Titta

UR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

UR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Om UR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Seminarier inspelade under Bok och Bibliotek 2010. 22-26 september 2010.

Till första programmet

UR Samtiden - Bok och bibliotek 2010 : Kultur, religion och kvinnors rättigheterDela
  1. Jag heter Rasoul Nejadmehr
    och jobbar som-

  2. -mångkulturkonsulent
    här i Västra Götaland.

  3. I mitt jobb försöker
    jag bland annat föra in-

  4. -ett slags inkluderande, ny syn
    på utbildning och kunskap-

  5. -och frågan om kvinnors rättigheter
    och sekularism-

  6. -modernitet och så vidare.

  7. Hur vi kan hantera konflikterna
    som uppstår-

  8. -mellan fundamentalism och demokrati
    eller universialism-

  9. -och kvinnors rättigheter,
    hur kan vi lösa dem?

  10. Det är den största uppgiften
    för dagens demokrati.

  11. Därför behöver
    de här frågorna diskuteras.

  12. För att göra det har vi bjudit in
    professor Fatmagül Berktay.

  13. Hon är professor i statsvetenskap-

  14. -och dekan vid statsvetenskapliga
    fakulteten i Istanbul-

  15. -och chef
    för kvinnoforskningscentret-

  16. -vid universitetet i Istanbul.

  17. Fatmagül har publicerats brett-

  18. -inom frågor om fundamentalismen-

  19. -och dess förhållande
    till kvinnors rättigheter.

  20. Det var så jag kom i kontakt
    med Fatmagül.

  21. Jag är mycket glad och stolt över
    att presentera henne här i dag.

  22. Scenen är din. Varsågod.

  23. Tack så mycket
    för den fina introduktionen-

  24. -och naturligtvis
    för att jag blev inbjuden hit-

  25. -och fick möjlighet att tala till er.

  26. Jag känner mig lyckligt lottad
    och hedrad för det.

  27. Som Rasoul sa är jag statsvetare,
    men...

  28. ...i flera år har jag nu
    varit aktivist-

  29. -inom mänskliga rättigheter
    för kvinnor också.

  30. I mitt land är jag känd
    som feministisk författare.

  31. Så vid sidan av-

  32. -mitt formella arbete
    inom politisk teori-

  33. -har jag också varit
    väldigt involverad i kvinnofrågor-

  34. -och feministisk teori.

  35. Vid universitetet i Istanbul finns
    ett kvinnoforskningscentrum.

  36. Det har varit i gång i nästan...
    nej, mer än tjugo år.

  37. Man kan ta magisterexamen
    i kvinnovetenskap där.

  38. Jag är stolt över
    att leda forskningscentret-

  39. -och jag har också föreläst där
    i feministisk teori under lång tid.

  40. I dagens föredrag
    tänkte jag fokusera-

  41. -på behovet av transformativ kunskap
    och utbildning-

  42. -som ett sätt att övervinna kognitiv
    och social uteslutning-

  43. -särskilt av kvinnor.

  44. Utbildning är förstås en av de
    viktigaste sociala institutionerna-

  45. -och spelar en viktig roll
    i förändringen av representationer-

  46. -i fråga om könsbaserad
    samhällsordning.

  47. Mycket av fokus inom ämnet
    kvinnor och utbildning-

  48. -för också med sig
    det allmänna antagandet-

  49. -att om vi utbildar kvinnor
    så ordnar sig allt.

  50. Saker och ting förbättras.
    Men det är förstås inte så enkelt.

  51. Jag önskar att det vore det,
    men tyvärr.

  52. Förhållandet mellan kön
    och utbildning är mycket komplext-

  53. -och ofta motsägande.

  54. Utbildning må vara ett effektivt sätt
    att stänga könsklyftan-

  55. -och ge kvinnor egenmakt,
    men å andra sidan måste vi minnas-

  56. -att utbildningssystem förstärker-

  57. -traditionella könsroller
    och underordningsmönster.

  58. För att fatta mig kort: De förstärker
    de givna könsordningarna.

  59. Nationalstaten,
    även om den är sekulär-

  60. -reducerar ofta
    behandlingen av könsfrågor-

  61. -till en fråga om utökad skolgång.

  62. Man undviker att förändra
    könspåverkat innehåll och kunskap.

  63. Och könskänslig lärarutbildning.

  64. Man satsar inte
    på könskänslig lärarutbildning.

  65. Vi måste komma ihåg att grund-
    läggande och påbyggnadsutbildning-

  66. -skapar den moderna statens
    politiska undersåtar.

  67. Medborgare och anställda.

  68. Men staten är inte neutral
    mot kvinnor.

  69. I den samtida världen
    är det till statens fördel-

  70. -att erkänna kvinnor som
    representanter för omvårdnad-

  71. -hellre än som fullfjädrade,
    självbestämmande medborgare.

  72. Rättigheter, mänskliga rättigheter,
    bestämmer... Ursäkta.

  73. Mänskliga rättigheter som erbjuds
    kvinnor behöver inte nödvändigtvis-

  74. -bestämma rådande definitioner
    av maskulinitet och femininitet.

