Titta

UR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

UR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Om UR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Seminarier inspelade under Bok och Bibliotek 2010. 22-26 september 2010.

Till första programmet

UR Samtiden - Bok och bibliotek 2010 : I mänsklighetens tjänstDela
  1. Välkomna till det här seminariet.
    Jag heter Marika Griehsel.

  2. Våra gäster är Ingrid Le Roux,
    en svensk läkare-

  3. -som har arbetat i Sydafrika
    i över trettio år-

  4. -i Kapstaden, med kvinnor och barn,
    undernärda barn.

  5. Doktor Denis Mukwege,
    från Kongo-Kinshasa-

  6. -som i Bukavu driver Panzisjukhuset,
    där han vårdar kvinnor och barn-

  7. -som har drabbats på olika sätt
    av konflikten i Kongo.

  8. Daniel Halldorf, du ska tolka
    från franska till engelska.

  9. Tack så mycket.
    Ni har en speciell relation.

  10. Du har varit dr Mukweges lärare.

  11. Ta en mikrofon och håll den nära.

  12. Det är en ära att ha er här
    på Bokmässan i Göteborg.

  13. Vi vet hur upptagna ni är,
    och hur viktigt ert arbete är.

  14. Klockan är 16.00, det är lördag.

  15. Vi är alla ganska trötta. Många av
    oss har haft ett fullspäckat schema.

  16. Inte minst ni, som har talat
    om sånt ni verkligen tror på.

  17. Klockan 16.00 en vanlig arbetsdag
    har du, Ingrid, träffat-

  18. -minst 15-20 mödrar och barn.

  19. Och du vet att din arbetsdag
    inte är över än.

  20. Du har det administrativa arbetet
    för organisationen Philani kvar.

  21. Dr Mukwege, ni skulle ha opererat-

  22. -flera kvinnor och unga flickor
    som har blivit våldtagna.

  23. Ni vet också att kön kommer att vara
    lika lång i morgon, om inte längre.

  24. Så har det varit i många år nu.

  25. Min första fråga är:

  26. Varför kvinnor och barn? Ni har båda
    valt att arbeta med kvinnor och barn-

  27. -som läkare. Ingrid, vill du börja?

  28. Kvinnor och barn är mest utsatta
    i vårt samhälle.

  29. I början av projektet arbetade vi
    bara med barn, men vi insåg snart-

  30. -att om vi vill att barnen ska må bra
    och bli väl omhändertagna-

  31. -och få utbildning, så måste vi
    ta hand om mödrarna också.

  32. Det var därför vi började arbeta
    med kvinnor också.

  33. Tack.

  34. Jag skrev min avhandling
    inom pediatrik, för jag tyckte-

  35. -att barn hade utelämnats
    från läkarvården.

  36. Men när jag arbetade på ett sjukhus
    på landsbygden och såg lidandet-

  37. -som kvinnorna som födde barn där
    gick igenom-

  38. -såg jag deras lidande.

  39. I dag arbetar jag med kvinnor.

  40. Det viktigaste för ett samhälles
    utveckling, anser många-

  41. -är att kvinnor och barn,
    särskilt kvinnor-

  42. -behandlas jämlikt,
    är friska och kan arbeta-

  43. -och kan ta hand om sina barn.

  44. Är det det viktigaste
    för utvecklingen i Sydafrika också?

  45. Utmaningen för Sydafrika.
    Att frigöra kvinnornas makt.

  46. Jag tycker att kvinnornas makt
    redan är frigjord i Sydafrika.

  47. Kvinnorna håller ihop familjen,
    skaffar mat åt barnen-

  48. -utbildar dem och ger dem stöd...

  49. ...med ofattbart tålamod
    och ofattbar värdighet.

  50. Jag tycker att kvinnorna i Sydafrika
    är frigjorda.

  51. Är det på grund av kvinnornas makt,
    dr Mukwege-

  52. -som vapnet som används
    mot kvinnorna, våldtäkterna-

  53. -som man ser i östra Kongo,
    och i många andra konflikter-

  54. -är så effektivt,
    om jag får uttrycka mig så?

  55. Jag tycker att kvinnornas styrka
    är högst märkbar.

  56. Jag tror att kvinnorna i Kongo
    besitter den här styrkan-

  57. -men att den styrkan undertrycks
    av män.

