Titta

UR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

UR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Om UR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Seminarier inspelade under Bok och Bibliotek 2010. 22-26 september 2010.

Till första programmet

UR Samtiden - Bok och bibliotek 2010 : Solnedgångar och svältkatastrofer är braDela
  1. Binyavanga, välkommen!

  2. Binyavanga Wainaina från Kenya.
    - Välkommen upp på scenen.

  3. Det är en ära att sitta här med dig.
    Vi talades vid för några år sen.

  4. Då kunde du inte komma till Sverige,
    men nu är du här. Tack.

  5. Seminariets inledning...
    Jag berättade var ni är födda.

  6. Men många av er
    arbetar i andra delar av världen.

  7. Kopano är kvar i Sydafrika.
    - Men ni två bor i USA.

  8. Du har bott i USA
    och även i Storbritannien.

  9. Ni står med ena foten i Afrika
    och den andra i resten av världen.

  10. Vi utgår från ett stycke
    från din text, en satirisk text-

  11. -"How to Write about Africa",
    som publicerades 2005 i Granta.

  12. Titeln på vårt seminarium är ett tips
    om hur man ska skriva om Afrika:

  13. "Solnedgångar och svältkatastrofer
    är bra." Det är en bra början.

  14. Binyavanga,
    när du skrev den här texten...

  15. Hur kände du då? Var du arg
    eller ville du leka med orden?

  16. Hur kände du? Du har mikrofonen där.

  17. Det var en väldigt specifik text.

  18. Jag utgick från ett mejl
    som jag hade skrivit till Granta.

  19. Jag hade precis
    fått ett bokkontrakt med Granta.

  20. Jag satt på ett tåg
    och läste deras första Afrika-nummer.

  21. Jag läste på tåget. Jag och Helon
    var vid University of East Anglia.

  22. Det var ett hemskt nummer. Det
    handlade mest om skelett i Rwanda.

  23. Det var inga afrikanska författare.

  24. Tydligen hade vi inte så mycket
    att säga om oss själva 1994.

  25. Inte på engelska. Jag blev så arg
    att jag skrev ett långt mejl-

  26. -med en recension av numret
    till Grantas redaktör.

  27. Han sa: "Jag gav inte ut det numret."
    När de gav ut ett nytt nummer-

  28. -så skrev jag en essä
    utifrån det här mejlet.

  29. -Så kom den till.
    -Texten har fått uppmärksamhet.

  30. Både i Afrika och internationellt.

  31. Kan ni ta upp era mikrofoner
    och ge mig ett kort svar?

  32. En möjlighet som vi har
    under de närmaste dagarna-

  33. -är att få ett bredare perspektiv
    på Afrikas nutida författare-

  34. -och berättandet som ni representerar
    och som ni har belönats för.

  35. Vad möts ni av för motstånd
    när ni vill berätta en historia-

  36. -eller när ni
    vill berätta om en människas liv?

  37. Vad möts ni då av?
    Mediernas bild av Afrika?

  38. -Vad säger du, Alain?
    -Tack så mycket.

  39. När jag ska skriva en bok
    tänker jag inte på media.

  40. Jag kommer från vad vi brukar kalla
    en muntlig tradition.

  41. Min mamma
    var också historieberättare.

  42. Jag försöker undvika
    exotisk litteratur.

  43. Det är farligt
    för en afrikansk författare-

  44. -att skriva för
    att göra de europeiska läsarna nöjda.

  45. Om man vill skriva nåt som har sina
    rötter i ens land eller kontinent-

  46. -så måste det komma från hjärtat.

  47. Varje gång jag skriver nåt
    frågar jag mig själv:

  48. "Kommer jag att spela ett spel nu?"

  49. "Skriver jag nåt som
    är djupt rotat i min egen kultur?"

  50. Som Binyavanga skrev
    finns det många fördomar-

  51. -om afrikansk kultur.
    Folk har sett oss på ett visst sätt.

  52. Det är viktigt för oss
    att ha vårt eget tankesätt.

  53. Vi hade inte möjligheten
    att prata om...

  54. -Gav Binyavanga dig en tankeställare?
    -Vi tillhör samma generation.

  55. Problemen som han stöter på
    stöter jag också på.

  56. Det kändes
    som om han skrev om mig och mitt liv.

  57. I Frankrike...
    Jag skrev ju på franska förut.

  58. Så läser fransmännen mina böcker.

  59. Ibland sa de: "Din bok var rolig,
    jag kunde inte sluta skratta."

  60. Jag sa: "Jag skrev inte boken
    bara för att få folk att skratta."

  61. Jag skrev boken för
    att jag kände mig glad eller ledsen.

  62. Men...

  63. Att behandla en afrikansk författare
    som nån som försöker-

  64. -få folk att skratta...
    Det är en ny exotisk litteratur.

