Titta

UR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

UR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Om UR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Seminarier inspelade under Bok och Bibliotek 2010. 22-26 september 2010.

Till första programmet

UR Samtiden - Bok och bibliotek 2010 : Pedagogik när flera kulturer mötsDela
  1. Hej och välkomna, allihop,
    till vårt första seminarium-

  2. -inom ämnet
    interkulturell kunskapsbildning.

  3. Jag heter Rasoul Nejadmehr.

  4. Jag är mångkulturkonsulent-

  5. -och jobbar i
    Västra Götalandsregionen.

  6. Västra Götalandsregionen.

  7. Mitt arbete
    och min vision handlar om-

  8. -att jobba för socialt
    och kulturellt inkluderande-

  9. -och att skapa motsättningar för
    kulturellt och socialt uteslutande.

  10. En del av mitt arbete
    är att jobba med kognitivt-

  11. -eller epistemologiskt
    uteslutande och inkluderande.

  12. Hur folk inkluderas eller utesluts
    i ett kognitivt sammanhang-

  13. -och utlärning.

  14. I det syftet har jag
    bjudit in flera organisationer-

  15. -bland annat Göteborgs Universitet-

  16. -Världskulturmuseet och
    organisationer för livslångt lärande-

  17. -som Kvinnofolkhögskolan-

  18. -för att skapa ett nätverk för ämnet.

  19. Vi kallar det för "Nätverket för
    interkulturell pedagogik".

  20. För att utveckla vår vision-

  21. -har vi organiserat
    ett par konferenser.

  22. Den första konferensen hölls
    förra året - på Världskulturmuseet.

  23. Där försökte vi belysa
    vikten av frågor som-

  24. -etnicitet, kultur, genus
    och så vidare.

  25. Och inom utlärning,
    hur vetenskap influeras-

  26. -och hur det påverkar
    lärare och elever.

  27. Bakgrund, åsikter och värderingar.

  28. Hur kan vi bereda vägen
    för en demokratisk-

  29. -och inkluderande vetenskapsparadigm?

  30. Där människor inkluderas
    och inte utesluts.

  31. Vi vill göra grunden
    för social vetenskap-

  32. -bredare, mer inkluderande
    och självklart mer objektiv.

  33. I år har vi börjat samarbeta
    med Bokmässan.

  34. I dag har vi fyra seminarier här.

  35. Vi finns med i Bokmässans program.
    Vi hoppas kunna utforska ämnet-

  36. -och ha fler konferenser
    i större skala nästa år-

  37. -och påföljande år,
    för att föra de här frågorna vidare-

  38. -och för att fokusera på
    och belysa de här viktiga frågorna.

  39. Om vi vill ha
    ett respektabelt samhälle-

  40. -ett kognitivt demokratiskt samhälle-

  41. -måste vi börja redan i skolan.

  42. Vi vill belysa vikten
    av pedagogik i sammanhanget.

  43. Det här är vårt syfte.
    Vi hoppas kunna uppnå det här.

  44. Folk som är intresserade
    kan kontakta oss-

  45. -ta kontakt med mig i dag, och så
    kan vi försöka skapa ett samarbete.

  46. Vi är öppna för allt slags samarbete
    med alla möjliga organisationer.

  47. Till det här årets konferens-

  48. -har vi bjudit in
    flera viktiga namn inom området.

  49. Förra året, på sommaren-

  50. -var jag i Aten på en konferens
    om interkulturell kunskapsbildning.

  51. Det var en enorm konferens.

  52. Han som höll inledningsanförandet
    gjorde ett stort intryck på mig.

  53. Jag kände direkt på mig att den här
    personen borde komma till Sverige-

  54. -och tala till den svenska publiken.
    Nu är han här.

  55. Han sitter här, till vänster om mig.

  56. Det som gjorde intryck på mig
    var klarheten-

  57. -i hans sätt att argumentera-

  58. -och vidden av hans kunskap.

  59. Han påminde mig
    om upplysningsfilosoferna-

  60. -om "bildung",
    folk som är kultiverade-

  61. -snarare än välutbildade och upplärda
    inom ett smalt område.

  62. Därför bestämde jag mig för
    att bjuda in honom.

  63. Det är för mig en ära
    att ha honom här-

  64. -och att han tackade ja
    till vår inbjudan.

  65. Han har gjort oss väldigt glada.
    Professor Jagdish Gundara.

  66. Han är professor emeritus
    på Institute of Education-

  67. -på University of London.

  68. Han har publicerat mycket inom ämnet
    interkulturell kunskapsbildning.

  69. Han är även aktivist,
    inte bara en akademiker-

  70. -som bara sitter på sitt kontor.

  71. I stället har han varit mycket aktiv
    i flera-

  72. -sammanhang och organisationer.

  73. Bland annat är han
    Unescos ordförande-

  74. -i Interkulturell studier,
    på University of London.

  75. -och i Internationella Föreningen
    för interkulturell pedagogik.

  76. Han är ordförande i Scarman Trust.

  77. Det är en medborgarorganisation-

  78. -som jobbar med demokratifrågor.

  79. Och han är ombudsman
    för rasjämlikhet i England.

  80. Som jag sa, jag är väldigt glad
    att Jagdish Gundara är här.

  81. Jag ser fram emot att lyssna på dig,
    professor Gundara. Varsågod.

  82. God morgon, mina damer och herrar.
    - Tack för din introduktion, Rasoul.

  83. Det kan bara gå utför
    efter en sådan introduktion.

  84. Det blir inte lätt att tala efter.

  85. Föreläsningen och min uppsats
    är långa.

  86. Jag hoppas ni inte kommer att somna.
    Men det gör inget ändå. Det är mörkt.

  87. Jag vill tala om några av de frågor
    som Rasoul nämnde.

  88. Nämligen kolla på interkulturell
    pedagogik i det moderna samhället.

  89. Jag ska försöka tala
    ganska generellt.

  90. Det kanske tar cirka 50 minuter.
    Är det okej?

  91. Annars slutar jag,
    så att vi kan föra en diskussion.

  92. Jag föredrar att föra diskussioner
    i stället för att bara tala.

  93. Uppsatsen utforskar pressen på
    moderna, demokratiska samhällen-

  94. -i en tid av motstridiga förändringar
    runtom i världen, inte bara i Europa.

  95. Det finns press på lokalisering,
    så väl som på centralisering-

  96. -på nationella,
    regionala och globala plan.

  97. Ökningen av religiositet-

  98. -ses, i många sammanhang,
    som något som för med sig problem.

  99. Utvecklandet av en mångkulturell
    politik. Det uttrycket använder jag-

  100. -särskilt i engelsktalande länder.

  101. Det kritiseras av många
    för att privilegiera-

  102. -frågor som angår
    specifika gruppidentiteter-

  103. -och ignorerar de större frågorna.

  104. Det sägs vara ett ojämlikt samhälle.

  105. Paradoxerna utmanar utvecklingen.
    Som en amerikansk författare sa:

  106. "Samhällen är utveckling och hopp."

  107. Särskilt genom
    att utveckla en öppen regering-

  108. -som måste motverka de här problemen.

  109. De makthavande borde utveckla
    förenade sociala riktlinjer-

  110. -och offentliga riktlinjer för
    att skapa mer jämlikhet.

  111. De här interkulturella riktlinjerna
    vore ett steg i rätt riktning-

  112. -särskilt när det gäller
    de demokratiska riktlinjerna-

  113. -i många länder, inklusive Sverige.

  114. Utbildning av medborgare,
    och ett jämlikt resultat-

  115. -inte bara lika möjligheter, är en
    mycket viktig aspekt inom området.

  116. Diskussionen om pedagogik
    och demokrati-

  117. -förutsätter
    att frågan om det interkulturella-

  118. -inte bara gäller modern mångfald-

  119. -grundad på språkliga-, religiösa-,
    -nationella och klassgrunder-

  120. -utan även historisk mångfald.