  58. Vi vet att Afrikas kvinnor-

  59. -är Afrikas styrka.

  60. Personerna som
    tillintetgör kvinnorna-

  61. -känner till kvinnornas styrka-

  62. -och vet att om de tillintetgör
    kvinnorna så tillintetgör de Afrika-

  63. -eller samhället.

  64. Det är en av utmaningarna
    som ni har tagit er an-

  65. -att ge kvinnorna en plats och
    lyfta fram frågan internationellt.

  66. När ni blev läkare, Ingrid och
    dr Mukwege, vad var det som drev er?

  67. Vad var det som fick er
    att välja läkaryrket?

  68. En av sakerna
    som motiverade mig mest var-

  69. -att det var ett yrke som jag
    kunde utöva var som helst i världen.

  70. Det var ett yrke som lät mig-

  71. -ha kontakt med människor,
    genom mitt yrke.

  72. Det var de två faktorer
    som motiverade mig.

  73. Hela min historia
    har fört mig mot att bli läkare.

  74. Min historia kommer från min far,
    som var pastor.

  75. I sitt yrke fick han besöka
    sjuka människor.

  76. Han bad med dem och för dem.

  77. Jag valde läkaryrket-

  78. -när jag såg min far be med de sjuka-

  79. -utan att kunna ge dem
    medicinsk hjälp.

  80. Jag var sju eller åtta år gammal.

  81. Var det då ni bestämde er?

  82. Jag tyckte att det var orättvist.
    Om jag var sjuk-

  83. -bad mina föräldrar för mig-

  84. -men de gav mig även medicin.

  85. Men när jag följde med min far
    då han besökte ett sjukt barn-

  86. -bad han bara. Han gav inte barnet
    nån medicinsk hjälp.

  87. När jag frågade min far om det
    sa han:

  88. "Jag är inte läkare."

  89. "Jag kan bara be för sjuka människor.
    Du ska bli läkare."

  90. Ni har båda kopplingar till kyrkan.

  91. Ni, dr Mukwege, till pingstkyrkan-

  92. -och det arbete som svenska pingst-
    rörelsen har utfört i östra Kongo.

  93. Ni växte upp i det området.
    - Ni var hans lärare.

  94. Ingrid, även du förstod
    redan i tidig ålder-

  95. -att tron var viktig.

  96. På vilket sätt...
    Svenska kyrkan har stöttat-

  97. -organisationen Philani från början.

  98. På vilket sätt vägleder din tro dig,
    om den gör det, i ditt arbete?

  99. Tron är grunden jag står på-

  100. -och förhoppningsvis lever efter.

  101. Det är en utmaning.
    Omsorgen och kärleken-

  102. -som jag får ta del av genom min tro-

  103. -vill jag sprida vidare
    i min vardag-

  104. -och i mitt arbete.

  105. Och hoppet.
    Arbetet känns aldrig hopplöst.

  106. Trots att vi ser en hel del
    svåra situationer.

  107. Jag tror att även hoppet
    kommer från min tro.

  108. Vi ska komma tillbaka till hoppet
    senare.

  109. Dr Mukwege, är tron en del
    av ert dagliga arbete?

  110. Vägleder den er?

  111. I mitt dagliga arbete-

  112. -spelar tron en mycket viktig roll.

  113. Utan den tron-

  114. -skulle jag nog inte klara av
    att göra det jag gör-

  115. -och allt jag får se och uppleva
    i mitt arbete.

  116. Jag behöver den här kontakten
    med min tro-

  117. -för att kunna göra det arbete
    som jag gör-

  118. -för att orka med det.

  119. Desmond Tutu och Mpho Tutu,
    som jag tror är med oss här...

  120. ...har skrivit boken
    "Made for Goodness".

  121. Där skriver de att vi är föds goda.
    Vi behöver inte göra goda gärningar.

  122. Ni gör en god gärning.
    Ni har ett kall.

  123. Ni kanske inte ser det så.
    Ingrid, gör du en god gärning?

  124. Skulle du säga att det var
    en del av det? Är det ett kall?

  125. Jag tror inte-

  126. -att det arbete som vi gör-

  127. -är ett försök
    att göra en god gärning.