  65. Dina böcker lockar till skratt,
    men de är samtidigt allvarliga.

  66. Det är bra om läsarna skrattar.

  67. Det finns roliga bitar,
    men frågorna är allvarliga.

  68. Kopano,
    det är samma sak med det du skriver.

  69. Känner du att du måste
    representera... Jag tar upp det igen.

  70. När nån stoppar dig i ett fack
    och du måste representera-

  71. -den unga afrikanska författaren...
    Hur hanterar du det-

  72. -om du får den känslan
    från Europa och väst?

  73. Jag blev lättad när Binyavanga kom,
    för han kan besvara de här frågorna.

  74. Jag har fått frågor om artikeln,
    men jag skrev den inte.

  75. Nu blev jag lättad.
    Jag var nio år 1994.

  76. -Jag kommer från en annan tid.
    -1994 blev Mandela president.

  77. Min upplevelse skiljer sig från er.
    Jag känner mig lyckligt lottad-

  78. -att ni har skrivit såna artiklar.
    Det har gjort det lättare för oss.

  79. Mina böcker har inte
    blivit så stora i Europa-

  80. -utan mest i södra Afrika. Jag bor
    där och blir läst av sydafrikaner.

  81. Jag har inte haft samma upplevelse.
    Jag tror...

  82. För mig spelar det ingen roll
    vad Europa tycker-

  83. -utan det viktiga är hur vi ser
    oss själva. Vart vi är på väg-

  84. -och hur vi
    tänker förändra vårt land.

  85. Jag kommer från en helt annan tid
    när det gäller skrivandet-

  86. -jämfört med dem före mig.

  87. Vi ska prata mer om ditt författande.
    Jag tycker...

  88. Ni representerar kanske
    den afrikanska medelklassen.

  89. Innan vi går in på det
    vill jag fråga dig...

  90. När folk pratar om Afrika
    som en kontinent-

  91. -och inte som 54 nationer med 2 000
    olika språk, många olika kulturer-

  92. -och olika historia... Hur känns det?
    Måste man reagera på det?

  93. Det är nåt som man är van vid att se.

  94. Man måste inte
    svara på det varje gång man ser det-

  95. -bara för att det finns där.

  96. Man skriver inte heller
    för att lära européerna om Afrika.

  97. Man skriver om sånt som man kan.
    För att ge ett exempel...

  98. En gång blev jag inbjuden
    till Tyskland för att prata om Lagos.

  99. Det var på en bokmässa.
    Den tyska publiken satt där.

  100. Jag pratade om
    den positiva sidan av Lagos.

  101. Jag pratade om företagsamheten.
    Filmindustrin växer.

  102. Publiken var otålig. En man sa
    att han ville höra om brottsligheten-

  103. -och om fattigdomen.
    Det var den bilden han hade av Lagos.

  104. Han väntade sig inte nåt positivt.

  105. Men det finns positiva saker
    och företagsamma människor där.

  106. Det skriver jag om, inte för att lära
    Europa, utan för att det är sant.

  107. När du tänker på ditt skrivande,
    Binyavanga-

  108. -och publiken som du vill nå...

  109. Som jag sa tillhör ni
    kanske medelklassen eller eliten.

  110. Bokbranschen är stor i södra Afrika,
    men inte i resten av kontinenten.

  111. Hur ser du på läsarna? Hur kan man
    locka till sig fler läsare-

  112. -från hela Afrika?

  113. Jag... Det var en stor fråga.

  114. Jag föredrar att se det som att de
    flesta som jag känner som skriver-

  115. -tillhör generationen
    som gick i skola.

  116. Frågan om medelklass är svår.
    Jag gick på internatskola.

  117. Det var en elitskola.

  118. Där gick folk som aldrig
    hade sett rinnande vatten tidigare.

  119. Andra körde dit i Mercedes.
    Antagningen byggde på meriter.

  120. Folk kom dit från hela Kenya. Så...

  121. Afrikanska texter uppvisar
    en bred variation av upplevelser.

  122. Många som växte upp fattigt skriver,
    och många rika skriver inte.

  123. Ingen afrikansk litteratur
    som jag känner till-

  124. -uttrycker medelklassens åsikter
    om medelklasslivet.

  125. Vad gäller
    att få en större läsarskara...

  126. Under 20 år fanns det
    ingen bra distribution av böcker.

  127. Det fanns en utgångspunkt.

  128. Men det finns dynamiska krafter,
    och oberoende förlag har startats-

  129. -i Lagos, Kapstaden, Nairobi
    och i Kampala.