  121. Inte bara modern mångfald,
    utan även historisk.

  122. Men topografin för modern
    och historisk mångfald förändras.

  123. De skillnaderna
    måste man hålla i åtanke.

  124. Diskussionen börjar
    med det politiska rummet-

  125. -och socialt och kulturellt mångfald-

  126. -i mitt eget land - Storbritannien.

  127. För inte så länge sen skedde grund-
    lags- och institutionsförändringar.

  128. Den sociala mångfalden är inte
    bara tydlig i Storbritannien.

  129. Det brittiska imperiets förfall-

  130. -och den externa koloniseringen,
    och avståndet till den-

  131. -ger statsskicket,
    eller statsskicken i Storbritannien-

  132. -en möjlighet
    att reflektera över dominansen-

  133. -av den interna kolonialismen.

  134. Vi talar alltid
    om den externa kolonialismen.

  135. Men det finns en intern,
    brittisk kolonialism.

  136. Det här avståndet kan ge möjligheten
    att, som Habermas säger:

  137. "Se sig själva från de besegrades
    perspektiv, i rollen som segrare"-

  138. -"som ansvarar för våldet i en
    omstörtande moderniseringsprocess."

  139. Man kan hänvisa till samma fråga
    i ett annat land-

  140. -till exempel där jag kommer ifrån -
    Kenya.

  141. Där finns en ny konstitution.

  142. Den kommer att skapa pedagogiska
    riktlinjer med ett extra problem-

  143. -att behandla arvet, fördelning
    och styre, från kolonialismen.

  144. Det är en postkolonial tid för
    självständighetsgörandet av landet.

  145. I den här uppsatsen använder jag
    uttrycket "mångkulturell"-

  146. -som deskriptivt.

  147. Det hänvisar till sociala
    och kulturella skillnader-

  148. -representerade på institutioner
    och i samhällen.

  149. Taxonomin av
    det religiösa, klassmässiga-

  150. -och språkliga skillnaderna
    är alla en del av det här.

  151. Fast uttrycket "mångkulturell"
    används, i engelsktalande länder-

  152. -om riktlinjer och leder till ändlösa
    debatter om politiskt korrekthet.

  153. I Storbritannien har Kenan Mallick,
    som också ska föreläsa här-

  154. -kritiserat finansierandet
    av etniska grupper.

  155. Ni kanske har hört talas om Londons
    förre borgmästare - Ken Livingston.

  156. Han finansierade etniska grupper.
    Det betyder att majoriteten uteslöts.

  157. I engelsktalande länder, bland annat-

  158. -resulterar de här
    mångkulturella riktlinjerna i-

  159. -nåt som kallas "västerländska
    upplysningsvärderingar".

  160. Kritikerna tycker
    att de undermineras av de andra.

  161. De andra hör inte hemma här.

  162. Just nu riktas mycket av det här
    mot muslimerna i Europa.

  163. Det här diskuteras i en bok av
    Ian Buruma, som också föreläser här.

  164. "The Taming of the Gods: Religion,
    Democracy on Three Continents."

  165. Det är en polarisering
    mellan religion och det sekulära.

  166. En annan författare, Giles Capel-

  167. -menar att det mångkulturella,
    i Storbritannien och Nederländerna-

  168. -ger eko av kolonialismens indirekta
    styre, via religiösa grupper.

  169. Det här tillvägagångssättet
    förhindrar integreringen av muslimer-

  170. -och invandrare-

  171. -i ett europeiskt sammanhang.

  172. De här invandrarfrågorna
    och Islams roll-

  173. -diskuteras av andra författare,
    som påvisar dilemmat-

  174. -som makthavarna i Europa har.

  175. En annan stark kritik av uttrycket
    "mångkulturell" som en riktlinje-

  176. -framhäver snarare de skillnaderna
    och orättvisorna i vårt samhälle-

  177. -som är grundade på social klass.

  178. Uppmärksamheten styrs bort
    från det här, särskilt i USA.

  179. De konservativa i vårt samhälle
    försöker bagatellisera-

  180. -vikten av jämlikhet
    för alla grupper.

  181. Till exempel,
    Richard Wilkinson och Kate Pickett-

  182. -som har skrivit en bok
    om tillförlitlig politik-

  183. -prisades av det konservativa partiet
    innan de fick makten.

  184. Men efter att de hade fått makten-

  185. -har deras expertgrupper
    börjat smutskasta boken-

  186. -de prisade innan de fick makten.
    - Ursäkta?

  187. Eftersom de konservativa inte tycker
    att jämlikhetsfrågor bör diskuteras.

  188. Boken heter "The Spirit Level".

  189. Professor Wilkinson
    är också här på konferensen.

  190. Jämlikhet är bättre för alla.

  191. Kommer de högerpolitiska partierna,
    det kanske kommer att ske här-

  192. -kasta bort socialismens framgångar,
    även i det här landet?

  193. Fast Wilkinson och Picket menar att
    i ett ojämlikt, mångfaldigt samhälle-

  194. -kan både etniska skillnader
    och social diskriminering öka.

  195. Ohälsa och sociala problem
    kommer att öka inom alla grupper.

  196. Inte bara för minoriteten.

  197. Där det bara finns klasskillnader
    handlar problemen endast om klass.

  198. Men där det finns rasdiskriminering-

  199. -ökar problemen för de grupper-

  200. -som är diskriminerade mot, inom
    utbildning och andra sociala frågor.

  201. Det finns fler argument för att ta
    oss ur den nationalistiska historien.

  202. Nationalistisk historia är begränsad.

  203. Vi bör skapa
    ett transnationellt minne-

  204. -som gör
    att samhällen kan moderniseras-

  205. -genom att institutionalisera
    ett världssamhälle.

  206. Alla bör ta lärdom av saker som-

  207. -förintelsen, imperialism
    och kolonialhistoria.

  208. Världsvärderingen måste korrigera
    det demokratiska underskottet-

  209. -hos de allmänna institutionerna
    och där skapa jämlikhet-

  210. -och ömsesidighet.

  211. De skulle leda till
    en världsintegrering-

  212. -både internt och externt, på grund
    av dess transnationella natur.

  213. Genom att tolka om den kreativa
    spänningen mellan sammanhållning-

  214. -och mångfald.

  215. Det här är ett argument från
    Beck och Grant:

  216. "Det är ett paradigmskifte
    som vilar på principen"-

  217. -"att mångfald inte är ett problem,
    utan en lösning."

  218. Det är viktigt att tänka på,
    särskilt för lärare.

  219. Men att leva tillsammans
    kan vara explosivt-

  220. -vilket kräver ökad kapacitet
    av den interkulturella samverkan.

  221. Skolans undervisningsplan
    och utlärning spelar en viktig roll-

  222. -när det gäller att ge innebörd
    till interkulturell förståelse.

  223. I stället för
    interkulturella konflikter-

  224. -som uppstår
    i många skolor och samhällen.

  225. Svårigheten att leva tillsammans
    är som påtagligast-

  226. -hos grupper som ses som annorlunda
    än de som är bofasta-

  227. -och betraktas som samhällets norm-

  228. -inom det nationella territoriet,
    de suveräna staterna-

  229. -som har gränser. Sverige,
    Danmark, Finland och så vidare.

  230. Grupperna, särskilt de nomadiska,
    anses inte ha samma rättigheter.

  231. Det är enorma spänningar
    mellan bofast och nomadiskt folk.

  232. Det är inte ett isolerat problem.
    Det förekommer överallt.

  233. Maasaifolket, till exempel,
    som är nomader-

  234. Tuaregfolket i Västafrika
    eller romerna i Europa.

  235. Det blir problem
    mellan de bofasta och nomaderna.

  236. Återigen spelar skolsystemet
    en stor roll.

  237. Hur får vi ett kunskapslärande-

  238. -som inte privilegierar
    de bofastas bildning-

  239. -gentemot nomadernas.

