Titta

UR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

UR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Om UR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Seminarier inspelade under Bok och Bibliotek 2010. 22-26 september 2010.

Till första programmet

UR Samtiden - Bok och bibliotek 2010 : Hur farligt lever boken i Afrika?Dela
  1. Vi byter till engelska.

  2. Seminariets rubrik är olika
    på svenska och på engelska.

  3. På svenska:
    "Hur farligt lever boken i Afrika?"

  4. Den engelska översättningen lyder:
    "Litteraturförespråkare i Afrika".

  5. Jag vet inte vad som hände. Det
    kanske är en freudiansk felsägning.

  6. Först ska paneldeltagarna
    få presentera sig själva.

  7. Vi har nyss träffats-

  8. -så ni får ursäkta
    om jag uttalar några namn fel-

  9. -eller blandar ihop saker
    som är viktiga för diskussionen.

  10. Vi ska försöka beskriva situationen
    för litteratur och böcker-

  11. - det kan vara två olika saker -

  12. -i dagens Afrika,
    och vad man gör åt situationen.

  13. Vill du börja med
    att presentera dig kort för publiken?

  14. Berätta lite
    om hur du arbetar med litteratur.

  15. Jag heter Hilda Twongyeirwe
    och kommer från Uganda.

  16. Jag verkar inom organisationen
    Uganda Women Writers.

  17. Det är en av Afrikas starkaste orga-
    nisationer för kvinnliga författare.

  18. Vi började på 1990-talet...

  19. 1995.
    Och vi är fortfarande i gång.

  20. Jag har skrivit poesi-

  21. -och några noveller
    som har publicerats i antologier.

  22. Jag har skrivit flera barnböcker
    på mitt modersmål-

  23. -och en barnbok på engelska.

  24. Vi ska prata mer om språk.
    - Berätta om dig själv, Tolu.

  25. -Jag heter...
    -Fortsätt, bara.

  26. Jag heter Tolu Ogunlesi
    och är från Nigeria.

  27. Jag är journalist
    på dagstidningen Next i Lagos.

  28. Okej. - Akoss?

  29. Jag är Akoss Ofori-Mensah från
    Ghana.

  30. Jag är förläggare
    och ger framför allt ut barnböcker.

  31. Jag ger också ut romaner
    och noveller för vuxna-

  32. -samt akademiska arbeten.

  33. Det har jag hållit på med
    de senaste femton åren.

  34. Jag har en diger samling titlar
    på min lista.

  35. Tack så mycket. - Elieshi?

  36. Jag heter Elieshi Lema från Tanzania.
    Jag är författare.

  37. Jag skriver för barn, vuxna
    och ungdomar.

  38. Jag är också förläggare.

  39. Och jag min kompanjon driver-

  40. -en organisation för läsfrämjande.

  41. Tack. - Billy.

  42. Jag heter Billy Kahora
    och jobbar för Kwani?-

  43. -ett litterärt nätverk
    som har funnits i fem år.

  44. Vi ger ut tidskriften Kwani?
    som kommer ut varje år

  45. Vi ger också ut kortromaner
    och så småningom romaner.

  46. Jag skriver också egna noveller,
    journalistik och faktatexter.

  47. Vad betyder "Kwani?"

  48. Det är...

  49. Ordet har
    ingen egentlig bokstavlig betydelse.

  50. Det symboliserar en ny ståndpunkt
    gentemot en äldre generation.

  51. Under lång tid
    hade vi levt i ett land-

  52. -där det bara verkade finnas
    en stor författare-

  53. -en ledare, ett tillvägagångssätt
    och en kultur.

  54. Blomstringen började
    i slutet av 90-talet.

  55. Vi började fråga oss själva-

  56. -varför vi inte kunde göra
    på andra sätt. Varför inte?

  57. Varför inte skriva
    vår egen litteratur-

  58. -som beskriver verkligheten
    i 2000-talets Kenya?

  59. -Det är betydelsen.
    -Tack.

  60. -Mary Jay.
    -God kväll. Jag heter Mary Jay.

  61. Jag arbetar
    för African Books Collective-

  62. -en sammanslutning av 124 förlag
    i Afrika-

  63. - alltså oberoende förlag i Afrika -

  64. -från nitton länder.

  65. Vi marknadsför och distribuerar
    deras böcker-

  66. -framför allt
    för en internationell marknad.

  67. Vi jobbar lite i Afrika också-

  68. -men det är vanligtvis
    förlagens egna marknader.

  69. -Är ni baserade i London?
    -Nej, i Oxford.

  70. Ett av Europas stora förlagscentrum.

  71. -Tack. - Yohannes.
    -Yohannes Gebregiorgis.

  72. Jag är från Etiopien
    och verkar för läsfrämjande.

  73. Jag arbetar med att
    utveckla bibliotek i Etiopien-

  74. -och publicerar barnböcker-

  75. -både inom min organisation
    och via mitt eget förlag.

  76. Jag har skrivit några böcker
    men ser mig inte som författare.

  77. Jag ägnar mig främst åt
    att utveckla läskulturen i Etiopien.

  78. Tack. Vi har representanter
    från hela litteraturkedjan.

  79. Författare, förläggare, distri-
    butörer, redaktörer och journalister.

  80. Jag vill börja
    med den svåraste frågan-

  81. -som har ställts många gånger
    under mässan.

  82. Går det att tala om afrikanska
    villkor och strukturer?

  83. Den frågan får vi ofta. Går det
    att tala om litteraturen i Afrika?

  84. Eller måste man skilja
    mellan norr, väster, söder och öster?

  85. Elieshi,
    du är förläggare från Tanzania.

  86. -Är det möjligt eller helt omöjligt?
    -Det är riskabelt...

  87. ...att tala om bokens villkor
    i Afrika.

  88. Afrika är en stor kontinent
    med 60 länder.

  89. Det finns vissa aspekter-

  90. -av förlagsverksamhet, distribution
    och skrivande som liknar varandra.

  91. Men variationerna är stora.

  92. Kan du ge ett exempel
    på variationer?

  93. Sydafrika
    har en mer välutvecklad bokmarknad.

  94. Norra Afrika är väldigt olikt Afrika
    söder om Sahara.

  95. De har en helt annan tradition
    av förlag, läsning och distribution.

  96. Samma gäller för Västafrika.
    Och Östafrika har vissa unika drag.

  97. Även Centralafrika är annorlunda.

  98. Det handlar inte bara
    om branschens utvecklingsnivå-

  99. -utan om språket också.

  100. Vi har engelsktalande, fransktalande
    och portugisisktalande Afrika.

  101. Om jag frågar dig, Yohannes...

  102. När Elieshi talar om Tanzania-

  103. -vad är det du inte känner igen
    från ditt land?

  104. Vad är skillnaden
    mellan de två östafrikanska länderna?

  105. Afrika är en kontinent
    med ungefär 60 länder, som sagt.

  106. Variationen är stor.

  107. I Etiopien är bokbranschen inte lika
    utvecklad som i Tanzania och Kenya.

  108. Det kan vara ett arv
    från kolonialtiden.

  109. Språkutvecklingen har gått längre
    i Tanzania, Uganda och Kenya-

  110. -liksom i Nigeria och Ghana.