  130. Det finns författargrupper.

  131. Du har varit initiativtagare
    till den sortens publicering.

  132. -Grupperna publicerar noveller.
    -Jag känner att...

  133. Det riktiga uppsvinget
    för nya produktioner-

  134. -kom mellan 1998 och 2010.
    Då började många unga skriva.

  135. I Kenya kunde man se
    att det växte stort-

  136. -på grund av att det fanns
    fler läsare. Det är ingen marknad-

  137. -men nu kan man nå läsarna-

  138. -utan förläggare och stora förlag,
    och det har gjort stor skillnad.

  139. Även tack vare de digitala medierna.
    Barnen som går i grundskolan nu-

  140. -som kommer att konsumera text
    via en digital apparat-

  141. -kommer att ha ett större utbud.

  142. Jag har blivit förespråkare för
    de digitala medierna.

  143. Vi behöver inte förändra vanor,
    vi kan bara köra på.

  144. Vilken fantastisk idé, men på många
    ställen i Afrika finns ingen el.

  145. Hur...?
    Många av historierna som du skriver-

  146. -visar på behovet av förändring
    och behovet av politisk förändring.

  147. Det finns nio miljoner mobiler.
    Om man använder en applikation-

  148. -till mobiler så kan man publicera
    den vägen. Folk läser redan så.

  149. Om det inte fungerar så bra
    att använda datorn...

  150. Telefonen har kringgått
    de hinder som fanns.

  151. Det löser inte problemet, men
    vi måste bygga upp en kritisk massa.

  152. Jag kan ju inte
    gå och ordna elektricitet.

  153. Vad tycker du? Är det rätt väg?
    Med tanke på det du skriver om-

  154. -och behovet av förändring
    i många delar av Afrika.

  155. Skulle du då
    utgöra en fara för makthavarna?

  156. Varför inte? Vi vill bara bli lästa.

  157. När man skriver hoppas man
    att nån ska relatera till en själv-

  158. -och det man skriver,
    via mobilen, tv:n eller en tidning.

  159. Vi vill bara bli lästa. Ju fler vägar
    det finns, desto bättre.

  160. Ja...

  161. Men det skrivna ordet kan också
    skaka om maktstrukturen.

  162. I Sydafrika pratar man om att införa
    strängare lagar för pressen.

  163. Historierna som du berättar-

  164. -handlar om behovet av förändring.

  165. Det är sånt
    som vi ser i korta nyhetsnotiser-

  166. -men du berättar om
    ett större behov av förändring.

  167. Vad tycker du, Helon?
    Dina böcker är ju väldigt politiska.

  168. Jag tänker inte så mycket på det.
    Om man skulle göra det-

  169. -så skulle man...
    Då skulle man censurera sig själv.

  170. Det vill jag inte göra.
    Orden får komma som de kommer.

  171. Man skriver inte av rädsla.
    Man skriver om sånt man vill berätta.

  172. Jag var i Nigeria
    på 1990-talet, under diktaturen.

  173. Författare kommer alltid att skriva,
    oavsett vem som sitter vid makten.

  174. De anpassar sig efter...

  175. På den tiden skrev jag mest dikter,
    inte romaner eller noveller.

  176. Dikter är mer...
    Det är som att skriva i kod.

  177. Du vet... Man kan vara mer hemlig-

  178. -och skriva saker om personer utan
    att de förstår precis vad som sägs.

  179. Författare kan vara
    mer hemlighetsfulla och byta teknik.

  180. -Så gör folk.
    -Det är ännu en stereotyp.

  181. Folk blir besvikna om ens bok inte
    är farlig eller förbjuden.

  182. Om boken inte blir förbjuden är man
    ingen riktig afrikansk författare.

  183. Afrikanska författare skriver om allt
    möjligt. Skriv om skor eller kärlek.

  184. Det är inget att skämmas för.
    Det lockar inte just oss, men...

  185. Man ska inte bli besviken för att
    en afrikansk bok inte skakar makten.

  186. Man ska skriva nåt som relaterar till
    ens egen situation.

  187. -Alla böcker kan inte bli förbjudna.
    -Ja?

  188. Nåt man kan lägga till är att
    en afrikansk författare är speciell.

  189. Han har ett uppdrag,
    även om han inte tycker det själv.

  190. När en afrikan skriver... Jag såg det
    som att mina afrikanska läsare-

  191. -sa att jag måste vittna om
    hur vi har det-

  192. -och vad folk gör mot oss. Så...

  193. Ibland vill jag
    vara som en fransk författare.

  194. Han har inget uppdrag.
    Han kan skriva om att det regnar-

  195. -eller om hans döende hund.
    Han skriver till 200 personer-

  196. -om hans hund
    som står och viftar på svansen.