  240. Man ser exempel på det här dilemmat
    då Frankrike nyligen-

  241. -deporterade tusen romer
    till Rumänien och Bulgarien-

  242. -och har tvingats försvara sig
    inför EU:s justitiekommissionär-

  243. -som sa att det var ett brott mot och
    undergrävelse av rörelsefriheten.

  244. Sarkozys regering
    kan hamna i Europadomstolen-

  245. -på grund av överträdelsen.

  246. Gruppernas
    mänskliga rättigheter ignoreras.

  247. Och deras barns utbildning
    håller vanligtvis låg standard.

  248. Det är en utmaning för interkulturell
    kunskapsbildning och demokratier-

  249. -och dess skolor.

  250. Över hela världen, ni har kanske hört
    talas om FN-konferensen som pågår-

  251. -finns det 72 miljoner barn-

  252. -som inte går i skolan.

  253. Unesco, som jag är
    ordförande för i London, har sagt-

  254. -att 171 miljoner människor-

  255. -kan lyftas ur fattigdom
    om studenter i fattiga länder-

  256. -får lära sig läsa ordentligt.

  257. Gordon Brown,
    före detta premiärministern-

  258. -försöker uppnå
    utbildning för alla år 2015-

  259. -genom en organisation som heter
    "The Global Campaign for Education".

  260. Nomaderna i Afrika
    står inför en allvarlig kris-

  261. -trots all den här statistiken:

  262. I Ghana har hungersnöden gått ner
    med 75 % från 1990. Goda nyheter.

  263. Ni minns säkert Etiopien.

  264. Där har det sjunkit
    från 71 % till 40 %.

  265. Inom utbildning har skolgången
    i Tanzania ökat från 52 %, 1991-

  266. -till 98 % i år.

  267. Benin från 41 % till 83 %.

  268. Mali från 29 % till 63 %.

  269. Men det finns lite bevis,
    trots statistiken-

  270. -på utbildningens kvalitet
    i länderna.

  271. Om vi inte känner till dess kvalitet
    kan vi inte känna till dess bredd.

  272. Fast många länder runtom i världen,
    särskilt USA och Storbritannien-

  273. -vill inte tala om de här frågorna.

  274. För det kanske förolämpar
    afrikanska regeringar.

  275. Men Kevin Watkins i Unesco pekar på
    att ökad skolgång och jämlikhet-

  276. -i fjärde världen, inklusive
    de nomadiska befolkningarna-

  277. -är ingen ursäkt för att försöka
    undvika att förolämpa regeringarna-

  278. -för att de struntar
    i utbildningens kvalitet.

  279. Vi måste jobba för det.
    Inte för jämlikhetens skull-

  280. -utan för det jämlika utbildnings-
    resultatet, som en fundamental del.

  281. Till och med i ett oljerikt land,
    som Nigeria-

  282. -kommer 50 % av flickorna i den norra
    delen aldrig att få gå i skolan.

  283. Norra Nigeria
    är indelat i olika regioner-

  284. -mellan de kristna, muslimerna
    och afrikanska religioner.

  285. Det orsakar stora problem
    för kvinnor.

  286. I resten Nigeria
    får 50 % inte heller gå i skolan.

  287. Och det är ett oljerikt land.

  288. Förutom rasskillnaderna,
    som Wilkinson och Picket nämnde-

  289. -finns även kastproblemet,
    i länder som Indien.

  290. Det betrycker och motverkar de
    mänskliga rättigheterna i landet.

  291. Om inte ens pojkarna i det landet
    inte får chans till utbildning-

  292. -är flickornas situation ännu värre.

  293. De konstitutionella åtgärderna för
    att utbilda de uteslutna grupperna-

  294. -har inte ännu skapat tillräckligt
    hög kvalitet och likvärdighet-

  295. -för att kunna skapa
    en vänskaplig demokrati.

  296. Och i ett brittiskt sammanhang.
    Självstyret i Skottland, Wales-

  297. -och Nordirland-

  298. -indikerar en politisk bekräftelse-

  299. -av ett historiskt, multinationellt
    och mångkulturellt samhälle.

  300. Storbritannien blev inte mång-
    kulturellt efter andra världskriget.

  301. Det är historiskt mångkulturellt.
    Folk bör tänka över sin historia-

  302. -och försöka upptäcka
    den här historiska mångfalden.

  303. Historien utmanar ständigt.

  304. I både Wales och Nordirland
    har de en nationalförsamling.

  305. Och i Skottland har de ett parlament-

  306. -med större makt
    än i Wales och Nordirland.

  307. Och i övrigt,
    det mer lantliga Cornwall-

  308. -har den största aktiviströrelsen
    i England.

  309. Den corniska frihetsarmén
    vill bli en självständig stat.

  310. Det vore som om Dalarna, i Sverige,
    begärde självstyre.

  311. Svårigheterna med självstyre,
    centralisering och integrering-

  312. -pågår samtidigt
    inom ett mångfaldigt samhälle.

  313. Man måste tänka på demokratin,
    medborgarrätten-

  314. -och sociala riktlinjer
    i de här samhällena.

  315. Man måste även lära ungdomar-

  316. -om det mångkulturella samhället
    och taxonomin jag nämnde-

  317. -och vikten av demokrati
    världssamhället, i de här regionerna.

  318. Den mångkulturella situationen
    kan betraktas som statisk-

  319. -då de är socialt
    och historiskt bundna.

  320. Det finns transnationella broar
    och skiften-

  321. -på grund av migration,
    exil och frivillig förflyttning.

  322. Från norra till södra Europa, eller
    från södra halvklotet till det norra.

  323. Det finns ett etiskt behov av
    att hålla dialog om skillnaderna.

  324. Vi må förstå många gruppers vilja
    att få en grund-

  325. -men grunden kan vara tillfällig.
    "Sverige för svenskarna".

  326. Men "Sverige för svenskarna"-

  327. -måste vara ombytligt och grundas
    på ett kritiskt betänkande.

  328. Grundande och osäkerhet
    håller jämna steg med varandra.

  329. Och de kan skapa möjligheter, som
    inte nödvändigtvis är relativistiska.

  330. I den här pedagogiska utvecklingen-

  331. -spelar folket
    och samstämmigheten en viktig roll.

  332. Folket, å ena sidan,
    och samstämmigheten å den andra.

  333. Det tillfälliga grundandet
    och att leva i en osäker situation.

  334. Raymond Williams säger: "Det kräver
    att man gör sig kvitt gammal lärdom."

  335. Det här kan bli grunden för
    en interkulturell dialog-

  336. -och interkulturell kunskapsbildning
    - titeln på föreläsningen.

  337. En sådan pedagogik är nödvändig.

  338. Det gäller de flesta länder.

  339. Det har satt press på
    politiska och ekonomiska system.

  340. Politiken och marknaden
    kan värderas på flera olika sätt.

  341. Howard Marks säger:

  342. "Förtroendet att statsmakten"-

  343. -"kan kompensera
    för marknadens misslyckande."

  344. Vi är alla medvetna om
    marknadens misslyckande.

  345. Här är det extra viktigt
    att staten bidrar med utbildning.

  346. Kapitalism kan leda till
    patologiska konsekvenser-

  347. -som ständigt måste utvärderas-

  348. -för att främja medborgarnas kunskap
    om paradoxerna.

  349. Framsteg är inte linjärt,
    det finns paradoxer.

  350. Den nuvarande krisen
    är ett gott exempel.

  351. Det här kan föra samman olika
    regioner på de flesta kontinenter-

  352. -för att utveckla världsstrategier-

  353. -som sträcker sig
    utanför statsgränserna.

  354. Krisen i EU drabbar hela Europa
    och hela världen.

  355. Den kräver strategier och riktlinjer
    som omfattar alla länder.

  356. Utbildning är viktigt i skapandet
    av en inkluderande demokrati.

  357. Det kan få unga människor att förstå
    deras rättigheter och ansvar-

  358. -som aktiva medborgare
    i demokratiska samhällen.