  128. Jag tror...

  129. Jag tror att det här arbetet har
    växt fram ur tacksamhet, för mig.

  130. jag växte upp i ett land
    där jag som flicka-

  131. -var lika mycket värd som en pojke.

  132. Jag hade möjlighet att skaffa mig
    en utbildning-

  133. -genom vilken jag kan hjälpa
    ett barn att bli bättre, bli frisk.

  134. Det är enorma gåvor,
    som jag har fått helt utan anledning.

  135. Jag tror att...

  136. Jag tror att mitt arbete
    har växt fram ur den tacksamheten.

  137. Men också ur en känsla av harm-

  138. -över orättvisan
    i det sydafrikanska samhället.

  139. Ojämlikheten.

  140. När du bestämde var du skulle bo
    var du gift med en sydafrikan-

  141. -en vit man, och då var det inte
    självklart att du skulle återvända.

  142. Du frågade dig själv
    var ni kunde göra mest nytta.

  143. "Var kan vi göra det bästa
    av det arbete vi har valt att göra."

  144. Du bestämde dig för Sydafrika.
    Det var på 70-talet-

  145. -när apartheid var som värst. Då blev
    ni kritiserade för detta, av vissa.

  146. Vi kände oss båda privilegierade-

  147. -som hade möjlighet
    att få en bra utbildning.

  148. Vi ville använda den utbildningen
    på bästa möjliga sätt.

  149. Även om det inte alltid var
    ett populärt val-

  150. -i några av våra vänners ögon-

  151. -så kände vi att det var vårt sätt.

  152. Dr Mukwege, att göra
    goda gärningar, att vara god-

  153. -är det inte det det handlar om?
    Är det ett kall?

  154. Jag fick möjligheten
    att arbeta i Frankrike.

  155. Jag är säker på att känslan jag hade-

  156. -när jag arbetade i Frankrike
    inte är samma känsla-

  157. -som jag har nu
    när jag arbetar i Afrika.

  158. Jag tycker att kvinnorna jag vårdar-

  159. -ger mig mer än jag kan ge dem.

  160. Jag tycker inte
    att jag gör en god gärning.

  161. Jag får mer än jag ger.

  162. För en del av oss
    kan det nog vara svårt att förstå-

  163. -för vi tror att vi måste göra
    goda gärningar för att vara goda.

  164. Men ni menar att det är nåt annat.

  165. Ändå...har ni sett så mycket lidande.

  166. Men ni tror fortfarande på hoppet.

  167. Vad är det som får människor
    att begå onda gärningar?

  168. Om det finns godhet,
    finns det då ondska också?

  169. Vad är det som leder fram till
    våldsdåden som ni får bevittna?

  170. Och orättvisan? Vad tror du, Ingrid?

  171. Vad är det som får oss att göra
    såna där fruktansvärda saker?

  172. Det där är en väldigt svår fråga.

  173. Precis som fader Desmond
    och Mpho skriver-

  174. -i boken om godhet,
    lever vi i ett rättfärdigt universum.

  175. Synden är en avvikelse.

  176. Den tanken finns starkt inom mig-

  177. -att det är så det är.
    Vår kärna är godhet.

  178. Ondska och synd existerar-

  179. -men det är inte det
    som är vår kärna.

  180. Det är inte kärnan i nån av oss.

  181. Dr Mukwege,
    ni pratade lite om det här i går-

  182. -om situationen hemma
    och alla fasor ni får bevittna.

  183. Ni försökte få in det
    i ett sammanhang-

  184. -angående godhet och onda gärningar,
    och varför sånt kan hända.

  185. Jag har inte haft möjligheten
    att läsa ärkebiskop Tutus bok.

  186. Men när jag ser mig omkring
    håller jag med om-

  187. -att vi är skapta för godhet.

  188. Men det finns alltid ett inslag-

  189. -som jag skulle kalla frustration.

  190. När människan ställs inför den här
    frustrationen kan hon göra ett val.

  191. Han kan fortsätta
    att göra goda gärningar-

  192. -eftersom det är vårt uppdrag.

  193. Men när en människa
    förlorar kontrollen-

  194. -kan hon skapa mycket ondska.