  197. När jag träffade
    afrikanska författare-

  198. -frågade de mig när jag skulle
    börja skriva om Afrika.

  199. Även om min bok handlar om Afrika
    så vill de ha namn.

  200. De vill att man pekar ut
    regeringen och presidenten.

  201. Vi har tur, för när man lever i en
    diktatur, som i Kongo-Brazzaville...

  202. Diktatorer läser aldrig böcker.
    "Det vill jag inte slösa tid på."

  203. De har en massa rådgivare-

  204. -som försöker stiga i graderna.

  205. De säger: "Herr president,
    Mabanckou skriver om ett piggsvin"-

  206. -"men det handlar om er."
    Då läser han boken.

  207. Sen får man inte komma tillbaka dit,
    och så vidare.

  208. Vi står inför en situation där vi
    vill uttrycka oss genom vår konst-

  209. -men samtidigt kan vi inte
    undvika det här uppdraget-

  210. -som vi tilldelas av Afrikas folk.

  211. Jag vill tillägga en sak. Det finns
    en fara i att skapa stereotyper-

  212. -till och med i litteraturen.
    Folk i Afrika skriver om andra saker.

  213. De skriver
    om kärlek...om sina hundar.

  214. Och folk köper det.

  215. Man får bara läsa
    det som finns tillgängligt.

  216. I väst vill man läsa om diktaturerna,
    därför stödjer de sånt.

  217. Men folk skriver om andra saker,
    på afrikanska språk.

  218. De skriver om allt möjligt.

  219. Det handlar inte om att afrikanska
    författare bara skriver om en sak.

  220. -Ja?
    -Jag känner likadant.

  221. Vi pratar om mänskliga rättigheter,
    politik och diktaturer-

  222. -censur, aids och sånt.

  223. De får pengar från
    den svenska regeringen, som bryr sig.

  224. Men när man
    tar bort en persons fantasi...

  225. Det är det värsta man kan göra.

  226. Jag anser
    att friheten att få fantisera-

  227. -och att tillåta folk
    att fantisera är viktigt.

  228. Pressen som unga afrikaner
    utsätts för i skolan-

  229. -att se förbi sånt
    och bara klara proven...

  230. I Kenya tar gåvogivarna över
    skolteatern och anger ett tema.

  231. "I år väljer vi det här, för ni
    är för dumma för att fantisera"-

  232. -"och hitta på nåt."
    Det finns en enorm press-

  233. -att man ska anpassa hela livet. Man
    läser om aids på mattelektionerna.

  234. Men människor vill ta egna beslut.
    Det finns en sida av oss-

  235. -och det finns även andra författare
    som tänker:

  236. "Jag vill prata om kärlek och sex.
    Jag vill skapa en fantasivärld"-

  237. -"och dela med mig av den." Det gör
    inte att man blir mindre engagerad-

  238. -eller mindre benägen
    att tala sanning.

  239. På sätt och vis är såna saker
    viktigare och mer brådskande.

  240. Men det passar inte in
    i ramen för det hon pratade om-

  241. -för vad man bör göra.
    Men det är lika viktigt.

  242. Finns det
    en motståndsrörelse mot det?

  243. Ett av ämnena här under bokmässan
    är "Afrika har ordet".

  244. Vi i den här delen av världen
    är avskärmade...

  245. Vi vet inte varför vi inte relaterar
    till historier på ett annat sätt-

  246. -från andra delar av världen.
    Vad ska vi göra för att öppna oss?

  247. Vad i våra huvuden
    måste vi göra oss av med?

  248. -För att öppna oss?
    -Jag...

  249. Jag har fullt upp med Nairobis folk.

  250. Den frågan
    måste svenskarna ta itu med själva.

  251. Sen tycker jag inte
    att det riktigt är på det sättet.

  252. Fiktion från vår kontinent
    har lästs i Europa länge.

  253. Variationen är enorm:

  254. Wole Soyinka, Chinua Achebe, Ama
    Ata Aidoo och Chimamanda Adichie.

  255. Det är bra och intressanta böcker
    som har lästs av många.

  256. Vi vill gärna
    att fler ska läsa de här böckerna.

  257. Och... Men det är frågor som...

  258. Det måste komma genom politiken
    och en reglering av medierna.

  259. När man beskriver kontinenten
    som en enhet-

  260. -som bara kan behandla tre ämnen,
    så upprätthåller man stereotypen.

  261. Tanken att medierna ska bevaka nåt
    på grund av medlidande...

  262. Då avhumaniserar man folk-

  263. -om man inte är nyanserad och
    medveten om kontext och variation.