  111. Etiopien var aldrig koloniserat
    och kämpar med språket.

  112. T.o.m. med det administrativa språket
    som är engelska.

  113. Vi måste hinna ikapp.

  114. Bokbranschen i Etiopien
    är underutvecklad-

  115. -och inte i nivå med Tanzania, Kenya
    eller Sydafrika.

  116. Här ser man tydligt
    att variationerna är stora-

  117. -beroende på landets historia-

  118. -och dess samtida försök-

  119. -att göra böckerna tillgängliga
    för befolkningen.

  120. Akoss, du är en erfaren förläggare.

  121. Vilka är likheterna mellan ditt land
    och många andra afrikanska länder?

  122. Det finns stora likheter även mellan
    mycket olika europeiska länder.

  123. Mellan bokbranschen i Sverige
    och Bulgarien finns stora likheter.

  124. Finns det inte många likheter
    i Afrika?

  125. -Håll mikrofonen närmare munnen.
    -Det finns likheter.

  126. Bokbranschen utvecklades
    i till exempel Västafrika-

  127. -av de multinationella företagen.

  128. Om man åker
    till Jericho Road i Ibadan-

  129. -hittar man Heinemann, Longman
    och andra brittiska storföretag.

  130. Men de inhemska förlagen...

  131. De multinationella företagen
    är inriktade på läroböcker.

  132. Först senare kom utvecklingen
    av afrikansk litteratur.

  133. James Currey, Heinemann och andra
    började ge ut afrikanska författare.

  134. Under det sena 1950-talet
    och tidiga 1960-talet-

  135. -började vi få stora namn
    som Achebe och de andra-

  136. -som utvecklade
    den afrikanska litteraturen.

  137. Men de inhemska förlagen
    kom i gång lite senare.

  138. Troligen i slutet av 1980-talet
    eller början av 1990-talet.

  139. Då började afrikaner ta över
    förläggandet av afrikansk litteratur.

  140. Arbetet fick stöd av organisationer-

  141. -som African Publishers' Network-

  142. -och Zimbabwe International
    Book Fair, som var mycket vital.

  143. Där fick många afrikaner lära sig
    om förlagsverksamhet-

  144. -och många afrikanska förlag
    blev resultatet av detta.

  145. Men förlagen har också
    börjat ge ut läroböcker.

  146. Många afrikanska förlag
    i Ghana och Nigeria-

  147. -ger framför allt ut läroböcker.
    Det beror på-

  148. -att systemen i våra länder inte
    främjar litteraturens utveckling-

  149. -och särskilt inte
    inhemsk litteratur.

  150. Jag, som ger ut barnböcker...

  151. De böcker som jag har givit ut-

  152. -har fått internationellt erkännande.

  153. Men i mitt eget land har jag svårt
    att få erkännande för dem.

  154. Jag tror att förläggare i andra
    afrikanska länder har samma problem.

  155. Och därför-

  156. -har förlagen en tendens
    att rikta in sig på läroböcker.

  157. Men om vi inte
    publicerar skönlitteraturen-

  158. -för såväl barn och vuxna, så är det
    till nackdel för vår kultur.

  159. Tolu, du är författare. Akoss talar
    om bristen på erkännande.

  160. Hon menar att det vore bättre
    att ge ut en bok i geografi.

  161. Men du skriver skönlitteratur.

  162. Upplever du ett motstånd i ditt land?

  163. Verkar de motvilliga
    till ditt arbete?

  164. Jag jobbar som journalist-

  165. -samt skriver skönlitteratur
    och poesi.

  166. Mycket
    av mitt journalistiska skrivande-

  167. -är framför allt
    för en lokal, nigeriansk läsekrets.

  168. Men min skönlitteratur är mer...

  169. Den har framför allt
    en läsekrets av vita.

  170. Jag började skriva skönlitteratur-

  171. -när det knappt fanns nån möjlighet
    att bli publicerad i Nigeria.

  172. Litteraturen överlever
    om man kan bli publicerad.

  173. Jag började publicera mig på nätet
    vid millennieskiftet.

  174. Då fick jag känslan av-

  175. -att min läsekrets var obegränsad.
    En internationell läsekrets.

  176. Som journalist blev jag publicerad
    i nigerianska tidningar.

  177. Det är märkligt, för i Nigeria
    finns många universitet.

  178. Många är gamla och välrenommerade.

  179. Varför har ni inga tidskrifter eller
    förlag som vill ge ut litteraturen?

  180. Det fanns några tidskrifter
    på 60- och 70-talen...

  181. -...men de försvann.
    -Hur kan det komma sig?

  182. Hur kunde nåt så vackert
    bara försvinna-

  183. -i ett så stort land
    med många högutbildade?

  184. Ja, en procent av 140 miljoner
    blir 1,4 miljoner människor.

  185. Om man hade en läsekrets
    på bara en procent av befolkningen-

  186. -så har man
    1,4 miljoner potentiella läsare.

  187. Men jag tror knappast
    att nån bok säljer så bra...

  188. Chimamanda Achebes "Lila hibiskus",
    som eleverna får läsa i skolan-

  189. -har sålt i 40-50 000 exemplar
    de senaste åren.

  190. -Hur förklarar man det?
    -Allt handlar om ekonomi.

  191. På 1980-talet genomfördes
    det ekonomiska programmet SAP.

  192. IMF krävde åtgärder som gjorde
    att valutan tappade i värde.

  193. Då gick alla pengar åt
    till försörjning.

  194. Man köper böcker
    först när man är mätt.

  195. Det är svårt att köpa böcker,
    tidskrifter och sånt-

  196. -när man har fullt upp
    med att överleva för dagen.

  197. Allt handlar om ekonomi, tror jag.

  198. Jag ser inte det
    som den slutgiltiga sanningen.

  199. Jag ska berätta
    om nåt jag upplevde i hans land.

  200. I Abidjan frågade jag
    om det fanns nån bokhandel.

  201. Abidjan har två miljoner invånare.

  202. Men människorna jag mötte tvivlade på
    att det fanns nån bokhandel.

  203. Du bor i Kampala.

  204. Hur många boklådor finns där?
    Och hur många invånare?

  205. Inte så många boklådor.

  206. Men kanske fem stycken.

  207. -I en stad med 2-3 miljoner invånare?
    -Ja.

  208. Det är inte fyra miljoner.

  209. Ni har en läsande medelklass
    i Kampala-

  210. -och bara fem boklådor. Varför?

  211. Precis som han sa...

  212. Det handlar inte så mycket
    om att inte vara erkänd-

  213. -som Akoss talade om.

  214. Det handlar snarare
    om böckernas värde.

  215. Vi har en stor befolkning-

  216. -som inte sätter stort värde
    på böcker-

  217. -av ekonomiska och kulturella skäl.

  218. Vi har ingen bokkultur.

  219. De flesta av oss
    växer inte upp med böcker.

  220. Man ser böcker i skolan-

  221. -men till och med där
    måste en bok-

  222. -delas mellan fem barn.