  195. Det är det vi upplever i Kongo.

  196. Men allt är inte förlorat.

  197. Det finns alltid en möjlighet,
    en liten öppning-

  198. -att hjälpa personen
    som har sjunkit ner i ondska-

  199. -att komma tillbaka och göra gott.

  200. Vari ligger den möjligheten?
    Ska man möta personen-

  201. -och ge personen kärlek
    och acceptera den?

  202. I dag, när jag ser att vi har barn-

  203. -i skogarna,
    som är femton år gamla...

  204. De har varit i skogen i femton år.

  205. Alla som ser dem försöker döda dem.

  206. Och när de här barnen sen reagerar-

  207. -på det bemötande de får-

  208. -och försöker döda
    eller begå onda gärningar-

  209. -blir folk förvånade.

  210. Men vi måste, när vi ser dem
    och närmar oss dem-

  211. -säga till dem: Vi älskar er.

  212. Jag skulle vilja klargöra
    att barnen ni talar om-

  213. -är barnen till
    Interahamwe-medlemmarna-

  214. -människorna som låg bakom
    folkmordet i Rwanda-

  215. -som sen flydde till Kongo
    och nu har bott där i många år.

  216. De utnyttjas i maktkampen
    i östra Kongo.

  217. De är statslösa.

  218. Och de begår de här terrordåden.
    De och andra.

  219. Tror du att det finns en öppning
    för att ta in dem...

  220. Är det det internationella samfundets
    ansvar, dr Mukwege?

  221. När ett barn, från tio års ålder,
    i femton år-

  222. -har fått lära sig en enda sak,
    nämligen att döda...

  223. ...kan vi förebrå dem
    för det de gör...

  224. ...men vad gör vi för att försöka
    hindra dem från att göra det de gör?

  225. Jag tycker att ansvaret vilar-

  226. -hos det internationella samfundet.
    Frågan är:

  227. Vad har vi gett dem?
    Antingen försöker vi döda dem-

  228. -eller så skickar vi dem till Rwanda,
    så att de kan bli dödade där.

  229. Det är en av de viktigaste frågorna-

  230. -för att inleda fredsprocessen
    i östra Kongo.

  231. Om vi tittar på Sydafrika, Ingrid,
    kan du se paralleller-

  232. -när det gäller dem som har lämnats
    kvar i det nya Sydafrika?

  233. De som inte har nån röst?
    Du har sagt att du är bekymrad-

  234. -att man inte tar itu
    med fattigdomen.

  235. Det är fler som lider i förstäderna
    än på många år.

  236. Du har bett människor
    att höja sina röster.

  237. De goda krafterna i Sydafrika.
    Om vi inte höjer våra röster-

  238. -bär vi då alla en del av ansvaret?

  239. Ja. Sydafrika blev fritt 1994.

  240. I de områden där jag har arbetat
    väntar folket på en annan befrielse.

  241. Att befrias från fattigdomen.
    Den befrielsen har de inte upplevt.

  242. Det finns en otålighet
    inom de här grupperna-

  243. -att få den befrielsen.

  244. Jag tror att vi behöver
    mobilisera samhället-

  245. -och kräva det
    som de hade hoppats på.

  246. Bra skolor, bra sjukvård
    och en möjlighet till utbildning-

  247. -vilket är enda vägen ut
    ur fattigdomen för de flesta.

  248. Samhället... Föräldrarna,
    till exempel, får inte acceptera-

  249. -att deras barn får
    en undermålig utbildning.

  250. De bör inte acceptera-

  251. -att de inte får bra vård
    på klinikerna.

  252. Alla goda krafter i Sydafrika
    behöver mobiliseras-

  253. -om vi ska skapa det samhälle
    som vi hoppades på 1994.

  254. Men vi ska också nämna
    att det har hänt många bra saker.

  255. Det har skett förändringar.

  256. Men det samhälle vi hade hoppats på
    är inte här än.

  257. Att protestera mot orättvisor...

  258. Det har du gjort, Ingrid,
    och du gör det fortfarande.

  259. Dr Mukwege, ni gör det också-

  260. -och har tilldelats priser för
    ert arbete. Men arbetet fortgår.