  359. Det blir en utmaning
    för institutionerna.

  360. De måste uppmuntra diskussioner som
    kan leda till gemensamma värderingar-

  361. -hos de offentliga institutionerna.

  362. Vi måste skilja på den offentliga
    och den privata sektorn.

  363. Jag är inte intresserad av
    folks privatliv, den privata sfären.

  364. Utan av den offentliga sektorn.

  365. De här diskussionerna
    måste inkludera flera grupper.

  366. Ett exempel är
    att på brittiska universitet-

  367. -sponsrar de religiösa
    eller nationella studentklubbar.

  368. Är det universitetets roll?

  369. Folk går på universitet för
    att diskutera med andra grupper.

  370. Universitet bör inte
    finansiera etniska grupper-

  371. -som bara talar med varandra.

  372. Hoppas ni förstår.

  373. Fast kunskapsbildning
    innefattar inte bara skolan.

  374. Media bör vara inkluderat,
    vilket medför ett problem.

  375. Jag grundade ett produktionsbolag,
    The International Broadcasting Trust.

  376. Ett tv-bolag och utbildningsföretag.

  377. Poängen var, och är fortfarande
    relevant på 2000-talet-

  378. -att granska media.

  379. Vi är okritiska till media,
    till och med lärare.

  380. Vi måste ha en kritisk förståelse,
    särskilt av visuell media-

  381. -och undersöka hela systemet
    under välorienterade förhållanden.

  382. Vi måste ha välorienterade
    vuxna och unga medborgare.

  383. Särskilt när den offentliga media-
    sektorn privatiseras i flera länder.

  384. Den demokratiska skolan
    och dess blandade klasser-

  385. -kan inrätta en utbildning så att
    unga förstår invecklade samhällen-

  386. -och utveckla förståelse.

  387. Ombesörjandet av livslångt lärande
    och kunskapsbildning-

  388. -kan skapa grunden till inkluderande
    och kunskapsbildande samhällen-

  389. -som har samfällda röster som
    sträcker sig över mångfalden.

  390. Vi kan skapa ett offentligt rum
    där man på lokal nivå-

  391. -kan påverka och ha kontakt
    med offentliga sektorn-

  392. -för alla samhällen.

  393. Båda sammanhangen gäller
    det lokala, nationella och globala-

  394. -och det finns förutfattade,
    uppfattade och levande rum.

  395. Och alla är verkliga för folk.

  396. De förutfattade, uppfattade
    och levande rummen.

  397. David Harvey pratade om behovet
    av trycket på inlärning.

  398. Bara för att man upplever press
    på rum och tid, för närvarande-

  399. -bör inlärning inte
    bli formell eller formell.

  400. Man måste se till familjen,
    samhället och arbetsplatsen.

  401. Samhällen på landet och staden
    bör bli kunskapsbildande.

  402. Det bör finnas
    hållbara bildningsstrategier.

  403. Samhällen måste rekonstrueras-

  404. -och kontakter måste etableras
    för att åstadkomma-

  405. -utvecklande och hoppfulla samhällen.

  406. Jag antar att samhällena är
    modfällda samhällen.

  407. Individer och grupper, i ett
    demokratiskt samhälle, är angelägna.

  408. Det gäller inte bara institutioner
    utan även utanförskap i samhällena.

  409. Det inkluderar en förståelse
    för det interkulturella-

  410. -belyst av både den infödda-
    och invandrarminoriteten.

  411. Det här kan leda till gemenskap
    som sträcker sig över alla grupper.

  412. Därför har djup demokrati dynamiska
    och fantasifulla inslag.

  413. Man knyter samman
    ens egen historia med samhällets.

  414. Ens personliga kunskap ger en mod
    att aktivt delta i samhället-

  415. -och den offentliga sektorn.

  416. Det kan även leda till ett delat rum-

  417. -och offentliga, så väl som sociala,
    riktlinjer inom båda sammanhang.

  418. Utvecklingen
    av ett kollektivt medvetande-

  419. -bidra till att skapa det Cornel West
    kallar för ett "offentligt torg".

  420. Det offentliga torget inkluderar
    institutioner och helande av gränser.

  421. Demokratiska
    och interkulturella relationer-

  422. -som omvandlar uteslutande
    till inkluderande. Green skriver:

  423. "Genom koalitions-
    och mångkulturellsutveckling"-

  424. -"som fostrar djup demokrati,
    och utveckling av tekniker"-

  425. -"kapacitet får man aktiva,
    demokratiska medborgare."

  426. Det är inte retorik.

  427. Man utvecklar faktiska,
    nödvändiga tekniker.

  428. Det här leder till
    ett aktivt medborgarskap.

  429. Organisationen som jag är ordförande
    för, Scarman Trust, har gjort det.

  430. De som jobbade lokalt
    för Scarman Trust-

  431. -jobbade inte bara akademiskt.

  432. De hade en "can do"-attityd,
    ett amerikanskt uttryck.

  433. Det praktiska arbetet som utfördes
    använde sig av samhällets kapacitet.

  434. De byggde om en soptipp
    till en liten park.

  435. De återöppnade en landsortsbutik.

  436. Det bodde ungdomar
    i ett fallfärdigt hus-

  437. -som de byggde om
    till ett vandrarhem.

  438. Det här är praktiska tekniker,
    yrkeserfarenhet-

  439. -och gynnar den totala ekonomin
    från ett mikroprojekt.

  440. Mikroekonomi på ett lokalt plan
    är viktig-

  441. -nu när makroekonomin kollapsar.

  442. Men man stöter på många hinder.

  443. Några av dem, som Martin nämner-

  444. -är ökningen av fundamentalism
    och differentiering.

  445. Särskilt på religiösa
    och etniska grunder.

  446. Det gäller även nödvändiga
    genomträngandet av kulturer.

  447. Det förvärras av
    den globala ekonomin.

  448. Den förnekar utvecklingen
    av ett globalt medvetande.

  449. Den ökar de globala ojämlikheterna-

  450. -vad gäller tillgångar.

  451. Man måste övervinna de gränserna-

  452. -för att utveckla en djup demokrati.

  453. Förhoppningsvis skulle man kunna ta-

  454. -de etniska, religiösa
    och könsfördelningarna-

  455. -och omvandla dem
    genom reson och upplysning.

  456. Även pessimismen,
    osäkerheten, förnekas.

  457. Det finns även en invändig åskådning-

  458. -nu när det nya millenniet
    har gjort sin entré.

  459. Här är det viktigt
    att riktlinjerna är tydliga.

  460. Om regeringarna inte är tydliga
    kan vi inte vända på situationen.

  461. Och den ekonomiska pressen
    på landsbygden och underklassen ökar.

  462. Deras brist på säkerhet reflekteras-

  463. -att samhällena inte
    kan konfrontera sina dilemman.

  464. Institutionerna ska utbilda-

  465. -så att de kan skapa uppoffrande,
    inte själviskhet.

  466. De kan skapa nåt som leder
    till samarbete, inte konkurrens.

  467. Det uppmuntrar hövlighet,
    det förnekar inte hövlighet.

  468. Genom att skapa
    ett kollektivt medvetande-

  469. -skulle strävan efter det som är bäst
    för alla, inte för individen, öka.

  470. Man kan etablera inkluderande
    solidaritet genom gemenskap.

  471. Individen är ändå bekräftad.

  472. Individen blir även bekräftad
    av den offentliga sektorn-

  473. -genom dess värderingar.
    Det är inte bara retorik.

  474. Det är särskilt viktigt
    i mångkulturella samhällen.

  475. Deskriptivt kan man säga att det
    skulle skapa kollektiv solidaritet.

  476. Ett sådant här samhälle-

  477. -skulle definieras
    efter dess rättigheter.

  478. En enorm vikt måste läggas på
    de mångfaldiga riktlinjerna-

  479. -innehållande civilt värde.

  480. Även man inte löser skilj-
    aktigheterna, de kanske kvarstår.