  223. Därför sätter vi inte stort värde
    på böcker.

  224. När du säger "vi",
    syftar du enbart på Uganda då?

  225. Den större delen av befolkningen-

  226. -oavsett om de är läskunniga
    eller analfabeter.

  227. Det här gäller också
    dem som kan läsa.

  228. De flesta av dem
    sätter inte värde på böcker.

  229. Hur förklarar man det?

  230. Det handlar om ekonomi.
    Boken blir en lyx-

  231. -om man inte ens har mat på bordet.
    Det är ett skäl.

  232. Och som jag redan har sagt-

  233. -växer man inte upp med böcker.
    Boken känns främmande.

  234. Jag håller inte riktigt med.

  235. I Nigeria, till exempel,
    säljer pastorer mycket bra.

  236. De böcker som säljer bäst
    är skrivna av pastorer.

  237. -Religiösa böcker?
    -Ja.

  238. Böcker som handlar om motivation
    och liknande.

  239. Jag tror att folk köper böcker.

  240. Det finns många boklådor
    för begagnade böcker i Lagos.

  241. Där kan man köpa billiga exemplar
    av Danielle Steel och John Grisham.

  242. Dem får man för 1-2 dollar.

  243. Folk köper faktiskt böcker.
    Men vilka böcker köper de?

  244. Folk vill läsa
    om tio sätt att bli miljonär.

  245. -Nu överdriver jag inte.
    -Sånt köper vi här också.

  246. Det är förståeligt,
    för folk måste försörja sig.

  247. De är så nedslagna
    över den kollapsade ekonomin.

  248. Då blir pengarna viktiga,
    och det blir svårt att köpa böcker-

  249. -som "En halv gul sol"
    som är en påhittad historia-

  250. -när man kan lägga pengarna på...

  251. ...att lära sig att tjäna mer pengar.

  252. Du ville fortsätta, Hilda.
    Du ser ivrig ut.

  253. Elieshi sa i början-

  254. -att man inte kan dra
    hela kontinenten över en kam.

  255. I Nigeria läser man mycket,
    men så är det inte i Uganda.

  256. I Kenya läser de också mycket,
    som Billy sa.

  257. När man kommer till bokmässan
    i Kenya myllrar det av böcker.

  258. Så är det inte i Uganda.

  259. Motivationslitteraturen finns-

  260. -men det är en väldigt liten del
    av befolkningen som läser den.

  261. Och när det gäller skönlitteratur...

  262. Motivationslitteraturen
    marknadsförs aggressivt.

  263. Man talar mycket om den.

  264. Men skönlitteraturen marknadsförs
    inte alls.

  265. Det finns inga forum
    där man kan diskutera böcker.

  266. Nyligen pågick det en debatt-

  267. -mellan ugandiska författare
    och ugandiska musiker.

  268. Nån sa att ugandiska musiker
    var relevanta-

  269. -eftersom alla talar om dem.

  270. Författarna skriver inte berättelser
    som berör folket.

  271. Varför talar man inte om dem?
    Men det handlar om exponering.

  272. Musiken spelas jämt i radio.
    Alla hör den.

  273. Men böckerna hamnar i bokhandeln-

  274. -och där blir de stående.

  275. Ingen har läst boken,
    så vem ska tala om den?

  276. Det finns en bristande struktur
    i Uganda.

  277. Författaren borde ha fått stöd,
    men så är det inte.

  278. Mary Jay ska få komma in.

  279. Du bor i en stad
    där man dyrkar böckerna.

  280. I bokhandeln faller folk på knä
    och säger: "wow!"

  281. Från din ståndpunkt utanför Afrika-

  282. -skulle du säga att problemet
    för bokbranschen i Afrika-

  283. -främst är av ekonomisk natur,
    eller är problemet mer komplicerat?

  284. Jag håller med om det mesta
    som redan har sagts-

  285. -vad gäller
    de grundläggande "problemen".

  286. Man kan inte dra 60 länder
    över en kam, som sagt.

  287. Särskilt inte med tanke
    på det koloniala arvet-

  288. -och de olika språkgrupperna.

  289. Och språkgrupperna är de samma
    som de före detta kolonierna.

  290. De franskspråkiga
    var Frankrikes kolonier.

  291. De engelsktalande länderna
    var brittiska kolonier.

  292. De koloniala förlagsstrukturerna-

  293. -hur spännande och intressanta saker
    som än händer i Afrika-

  294. -är helt och hållet intakta.

  295. De finns där-

  296. -och nu talar jag främst
    om de engelskspråkiga länderna-

  297. -även om det även gäller andra.

  298. När, som nån av er talade om-

  299. -de oberoende förlagen
    kom i gång på allvar-

  300. -i slutet av 80-talet
    eller början av 90-talet...

  301. ...blev de snabbt kvävda
    av två saker.

  302. Framför allt av krav
    från Världsbanken och IMF.

  303. Glöm inte att Världsbanken
    uttryckte tydligt-

  304. -att det var onödigt att investera
    i högre utbildning i Afrika-

  305. -eftersom de inte hade
    ett ordenligt skolsystem.

  306. I stället kunde mer avancerad kunskap
    importeras från andra länder.

  307. Efter 50 år av självständighet-

  308. -ser man dessa upprörande attityder,
    ekonomiska pålagor-

  309. -och åsikter
    om afrikanernas utbildning.

  310. Därför blev hela Afrika ansett-

  311. -som ett utvecklingsproblem.
    Det gäller även bokbranschen.

  312. De inhemska förlagen påverkas starkt
    av den ekonomiska pressen.

  313. Det som hände var-

  314. -inte minst
    i de engelsktalande länderna...

  315. Det gäller framför allt brittiska
    förlag, men man ser även tecken-

  316. -på att amerikanska hjälporga-
    nisationer börjar ge ut läroböcker.

  317. Britterna återvände med kraft-

  318. -och krossade
    de oberoende inhemska förlagen-

  319. -genom att kapa åt sig
    läroboksmarknaden-

  320. -som är födkrok hos de flesta förlag.

  321. Det finns ett stort, viktigt problem-

  322. -som vi inte kan prata om.

  323. Det handlar inte
    om de inhemska förlagens misstag-

  324. -utan om hur vissa
    afrikanska regeringar agerar-

  325. -och om hur
    vissa multinationella företag agerar.

  326. Om man tittar närmare-

  327. -på vad som händer
    inom läroboksbranschen-

  328. -särskilt i Östafrika,
    där situationen börjar bli akut...

  329. Man har slutat med progressiv
    lagstiftning, och i Ghana t.ex...

  330. ...måste man ställa en fråga
    som ingen ställer:

  331. Varför är det samma förlag
    som om och om igen-

  332. -får enorma kontrakt-

  333. -på bekostnad av böcker
    från oberoende förlag i Afrika-

  334. -skriven av afrikaner för Afrika?

  335. Dessa böcker
    ligger och ruttnar i magasin-

  336. -av...kända anledningar.

  337. Ja... Elieshi.
    Välkommen in i diskussionen.

  338. Jag vill påpeka en paradox. Afrika
    verkar vara fullt av litteratur-

  339. -men fattigt på böcker.
    Hur kan det komma sig?