  261. Det medför en del risker
    för er personligen.

  262. För er, dr Mukwege,
    är det inte riskfritt att protestera-

  263. -och kräva en lösning på konflikten
    i Kongo-

  264. -för att få ett slut på dödandet.
    Berätta varför det är en risk.

  265. Det är en svår fråga.

  266. Men jag tycker att Ingrid
    berörde det.

  267. Jag tycker att vi kan
    bedöma riskerna...

  268. ...genom att se på den nåd
    vi har fått-

  269. -en bra utbildning,
    sjukvård och så vidare.

  270. Om vi sen ser på de andra, som
    aldrig har haft några möjligheter...

  271. De har inte fått nånting till skänks.
    Ingenting.

  272. Jag tänker på de möjligheter
    som vi har haft-

  273. -och sen på de andra.
    Vi har ingen fördel...

  274. Vi kan inte föra deras talan.

  275. Så riskerna är inte för stora
    för oss.

  276. Det må så vara.
    Men ni kämpar mot mäktiga krafter.

  277. Det finns starka ekonomiska intressen
    i området där ni arbetar-

  278. -som inte vill att kriget
    ska ta slut. Då är ni ett hot.

  279. När Ingrid arbetade i förstäderna
    på åttio- och sjuttiotalet-

  280. -innebar det också en risk, för du
    skulle inte se det som hände där.

  281. Ni kämpar mot väldigt starka
    ekonomiska intressen-

  282. -som vill behålla status quo,
    och inte dela-

  283. -det goda vi har tillsammans.

  284. Ingrid, du har upplevt det.

  285. Det fanns en risk i ditt liv.

  286. Kände du så? Var det värt det?

  287. Var du nånsin rädd?

  288. Ja, jag var rädd ibland
    på mitten av åttiotalet-

  289. -när jag arbetade mitt i en krigszon.

  290. Jag var till viss del skyddad
    av det faktum att jag var läkare.

  291. Men jag var så klart rädd
    för att hamna i korselden.

  292. Jag hade tre små barn
    och jag ville se dem växa upp.

  293. Det var därifrån min rädsla kom.

  294. Men i dag känner jag inte att jag
    tar nån risk genom att arbeta där-

  295. -utöver risken att utsättas för
    brott, som alla måste leva med.

  296. Det är en stor lättnad-

  297. -och det gör mitt arbete lättare.

  298. Dr Mukwege, vill ni säga nåt
    om det? Ni har också en familj.

  299. Visst kan jag få kommentarer
    från min familj.

  300. De stödjer mig mycket i mitt arbete.

  301. Men om vi lämnar dessa människor
    som inget har-

  302. -vem kommer då att föra deras talan?

  303. Vad skulle ni vilja att det
    internationella samfundet gjorde nu?

  304. Jag menar nu direkt.
    Vad ska göras för att sätta press?

  305. I Sydafrika satte det internationella
    samfundet ner foten-

  306. -och sa att det fick vara nog.

  307. Jag är i Sverige nu,
    och om ni tillåter det-

  308. -kan jag berätta lite
    om Kongos och Sveriges historia.

  309. Om man läser Adam Rothschilds bok-

  310. -som han har skrivit om Kongo...

  311. I den boken kan man läsa-

  312. -att tio miljoner kongoleser-

  313. -har dödats
    eller fått armarna avhuggna-

  314. -precis som i dag.

  315. Det fanns en svensk missionär-

  316. -som tog dessa kongoleser i försvar-

  317. -och han berättade vad som pågick-

  318. -för det internationella samfundet.

  319. Han kunde ingripa,
    och få en förändring till stånd.

  320. Det var för hundra år sen.

  321. I dag behöver vi svenskar-

  322. -som skulle kunna
    ta coltanets offer i försvar.

  323. Eftersom ni har...

  324. Det finns ett behov av folk som
    höjer rösten och visar solidaritet-

  325. -som vi gjorde med Sydafrika.
    Ingrid, du har sagt att du vill-

  326. -att den gamla vänskapen mellan
    Sydafrika och Sverige ska fortsätta.

  327. Kampen är inte över.
    Har vi varit för lata?

  328. Har vi fallit tillbaka?

  329. Tänker vi att Sydafrika klarar sig
    nu, och att Kongo är för långt borta?

  330. Har kyrkan i synnerhet-

  331. -en skyldighet att höja rösten igen?