  75. Tack.

  76. Nationalstaten kräver...

  77. ...eller nationalstatens riktlinjer
    reflekterar ibland-

  78. -men inte alltid kvinnors krav
    på välfärd-

  79. -på trygghet, men inte de
    i slutändan viktigare frågorna-

  80. -om självbestämmelse
    och omdefinitioner av könsstrukturer.

  81. Även om flickors formella skolgång
    i allmänhet förbättras-

  82. -framställer vanligtvis lärare
    som inte har utbildats i könsfrågor-

  83. -den traditionella synen på manliga
    och kvinnliga stereotyper.

  84. På så sätt kan nonformell utbildning,
    utanför formell, allmän skolgång-

  85. -vända sig till såväl vuxna kvinnor-

  86. -som har utelämnats
    från skolsystemet från början-

  87. -som flickor och yngre kvinnor inom
    det formella utbildningssystemet.

  88. Det kan bli ett kraftfullt medel
    för kvinnors makttagande.

  89. För att utbildning
    ska vara en resurs för kvinnor-

  90. -måste den ses i sin helhet,
    inte bara i formell skolgång-

  91. -utan även i nonformella,
    informella exempel.

  92. Särskilt de som sköts
    av samhällets gräsrotsorganisationer-

  93. -för att förbättra kvinnors status.

  94. Det här fenomenet återspeglas tydligt
    i det turkiska fallet.

  95. Turkiet är
    ett mångkulturellt samhälle-

  96. -men har tyvärr inte, som Sverige,
    förbundit sig för mångkulturalism.

  97. Det erkänner inte
    att det är mångkulturellt.

  98. Fast jag måste säga
    att det är förändring på gång.

  99. Men Turkiet
    har av tradition accepterat-

  100. -den franska inställningen
    till medborgarskap.

  101. Det vill säga en inbillad,
    enhetlig identitet.

  102. De säger sig stödja
    universellt medborgarskap.

  103. Det är fallet i Turkiet. Men så
    är det förstås inte i verkligheten.

  104. På senare år har antalet
    låg- och mellanstadieelever-

  105. -särskilt flickor, stigit till
    över 90 procent i Turkiet.

  106. Men siffran är lägre för flickor-

  107. -runt 87-88 procent.

  108. Och 60 procent av barnen-

  109. -som inte får nån grundutbildning
    är förstås flickor.

  110. Och den här siffran
    stiger till 67 procent-

  111. -på landsbygden.

  112. Och vuxna kvinnors alfabetism
    ligger tyvärr på 82 procent.

  113. Sjutton, arton procent av kvinnorna
    är fortfarande analfabeter i Turkiet.

  114. Än mer slående är att den här siffran
    sjunker till 69 procent-

  115. -på landsbygden.

  116. Och på så vis är förstås
    regionala skillnader tydliga.

  117. Till exempel är mängden analfabeter
    i centrala Anatolien 9,7 procent-

  118. -medan den är 26,7 procent
    i sydöstra regionen.

  119. Som jag sa är 18 procent av kvinnorna
    fortfarande analfabeter-

  120. -och som väntat blir den siffran
    36 procent i de östra-

  121. -och 39 procent
    i de sydöstra regionerna.

  122. Här ser vi än en gång
    skärningspunkten-

  123. -mellan kön, etnicitet och klass.

  124. Men det här är fallet
    över hela världen.

  125. Över hela världen är, som vi vet,
    kvinnor underrepresenterade-

  126. -på höga poster i administrativa
    och politiska institutioner.

  127. Deras andel av den nationella
    förmögenheten är liten.

  128. Kvinnor tjänar i snitt 77 procent
    av vad män tjänar i i-världen-

  129. -och i snitt 73 procent i u-länder.

  130. Förutom sin svaga ställning
    i den offentliga sektorn-

  131. -intar kvinnor en underordnad
    ställning i den privata.

  132. Kvinnor uppför sig fortsatt passivt
    i sexuella förhållanden.

  133. De skyddar sig ofta inte
    eller hävdar inte sin rätt-

  134. -att vägra oskyddade sexuella möten.

  135. Därav de ökande dödstalen för kvinnor
    i Afrika på grund av aids.

  136. De här indikatorerna antyder
    att framsteg inom utbildning-

  137. -enbart mätt i formell skolgång-

  138. -inte är tillräckligt
    för att ändra kvinnors villkor.

  139. Jag citerar Christine Shelter:

  140. "All forskning om kön och utbildning
    pekar på samma faktum"-

  141. -"nästan över hela världen,
    det vill säga"-

  142. -"att kvinnors erfarenhet
    av utbildning skiljer sig från"-

  143. -"och är inte jämställd männens.
    På många sätt hindrar dagens skola"-

  144. -"kvinnors och flickors
    självförtroende och förmågor."

  145. "Forskningen har i stället fokuserat
    på kvinnliga elever"-

  146. -"lärare och elever i skolan."