  340. Det var samma sak i Sverige
    för 200 år sedan.

  341. Vad är det största hindret
    om man vill överföra litteraturen-

  342. -i form av historieberättande,
    till böcker-

  343. -som gör att folket
    i grannbyn också kan höra dem?

  344. Mary Jay har visat
    bilden i hela sin komplexitet.

  345. Krafterna utifrån är alltför starka.

  346. Afrika står inför två problem,
    stora och komplexa.

  347. Först och främst
    försöker man alltid komma ikapp.

  348. Man måste följa
    vad Världsbanken och IMF säger-

  349. -och vad hjälporganisationerna säger.

  350. Hela tiden försöker regeringarna
    hinna ikapp.

  351. De har två riktningar att följa.
    Först att utveckla landet-

  352. -och samtidigt att anpassa sig
    efter andras vilja.

  353. Det andra problemet
    ligger på regeringarna.

  354. De måste göra allt
    och bestämma allt, men de kan inte...

  355. De måste tillfredsställa många,
    och därför blir problemen inte lösta.

  356. Det måste vara ett problem för
    Tanzania. Regeringen är tanzanisk.

  357. Regeringen är tanzanisk.
    Jag kan ge många exempel.

  358. Och de multi...

  359. Säg att Världsbanken bestämmer sig
    för att stödja läroboksutgivningen.

  360. De vill kanske inte stödja...

  361. ...upprättandet
    av bibliotek i skolor och samhällen.

  362. Skulle regeringen upprätta bibliotek
    om IMF lät dem vara i fred?

  363. Men de blir inte lämnade i fred,
    för det går inte.

  364. Världen är sån.
    Kapitalet flödar som vatten.

  365. Vatten flödar fritt, liksom kapital.

  366. Resurserna finns i Afrika,
    eller en stor del av dem.

  367. Dit flödar kapitalet.
    Därför lämnas Afrika aldrig i fred.

  368. Det finns ännu ett problem.

  369. Det var nån som talade om läsning.

  370. Jag har ägnat mig åt läsfrämjande.

  371. Vi har inte gjort ordentliga
    litteraturundersökningar-

  372. -för att ta reda på
    vad folk läser och vad de vill läsa.

  373. Vill de läsa om kärlek, äventyr
    eller brott?

  374. Han sa att folk läser,
    och det är sant.

  375. De begagnade böckerna flödar.

  376. Men begagnade böcker
    är inte bara nåt positivt.

  377. De innebär bara
    att folk gör sig av med böcker.

  378. -Det är vad de betyder.
    -Alla måste få säga sitt.

  379. Akoss, Billy och sedan Yohannes.

  380. Jag vill bara avsluta med att...

  381. ...det inte finns en enda orsak.

  382. En orsak är som ett träd
    med många grenar.

  383. Akoss, om du fick välja en orsak
    och ett problem att lösa...

  384. Vi kan inte kasta ut IMF
    från Afrika i dag-

  385. -så om vi bortser från dem-

  386. -vad är allra viktigast för att
    vi ska få en annan utveckling-

  387. -inom bokutgivningskulturen
    i ditt land och andra länder?

  388. Jag anser att..

  389. ...man borde stötta utvecklingen
    av kreativt skrivande.

  390. Även om...

  391. ...det inte får så stort stöd
    i landet-

  392. -finns det tillfällen
    då regeringen har trätt fram-

  393. -och köpt läseböcker till skolorna.

  394. Då har man bistått med läseböcker-

  395. -och de har levererats i kartonger
    till skolbiblioteken.

  396. Varje år, eller vartannat år,
    får skolorna nya läroböcker.

  397. De borde få läseböcker också.

  398. Det skulle kunna vara poesi,
    berättelser-

  399. -detektivhistorier, kärlekshistorier
    eller vad som helst.

  400. Men den typen av litteratur-

  401. -hjälper barnen och de vuxna
    att utvecklas.

  402. Att utbilda människor innebär inte
    att mata dem med läroböcker.

  403. Läroböcker hjälper människor
    att klara prov och examina.

  404. Men för att utvecklas mentalt
    behöver man läsa annat.

  405. Så sant. - Billy.
    Jag ska ge dig en fråga också.

  406. Som barn lärde jag mig att förfat-
    tarna och ingenjörerna var hjältar.

  407. Fanns det några författare
    bland hjältarna i ditt land?

  408. Jag kommer att tänka på
    Meja Mwangi och Ngugi wa Thiongo.

  409. Men det har varit den litterära
    strömmen i engelskspråkiga...

  410. Och han åkte i fängelse,
    Ngugi wa Thiongo.

  411. Ja.
    Bortsett från vår koloniala historia-

  412. -och kapitalismen i världen
    finns det också politiskt förtryck.

  413. Ngugi wa Thiongo och andra
    på universitetet greps-

  414. -för att de hade andra åsikter
    om det nya Afrika.

  415. Det var många som gick i landsflykt
    från Kenya då.

  416. Man glömmer ofta-

  417. -de mekanismer
    som har drivit Kenyas regering.

  418. Framför allt politiskt förtryck-

  419. -som leder till kulturellt
    och ekonomiskt förtryck.

  420. Allt det vi har sagt
    om huruvida folk kan köpa böcker...

  421. Man säljer kunskap
    och ett visst synsätt.

  422. I Kenya pratar alla om vetenskap.

  423. Men man kan inte skilja vetenskap
    från konst.

  424. Det var den slags konst...

  425. Utbildningen strukturerades så-

  426. -att man gjorde det lättare
    för regeringen att styra Kenya.

  427. Och när författarna flydde landet-

  428. -hamnade vi i ett 20-årigt vakuum.

  429. Litteraturen måste bli erkänd,
    både lokalt och regionalt.

  430. Om författarna flyttar ut
    betyder det döden för nya synsätt.

  431. Men tack vare allt det här,
    och tack vare globaliseringen-

  432. -börjar gränserna upplösas, liksom
    regeringens grepp om kulturen.

  433. Det ser man mycket av
    i dagens afrikanska litteratur.

  434. Det är ingen slump
    att mycket händer i diasporan.

  435. Chimamanda skriver från USA-

  436. -och många författare här i dag
    skriver utanför sina länder.

  437. Det finns en orsak till det.

  438. Vilken är orsaken?
    IMF eller regeringarna?

  439. Båda. Politik, ekonomi...
    Man kan inte överleva där.

  440. Det är ingen bra atmosfär
    för en författare.

  441. Det är en bra plats
    att hämta material från-

  442. -och att skriva för.
    Det är en bra marknad.

  443. Väntar ni på att de ska återvända?

  444. Folk kommer och går hela tiden.
    Ett ben i Afrika, ett utanför.

  445. Man inriktar sig på Väst, men
    återvänder för att hämta material.

  446. Därför har författarna
    ett multipelt medborgarskap.

  447. Jag vill fråga Yohannes en sak.

  448. I ditt land är språksituationen
    en annan än i många andra länder.

  449. Ni har mycket färre stora språk
    i ditt land.

  450. -Förenklar det situationen?
    -Nej.

  451. Det finns 125 olika språk
    som talas i Etiopien.

  452. -Förlåt...
    -Ingen fara.