  481. Men den granskande debatten
    är av yttersta vikt.

  482. Legitimiteten av det mångkulturella
    är nödvändig.

  483. På en nivå måste vi acceptera
    att konflikter kommer att bestå.

  484. Men där borde också finnas kapacitet
    att engagera sig i dem.

  485. Man antar
    att unga medborgare delar identitet.

  486. Snarare än en egen identitet.

  487. Det finns flera identiteter
    och även hybrididentiteter.

  488. Duktiga guvernörer kommer
    att styrka de positiva identiteterna.

  489. Det innebär ett åtagande
    av konflikter och motsägelser.

  490. Djupa demokratier måste ta sig an
    de djupa konflikterna.

  491. Egennytta måste balanseras
    med den allmänna nyttan.

  492. Det här är en pågående spänning.

  493. Det finns ett behov av att förhandla-

  494. -om komplicerade konflikter.

  495. Både elever och lärare-

  496. -måste förstå svårigheterna
    med kunskapsbildning-

  497. -och hur man löser konflikter
    genom medling.

  498. Det leder till
    vad som är bäst för alla

  499. Kunskapsbildning kräver engagemang
    för den demokratiska processen.

  500. Även om konflikterna kvarstår.

  501. Här måste man sätta press
    på hela kunskapsbildningssystemet.

  502. Den demokratiska skolan, inte bara
    demokratiskt utlärande, är viktig.

  503. En demokratisk skola,
    där eleverna faktiskt kan se-

  504. -vilka effekter en demokrat får
    är extremt viktigt.

  505. Demokratiskt engagemang är svårare
    i ett ojämlikt samhälle.

  506. De här sociala olikheterna-

  507. -kan leda till uppsplittring
    och diktatur.

  508. Det händer över hela världen.

  509. De flesta moderna samhällen
    har de här svårigheterna.

  510. Vi fördjupar våra olikheter,
    trots att arbete har gjorts-

  511. -av skolor, lärare och andra.
    Men det har inte varit fruktsamt.

  512. De som kan stötta och de som
    kan bygga upp måste samarbeta-

  513. -för att skapa aktivt medborgarskap.

  514. I England försöker vi
    utveckla en mikroekonomi-

  515. -genom att använda oss av samhället.

  516. När engagemanget saknas-

  517. -ökar de språkliga, kulturella,
    ras- och könsskiljaktigheterna.

  518. Till slut blir det, som Robert Putnam
    talar om, att man "bowlar ensam".

  519. Man kan inte bowla ensam.
    Vi måste bowla tillsammans.

  520. Vi måste ha den metaforen i åtanke
    - att bowla tillsammans.

  521. Skolor och andra institutioner
    spelar en viktig roll-

  522. -i att avslöja Europas
    dolda förflutna.

  523. Det måste finnas
    en inkluderande kunskap.

  524. Den nationella, begränsade historian-

  525. -måste bli en del av
    ett gemensamt minne.

  526. Vi måste skaffa nya,
    internationella minnen.

  527. Det kan göras genom en enda akademisk
    gren - tvärvetenskapliga studier.

  528. Det är kreativt kunskapsbildande
    för både elever och lärare.

  529. De identitetsbaserade
    organisationerna-

  530. -som inte samarbetar med de
    som försöker bygga broar-

  531. -med de organisationerna.

  532. Vi måste återuppbygga
    en inkluderande vetenskap-

  533. -som en del av läroplanen.

  534. Peter Kwong säger-

  535. -att programmet "Asiatiska studier"
    inte startades-

  536. -så att asiaterna kunde studera det.

  537. Man ville se på kampen om jämlikhet
    och rättigheter för alla i USA.

  538. Det måste vi ha i åtanke.

  539. Man ville se hur stor roll den
    demokratiska samhällssektorn spelar.

  540. Fast paradoxen är att i demokratiska
    samhällen är den sektorn starkare-

  541. -och svagare
    i de mindre demokratiska-

  542. -där den behövs mest.

  543. Då blir det som Freud sa:
    "De små skillnadernas narcissism."

  544. Den narcissismen
    kan få destruktiva konsekvenser-

  545. -i de svagare samhällena.

  546. Därför finns det ett stort behov för
    större stöd för den stora massan.

  547. Med hjälp av politiken
    kan vi ska skapa institutioner-

  548. -som är mer rättvisa,
    inkluderande och demokratiska.

  549. Rättvisan behövs särskilt
    bland uteslutna grupper.

  550. Gräsrotsgrupper har mobiliserat flera
    frågor som har tagits upp-

  551. -av organisationer
    som Europeiska rådet och FN.

  552. Till exempel FN:s toppmöte
    i Köpenhamn-

  553. -miljötoppmötet i Rio de Janeiro,
    mötet om kvinnor i Peking-

  554. -droger i New York, klimat i Kyoto,
    och rasism i Durban.

  555. Men de här mötena har inte lett till
    en sammanbildning av riktlinjer-

  556. -varken på nationell eller global
    nivå. De är inte sammanlänkade.

  557. Gräsrotsgrupperna visste
    att förutsättningarna fanns.

  558. Men sådana länkar har inte upprättats
    hos Europeiska rådet och FN.

  559. Därför är globaliseringen
    inte ännu verklighet.

  560. Delvis på grund av bristande
    demokrati i våra samhällen.

  561. Och delvis på grund av att Unesco-

  562. -som jag har skyldigheter gentemot-

  563. -och deras agenda
    om utbildning för alla-

  564. -och grundskola
    inte är sammanlänkade.

  565. Man har både jämlikhet
    och kvalitet i åtanke.

  566. En jämlik utbildning betyder inte
    att kvaliteten är sämre.

  567. Man ökar både kvalitet och jämlikhet.

  568. Under åren har Europeiska rådet, som
    startade som en politisk institution-

  569. -för att skapa ömsesidighet i Europa-

  570. -blivit en objektiv organisation.

  571. De försöker lösa frågor
    rörande mänskliga rättigheter.

  572. Demokrati och mänskliga rättigheter
    har svikits efter kommunismens fall.

  573. De nya medlemsstaterna har undergrävt
    Europeiska rådets bestämmelser.

  574. Vi måste ifrågasätta de här, så
    kallade, demokratiska länderna.

  575. Nationalism
    och främlingsfientlighet ökar-

  576. -romerhat och det finns länder
    där det inte bor några judar.

  577. Antisemitism.

  578. Hur kan vi leva i en
    sådan här situation, på en kontinent-

  579. -som har stora utbildningsbugetar-

  580. -som tillåter främlingsfientlighet,
    rasism och antisemitism?

  581. Många europeiska idéer
    i demokratiska länder-

  582. -utformades efter andra världskriget-

  583. -i våldets efterdyningar.

  584. Men etnisk utrensning återvände till
    sydöstra Europa 50 år efter nazismen.

  585. Hur kan vi förhindra
    att det händer igen?

  586. I Europa har vi mångkulturella
    och flerspråkiga resurser.

  587. Det är en mäktig motvikt
    gentemot etnisk utrensning.

  588. Då mångfald finns representerat på
    en social, modern och historisk nivå.

  589. Det går att utveckla större gemenskap
    och sammanhållning i Europa.

  590. Antirasistisk kunskapsbildning,
    som bara riktar sig till invandrare-

  591. -och utesluter de infödda grupperna,
    räcker inte. Båda måste inkluderas.

  592. Interkulturell kunskapsbildning
    handlar inte bara om invandring.

  593. Man måste undvika sensationsretorik-

  594. -som leder till en syn på folk
    som "de andra".

  595. Det här ökar binäroppositionerna,
    majoritet mot minoritet.

  596. De som hör hemma mot de
    som inte hör hemma. Svarta mot vita.

  597. De här skillnaderna-

  598. -bör alla länder ta sig an
    och skapa en strävan mot jämlikhet.

  599. Strävan mot jämlikhet är ett
    dynamiskt koncept, inte ett passivt.

  600. Här måste vi förneka
    institutionell rasism-

  601. -och glastaken som hindrar kvinnor
    att nå höga poster.