  147. "Resultaten har illustrerat
    hur kvinnor mottar och uppfattar"-

  148. -"ett annat budskap om sin begåvning
    och förmåga än männens."

  149. "Det påverkar förstås deras position
    i familjen och på arbetsmarknaden."

  150. Som jag sa är situationen i Turkiet-

  151. -en tydlig återspegling och ett
    erkännande av det här fenomenet.

  152. En utbildningsreform nyligen
    har utökat-

  153. -den obligatoriska grundskolan
    till åtta år.

  154. Det bedrivs kampanjer för att öka
    flickors skolgång i Turkiet-

  155. -med positiva resultat. Jag vill inte
    underskatta de insatserna.

  156. Jag vill bara understryka
    att den utökade skolgången-

  157. -inte har åtföljts av märkbara
    insatser att förändra innehållet.

  158. Så när vi ser till-

  159. -utbildningens innehåll och struktur-

  160. -i hela världen
    och särskilt i Turkiet-

  161. -ser vi att undervisningsmetoder
    och lärares attityder till elever-

  162. -är könspåverkade.

  163. Det blir ännu tydligare i Turkiet-

  164. -där nästan hälften av befolkningen
    bara får grundskoleutbildning.

  165. Lärarnas personliga ideologier
    i fråga om könsroller-

  166. -är en avgörande faktor
    för att bedöma deras vilja-

  167. -att använda icke-sexistiskt
    eller anti-sexistiskt material.

  168. Lärare som är otränade i könsfrågor
    återger konventionella åsikter-

  169. -om kvinnlighet och manlighet.

  170. Med andra ord: Inte bara kognitiva,
    utan även ideologiska-

  171. -och känslomässiga slutsatser
    framställs av skolorna.

  172. Så jag har många intressanta
    uppgifter här.

  173. Vi vet till exempel
    att manliga lärare-

  174. -vill rikta in sina döttrar
    mot läraryrket.

  175. Det är inte fallet med pojkar,
    till exempel.

  176. Lärare i Turkiet,
    både manliga och kvinnliga-

  177. -riktar in sina elever mot yrken
    beroende på kön.

  178. Flickor mot läraryrket,
    pojkar mot ingenjörsyrket.

  179. En annan könspåverkan
    är könssegregation av elever-

  180. -i skolan
    som ett administrativt verktyg.

  181. Att dela upp barn beroende på kön
    anses av många lärare-

  182. -som ett rutinmässigt och enkelt sätt
    att organisera.

  183. Lärare kan använda det motsatta könet
    som hot.

  184. En busig pojke kan få som straff
    att sitta bland flickorna, etcetera.

  185. Den könsdifferentieringen påverkar
    vuxna i skolan lika mycket som barn.

  186. Personalstrukturer uppvisar
    en bild av manlig överlägsenhet-

  187. -där män innehar maktpositioner.

  188. Så vi kan dra slutsatsen
    att den upplevda skolerfarenheten-

  189. -är en viktig arena för uppkomsten
    av könsbestämd identitet.

  190. Det måste ingå i skolpolitiken
    att förbättra utbildningen.

  191. Här kommer jag till min huvudpunkt:

  192. Minskningen av ojämlikheten
    mellan kvinnor och män-

  193. -uppnås inte enbart genom formella
    mänskliga rättigheter och utbildning.

  194. En förutsättning för att uppnå målet-

  195. -måste vara kvinnors
    självidentifiering-

  196. -som medlemmar av en specifik grupp
    missgynnade personer.

  197. För att det ska ske
    måste intern handling-

  198. -medvetandehöjning och makttagande
    föregå, eller gå i hand i hand-

  199. -med extern handling, alltså press
    på staten och formell skolgång.

  200. Kvinnor måste få uppnå
    en identitet som kvinnor-

  201. -och mobiliseras runt den.

  202. Det vill säga: Kvinnor behöver
    transformativ kunskap och utbildning.

  203. Mitt exempel är
    en kvinnoorganisation-

  204. -en gräsrotsorganisation
    i det civila samhället-

  205. -som heter KAMER, vilket är
    en kortform för Kvinnocentrum.

  206. De är särskilt aktiva i de östra
    och sydöstra delarna av Turkiet-

  207. -där, som ni kanske vet, den kurdiska
    befolkningen är ganska stor.

  208. Nu har de 23 center
    utspridda över hela regionen.

  209. Trots att de har aktiviteter
    mot de så kallade "hedersmorden"-

  210. -säger de inte "hedersmord",
    utan "mord under skenet av heder".

  211. De försöker understryka
    att "hedersmord", eller "heder"-

  212. -handlar om
    patriarkalisk manlig heder.

  213. Det har inget att göra
    med det riktiga ordet "heder".

  214. Så de är intresserade av terminologi.

  215. Och de omspänner allt.
    De är hängivna mångkulturalismen-

  216. -så de försöker nå alla sorters
    kvinnor från alla samhällsgrupper-

  217. -från alla etniska grupper
    eller skilda kulturer och religioner.