  453. Men det finns förstås större språk
    som talas av de flesta.

  454. Amhari
    är Etiopiens gemensamma språk.

  455. Men när det gäller
    att utveckla litteraturen-

  456. -varför den inte är så utvecklad i
    Afrika, och hur den kan utvecklas-

  457. -vill jag gå tillbaka till grunden-

  458. -och tala om en läskultur
    som börjar med barnen.

  459. De senaste åtta åren har jag arbetat
    med att utveckla bibliotek.

  460. Jag har märkt
    att barnen älskar att läsa.

  461. När de väl har börjat
    kan inget hindra dem.

  462. När barnen blir vuxna
    kommer de att köpa böcker.

  463. De kommer att stötta bibliotek
    och förlagsverksamhet.

  464. Men för tillfället köper inte
    välutbildade etiopier några böcker.

  465. De har inte läst böcker själva.
    De har tagit sin examen.

  466. -Men då måste de väl läsa böcker?
    -Bara läroböcker.

  467. Läroböcker från universitetet
    eller...

  468. ...böcker
    som är relaterade till ämnet.

  469. Menar du att de universitetsutbildade
    hålls borta från litteratur?

  470. Ja, för det finns inga böcker.
    Ingen läskultur, inga bibliotek.

  471. När jag gick i skolan
    fanns inga bibliotek.

  472. Jag började läsa av en slump
    när jag var nitton år.

  473. Det kom en amerikan som jag lånade
    en kärleksroman av.

  474. Jag var nitton år och kär, och
    sen var jag kär i böcker för alltid.

  475. Men en annan sak
    som vi behöver sträva efter-

  476. -är att utveckla en läskultur
    hos barnen.

  477. En åttaårig flicka från Etiopien-

  478. -fick den här boken för ett år sen.
    Den ger vi bort gratis.

  479. Efter ett år
    kunde hon boken utantill.

  480. Hon hade läst den så många gånger.
    Hon kommer att läsa hela livet.

  481. Om vi klarar det i Etiopien
    och andra länder-

  482. -så finns det hopp inför framtiden-

  483. -vad gäller litteratur, läsning
    och förlagsverksamhet.

  484. Det finns ännu en sak
    jag har observerat i Etiopien.

  485. Det handlar om...

  486. Akta er för en man
    som bara har en enda bok.

  487. Akta er för ett samhälle
    med en enda bok.

  488. I Etiopien och många andra länder
    sprids kristendomen som en löpeld.

  489. Hela samhällen-

  490. -förkastar sina gamla religioner
    och blir kristna.

  491. Då har de bara en enda bok.

  492. De läser hela tiden,
    men de läser inga andra böcker.

  493. Man menar att sekulära böcker
    inte är nyttiga att läsa-

  494. -så man läser bara Bibeln.

  495. En vän till mig tvingades läsa Bibeln
    varje dag efter skolan.

  496. Men han brukade lägga
    en annan bok ovanpå-

  497. -och när pappan kom
    gömde han den andra boken.

  498. Det är ett annat problem
    som ingen har undersökt närmare.

  499. Och om människorna
    i de här samhällena-

  500. -börjar läsa en enda bok
    så har vi ett stort problem.

  501. Det är förvånande många
    svenska författare-

  502. -som enbart fick läsa Bibeln
    och blev våra största författare.

  503. Bibeln kan vara rätt väg.

  504. Tolu, du är författare
    och vill bli en berömd författare.

  505. När kommer den tid-

  506. -då du inte funderar på
    att skicka din bok till London-

  507. -eller USA-

  508. -utan till Lagos eller Abidjan
    eftersom du är från Nigeria?

  509. -Så är det inte i dag.
    -Nej, det stämmer.

  510. Vi brukar skicka böckerna
    till London.

  511. I de fransktalande länderna
    skickar man dem säkert till Paris.

  512. -Vi vänder oss till London och USA.
    -Så er litteratur formas i London?

  513. Till stor del, ja.
    Men Billy arbetar med Kwani?

  514. De senaste åren har det bildats
    kollektiv, som Kwani? i Kenya-

  515. -och Cassava Republican i Nigeria.

  516. Jag tror att det är framtiden.

  517. Men hur når man den framtiden?

  518. Vem ska säga:
    "Aldrig mer ett brittiskt förlag"?

  519. Vi ska inte vara så blyga
    för att utveckla vår förlagsbransch.

  520. Vi kanske
    ska låta medelklassen blomstra.

  521. Det är ungefär som med nattklubbar.

  522. Om staden är osäker kommer
    alla nattklubbar att lägga ner.

  523. Man kan inte bara bestämma
    att de ska lyckas.

  524. Man måste göra staden tryggare.

  525. I en stad där folk känner sig trygga
    dyker nattklubbarna upp ändå.

  526. Ju större medelklassen i Nigeria är-

  527. -desto större blir
    den potentiella läsekretsen.

  528. Ju fler som går i skolan...

  529. I de senaste gymnasieproven-

  530. -var det bara två procent
    som blev godkända i modern engelska.

  531. Minimikraven, alltså. Bara
    två procent av en hel generation.

  532. -Två procent av några miljoner...
    -Ja, det stämmer.

  533. Om det fortsätter så här
    innebär det-

  534. -att det om några år
    knappt finns nån kvar-

  535. -som ens kan tänka sig
    att köpa böcker.

  536. Vi kanske inte ska fundera
    på förlagen-

  537. -utan på utbildning, bättre ekonomi
    och på att öka medelklassen.

  538. Då tror jag att folk kommer
    att starta förlag av sig själva-

  539. -för att det finns ett behov.

  540. Ghana anses i västvärlden
    som ett av Afrikas stabilaste länder.

  541. Ni har genomfört lyckade val
    och har en ekonomisk tillväxt.

  542. Enligt de flesta rapporter
    de senaste 10-15 åren-

  543. -har den politiska och ekonomiska
    utvecklingen varit positiv.

  544. Du är förläggare,
    och en ung författare söker upp dig.

  545. Hur övertygar du honom eller henne
    om att ge dig sitt manus-

  546. -i stället för att skicka det till
    London. Vilka är dina argument?

  547. Först vill jag försäkra mig om
    att texten som personen har skrivit-

  548. -är relevant för landet.

  549. Och jag har faktiskt fått
    sånt material på mitt bord.

  550. Och jag uppmuntrar författarna-

  551. -som skickar sina manus till mig.
    Jag ska ge ett exempel.

  552. En ung tandläkare
    skickade två manus till mig.

  553. En roman och en novell.

  554. Jag lät mina redaktörer läsa dem,
    och de blev entusiastiska.

  555. En kanadensisk donator-

  556. -har inrättat ett pris, BET-priset.

  557. Det tilldelas författare
    som skriver för ungdomar.

  558. Den här tandläkaren
    deltog i tävlingen-

  559. -och hennes manus vann tredje pris.

  560. Och nu ska jag publicera manuset.

  561. Det här kan uppmuntra
    andra unga människor-

  562. -som vill skriva och bli publicerade-

  563. -att göra liknande saker.
    Priset gör dem gott.