  602. Vi måste möjliggöra ett skapande
    av inkluderande för alla grupper-

  603. -för att försäkra oss om
    att integrering finns till för alla.

  604. Jag skyndar på lite så att
    vi får en stund för diskussion.

  605. Om vi tittar på uteslutandet av
    grupper - förintelsen, till exempel.

  606. Kunskapsbildningens utmaning är-

  607. -att, utan att gå miste om olika
    gruppers särskilda egenskaper-

  608. -på något sätt
    övervinna skillnaderna.

  609. Att förinta en hel grupp
    är fruktansvärt.

  610. Hur försäkrar vi oss om
    att ingen grupp-

  611. -ser sin egen förintelse
    som värre än någon annans?

  612. Jag vill belysa ytterligare en sak,
    så här i slutet av föredraget.

  613. Flickor och kvinnor i vårt samhälle.

  614. Här ligger problemet i-

  615. -var vi drar gränsen för acceptans
    av vissa gruppers vanor-

  616. -och traditioner?

  617. Hur bestämmer vi
    att vissa saker inte är acceptabla?

  618. Om en grupp säger
    att i deras patriarkiska samhälle-

  619. -får flickor
    inte gå i skolan eller arbeta-

  620. -måste vi säga nej.

  621. På grund av att de
    mänskliga rättigheterna-

  622. -inte tillåter
    att man diskriminerar flickor så.

  623. Problemet är
    hur man talar till de grupperna.

  624. Jag har tre punkter-

  625. -som tillåter oss
    att svara de grupper-

  626. -som skyller på traditioner för att
    de inte ger kvinnor lika rättigheter.

  627. Den första punkten är
    att de moderna grundsatserna-

  628. -borde vara universella.

  629. De bör inte bara gälla
    den dominanta nationen.

  630. Alltså inte
    "svenska värderingar för svenskar".

  631. Utan en mer inkluderande uppfattning
    om universella grundsatser.

  632. Bra värderingar, i alla länder,
    som accepteras av alla grupper.

  633. Nummer två: det sekulära måste
    ständigt granskas för att försäkra-

  634. -att det inte
    motverkar tro och religion-

  635. -utan skyddar alla grupper
    som tror eller inte tror.

  636. Om en flicka
    är en kristen eller muslim-

  637. -ska hon få gå i kyrkan eller moskén,
    eller inte.

  638. Samhället ska skydda
    hennes rättigheter att välja.

  639. För det tredje: ojämlikhetens
    asymmetri i våra samhällen-

  640. -på institutionerna, minskar.

  641. Det blir mer jämlikt.
    Och de här riktlinjerna kan mätas.

  642. Vi granskar alltså riktlinjerna.

  643. Jag föreslår
    att vi ska kunna vidta åtgärder-

  644. -för att försäkra oss om
    att 50 % av världens befolkning-

  645. -inte utesluts.

  646. Här vill jag hänvisa
    till Rawls teori.

  647. Ett samhälle kan inte vara neutralt.

  648. Det måste ingripa för rättvisan.

  649. Annars kommer de fattigare aldrig
    att få det bättre än de rikare.

  650. Staten måste göra
    så att de fattiga får det bättre.

  651. Och då måste samhället ingripa, för
    att skapa ett mer rättvist samhälle.

  652. Man måste återinrätta solidaritet
    och gemenskap mellan grupperna.

  653. Som ni vet, i och med
    den ekonomiska globaliseringen-

  654. -finns det både
    vinnare och förlorare.

  655. Vinnarna anser sig vara oskyldiga.
    Förlorarna har inget kvar.

  656. Det här gränserna måste överstigas.
    Och de här explosiva trycket-

  657. -får inte splittra
    samhället ännu mer.

  658. För att inte ungdomar
    ska acceptera det-

  659. -och stå fast vid
    de mänskliga rättigheterna-

  660. -måste vi vara inkluderande.

  661. Det innebär bra värderingar-

  662. -så att vi kan försäkra oss om att
    våra samhällen blir interkulturella.

  663. I vissa samhällen säger en del
    grupper att vi inte bör prata om det-

  664. -att det bara gäller dem själva.

  665. Men vi måste skapa
    federala samhällen-

  666. -med federala värderingar.
    Som Rasoul sa:

  667. "Bildung."
    Eller det grekiska "paedea".

  668. Hur upprättar vi en interkulturell
    "paedea" eller "bildung"-

  669. -med dess värderingar, för folk på
    ett personligt och offentligt plan?

  670. Hur försäkrar vi oss om att djup
    demokrati kan sudda ut gränserna?

  671. Jag hoppas
    jag har lyckats lägga fram-

  672. -hur sociala skillnader
    är en tillgång-

  673. -och hur lärare och elever
    kan engagera sig kreativt.

  674. Det här är inget problem som
    leder till icke-lärande hos eleverna.

  675. Bristen på demokrati kan minska
    om regeringen är tydlig-

  676. -och genom aktivt medborgarskap,
    både hos unga och gamla. Tack.

  677. Tack för den mycket klara-

  678. -och utförliga föreläsning om idéer-

  679. -som du bjöd på.

  680. Jag ska försöka summera
    de här idéerna-

  681. -om inkluderande och jämlikhet.

  682. En inkluderande jämlikhet
    där alla får vad de förtjänar-

  683. -där ingen utesluts-

  684. -på grund av ras, kön eller annat.

  685. I början nämnde du klyftan-

  686. -mellan de båda uttrycken
    "interkulturell" och "mångkulturell"-

  687. -och att "mångkulturell"
    bör användas deskriptivt.

  688. Men på något sätt-

  689. -finns det en skillnad
    mellan "mång" och "inter".

  690. Kan du utveckla den skillnaden?

  691. Spelar den någon roll
    vilket man använder-

  692. -när det gäller jämlikhet
    och inkluderande?

  693. Tack så mycket.

  694. Det är en viktigt fråga.
    För vi kan inte säga-

  695. -att i engelsktalande länder,
    som mitt-

  696. -Nya Zeeland, Australien och Kanada-

  697. -har det inte förbättrats efter
    skolans hårda arbete i årtionden.

  698. Man måste nog säga-

  699. -att vi försöker använda uttrycket
    "multikulturell" deskriptivt.

  700. Det beskriver institutioner
    där det finns olika grupper.

  701. Men min vän Peter Kwong,
    i New York, talar om...

  702. Ursäkta mig.

  703. Min vän i New York, Peter Kwong-

  704. -menar att "Asiatiska studier" inte
    upprättades i USA-

  705. -eller "Afrikanska studier",
    enbart för asiater och afrikaner.

  706. Målet var att det skulle leda till-

  707. -erfarenheter
    som gagnar alla grupper.

  708. De vill uppnå kunskap och förståelse
    för alla grupper.

  709. Därför menar vi på
    att det första steget-

  710. -att alla grupper är olika.

  711. Det finns religiösa
    och språkliga skillnader-

  712. -och etniska skillnader.
    Religionen är viktig.

  713. Man måste sammanställa
    alla mångkulturella riktlinjer-

  714. -och försöka utveckla nästa steg,
    som skolor och lärare måste ta-

  715. -förståelse
    av interkulturella riktlinjer.

  716. Och det blir läroplanen för alla.

  717. Man måste göra en lista.

  718. "Multikulturella samhällen"
    måste stå först.

  719. Sen måste man skapa en förståelse
    av vad grupperna representerar-

  720. -enligt systematiska grunder,
    och därav skapa riktlinjer-

  721. -för att säkra
    interkulturell förståelse.

  722. Om vi inte utvecklar
    interkulturella riktlinjer-

  723. -för att upprätta grunderna
    för en delad skola och läroplan-

  724. -kommer vi att få
    en interkulturell konflikt.

  725. Inte bara på ras-,
    religiösa- eller klassgrunder-

  726. -utan allihop.

