-

  488. -som ska arbeta med dem.

  489. Mest av allt: Ta ansvar för det
    som ni är på väg att göra.

  490. Så många brittiska kvinnor har fått
    sina liv förstörda av brandmän.

  491. Så många kvinnor.

  492. Arbeta med prestandahantering.

  493. Övervaka arbetet.

  494. Håll cheferna ansvariga.

  495. Håll brandmännen ansvariga.
    Genomför konsekvensanalyser:

  496. Vad händer om en kvinna placeras
    på en brandstation?

  497. Har hon rätt toalett
    och rätt uniform?

  498. Kommer männen att hacka på henne?

  499. Granska vad som händer.

  500. Fitting In, Sarah och jag...

  501. ...skulle vilja säga att vår
    presentation är bestyrkt.

  502. Vi är här för att dela med oss
    av vår erfarenhet.

  503. Vi är här i dag...

  504. ...och i morgon.

  505. Så om ni vill komma och prata med oss
    får ni gärna göra det.

  506. Vi är här för att dela med oss.

  507. Vi kommer också att vara här
    i framtiden.

  508. Sverige ligger inte så långt
    från Storbritannien.

  509. Tack så mycket.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Att passa in

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vilka mekanismer ligger bakom det motstånd mot kvinnor som finns inom räddningstjänsten? Vad kan vi göra åt det? Vad upplever den som inte passar in i kulturen? Dave Bagient och Sarah O´Connor, konsulter från företagen Fitting-in, föreläser om erfarenheter från arbetet med jämställdhet i England.

Ämnen:
Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Genusfrågor, Jämställdhet, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Storbritannien
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Brand 2010 - Mångfald

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brand 2010 - Mångfald

Är polisen ett gott exempel?

Polisen har arbetat länge med mångfalds- och jämställdhetsfrågor, men har detta lett till att polisen idag klarar sitt uppdrag bättre, och i så fall hur? Eva Årestad Radner, länspolismästare i Skåne, redogör för mångfaldsarbetet inom polisen.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brand 2010 - Mångfald

Lika rättigheter och möjligheter

Om ett modernt diskrimineringsarbete: Diskrimineringsombudsmannen Katri Linna talar om att öka antalet kvinnor inom räddningstjänsten, och vinsterna med det. Från Brand 2010, arrangerat av Brandskyddsföreningen.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brand 2010 - Mångfald

Att passa in

Vilka mekanismer ligger bakom det motstånd mot kvinnor som finns inom räddningstjänsten? Vad kan vi göra åt det? Vad upplever den som inte passar in? Dave Bagient och Sarah O´Connor, konsulter från företagen Fitting-in, föreläser om erfarenheter från arbetet med jämställdhet i England. Från Brand 2010 arrangerat av Brandskyddsföreningen.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brand 2010 - Mångfald

Varför har andra lyckats?

Representanter från polismyndigheten i Skåne berättar om sitt arbete att främja mångfald. Jeanette Larsson, kriminalinspektör i Malmö, berättar om sina egna erfarenheter av att vara homosexuell och polis i Malmö för 20 år sedan. Från Brand 2010 arrangerat av Brandskyddsföreningen.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brand 2010 - Mångfald

Bygg broar

Mostafa Schurmann är uppvuxen i Rosengård i Malmö och har arbetat som närpolis i Husby i Stockholm. Han berättar personligt om sina erfarenheter och om arbetet mot ungdomsbrottslighet i ett mångkulturellt samhälle. Från Brand 2010, arrangerat av Brandskyddsföreningen.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & värdegrund

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Kvinnors makt i världshistorien

Separation

Amanda Foreman reser i Vietnam, Kina och Japan och undersöker värderingar och ideal inom konfucianismen och buddhismen. Hon tar upp maktförhållandet mellan kvinnor och män i olika samhällssystem och berättar om förhållandet mellan Yin och Yang. Det handlar om patriarkat, förtryck och underordning men också om kvinnliga ledare, banbrytande poesi och kvinnliga rebeller. Foreman berättar om systrarna Trung, som revolterade mot traditionella könsroller och kejsarinnan Wu Zetian, skapare av ett styrelseskick som grundas på individers kunskap och meriter.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Vem är rasist?

De senaste åren har flera debatter om påstådd rasism blossat upp. Men vad menas egentligen med rasism? Det finns olika svar på frågan och i programmet sätter forskare och aktivister begreppet i en historisk kontext och resonerar kring dagens definition.