  332. Inte bara för orättvisans offer
    i Kongo-

  333. -utan för alla som inte har fått det
    som rättmätigen är deras?

  334. Ja, jag tycker att kyrkan
    definitivt har en roll att spela.

  335. Särskilt vad gäller en aspekt
    av förhållandet till Sydafrika-

  336. -önskar jag att kyrkan höjde rösten.

  337. Det jag tänker på
    är vapentransaktionerna.

  338. Exporten av Jas-plan till Sydafrika-

  339. -som vi inte behöver.

  340. Jag önskar att kyrkan bad regeringen
    att ta tillbaka Jas-planen-

  341. -och att ge Sydafrika
    pengarna tillbaka.

  342. Då kan vi använda dem
    till utbildning och vård.

  343. Det är en uppgift för kyrkan.

  344. Dr Mukwege, ni säger att vi
    ska höja rösten. Men vad ska vi göra?

  345. Ni påvisade kopplingen
    mellan kriget och coltanet-

  346. -som finns i alla våra mobiltelefoner
    och datorer.

  347. Vad ska vi göra
    om vi vill visa solidaritet-

  348. -med kvinnorna och barnen
    och samhället i Kongo?

  349. Jag tror att president Obama
    har fattat ett beslut-

  350. -om användningen av coltan-

  351. -i mobiltelefoner och datorer.

  352. Angående coltanet
    som används i de där...

  353. ...mobilerna, och så vidare.

  354. Men inget tycks hända i Europa.

  355. Jag tror,
    att om ingenting görs i Europa-

  356. -förblir Europa ett slags korridor-

  357. -för fortsatt olaglig verksamhet.

  358. Jag anser att den svenska regeringen
    måste ta upp frågan-

  359. -med ledarna i trakten
    kring de stora sjöarna i Afrika.

  360. De har ansvar för befolkningen.

  361. De bör inte fortsätta understödja-

  362. -de här olagliga
    kommersiella transaktionerna.

  363. Om de europeiska länderna
    kunde göra nåt-

  364. -för att stoppa
    de här transaktionerna-

  365. -och den här handeln med coltan...

  366. Det vore nåt.

  367. För det tredje vill jag
    tala för människorna i skogen.

  368. Nåt måste göras åt deras situation.

  369. Vi... Ja?

  370. Det gäller speciellt
    det internationella samfundet-

  371. -och Förenta Nationerna i synnerhet.

  372. Det ni båda visar på-

  373. -är kopplingen mellan
    ekonomiska tillväxtintressen-

  374. -som bara gäller vissa,
    inte för dem som har väntat så länge.

  375. Ingen annan plats på jorden är så
    rik på naturtillgångar som Afrika.

  376. Ändå väntar människorna.

  377. Sydafrika beskrivs ofta
    som världen i miniatyr.

  378. Vi vet vad som händer
    när folk är förtyckta och ojämlika.

  379. Tack Gud för Nelson Mandela
    och de andra som visade oss vägen.

  380. Nu måste vi fortsätta. Jag är mycket
    tacksam för att ni var här i dag.

  381. I morgon åker du tillbaka, Ingrid.

  382. Du kommer att fortsätta
    ge kvinnor skydd-

  383. -så att de kan ta sina hiv-mediciner
    utan att bli stigmatiserade-

  384. -och så att de och deras barn
    kan överleva.

  385. Det är fantastiskt, och jag har sett
    hur tacksamma de är mot dig.

  386. Dr Mukwege, ni ska träffa Margot
    Wallström nästa vecka i Kongo-

  387. -och diskutera de här frågorna.

  388. För första gången
    i världssamfundets historia-

  389. -säger man att man ska
    försöka stoppa våldtäkter i krig.

  390. Jag önskar er lycka till
    med ert arbete.

  391. Kvinnorna är tacksamma efter att ha
    opererats, men mycket jobb återstår.

  392. Ni berättade nåt
    som jag gärna vill dela med mig av.

  393. För tio år sen kom en ung kvinna
    som hade blivit våldtagen.

  394. Hon var helt förstörd, och gravid.
    Hon födde barnet.

  395. Hon accepterade så småningom
    barnet, som ju var oskyldigt.

  396. De återvände till byn. Nu har både
    hon och barnet blivit våldtagna igen.

  397. Så ser det ut i Kongo i dag.
    Jag vill att vi minns det-

  398. -och att vi hjälper dessa modiga
    människor att göra det de gör. Tack!