  727. Interkulturella riktlinjer måste
    finnas för att förebygga konflikter.

  728. Lärarna får en viktig roll-

  729. -i försäkringen om
    en interkulturell förståelse.

  730. Mer frågor?

  731. Tack för föreläsningen,
    den var intressant.

  732. Du nämnde mångfald som en tillgång
    och som en lösning.

  733. Jag håller med.
    Men vad jag undrar är-

  734. -hur kan man implementera det här
    för läroföljderna i skolan?

  735. Hur kan skolor legitimera-

  736. -socialt och kulturellt mångfald?

  737. Hur ska man få intyg?
    Hur ska det lanseras i skolorna-

  738. -och samtidigt skapa effekt
    i resultaten?

  739. Hur ska lärare och studenter-

  740. -inte bara vara mångkulturella,
    utan även få

  741. -några sorts intyg på att
    de lär sig om kulturellt mångfald?

  742. Jag hann tyvärr inte säga allt
    jag skulle, tiden räckte inte till.

  743. Det är en viktig fråga.

  744. Jag tänkte svara på den frågan,
    eller tala om den, som följer:

  745. Jag talade om förflyttningen från
    det deskriptiva mångkulturella-

  746. -till att samla ihop det mång-
    kulturella som en vetenskapsgrund.

  747. Det leder till vidare till det
    interkulturella och möjliggör-

  748. -mänsklig kunskap-

  749. -som inte endast
    härstammar från 25 %-

  750. -av en särskild del, av världen.

  751. Uppfattningen om att i Sverige-

  752. -bör läroplanen färgas
    av svensk kultur-

  753. -är strunt. Så kan det inte vara.

  754. När svenskarna säger
    att landet är monokulturellt-

  755. -frågar jag om samerna, som har
    bott här lika länge som svenskarna.

  756. Hur är det med deras rättigheter
    och kunskap?

  757. Hur reflekteras det
    i den svenska läroplanen?

  758. Vi kan ta mitt land som exempel.
    Jag borde inte kritisera värdlandet.

  759. Hur kan den engelska läroplanen-

  760. -accepteras av walesarna
    och skottarna?

  761. Värst är situationen på Nordirland.

  762. För kunskapsbildare betyder det-

  763. -att de måste undervisa
    enligt interkulturella grunder.

  764. Man får ta det bästa
    från alla kulturer.

  765. Det handlar inte om
    mångkultur eller mångfald.

  766. "Vi pratar om etnicitet,
    etnisk historia och litteratur."

  767. Det är rent strunt.
    Jag menar att vi behöver-

  768. -en omvärdering av huvudläroplanen-

  769. -från vilken vi ska kunna hämta
    huvudvärderingar som delas av alla.

  770. Som jag sa tidigare, vi ska ha inter-
    kulturell "paedea" och "bildung".

  771. Det betyder kunskap från hela
    världen, en universell kunskap.

  772. Vi måste bryta oss loss
    från den begränsade historien-

  773. -och "Sverige för svenskarna",
    "danskar och Danmark"-

  774. -"engelsmän och Storbritannien"
    och så vidare.

  775. Accepterar fransk-kanadensarna den
    engelska versionen av deras historia?

  776. Accepterar inuiterna den engelska
    och franska historien? Nej.

  777. Utmaningen för lärare är-

  778. -hur man skapar något som,
    historiskt sett-

  779. -hade ett delat förflutet.

  780. Jag ska ge ett exempel.

  781. Säg till när ni vill att jag slutar.

  782. I Europa utvecklades historiografi
    på 1700- och 1800-talet.

  783. Då ansåg man att Grekland var grunden
    till de europeiska samhällena.

  784. Men vad de europeiska historikerna
    glömde, i sitt lyckorus, var-

  785. -att Grekland är ett medelhavsland.
    Grekerna lärde sig av egyptierna.

  786. Den delade kunskapen hos egyptierna
    och grekerna är fundamental.

  787. Fenicierna och grekerna möttes.

  788. Kunskapen, som de delade med sig av-

  789. -är mycket interkulturell.
    Och om vi går längre fram i tiden-

  790. -titta på renässansen.
    Den var inte ett europeiskt fenomen-

  791. -eller ett kristet.

  792. Fenomenet genererades
    genom möten mellan spanjorer-

  793. -och muslimer, judar och
    progressiva, välutbildade katoliker.

  794. Under renässansen översattes grekiska
    texter till arabiska-

  795. -vetenskapliga och matematiska texter
    - och sen från arabiska till latin.

  796. Det finns ett historiskt förflutet
    där interkulturell delad kunskap-

  797. -har utvecklats till en kultur.
    Det kan inte förnekas.

  798. Detsamma gäller upplysningen,
    i Frankrike och på andra ställen.

  799. Där finns också en gemensam grund.
    I modern tid-

  800. -talade de flesta koloniala länderna
    för ett självstyre-

  801. -fria från kolonisatörerna.

  802. Mycket på grund av europeisk lärdom.

  803. Afrikaner och asiater påstår att de
    inte har med den lärdomen att göra.

  804. Gemenskap, jämlikhet och frihet
    är värderingar från Europa.

  805. Nu, när de chauvinistiska,
    auktoritära afrikanska regimerna-

  806. -bedyrar afrikanska värderingar
    och utesluta de europeiska.

  807. De vill utesluta dem
    från läroplanen. Är det rätt?

  808. Som kunskapsbildare måste vi utmana-

  809. -lärdomen från olika ställen.

  810. Man ska inte säga:
    "Vi föredrar afrikanism"-

  811. -"islamism, hinduism,
    sionsim och så vidare."

  812. Nej. Det är där vi måste börja.
    Olika kulturers historia måste mötas-

  813. -och utvecklas
    till en delad läroplan-

  814. -vilket leder till
    interkulturella värderingar.

  815. Hoppas jag är tydlig. Det handlar
    inte om begränsad kunskap.

  816. Den centrala frågan är
    hur man skapar en gemensam läroplan-

  817. -för alla.

  818. Några fler frågor?

  819. Då får jag intrycket av att det finns
    olika tolkningar av historien.

  820. I Sverige hade vi val förra veckan.

  821. Och en viss ideologi
    valdes in i riksdagen.

  822. De har
    sin egen tolkning av historien.

  823. Som svensk, och med min bakgrund,
    har även jag min egen tolkning.

  824. Hur kan vi binda samman
    de här sortens kognitiva konflikter-

  825. -med sociala konflikter?
    Och hur kan vi lyckas-

  826. -inom kunskapsbildningen,
    lösa de här konflikterna-

  827. -särskilt de kognitiva konflikterna,
    på ett produktivt sätt?

  828. Jag ska fatta mig kort.

  829. Svaret finns i det förra svaret.

  830. Med andra ord, kunskapsbildning
    och utbildning är självstyrande-

  831. -så som ytbildningsyrket,
    läraryrket och inlärning.

  832. Politiker vet mycket lite
    om utbildning.

  833. Och politiker borde inte få ingripa-

  834. -vare sig de är progressiva
    eller reaktionära.

  835. Kunskapsbildande
    skolor och universitet-

  836. -borde själva ha makten
    att utveckla pedagogikparadigmet.

  837. De intellektuella
    utbildningsförslagen-

  838. -är inte mottagliga
    för politiska lösningar.

  839. Politiker kan inte ingripa och säga:
    "I dag talar vi om antiken"-

  840. -"för vi måste återvända
    till vårt europeiska förflutna."

  841. Tio år senare
    får vi en tekniskt inriktad regim-

  842. -som med Margaret Thatcher.
    "Vi behöver inte filosofi."

  843. "Vi behöver teknologi och handel."

  844. "Konkurrensmässiga ämnen."

  845. Vad vet politiker
    om kunskapsbildande?

  846. Akademiska institutioner
    och kunskapsbildande institutioner-

  847. -borde slippa politiskt ingripande.
    Det är inte politikernas jobb.