  218. Alla välkomnas. Det är också
    intressant att de vill nå-

  219. -såväl icke täckta
    som täckta kvinnor.

  220. Det är en ganska intressant synpunkt
    i en turkisk kontext.

  221. De understödjer gruppaktiviteter.

  222. De kallar det inte
    utbildnings- eller gruppterapi-

  223. -utan gruppaktivitet.

  224. Det de gör kan kallas att hjälpa
    kvinnor att få transformativ kunskap-

  225. -genom transformativa läroprocesser
    och makttagande.

  226. Här vill jag citera Paulo Freire:

  227. Han säger: "Transformativ utbildning
    är utbildning som ger kunskap"-

  228. -"som väcker insikt
    om social ojämlikhet"-

  229. -"och möjliggör för den enskilde
    att organisera"-

  230. -"progressiv samhällsförändring."

  231. "Det är också en sorts utbildning
    som understryker"-

  232. -"vikten av den kunskap och
    erfarenhet som de studerande själva"-

  233. -"har med till utbildningsmiljön."

  234. "Utbildning som är transformativ
    ska inte enbart ge kunskap"-

  235. -"om villkoren
    kring ens egen underordning"-

  236. -"utan också ge känslomässigt stöd
    och politisk skicklighet"-

  237. -"så att man kan visualisera och
    uppnå stora sociala förändringar."

  238. "Transformativt lärande medför
    förändring av referensramar"-

  239. -"alltså ståndpunkter, tankevanor
    och världsåskådningar."

  240. "Fokuset ligger
    på hur vi lär oss förhandla"-

  241. -"och agera utifrån våra egna syften,
    värderingar, känslor och åsikter"-

  242. -"snarare än såna som vi okritiskt
    har anammat från andra"-

  243. -"för att få större kontroll
    över våra liv"-

  244. -"och bli socialt ansvarstagande,
    klartänkta beslutsfattare."

  245. Så här definieras
    transformativt lärande akademiskt.

  246. Det som KAMER gör
    i sina gruppaktiviteter-

  247. -är i den betydelsen
    transformativt lärande av bästa sort.

  248. En kvinna som har deltagit
    i deras aktiviteter, Nilofer...

  249. ...blev sen själv gruppresurs. Så gör
    de. Först deltar de i en grupp.

  250. I gruppen uppstår sen gruppresurser.

  251. Sen håller de andra gruppaktiviteter.

  252. Så det är en process från person
    till person, från kvinna till kvinna.

  253. Det är inte från toppen till botten.

  254. Hon säger om förändringen-

  255. -som hon upplevde
    genom aktiviteterna:

  256. "Det är som att börja springa
    när jag knappt kunde gå."

  257. "Det är en pågående process
    att bli medveten"-

  258. -"och varje gång lösa nåt
    och på nytt bli medveten."

  259. "Jag är med i gruppaktiviteten
    för att dela den här medvetenheten."

  260. Transformativt lärande
    sägs innefatta de här faserna:

  261. Uppleva ett förvirrande dilemma-

  262. -en paradox, gåta eller avvikelse.

  263. Känslor av fruktan, skuld eller skam.
    Ifrågasätta sina antaganden.

  264. Erkänna behov
    av personlig förändring.

  265. Utforska nya roller, förhållanden
    och handlingar.

  266. Göra en handlingsplan.

  267. Skaffa nya kunskaper
    och färdigheter.

  268. Tillfälligt pröva nya roller.

  269. Bygga upp självförtroende
    i nya roller och förhållanden.

  270. Återintegrera ett nytt perspektiv
    i ens liv.

  271. Hör på den här kvinnan,
    Mebrore från KAMER.

  272. Hon beskriver faserna hon gick igenom
    så här:

  273. Hon säger:
    "Jag har varit här i två år."

  274. "Förut var jag helt desperat.
    Jag kommer från en despotisk familj."

  275. "Jag har genomlevt
    allt möjligt våld."

  276. "För att komma ifrån våldet
    gifte jag mig."

  277. "Men när jag försökte fly från regnet
    hamnade jag i en storm."

  278. "I 29 år tog jag hand om
    min svärfamilj, främst min svärfar."

  279. "Han var sängbunden. När han dog
    föll jag ner i ett tomrum."

  280. "Depressionen slog till.
    I sju år: Depression."

  281. "Jag kände mig hemlös och hade ingen
    kommunikation med nån."

  282. "Trots att jag hade tre barn
    utsattes jag för våld."

  283. "Jag sökte hjälp hos guvernören
    mot våld, men ingen var intresserad."

  284. "Jag var inspärrad
    inom hemmets fyra väggar."

  285. "När jag hörde talas om KAMER
    gick jag hit."

  286. "En kvinna som heter Hairye
    undrade vad mitt namn betyder."

  287. "För första gången i mitt liv undrade
    nån vad mitt namn betyder."

  288. "Nån visade intresse för mig."

  289. "Jag började delta
    i gruppaktiviteten"-

  290. -"och förstå hur vi har accepterat
    våra givna roller som vårt öde."