  264. Sånt händer. Jag påverkas också
    av mediernas bevakning.

  265. Jag sitter i en del av Afrika och
    tänker: "De har det svårt i Afrika."

  266. Då blir det sant. Man ser Sudan
    genom samma medier som...

  267. Men vi delar gräns med Sudan. När
    man träffar en sudanes vill man säga:

  268. "Hur känner du om folkmordet?"
    Som om det är allt som...

  269. Kopano, dina böcker
    har blivit väl mottagna i Sydafrika.

  270. Den av dina böcker som jag
    har läst... Den handlar om...

  271. ...en ung och rik
    svart sydafrikansk tjej.

  272. Vid ett tillfälle
    träffar hon en annan ung svart tjej-

  273. -som kommer från
    en helt annan ekonomisk bakgrund.

  274. Hon vill bli vit, kan man säga.

  275. Varför tror du
    att den fick ett så fint mottagande?

  276. Vilka gränser korsade du,
    om du nu gjorde det?

  277. Jag vet inte varför,
    det är fortfarande ett mysterium.

  278. Det handlar om att skriva om
    det som är sant och oroande.

  279. Vi har nått en punkt
    i Sydafrika där...

  280. Unga letar efter en ny kamp.
    Förr bar man en Steve Biko-tröja-

  281. -och kunde allt om apartheid
    och alla slogans.

  282. Nu söker folk efter en ny identitet.

  283. Nu finns MTV, Justin Timberlake
    och västvärlden-

  284. -med sin engelska och fina bilar.

  285. Det möts de traditionellt uppfostrade
    ungdomarna från landet av.

  286. Vad händer, var passar man in
    och vad har man för identitet?

  287. Är man amerikan eller afrikan?
    Vad innebär det?

  288. Vad händer med våra språk
    när fler och fler pratar engelska?

  289. Jag ställde frågor som jag
    brottades med och sökte svar på.

  290. Det är svårt när folk förväntar sig
    att man ska ha svar-

  291. -för jag vet fortfarande inte.
    Men unga kan relatera till boken.

  292. De kände samma oro, och det
    var kanske därför de läste den.

  293. Det är intressant. Du korsar gränser
    och undersöker nya identiteter.

  294. Jag vill fråga, för jag anser
    att vi lever i en global värld.

  295. Många reser mellan olika områden. Vi
    har med oss vår kulturella bakgrund-

  296. -och vi har ett hem nånstans,
    men våra vänner finns överallt.

  297. Det gäller även
    folk som inte har det så gott ställt.

  298. Måste vi identifiera oss
    med en speciell grupp-

  299. -eller ska vi se på vår gemensamhet-

  300. -som en utmaning
    för våra framtida historier?

  301. Det kan vara ett ämne för...
    Vi ser...

  302. Om vi beskriver den andre
    som icke mänsklig eller annorlunda-

  303. -så skapar vi gränser.

  304. Man får inte förlora den man är
    eller skämmas för den man är.

  305. När man skäms för sitt arv, sitt
    lockiga hår, bruna ögon, mörka hud-

  306. -då är det ett problem. Är man säker
    i sin kultur och fri i tanken...

  307. Det kämpar vi med. Vi har fått höra
    att vi är underlägsna.

  308. Den man är, hur man sjunger,
    hur man klär sig, antalet fruar...

  309. Om det är ett problem kan man inte
    utvecklas. Då är man underlägsen.

  310. Om det inte räcker att vara afrikan,
    om man måste vara amerikansk-

  311. -och bära sin hatt på ett visst
    sätt... Om man strävar efter det-

  312. -så utvecklas man inte. Identitet är
    viktigt när man inte är självsäker.

  313. Annars spelar det ingen roll
    om man pratar engelska eller franska.

  314. -Men...
    -Vad tycker du, Helon?

  315. Världen är global. Vilka utmaningar
    ställs vi inför som människor-

  316. -och när det gäller
    framtidens historieberättande?

  317. Som författare är det intressant
    att se det från ett annat perspektiv.

  318. Det ger mig fler ämnen att skriva
    om och breddar mitt spektrum-

  319. -och ger mig fler val. Jag kan
    skriva om nigerianer utanför Nigeria.

  320. Jag kan skriva
    om utmaningarna de möter i väst.

  321. Afrikaners resor är ett tema
    som blir framtidens tema.

  322. Det blir intressant
    att analysera det och se-

  323. -hur de interagerar med andra
    människor och hur alla ser varandra.

  324. Det blir ett stort tema
    i den afrikanska litteraturen.

  325. Binyavanga, har du nån kommentar?

  326. Som författare blir det intressant
    att se...

  327. Nåt som jag har märkt med internet...
    Det kan vara bra eller dåligt.

  328. Förut åkte folk till USA i sex
    månader och bröt sen på amerikanska.

  329. När jag började resa, på 90-talet-

  330. -skrev man brev hem
    och ringde hem en gång i veckan.