  848. Det här är den sista biten
    av vårt samhälle-

  849. -som ännu är fri. Vi måste kämpa
    för att politiker inte lägger sig i.

  850. Det är en pedagogisk roll.
    Vi samtalar med varandra.

  851. Vi kanske inte håller med varandra.

  852. Men vi ska försöka få
    en delad förståelse-

  853. -genom våra diskussioner
    och olikheter.

  854. Politiskt ingripande är det värsta.

  855. Ett socialdemokratiskt politiskt
    ingripande blir chauvinistiskt.

  856. Kolla bara på skolan i östra och
    centrala Europa efter kommunismen.

  857. De gjorde sig av med allt
    som kommunismen representerade.

  858. De har gått tillbaka till en trång-
    synt och främlingsfientlig skola.

  859. På grund av politiker.

  860. Det borde inte få hända i länder
    som Sverige och Storbritannien-

  861. -som har haft bra läroanstalter
    utan politiskt ingripande.

  862. -Det måste vi fortsätta kämpa för.
    -Tack så mycket.

  863. Översättning: Marie Karlsson
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Pedagogik när flera kulturer möts

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Interkulturell pedagogik innebär stora utmaningar för de flesta länder på grund av såväl historiska som nya synsätt på social mångfald och de måste angripas genom offentliga och socialpolitiska system som exempelvis utbildningssystemen. Jagdish S. Gundara är bland annat professor emeritus på Institute of Education vid Londons universitet och ordförande i Internationella Föreningen för interkulturell pedagogik och behandlar här några av de pedagogiska frågor som hänför sig till det sekulära och det heliga och som ställt skolor, lärare, studenter och samhällen inför stora utmaningar. Arrangör: Västra Götalandsregionen och Nätverket för interkulturell pedagogik.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Interkulturell pedagogik, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Pedagogik när flera kulturer möts

Interkulturell pedagogik innebär stora utmaningar för de flesta länder på grund av såväl historiska som nya synsätt på social mångfald. Professor Jagdish S. Gundara vid Londons universitet behandlar några av de pedagogiska frågor som hänför sig till det sekulära och det heliga och som ställt skolor, lärare, studenter och samhällen inför stora utmaningar. Arrangör: Västra Götalandsregionen och Nätverket för interkulturell pedagogik.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Solnedgångar och svältkatastrofer är bra

Hur ser afrikaner på den generaliserade bilden av Afrika som finns i västvärlden? Författarna Helon Habila från Nigeria, Kopano Matlwa från Sydafrika och Alain Mabanckou från Kongo-Brazzaville diskuterar och berättar om sina egna erfarenheter.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

När byxor är ett brott

Lubna Ahmad al-Hussein greps av polisen i Khartoum 2009 för att hon gick klädd i byxor. Boken "40 piskrapp för ett par byxor" är ett personligt vittnesmål där hon skildrar ett Sudan som dignar under dubbel börda: sharialagarna och landets traditioner. Moderator: Dilsa Demirbag-Sten. Arrangör: Sekwa förlag.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Kultur, religion och kvinnors rättigheter

Ett seminarium med Fatmagül Berktay, turkisk forskare i statsvetenskap, aktivist för mänskliga rättigheter och mycket engagerad i kvinnofrågor. Fatmagül föreläser och samtalar därefter med Rasoul Nejadmehr. Arrangör: Västra Götalandsregionen, Nätverket för interkulturell pedagogik.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Vart går Afrika?

Journalisten Richard Dowden har efter tre decennier av resor i Afrika skrivit boken "Afrika - framtidens kontient". I ett samtal med SVT:s korrespondent Marika Griehsel berättar han varför den europeiska bilden av Afrika behöver nyanseras. Arrangör: Leopard förlag.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Läsplattor - så fungerar de

Vilka möjligheter kan läsplattor ge för elever med funktionsnedsättning? Sören Henriksen och Åke Runnman, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten ger praktisk vägledning kring valet av läsplattor. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Tala dig till ledarskap

Vi kan läsa oss till tusentals teorier om ledarskap, men till slut är det din förmåga att kommunicera med andra som avgör om du lyckas leda andra människor mot ett gemensamt mål. Föreläsaren Paul van der Vliet berättar hur man gör. Arrangör: Studentlitteratur.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Modigare vardag

När vi går till botten med stress, tvivel eller obeslutsamhet finner vi alltid en rädsla som spökar. Carl Lindeborg, föreläsare inom personlig utveckling och ledarskap, och Sofia Sivertsdotter, professionell coach, talar om rädsla och mod i vardagen. Arrangör: Liber.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Prata sex och manlighet i skolan

Hur ska man prata med killar om sex, kärlek, normer, relationer och respekt? Ett samtal mellan Alán Ali från Fryshusets projekt Elektra, Karolin Röcklinger, genusföretaget Amphi och författaren Inti Chavez Perez. Moderator: Anna Hellgren. Arrangör RFSU (Ottar).

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

2000 språk i Afrika

Hur och varför har olika språk vuxit fram i Afrika? Och hur skiljer det sig från framväxten av språk i Europa? Ett seminarium med Lars-Gunnar Andersson, professor i svenska, och Tore Janson, professor emeritus i afrikanska språk. Arrangör: Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg och Jonsereds herrgård/Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Dyslexi - förbannelse och möjlighet

Ulla Föhrer, leg. logoped och med. hedersdoktor, och Eva Magnusson, logoped och fil. dr, har djupintervjuat fyrtio personer med läs- och skrivsvårigheter. Vilka strategier har dessa använt för att klara skola, utbildning och arbete? Moderator: Elisabet Reslegård, ordförande i Läsrörelsen. Arrangör: Läsrörelsen, BTJ Förlag, Dyslexitorget och Allmänna arvsfonden.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Så blir du en bättre journalist

Journalisten Augustin Erba berättar om sin nyutkomna bok om journalistik: en rad knep och tankar om hur man blir en bättre och gladare journalist. Talang är irrelevant, menar Augustin Erba. Arrangör: Svenska Journalistförbundet.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Vårdens utmaning - att behärska kaos

De som arbetar inom vården måste lära sig kontrollera det kaos som är helt oundvikligt, säger Jonas Åberg, med många års erfarenhet av ämnet socialt arbete vid Linnéuniversitetet. Han menar att vården står inför ett paradigmskifte. Inspelat på Bokmässan i Göteborg i september 2010.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Samtala med tonåringar

Socionomen Mia Börjesson ger teoretiska och praktiska verktyg till alla som möter tonåringar i sin vardag, både professionellt och privat. Arrangör: Argument förlag.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Viktiga samtal med barn och ungdomar

Samtal mellan barn och vuxna, oavsett var dessa sker, är oändligt betydelsefulla. Petter Iwarsson, socialpedagog och föreläsare verksam inom Bris, talar om vikten av att vi vuxna möter barn i samtal om viktiga saker i deras liv. Arrangör: Bris.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Det handlar om oss

Nätet - den nya fritidsgården

Barn och ungdomar tillbringar mycket av sin tid på sociala medier och i spelvärlden. Där formar de till stor del sitt sätt att vara och relatera till andra. Här formas även värderingar och normer. Problemet är att i dessa världar är vuxna ofta frånvarande. Jesper Englin från Sverok pratar om det viktiga i att uppfostra sitt barn på nätet. Gör man inte det är det som att man uppfostrar sitt barn bara halva tiden. Beteendevetaren Olle Cox menar att skolan har ett ansvar för mobbning som sker utanför skoltid om det påverkar eleven i skolan.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Fartdåren från Öjebyn

Ungefär var femte elev hoppar av gymnasiet. Sjuttonåriga Riwer från Öjebyn utanför Piteå valde att avsluta sina studier. Det blev för mycket för honom och nu letar han efter något annat att göra. Samtidigt som hans kompisar är i skolan är han ute och åker moppe eller tittar på tv-serier. Men Riwer har större planer än så. I väntan på livet fyller han sin vardag med att mecka och drömma om sin EPA-traktor.