  291. "I min familj finns uppfattningen
    att endast en satmara"-

  292. -"säger emot sin man. Så jag sa
    aldrig emot och krävde rättigheter."

  293. "Allt det är svårt att ändra."

  294. "Mitt inre dilemma
    och min inre konflikt var för djup"-

  295. -"så jag lämnade första grupparbetet.
    Jag kunde inte fortsätta."

  296. "Men mitt ifrågasättande
    hade börjat."

  297. "Jag löste kommunikationsproblemet
    med min son"-

  298. -"med hjälp av jag-språket,
    som jag hade lärt mig i gruppen."

  299. "Jag löste det genom att tala
    och ställa frågor"-

  300. -"och jag försökte
    att inte vara fördömande."

  301. "Sen började jag i min andra grupp
    och började förändra mitt liv."

  302. "Jag sa: 'Jag finns. Jag är en
    individ. En kvinna. Jag är mäktig.'"

  303. "Jag sa till min man att jag lämnade
    honom om han inte förändrades."

  304. "Jag flyttade. Min man gick med
    på alkoholavgiftningsbehandling."

  305. "Vi lärde oss att tala med varandra.
    Det hade vi inte gjort förr."

  306. "Bara skrikit åt varandra."

  307. "Förr fick jag inte gå ut ensam,
    men nyss gifte jag bort min dotter."

  308. "Jag ordnade möhippa åt henne
    alldeles själv."

  309. "För två dagar sen hemma bad min
    man mig att dansa med honom."

  310. "Han sa: 'Vi har varit gifta i 26 år,
    men jag älskar dig ännu.'"

  311. "Jag önskar att KAMER hade nått mig
    tjugo år tidigare."

  312. "Grupparbetet påverkade inte bara mig
    utan livet i vårt hyreshus."

  313. "Män som begick våld mot sina fruar
    började kontrollera sig."

  314. "Jag gjorde revolution i mitt liv.
    Det kan andra kvinnor också göra."

  315. Vad annat kan man kalla det
    än en transformativ läroprocess?

  316. Tack.

  317. En väldigt bra presentation.

  318. Den fäster vår uppmärksamhet
    på transformativ utbildning-

  319. -och transformativ kunskap.

  320. Nu för tiden är skolor
    väldigt fokuserade på effektivitet.

  321. -Kunskapen blir ekonomiskt...
    -Särskilt i i-länder.

  322. Men den sortens
    transformativ utbildning-

  323. -och transformativ kunskap
    finns inte i traditionell utbildning.

  324. Min fråga är om du har,
    förutom det exempel som du nämnde-

  325. -finns det några exempel
    inom högre utbildning-

  326. -där du är engagerad, där folk
    har använt det här konceptet.

  327. Ja, jag har exempel.

  328. Medvetenheten om de här frågorna-

  329. -håller på att växa i Turkiet också.

  330. Inte så fort som jag skulle önska-

  331. -men särskilt på gymnasiet-

  332. -bland gymnasielärare-

  333. -pågår det könskänslighetsutbildning.

  334. Men det är förstås
    inte helt tillfredsställande.

  335. Men bara att det har påbörjats
    är viktigt.

  336. Folk har börjat tänka på det.
    Men det är inte tillräckligt.

  337. Men kan man kalla det
    nåt slags rörelse?

  338. Det är nog en del
    av kvinnorättsrörelsen.

  339. Kvinnoaktivism driver liksom-

  340. -den här medvetenheten framåt.

  341. Man måste förlita sig på
    sociala handlingar. Så är det alltid.

  342. Så aktivismen-

  343. -och dess återspeglingar i den
    akademiska världen är viktig.

  344. Det är på så sätt som universitetens
    kvinnocenter har öppnats i Turkiet.

  345. Det första var
    Istanbuls universitets kvinnocenter-

  346. -som grundades år 1990.

  347. Men efter det följde
    andra universitet exemplet.

  348. På åtminstone fem universitet kan man
    ta magisterexamen i kvinnovetenskap.

  349. Och de här centren på universiteten
    fungerar som en bro-

  350. -mellan den akademiska världen
    och samhället.

  351. Men om det inte finns
    nån samhällsaktivism-

  352. -i det civila samhället
    så förbleknar alla de här insatserna.

  353. Det är vad jag har sett.
    Det är min erfarenhet.

  354. Det viktigaste
    är kvinnors samhällsaktivism.

  355. Inte det akademiska.
    Först kommer samhällsaktivismen-

  356. -sen återspeglas det
    i den akademiska världen.

  357. Så vi måste hålla det levande.

  358. Du nämnde mord i hederns namn.

  359. Kan du vara snäll och förklara
    förhållandet-

  360. -mellan kvinnofrågor och religion.
    Hur hänger de frågorna ihop?

  361. KAMER har gjort omfattande forskning
    i den här frågan.

  362. De har också en nödlinje.

  363. Och de arbetar också individuellt med
    kvinnor.

  364. De här "hedersmorden" är särskilt ett
    väldigt stort problem-

  365. -i de östra och sydöstra delarna
    av Anatolien.