  331. Då såg man
    hur folk växte och åldrades.

  332. Nu har alla kontakt med varandra
    via Facebook.

  333. Mina nevöer föddes i Sydafrika.
    De startade en släktforskningssida-

  334. -och hittade mina farföräldrars tolv
    barn som lämnade Uganda på 60-talet.

  335. De var spridda över hela världen.
    Alla kusiner har börjat träffas.

  336. De har återupptäckt sin identitet.
    Folk som har slutat tala sitt språk-

  337. -kan nu fortsätta tala sitt språk
    var de än är i världen.

  338. Det som händer nu är att man kan
    ta med sig sitt språk och sin kultur-

  339. -på ett dynamiskt sätt. Det är fint.

  340. Det är intressant att skriva om.

  341. Folk har antagit att globaliseringen
    utjämnar allt, men det är tvärtom.

  342. I skolan ville vi höra amerikansk
    musik. Nu är barnen uppkopplade jämt.

  343. -De vill bara höra kenyansk musik.
    -Kenyansk musik, ja.

  344. -Jag vet inte vad som hände.
    -Det är ett intressant perspektiv.

  345. Världen blir inte platt.
    Vi kan lära oss av varandra.

  346. -och delta i andra samhällen.
    Man kan vända på det.

  347. Du bodde länge i Sydafrika.

  348. Delvis när du skrev den här texten.
    Du skriver:

  349. "Avsluta med att Mandela säger
    nåt om regnbågar eller renässansen."

  350. "Bara för att du bryr dig."
    Många bryr sig av goda skäl.

  351. Men om man vänder på det...
    Om du skulle säga nåt liknande-

  352. -angående Europa eller USA...
    Om man tar det perspektivet...

  353. Vad skulle du då säga,
    som skulle göra en amerikan upprörd?

  354. -"Så här är amerikanerna."
    -Nej, jag...

  355. Jag vet varför jag bor i USA.

  356. Jag gillade frågan du ställde-

  357. -om vad det finns som man kan göra-

  358. -för att förstå Afrika
    och se Afrika på ett nytt sätt.

  359. Det viktiga mellan dig och mig,
    till exempel-

  360. -är att ditt land
    inte koloniserade mitt.

  361. Därför har vi ett annat förhållande.

  362. Jag bor i USA. USA koloniserade inte
    Kongo-Brazzaville.

  363. Ibland är det viktigt
    för en författare-

  364. -att stanna i sitt land,
    som min syster här har gjort-

  365. -eller att bo i ett land som inte
    koloniserade ens eget land.

  366. Då kan man se saker på avstånd.

  367. Då blir man fri i sitt skrivande.
    Du talade även om globaliseringen.

  368. Vi omdefinierar Afrika.

  369. Man kan inte förstå Afrika nu
    om man inte förstår-

  370. -hur diasporan fungerar-

  371. -och hur afrikansk kultur
    tar plats i världskulturen.

  372. Det är viktigt. Om jag ska säga nåt-

  373. -som kanske skulle chocka USA...
    Jag vet inte...

  374. Jag har
    ett problem med afroamerikaner.

  375. Vissa av dem
    ser fortfarande afrikaner-

  376. -som folket som sålde deras förfäder
    under slavtiden.

  377. Tror de inte att de vita kom dit,
    de stora männen?

  378. Det kanske fanns vissa hövdingar-

  379. -som tog emot pengar
    i utbyte mot människor.

  380. Såna frågor möts vi av
    hos afroamerikaner-

  381. -som anser
    att afrikanerna sålde deras förfäder-

  382. -till de vita.
    Vi måste lösa de här frågorna.

  383. Vi måste låta dem veta
    att om de vill-

  384. -så kan de läsa
    James Baldwin och Du Bois.

  385. Sen kan de ta ett djupt andetag.
    Världen förändras.

  386. Angående att vända på allt. Sydafrika
    är som en miniatyr av världen.

  387. Det är ingen hemlighet: Européerna
    vet att de inte kan dansa, va?

  388. Era fotbollslag skulle inte
    vara nånting utan afrikanska spelare.

  389. Jag larvar mig bara.
    Stereotyper finns hos alla.

  390. Man kan skratta åt det,
    men när vi skriver mer om oss själva-

  391. -och lär känna varandra bättre
    så blir problemet mindre och mindre.