  564. Och jag som förläggare
    vill gärna ge ut böcker av mitt folk.

  565. Jag vill gärna att författare från
    Ghana ger sina manus till mig.

  566. Men jag vill också ha
    en läsande allmänhet till stöd.

  567. Om ingen läser böckerna
    är det ingen mening.

  568. Det handlar om två saker.

  569. Jag vill gärna vara ett stöd-

  570. -och publicera unga författare.

  571. Den som kommer till mig
    med ett tillräckligt bra manus-

  572. -kommer jag att försöka publicera.

  573. Samma fråga till dig. Vad skulle du
    säga till en begåvad författare-

  574. -som vill erövra världen
    och inte fastna i Dar es Salaam?

  575. "Jag vill bli läst i Ghana."
    Vad skulle du säga?

  576. I Tanzania
    är situationen lite annorlunda.

  577. Våra författare drömmer inte ens-

  578. -om att skicka in sina manuskript
    till nåt annat land.

  579. Det handlar om språket.

  580. I Tanzania
    är man inte så bra på engelska.

  581. De flesta skriver på swahili.

  582. En liten del publiceras i Kenya,
    men det mesta stannar i Tanzania.

  583. Och jag är en av de förläggare-

  584. -som har publicerat många böcker
    som inte är läroböcker.

  585. Jag anser att förläggare inte främst
    ska publicera läroböcker.

  586. Att publicera annan litteratur-

  587. -särskilt för nöjesläsning, är
    viktigt för att utveckla läskulturen.

  588. Så går det till i Tanzania.

  589. Jag kan inte tänka mig-

  590. -att avvisa nån för att
    jag inte kan publicera verket.

  591. Precis som Akoss sa:
    Om det stämmer kulturellt sett...

  592. Men det mesta som publiceras
    är relevant.

  593. Det mesta som skrivs är relevant.
    Det stora problemet är marknaden.

  594. Man vill gärna publicera,
    och man gör det också.

  595. Jag har nyligen gett ut en roman
    i 500 exemplar-

  596. -men efter ett halvår
    har jag sålt mindre än 100 exemplar.

  597. Ändå vill jag gärna publicera mer.

  598. -Billy, sedan Mary Jay.
    -Det måste inte vara antingen-eller.

  599. Vi ska publicera vår sjätte antologi-

  600. -en samling berättelser
    av afrikanska författare.

  601. Hälften av berättelserna publiceras
    av McSweeney's i USA.

  602. 10-TAL, en svensk tidskrift,
    publicerar kenyansk skönlitteratur.

  603. Ändå kan vi publicera dem i Kwani?.

  604. Det ligger nåt i
    vad Sembène Ousmane sa:

  605. "Min marknad är i väst,
    men min läsekrets är hemma."

  606. Chimamanda reste tillbaka till Lagos
    för att försäkra sig om...

  607. Hon vill gärna att folk i Lagos
    ska läsa hennes bok.

  608. Hon reste till Nairobi
    för att sälja sin bok.

  609. Det sker många utbyten,
    som mellan Kwani? och Chimurenga.

  610. Vi håller på att etablera oss
    på den sydafrikanska marknaden.

  611. Vi skickar våra böcker till Mary Jay
    och African Book Collective-

  612. -och diskuterar
    den brittiska marknaden.

  613. Det innebär inte
    att vi har lämnat vår egen region.

  614. Det händer mycket nu.

  615. Mary Jay, tror du att alla begåvade,
    öppna människor i London-

  616. -tänker på sitt ansvar för att forma
    den östafrikanska litteraturen-

  617. -liksom de i Paris?

  618. Tror du att de känner
    att de har ett ansvar?

  619. Och hanterar de ansvaret väl?

  620. Det är en svår fråga,
    för jag håller med Billy.

  621. Det finns inget enkelt svar på frågan
    var författaren blir publicerad.

  622. Om folk i diasporan blir publicerade
    i London eller New York...

  623. I hur stor utsträckning
    förlagens agenda-

  624. -är påverkad
    av icke-afrikanska influenser...

  625. Jag tror...

  626. Jag distribuerar böcker
    från fyra förläggare i panelen.

  627. Det spelar ingen som helst roll
    vad de sysslar med i Afrika.

  628. De är fortfarande helt oberoende.

  629. De bestämmer
    om vi ska sälja deras böcker i norr.

  630. Du är distributör, inte redaktör.

  631. Det är inte du som bestämmer
    vem som får vara författare.

  632. Ligger inte makten över litteraturen
    i att kunna svara ja eller nej?

  633. När det gäller
    de afrikanska förlagen-

  634. -finns det många kanaler.

  635. Författaren kan bli publicerad
    i Afrika...

  636. Jag brukar inte försöka göra reklam
    för min organisation-

  637. -men om de har en utomstående
    distributör, som ABC-

  638. -så kommer böckerna ändå
    att sälja i norr.

  639. Varför ska man alltid välja
    ett förlag i norr-

  640. -när risken då är stor att boken
    inte kommer tillbaka till Afrika?

  641. Det finns de, som t.ex. Chimamanda-

  642. -som skriver in i sina kontrakt
    med förlagen i norr-

  643. -att de måste ge rättigheterna till
    ett nigerianskt förlag som hon valt.

  644. Men co-publishingavtalen
    är en annan kanal.

  645. Brittiska och amerikanska förlag
    vill sälja sina böcker i Afrika.

  646. Men de publicerar väldigt få böcker
    från Afrika i gengäld.

  647. Så den afrikanska författaren-

  648. -oavsett om de befinner sig
    i diasporan eller i Afrika-

  649. -kan förledas att tro att publicering
    hos ett afrikanskt förlag-

  650. -innebär
    att boken inte sprids utomlands.

  651. Alla författare
    vill hålla alla vägar öppna.

  652. Jag säger:
    Låt era böcker publiceras i Afrika-

  653. -och låt såna som vi distribuera dem.

  654. Och om ni ändå väljer
    ett förlag utomlands-

  655. -kräv då att boken ska säljas
    i Afrika-

  656. -och utan att kräva att afrikanska
    förlag betalar för rättigheterna.

  657. För de resurserna finns inte.

  658. Hilda, du är också författare.

  659. Allt handlar inte bara
    om distribution.

  660. En författare vill veta
    om han eller hon är bra.

  661. Vi svenskar blir imponerade om nån
    blir publicerad hos Gallimard-

  662. -eller ett berömd brittiskt förlag,
    för vi tror att de är kräsnare än vi.

  663. Vi måste publicera svenska böcker.

  664. Men om en svensk bok
    publiceras i Paris eller USA-

  665. -tänker vi att den har konkurrerat ut
    alla från Kenya och Uganda.

  666. Skulle du
    som författare från Uganda tänka-

  667. -att om ett förlag i London
    antar ditt manus-

  668. -så måste det vara bättre
    än om det blir antaget i Uganda?

  669. Det som händer är-

  670. -att när en författare
    skickar in sina manus-

  671. -till ett förlag utomlands-

  672. -har de för det mesta
    blivit publicerade-

  673. -hos exempelvis FEMWRITE,
    organisationen jag arbetar för.