  366. Men först skulle jag vilja säga nåt.

  367. Jag anser att mord och våld mot
    kvinnor är ett universellt fenomen.

  368. Det kallas olika i olika sammanhang-

  369. -men det är resultatet
    av ojämlika maktförhållanden-

  370. -mellan män och kvinnor.
    Så det finns överallt.

  371. Här kallas det kanske passionsmord,
    eller svartsjukemord-

  372. -att man dödar sin partner
    på grund av svartsjuka eller passion.

  373. Där kallas det hedersmord.

  374. Ibland försöker man rättfärdiga
    de här morden-

  375. -genom religion och kultur.

  376. Men KAMER:s forskning,
    och min forskning-

  377. -visar att det inte är
    en sån individuell händelse.

  378. Ibland kan religionen-

  379. -vara en hjälp för att undvika
    de här hedersmorden.

  380. KAMER jobbar exempelvis hand i hand
    med imamer - religiösa ledare-

  381. -med de religiösa
    för att försöka utbilda dem.

  382. De är ju religiösa överhuvuden
    som påverkar den allmänna opinionen.

  383. Så det får effekt.

  384. Så imamerna säger till folk
    att det inte är islamskt-

  385. -att mörda kvinnor.
    Det här håller jag med om.

  386. Min doktorsavhandling
    handlade om kvinnor och religion.

  387. Det var en jämförande studie.
    Det jag kom fram till var-

  388. -att, ja, patriarkatet
    är den främsta orsaken.

  389. Och det finns patriarkat
    i varierande grad-

  390. -i nästan alla samhällen.

  391. Det kan variera i intensitet,
    men det finns där.

  392. KAMER:s forskning
    bekräftar också det här.

  393. Det är när kvinnor spränger gränser-

  394. -i den traditionella kvinnligheten,
    könsstereotyper-

  395. -när de försöker komma utanför
    de gränserna straffas de-

  396. -i kulturens och religionens namn.

  397. Men själva kärnfrågan är-

  398. -är att de straffas för att de inte-

  399. -vill erkänna de givna,
    traditionella rollerna.

  400. Exempelvis dödas kanske en kvinna,
    eller utsätts för fruktansvärt våld-

  401. -om hon nån gång tittar på tv.

  402. Eller om hon ringer ett samtal
    till nån i tv-programmet.

  403. Om hon deltar i det.
    Det kan vara en ursäkt.

  404. Var finns religionen i det?
    Ingenstans. Men familjefadern-

  405. -eller de som ingriper i hans namn-

  406. -försöker hålla
    särskilt unga kvinnor på sin plats.

  407. Och tyvärr kan äldre kvinnor-

  408. -också delta i det och upprätthåller
    den patriarkala strukturen.

  409. Så de kan vara bestraffarna.

  410. De kan känna sig ansvariga-

  411. -för de unga kvinnornas uppförande-

  412. -för att behålla kontrollen
    i familjen åt männen.

  413. Så de kan vara fruktansvärda.

  414. Det är ännu en fråga
    som feministisk aktivism-

  415. -och feministisk teori måste tackla.

  416. Tack så mycket. - Vi har lite tid
    för frågor. Varsågoda.

  417. Räck upp handen om ni har frågor
    så kommer det en mikrofon.

  418. Kvinnan där borta.

  419. Jag tänkte bara fråga:
    Hörde jag rätt när du sa-

  420. -att det är 67 procent
    som inte kan skriva-

  421. -utanför...i de sydöstra delarna?

  422. Nej. Det är 37 procent i vissa delar-

  423. -och 39 i vissa andra delar.
    Det är som lägst.

  424. Det är i södra och östra Anatolien.

  425. Där finns en stor kurdisk befolkning.

  426. De är inte redo
    att skicka sina flickor till skolan.

  427. Först måste man arbeta på det.

  428. Så staten och
    frivilligorganisationer-

  429. -går ut med kampanjer, och så vidare.

  430. Men som jag ser det - jag vill inte
    underskatta det här, det är viktigt-

  431. -men samtidigt gör de det inte-

  432. -på ett riktigt ordentligt sätt.

  433. Det når inte familjerna,
    och så vidare.

  434. Så den här organisationen,
    och liknande organisationer-

  435. -försöker att liksom
    kringgå traditionerna.

  436. De försöker nå religiösa ledare-

  437. -opinionsledare i byarna, med flera,
    äldre kvinnor-

  438. -för att övertyga familjerna
    att de ska gå i skolan.

  439. Och är det arton procent
    i hela Turkiet?

  440. -Ja, nåt sånt.
    -Jag vill också fråga en annan sak.

  441. Det här kvinnocentret som du nämnde-

  442. -finns det täckta kvinnor
    som också är aktiva i kampen?

  443. -Ja, det var nåt som jag gled förbi.
    -Kvittar det om man är täckt?