  392. Jag försöker undvika sånt.
    Jag tycker att...

  393. Angående stereotyper... Det tar
    åratal att skapa en bild av ett folk.

  394. Västs bild av Afrika
    växte fram under hundratals år.

  395. Från reseberättelser
    till slaveriet och allt sånt.

  396. Då bildades en stereotyp.

  397. Det är inget som man kan
    säga om ett land med ett enda ord.

  398. Jag föredrar
    att se folk som individer.

  399. Det finns goda och onda
    både i USA och i Nigeria.

  400. -Så brukar jag svara.
    -Tack, nu förstår jag.

  401. Binyavanga...
    En av texterna som du har skrivit-

  402. -handlade om att komma hem.
    En faster från USA dök äntligen upp.

  403. Var det till en begravning
    eller en födelsedagsfest?

  404. Just det, man firade en bröllopsdag.

  405. Fastern, som hade varit borta länge,
    dök upp.

  406. Jag kunde relatera till texten,
    för det handlade om människor-

  407. -och hur det är att vara människa.

  408. Som du ser det... Det här var väldigt
    effektivt för att skapa debatt.

  409. Skulle du kunna göra samma sak
    omvänt, och hur skulle du göra då?

  410. Det skulle jag inte göra.
    Den här essän...

  411. När jag skrev den... Det tog en dag.

  412. Den fick mer uppmärksamhet
    än jag hade tänkt.

  413. Jag har velat avsluta debatten. Jag
    skrev del två där jag förnekade den.

  414. Jag ville bara säga det jag sa.
    Sen ska man gå vidare.

  415. Det handlar om uppmärksamhet.
    Medlidande vet jag inte vad det är.

  416. Ibland är det en handling eller
    en känsla. Men uppmärksamhet...

  417. Vad länder har för förhållanden
    och hur folk samarbetar-

  418. -handlar om att vara uppmärksam.
    Det är det finaste man kan göra.

  419. Uppmärksamma deras liv och arbete,
    utanför din egen bekvämlighetszon.

  420. Om det är nåt som har saknats-

  421. -så är det att uppmärksamma varandra
    och lyssna på varandra.

  422. Där sätter vi punkt.
    Vi är här för att lyssna.

  423. Vi är tacksamma för ert deltagande.
    Tack så mycket.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Solnedgångar och svältkatastrofer är bra

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

"Ett speciellt tips till dig: solnedgångar och svältkatastrofer är bra." Citatet är hämtat ur en satirisk text i den kenyanske författaren Binyavanga Wainainas How to write about Africa. Det Wainaina driver med är den generaliserade bilden av Afrika som den mörka, utblottade kontinenten och de magiska skrönornas dansande hemort. I ett samtal lett av Marika Griehsel, SVT:s korrespondent i Sydafrika, får vi höra några författarröster om afrikaners syn på den västerländska bilden av Afrika. Helon Habila från Nigeria, Kopano Matlwa från Sydafrika och Alain Mabanckou från Kongo-Brazzaville diskuterar och berättar om egna erfarenheter. Det blir ett samtal om förhållandet mellan Afrika och västvärlden, om litteratur och om svårigheten i att hitta sin identitet. Arrangör: Afrika 2010, Bokförlaget Tranan, Karavan, 10TAL, Svenska institutet och Weyler förlag.

Ämnen:
Geografi > Afrika, Geografi > Folk i andra länder
Ämnesord:
Afrika, Etnologi, Socialantropologi, Stereotyper
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Pedagogik när flera kulturer möts

Interkulturell pedagogik innebär stora utmaningar för de flesta länder på grund av såväl historiska som nya synsätt på social mångfald. Professor Jagdish S. Gundara vid Londons universitet behandlar några av de pedagogiska frågor som hänför sig till det sekulära och det heliga och som ställt skolor, lärare, studenter och samhällen inför stora utmaningar. Arrangör: Västra Götalandsregionen och Nätverket för interkulturell pedagogik.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Solnedgångar och svältkatastrofer är bra

Hur ser afrikaner på den generaliserade bilden av Afrika som finns i västvärlden? Författarna Helon Habila från Nigeria, Kopano Matlwa från Sydafrika och Alain Mabanckou från Kongo-Brazzaville diskuterar och berättar om sina egna erfarenheter.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

När byxor är ett brott

Lubna Ahmad al-Hussein greps av polisen i Khartoum 2009 för att hon gick klädd i byxor. Boken "40 piskrapp för ett par byxor" är ett personligt vittnesmål där hon skildrar ett Sudan som dignar under dubbel börda: sharialagarna och landets traditioner. Moderator: Dilsa Demirbag-Sten. Arrangör: Sekwa förlag.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Kultur, religion och kvinnors rättigheter

Ett seminarium med Fatmagül Berktay, turkisk forskare i statsvetenskap, aktivist för mänskliga rättigheter och mycket engagerad i kvinnofrågor. Fatmagül föreläser och samtalar därefter med Rasoul Nejadmehr. Arrangör: Västra Götalandsregionen, Nätverket för interkulturell pedagogik.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Vart går Afrika?