  674. Då har de redan utbildat sig
    i kreativt skrivande.

  675. Så på sätt och vis...

  676. När de lanserar sin bok utomlands
    står de inte längre i början.

  677. De har börjat här i Afrika.
    När de väl skickar sina manus dit-

  678. -har de kommit många steg på vägen.

  679. Och när de väl kommer dit
    finns det bra strukturer.

  680. Det finns duktiga redaktörer,
    litterära agenter-

  681. -litterära forum och annat
    som hjälper till att forma boken.

  682. Blir ni inte bittra?
    Ni planterar fröet-

  683. -vattnar och ser det växa.
    Sen kommer London och skördar.

  684. Alla söker möjligheter.
    Och när nån får en möjlighet...

  685. När författaren får chansen
    tar han den.

  686. Men böckerna behöver inte
    nödvändigtvis vara bättre-

  687. -än de böcker som publiceras
    i Afrika. Men strukturerna är bättre.

  688. När en bok väl blir publicerad
    i Storbritannien-

  689. -finns det reklam överallt.

  690. Boken är omtalad
    redan innan den kommer ut.

  691. Det är helt annorlunda.

  692. En bok som ges ut i Uganda
    marknadsförs inte alls.

  693. Det handlar om strukturer.

  694. Jag skulle vilja tillägga en sak
    angående marknadsföringen.

  695. Jag tror att det var Akoss
    som talade om det...

  696. Staten borde köpa in
    både läroböcker och skönlitteratur.

  697. Ibland distribueras böckerna
    till skolorna, men packas aldrig upp.

  698. De når aldrig eleverna.

  699. Det är mycket som behöver göras-

  700. -för att göra boken populär.

  701. Jag ska ta ett exempel
    från mitt land.

  702. När jag gick i skolan
    fick jag läsa Shakespeare.

  703. När jag var färdigutbildad
    undervisade jag om Shakespeare.

  704. När mina barn går i skolan
    kommer de att läsa Shakespeare.

  705. Det är bara de riktigt gamla böckerna
    som kommer tillbaka.

  706. Den samtida litteraturen
    hamnar inte i kursplanerna.

  707. Jag tror att om staterna-

  708. -skulle sätta våra böcker
    i kursplanerna...

  709. Ibland hamnar en ugandisk bok
    i kursplanen-

  710. -bredvid Shakespeare
    och Emily Brontë.

  711. Men då väljer läraren den bok
    han eller hon läste i skolan.

  712. Men om vi har kenyansk och ugandisk
    litteratur som ett eget ämne...

  713. Vi bör undervisa om all litteratur,
    även om Shakespeare.

  714. Men dessutom bör man undervisa
    om den inhemska litteraturen.

  715. Den ska ges vikt.

  716. Våra presidenter kan ibland fråga:

  717. "Om ni studerar litteratur,
    vad kan ni bli av det?"

  718. Och det ska vara en president.

  719. De säger att det är så få
    som studerar litteratur-

  720. -så man kan lika gärna stryka det
    ur kursplanerna.

  721. När man hör
    såna politiska uttalanden-

  722. -främjar det varken böcker
    eller författare-

  723. -eller det egna litterära arvet.

  724. Er president lär ha vistats i Sverige
    en hel del.

  725. Hoppas
    att det inte påverkade honom...

  726. Vi skulle kunna fortsätta
    diskussionen länge.

  727. Men nu ber jag er litteratur-
    förespråkare att välja en bok-

  728. -från ert land eller Afrika
    som andra borde läsa.

  729. - Ta upp penna och papper.
    Jag börjar med dig, Yohannes.

  730. En bok som alla i publiken
    borde läsa-

  731. -för att bli en bättre
    eller lyckligare människa.

  732. Jag ber er andra
    tänka ut en bok så länge.

  733. Jag föreslår en bok
    som jag nyligen har publicerat.

  734. Den heter "Ashenda".

  735. -Om en etiopisk fest för flickor.
    -Mary Jay.

  736. Använd mikrofonen.

  737. Min favorit när det gäller
    afrikanska litterära verk-

  738. - alltså skönlitteratur -

  739. -är "The Gunny Sack"
    av Moyez Vassanji från Tanzania.

  740. Den tillhör den absoluta toppen
    av världslitteraturen.

  741. Den vidgar fantasin-

  742. -och fördjupar mänskliga upplevelser,
    vilket är litteraturens uppgift.

  743. Det finns en bok av Vassanji
    på svenska också. - Billy?

  744. Kwani? ger ut en antologi med
    samtida skönlitteratur i december.

  745. Förlåt?

  746. Kwani? ger ut en antologi i december.

  747. Det är 600 sidor samtida
    skönlitteratur från hela Afrika.

  748. Det är nya,
    hittills okända författare.

  749. Och enligt min åsikt-

  750. -ger den en känsla för vart den
    afrikanska litteraturen är på väg-

  751. -och vilka författarskap
    som är förbisedda.

  752. Nu måste vi snabba oss,
    för de slutar snart jobba.

  753. Har du en bok åt dem, Elieshi?

  754. Den finns redan
    på den svenska marknaden.

  755. Det är den svenska utgåvan
    av den här boken.

  756. -Vad heter den?
    -Jag kan inte uttala det...

  757. -Skicka den till mig.
    -"Parched Earth" heter den.

  758. -Vad sa ni?
    -"Bränd jord" av Elieshi Lema.

  759. Akoss?

  760. Jag skulle vilja att alla här inne-

  761. -gav den här boken
    till sitt tonårsbarn.

  762. Den finns redan på svenska,
    utgiven av förlaget Tranan.

  763. Den heter "Cross Drums" på engelska.

  764. Men jag kan inte uttala
    den svenska titeln.

  765. Den är skriven av Meshack Asare.

  766. -Vad heter den på svenska?
    -"Fredens trummor".

  767. Köp den, be Meshack signera den
    och ge den till er son.

  768. Man ska inte välja sin egen bok.

  769. "Waiting for an Angel" av
    Helon Habila, som är med på mässan.

  770. Den fångar den förtvivlan som rådde
    under diktatorns sista tid.

  771. -Kan du upprepa namnet?
    -"Waiting for an Angel".

  772. -Av Helon Habila.
    -Helon Habila. Okej.

  773. Allt finns visst på svenska.
    Vad fint.

  774. -Och Hilda?
    -Bara en? Det finns så många böcker.

  775. "Cassandra" av Violet Barungi.

  776. -Violet Barungi?
    -Ja.

  777. "Cassandra"?
    Hoppas att ni antecknade det.