  444. Nej, jag tror
    att det är väldigt viktigt.

  445. Det här är ett exempel i sig
    i Turkiet.

  446. Både täckta och inte täckta kvinnor
    arbetar tillsammans.

  447. Det här är en sekulär organisation,
    och det är mest kurdiska kvinnor där.

  448. Men de tar in turkiska kvinnor.
    De tar in religiösa kvinnor.

  449. De tar in armenier, assyrier
    och andra.

  450. Och deras huvudpoäng är-

  451. -att få slut på våldet
    och inte använda ett våldsamt språk.

  452. Det är ju mycket intressant
    och mycket farligt...

  453. ...att bråka i de östra delarna
    av Turkiet.

  454. Nu har vi kurdisk nationalism
    där också.

  455. Kvinnor hamnar i kläm mellan turkisk
    och kurdisk nationalism.

  456. Det finns våldsamma kurdiska grupper-

  457. -så när kvinnorna kommer och säger-

  458. -"vi är emot våld av alla slag"-

  459. -hamnar de i en mycket farlig
    situation. Från båda sidor.

  460. Ingen gillar dem. Men arbetet
    som de utför är på grund av det här-

  461. -eftersom de är öppna mot alla-

  462. -och eftersom de verkligen är emot
    alla sorters våld-

  463. -så är arbetet mycket viktigt.
    Det är därför jag tar upp det.

  464. Hej, jag har en fråga om EU.

  465. Hur diskuteras EU bland kvinnor
    och inom den här kampen-

  466. -på universitetets kvinnocenter?
    Är ni för eller emot EU?

  467. Ja... Politiskt sett är jag för EU.

  468. Politiskt, alltså.
    Men jag är inte säker på-

  469. -om det blir så positivt ekonomiskt
    för Turkiet.

  470. Men politiskt
    är det definitivt viktigt.

  471. Det hjälper till att driva fram
    kvinnors rättigheter.

  472. Fast på sistone har jag börjat tycka-

  473. -att EU inte gör ett särskilt bra
    jobb i den här frågan.

  474. De har dubbelmoral.

  475. Jag har kritik mot dem, mot unionen-

  476. -men kvinnor i stort...

  477. Det här är intressant:
    Undersökningar visar att kvinnor-

  478. -är mer positiva än män.

  479. Och bland männen
    är det män som är öppna-

  480. -för kvinnors rättigheter
    som är mest positiva till EU.

  481. Det är en intressant detalj.
    Men jag har min kritik.

  482. Så jag säger
    att politiskt är jag för EU.

  483. Jag har en fråga om patriarkat
    och ålder.

  484. Håller äldre kvinnor ihop
    med äldre män-

  485. -för att bestraffa unga kvinnor
    när de går över gränser?

  486. Ja, det är fallet, tyvärr.

  487. Ju mer patriarkalt ett samhälle är,
    desto mer sker sånt här.

  488. Man ser att särskilt
    de här äldre kvinnorna-

  489. -förnyar patriarkatet.

  490. Det var fallet i Kina
    före revolutionen-

  491. -kanske är det samma ännu,
    jag vet inte.

  492. Det är fallet i med länderna
    i Mellanöstern.

  493. Så man måste liksom förhandla-

  494. -och försöka skapa en medvetenhet
    bland äldre kvinnor.

  495. Särskilt där stamtraditioner,
    patriarkala stamtraditioner-

  496. -sitter väldigt djupt, som i de östra
    och sydöstra delarna av Turkiet.

  497. Så är verkligen fallet.

  498. Tack så mycket
    för en intressant föreläsning.

  499. Och tack till publiken
    för att ni kom.

  500. Tack för att ni lyssnade.

  501. Översättning: Karin Eek
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Kultur, religion och kvinnors rättigheter

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Fatmagül Berktay är forskare i statsvetenskap i Turkiet och har som aktivist för mänskliga rättigheter också varit mycket engagerad i kvinnofrågor. Fatmagül föreläser och samtalar med Rasoul Nejadmehr. Aktivism och dess inflytande på akademierna är viktig, säger Fatmagül, därför behövs kvinnocenter inom universiteten. De kan fungera som en bro mellan akademin och samhället. Kvinnors sociala aktivitet är nyckeln, menar hon, först när kvinnor aktiverar sig kan vi föra in det engagemanget och ett nytt synsätt inom akademin. Det är när kvinnor bryter gränser som de straffas, men det har inget med religion att göra utan är ett sätt att hålla unga kvinnor på plats, menar Fatmagül Berktay.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Kvinnors rättigheter, Politik, Samhällsvetenskap, Statskunskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Pedagogik när flera kulturer möts

Interkulturell pedagogik innebär stora utmaningar för de flesta länder på grund av såväl historiska som nya synsätt på social mångfald. Professor Jagdish S. Gundara vid Londons universitet behandlar några av de pedagogiska frågor som hänför sig till det sekulära och det heliga och som ställt skolor, lärare, studenter och samhällen inför stora utmaningar. Arrangör: Västra Götalandsregionen och Nätverket för interkulturell pedagogik.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Solnedgångar och svältkatastrofer är bra