Journalisten Richard Dowden har efter tre decennier av resor i Afrika skrivit boken "Afrika - framtidens kontient". I ett samtal med SVT:s korrespondent Marika Griehsel berättar han varför den europeiska bilden av Afrika behöver nyanseras. Arrangör: Leopard förlag.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Läsplattor - så fungerar de

Vilka möjligheter kan läsplattor ge för elever med funktionsnedsättning? Sören Henriksen och Åke Runnman, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten ger praktisk vägledning kring valet av läsplattor. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Tala dig till ledarskap

Vi kan läsa oss till tusentals teorier om ledarskap, men till slut är det din förmåga att kommunicera med andra som avgör om du lyckas leda andra människor mot ett gemensamt mål. Föreläsaren Paul van der Vliet berättar hur man gör. Arrangör: Studentlitteratur.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Modigare vardag

När vi går till botten med stress, tvivel eller obeslutsamhet finner vi alltid en rädsla som spökar. Carl Lindeborg, föreläsare inom personlig utveckling och ledarskap, och Sofia Sivertsdotter, professionell coach, talar om rädsla och mod i vardagen. Arrangör: Liber.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Prata sex och manlighet i skolan

Hur ska man prata med killar om sex, kärlek, normer, relationer och respekt? Ett samtal mellan Alán Ali från Fryshusets projekt Elektra, Karolin Röcklinger, genusföretaget Amphi och författaren Inti Chavez Perez. Moderator: Anna Hellgren. Arrangör RFSU (Ottar).

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

2000 språk i Afrika

Hur och varför har olika språk vuxit fram i Afrika? Och hur skiljer det sig från framväxten av språk i Europa? Ett seminarium med Lars-Gunnar Andersson, professor i svenska, och Tore Janson, professor emeritus i afrikanska språk. Arrangör: Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg och Jonsereds herrgård/Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Dyslexi - förbannelse och möjlighet

Ulla Föhrer, leg. logoped och med. hedersdoktor, och Eva Magnusson, logoped och fil. dr, har djupintervjuat fyrtio personer med läs- och skrivsvårigheter. Vilka strategier har dessa använt för att klara skola, utbildning och arbete? Moderator: Elisabet Reslegård, ordförande i Läsrörelsen. Arrangör: Läsrörelsen, BTJ Förlag, Dyslexitorget och Allmänna arvsfonden.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Så blir du en bättre journalist

Journalisten Augustin Erba berättar om sin nyutkomna bok om journalistik: en rad knep och tankar om hur man blir en bättre och gladare journalist. Talang är irrelevant, menar Augustin Erba. Arrangör: Svenska Journalistförbundet.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Vårdens utmaning - att behärska kaos

De som arbetar inom vården måste lära sig kontrollera det kaos som är helt oundvikligt, säger Jonas Åberg, med många års erfarenhet av ämnet socialt arbete vid Linnéuniversitetet. Han menar att vården står inför ett paradigmskifte. Inspelat på Bokmässan i Göteborg i september 2010.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Samtala med tonåringar

Socionomen Mia Börjesson ger teoretiska och praktiska verktyg till alla som möter tonåringar i sin vardag, både professionellt och privat. Arrangör: Argument förlag.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Viktiga samtal med barn och ungdomar

Samtal mellan barn och vuxna, oavsett var dessa sker, är oändligt betydelsefulla. Petter Iwarsson, socialpedagog och föreläsare verksam inom Bris, talar om vikten av att vi vuxna möter barn i samtal om viktiga saker i deras liv. Arrangör: Bris.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & geografi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Kina om Kina - syntolkat

En ny generation

Kinas ungdomar arbetar och pluggar hårt för att ta över välståndet som föräldrarna byggt upp. Högskoleproven är så pressande att skolor erbjuder uppiggande intravenöst. 24-åriga Tian är från en fattig bergsby och har blivit en framgångsrik affärskvinna. Tians klassresa är en spegelbild av Kinas utveckling. Men de flesta som lämnat hembyn är lågavlönade migrantarbetare. Det är de som byggt det nya Kina.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet

Elvir - Navestads eldsjäl

När media rapporterar om bilbränder och pensionärer som inte vågar gå ut är det Elvirs kvarter de pratar om. För honom är Navestad utanför Norrköping hemma och han är trött på bilden av sin hemort. Även om den till viss del är sann. Redan som 10-åring bestämde sig Elvir för att vara med och förändra samhället - och Navestad.