  778. Vår är ute. Tack så mycket.
    Vi har berört alla stora ämnen.

  779. Tack för att ni lyssnade
    så uppmärksamt.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Hur farligt lever boken i Afrika?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Den afrikanska bokindustrin brottas med stora problem. Vem köper böcker och hur distribueras de? Att det finns så många språk begränsar den inhemska publiken, likaså ekonomin och det faktum att Afrika inte har någon egentlig litterär tradition bland allmänheten. Kan den digitala utvecklingen vara en lösning? Vilken betydelse får den för författare, tidskrifter, nätverk, bokutgivning och läsare? Diskussion med Akoss Ofori-Mensah på Sub-Saharan Publishers i Ghana, Mary Jay på African Books Collective som distribuerar böcker publicerade i Afrika, Hilda Twongyeirwe på Femrite i Uganda, Elieshi Lema, förläggare och författare av både barn- och vuxenböcker, Yohannes Gebregeorgis på läsrörelsen Ethiopia Reads, Billy Kahora på tidskriften Kwani? i Kenya och Tolu Ogunlesi, författare från Nigeria. Panelen ger många förslag på hur man ska nå fler läsare i och utanför Afrika och framför allt hur man kan stärka unga afrikaners läsintresse. Samtalsledare: förläggaren Svante Weyler. Arrangör: Afrika 2010, Karavan, Bokspindeln, 10TAL, Svenska institutet och Bokförlaget Tranan.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Afrika, Afrikansk litteratur, Bokförlag, Bokhandel, Bokmarknaden, Bokväsen, Böcker och läsning, Litteratursociologi, Litteraturvetenskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Pedagogik när flera kulturer möts

Interkulturell pedagogik innebär stora utmaningar för de flesta länder på grund av såväl historiska som nya synsätt på social mångfald. Professor Jagdish S. Gundara vid Londons universitet behandlar några av de pedagogiska frågor som hänför sig till det sekulära och det heliga och som ställt skolor, lärare, studenter och samhällen inför stora utmaningar. Arrangör: Västra Götalandsregionen och Nätverket för interkulturell pedagogik.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Solnedgångar och svältkatastrofer är bra

Hur ser afrikaner på den generaliserade bilden av Afrika som finns i västvärlden? Författarna Helon Habila från Nigeria, Kopano Matlwa från Sydafrika och Alain Mabanckou från Kongo-Brazzaville diskuterar och berättar om sina egna erfarenheter.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

När byxor är ett brott

Lubna Ahmad al-Hussein greps av polisen i Khartoum 2009 för att hon gick klädd i byxor. Boken "40 piskrapp för ett par byxor" är ett personligt vittnesmål där hon skildrar ett Sudan som dignar under dubbel börda: sharialagarna och landets traditioner. Moderator: Dilsa Demirbag-Sten. Arrangör: Sekwa förlag.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Kultur, religion och kvinnors rättigheter

Ett seminarium med Fatmagül Berktay, turkisk forskare i statsvetenskap, aktivist för mänskliga rättigheter och mycket engagerad i kvinnofrågor. Fatmagül föreläser och samtalar därefter med Rasoul Nejadmehr. Arrangör: Västra Götalandsregionen, Nätverket för interkulturell pedagogik.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Vart går Afrika?

Journalisten Richard Dowden har efter tre decennier av resor i Afrika skrivit boken "Afrika - framtidens kontient". I ett samtal med SVT:s korrespondent Marika Griehsel berättar han varför den europeiska bilden av Afrika behöver nyanseras. Arrangör: Leopard förlag.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Läsplattor - så fungerar de

Vilka möjligheter kan läsplattor ge för elever med funktionsnedsättning? Sören Henriksen och Åke Runnman, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten ger praktisk vägledning kring valet av läsplattor. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Tala dig till ledarskap

Vi kan läsa oss till tusentals teorier om ledarskap, men till slut är det din förmåga att kommunicera med andra som avgör om du lyckas leda andra människor mot ett gemensamt mål. Föreläsaren Paul van der Vliet berättar hur man gör. Arrangör: Studentlitteratur.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Modigare vardag

När vi går till botten med stress, tvivel eller obeslutsamhet finner vi alltid en rädsla som spökar. Carl Lindeborg, föreläsare inom personlig utveckling och ledarskap, och Sofia Sivertsdotter, professionell coach, talar om rädsla och mod i vardagen. Arrangör: Liber.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Prata sex och manlighet i skolan

Hur ska man prata med killar om sex, kärlek, normer, relationer och respekt? Ett samtal mellan Alán Ali från Fryshusets projekt Elektra, Karolin Röcklinger, genusföretaget Amphi och författaren Inti Chavez Perez. Moderator: Anna Hellgren. Arrangör RFSU (Ottar).

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

2000 språk i Afrika

Hur och varför har olika språk vuxit fram i Afrika? Och hur skiljer det sig från framväxten av språk i Europa? Ett seminarium med Lars-Gunnar Andersson, professor i svenska, och Tore Janson, professor emeritus i afrikanska språk. Arrangör: Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg och Jonsereds herrgård/Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Dyslexi - förbannelse och möjlighet

Ulla Föhrer, leg. logoped och med. hedersdoktor, och Eva Magnusson, logoped och fil. dr, har djupintervjuat fyrtio personer med läs- och skrivsvårigheter. Vilka strategier har dessa använt för att klara skola, utbildning och arbete? Moderator: Elisabet Reslegård, ordförande i Läsrörelsen. Arrangör: Läsrörelsen, BTJ Förlag, Dyslexitorget och Allmänna arvsfonden.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Så blir du en bättre journalist

Journalisten Augustin Erba berättar om sin nyutkomna bok om journalistik: en rad knep och tankar om hur man blir en bättre och gladare journalist. Talang är irrelevant, menar Augustin Erba. Arrangör: Svenska Journalistförbundet.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Vårdens utmaning - att behärska kaos

De som arbetar inom vården måste lära sig kontrollera det kaos som är helt oundvikligt, säger Jonas Åberg, med många års erfarenhet av ämnet socialt arbete vid Linnéuniversitetet. Han menar att vården står inför ett paradigmskifte. Inspelat på Bokmässan i Göteborg i september 2010.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Samtala med tonåringar

Socionomen Mia Börjesson ger teoretiska och praktiska verktyg till alla som möter tonåringar i sin vardag, både professionellt och privat. Arrangör: Argument förlag.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Viktiga samtal med barn och ungdomar

Samtal mellan barn och vuxna, oavsett var dessa sker, är oändligt betydelsefulla. Petter Iwarsson, socialpedagog och föreläsare verksam inom Bris, talar om vikten av att vi vuxna möter barn i samtal om viktiga saker i deras liv. Arrangör: Bris.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lagom mycket finsk

Arvet

Samtidigt som sverigefinländarna har blivit medelklass blir det allt svårare att hålla det finska språket levande. För trots nya minoritetslagar är det idag inte helt lätt att få förskole- eller skolundervisning på finska. Bianca och Tiffany Kronlöf funderar över stereotyper och hur man gör finsk humor som inte handlar om sprit eller bastu. Kimmo Tetri som grundat en sverigefinsk teatergrupp tar itu med finskhet och manlighet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Läs och lev

LR eller IRL?

Hur pratar vi med varandra på nätet och via sms? Vad skiljer mormors sms från kompisens och vilken är den bästa förkortningen? Beata Jungselius forskar om hur vi pratar med varandra på nätet och berättar om hur tecken och emojis används. Richard jobbar med att nå hemmasittare och berättar om varför chatt kan vara det bästa sättet att nå de onåbara. När vissa elever vägrar att gå till skolan eller ens prata med någon vuxen rycker han in. Programledare: Tara Moshizi och Karin Andersson.