Hur ser afrikaner på den generaliserade bilden av Afrika som finns i västvärlden? Författarna Helon Habila från Nigeria, Kopano Matlwa från Sydafrika och Alain Mabanckou från Kongo-Brazzaville diskuterar och berättar om sina egna erfarenheter.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

När byxor är ett brott

Lubna Ahmad al-Hussein greps av polisen i Khartoum 2009 för att hon gick klädd i byxor. Boken "40 piskrapp för ett par byxor" är ett personligt vittnesmål där hon skildrar ett Sudan som dignar under dubbel börda: sharialagarna och landets traditioner. Moderator: Dilsa Demirbag-Sten. Arrangör: Sekwa förlag.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Kultur, religion och kvinnors rättigheter

Ett seminarium med Fatmagül Berktay, turkisk forskare i statsvetenskap, aktivist för mänskliga rättigheter och mycket engagerad i kvinnofrågor. Fatmagül föreläser och samtalar därefter med Rasoul Nejadmehr. Arrangör: Västra Götalandsregionen, Nätverket för interkulturell pedagogik.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Vart går Afrika?

Journalisten Richard Dowden har efter tre decennier av resor i Afrika skrivit boken "Afrika - framtidens kontient". I ett samtal med SVT:s korrespondent Marika Griehsel berättar han varför den europeiska bilden av Afrika behöver nyanseras. Arrangör: Leopard förlag.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Läsplattor - så fungerar de

Vilka möjligheter kan läsplattor ge för elever med funktionsnedsättning? Sören Henriksen och Åke Runnman, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten ger praktisk vägledning kring valet av läsplattor. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Tala dig till ledarskap

Vi kan läsa oss till tusentals teorier om ledarskap, men till slut är det din förmåga att kommunicera med andra som avgör om du lyckas leda andra människor mot ett gemensamt mål. Föreläsaren Paul van der Vliet berättar hur man gör. Arrangör: Studentlitteratur.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Modigare vardag

När vi går till botten med stress, tvivel eller obeslutsamhet finner vi alltid en rädsla som spökar. Carl Lindeborg, föreläsare inom personlig utveckling och ledarskap, och Sofia Sivertsdotter, professionell coach, talar om rädsla och mod i vardagen. Arrangör: Liber.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Prata sex och manlighet i skolan

Hur ska man prata med killar om sex, kärlek, normer, relationer och respekt? Ett samtal mellan Alán Ali från Fryshusets projekt Elektra, Karolin Röcklinger, genusföretaget Amphi och författaren Inti Chavez Perez. Moderator: Anna Hellgren. Arrangör RFSU (Ottar).

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

2000 språk i Afrika

Hur och varför har olika språk vuxit fram i Afrika? Och hur skiljer det sig från framväxten av språk i Europa? Ett seminarium med Lars-Gunnar Andersson, professor i svenska, och Tore Janson, professor emeritus i afrikanska språk. Arrangör: Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg och Jonsereds herrgård/Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Dyslexi - förbannelse och möjlighet

Ulla Föhrer, leg. logoped och med. hedersdoktor, och Eva Magnusson, logoped och fil. dr, har djupintervjuat fyrtio personer med läs- och skrivsvårigheter. Vilka strategier har dessa använt för att klara skola, utbildning och arbete? Moderator: Elisabet Reslegård, ordförande i Läsrörelsen. Arrangör: Läsrörelsen, BTJ Förlag, Dyslexitorget och Allmänna arvsfonden.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Så blir du en bättre journalist

Journalisten Augustin Erba berättar om sin nyutkomna bok om journalistik: en rad knep och tankar om hur man blir en bättre och gladare journalist. Talang är irrelevant, menar Augustin Erba. Arrangör: Svenska Journalistförbundet.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Vårdens utmaning - att behärska kaos

De som arbetar inom vården måste lära sig kontrollera det kaos som är helt oundvikligt, säger Jonas Åberg, med många års erfarenhet av ämnet socialt arbete vid Linnéuniversitetet. Han menar att vården står inför ett paradigmskifte. Inspelat på Bokmässan i Göteborg i september 2010.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Samtala med tonåringar

Socionomen Mia Börjesson ger teoretiska och praktiska verktyg till alla som möter tonåringar i sin vardag, både professionellt och privat. Arrangör: Argument förlag.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Viktiga samtal med barn och ungdomar

Samtal mellan barn och vuxna, oavsett var dessa sker, är oändligt betydelsefulla. Petter Iwarsson, socialpedagog och föreläsare verksam inom Bris, talar om vikten av att vi vuxna möter barn i samtal om viktiga saker i deras liv. Arrangör: Bris.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Att bli en lycklig 85-åring

Vad är det som får människor att göra saker som lyckas? Nina Åkestam är reklamforskare på Handelshögskolan i Stockholm. Hon har tidigare varit sjukskriven på grund av stress. Här berättar hon om hur man lyckas utan att bränna ut sig. Inspelat 19 augusti 2015 på Slagthuset Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Stress

Vad gör dig stressad? Hur gör du för att motarbeta stressen? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.