  399. Översättning: M. Lidgren/N. Källman
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

I mänsklighetens tjänst

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett samtal om livskall och uppdrag till nytta för andra. Medverkande: den svenska läkaren Ingrid Le Roux, grundare av hälsokliniker i Kapstadens kåkstäder och Desmond Tutus livmedikus, och den kongolesiske läkaren Denis Mukwege som mottagit FN:s pris för mänskliga rättigheter och Olof Palmes pris för sitt arbete med våldtäktsoffer i det krigshärjade Kongo-Kinshasa. Moderator: Marika Griehsel, Afrikakorrespondent. Arrangör: Libris, PMU Interlife och Svenska kyrkans Se människan.

Ämnen:
Samhällskunskap > Mänskliga rättigheter
Ämnesord:
Afrika, Frivillig hjälpverksamhet, Människorättsrörelser, Mänskliga rättigheter, Politik, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Statskunskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Pedagogik när flera kulturer möts

Interkulturell pedagogik innebär stora utmaningar för de flesta länder på grund av såväl historiska som nya synsätt på social mångfald. Professor Jagdish S. Gundara vid Londons universitet behandlar några av de pedagogiska frågor som hänför sig till det sekulära och det heliga och som ställt skolor, lärare, studenter och samhällen inför stora utmaningar. Arrangör: Västra Götalandsregionen och Nätverket för interkulturell pedagogik.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Solnedgångar och svältkatastrofer är bra

Hur ser afrikaner på den generaliserade bilden av Afrika som finns i västvärlden? Författarna Helon Habila från Nigeria, Kopano Matlwa från Sydafrika och Alain Mabanckou från Kongo-Brazzaville diskuterar och berättar om sina egna erfarenheter.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

När byxor är ett brott

Lubna Ahmad al-Hussein greps av polisen i Khartoum 2009 för att hon gick klädd i byxor. Boken "40 piskrapp för ett par byxor" är ett personligt vittnesmål där hon skildrar ett Sudan som dignar under dubbel börda: sharialagarna och landets traditioner. Moderator: Dilsa Demirbag-Sten. Arrangör: Sekwa förlag.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Kultur, religion och kvinnors rättigheter

Ett seminarium med Fatmagül Berktay, turkisk forskare i statsvetenskap, aktivist för mänskliga rättigheter och mycket engagerad i kvinnofrågor. Fatmagül föreläser och samtalar därefter med Rasoul Nejadmehr. Arrangör: Västra Götalandsregionen, Nätverket för interkulturell pedagogik.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Vart går Afrika?

Journalisten Richard Dowden har efter tre decennier av resor i Afrika skrivit boken "Afrika - framtidens kontient". I ett samtal med SVT:s korrespondent Marika Griehsel berättar han varför den europeiska bilden av Afrika behöver nyanseras. Arrangör: Leopard förlag.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Läsplattor - så fungerar de

Vilka möjligheter kan läsplattor ge för elever med funktionsnedsättning? Sören Henriksen och Åke Runnman, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten ger praktisk vägledning kring valet av läsplattor. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Tala dig till ledarskap

Vi kan läsa oss till tusentals teorier om ledarskap, men till slut är det din förmåga att kommunicera med andra som avgör om du lyckas leda andra människor mot ett gemensamt mål. Föreläsaren Paul van der Vliet berättar hur man gör. Arrangör: Studentlitteratur.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Modigare vardag

När vi går till botten med stress, tvivel eller obeslutsamhet finner vi alltid en rädsla som spökar. Carl Lindeborg, föreläsare inom personlig utveckling och ledarskap, och Sofia Sivertsdotter, professionell coach, talar om rädsla och mod i vardagen. Arrangör: Liber.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Prata sex och manlighet i skolan

Hur ska man prata med killar om sex, kärlek, normer, relationer och respekt? Ett samtal mellan Alán Ali från Fryshusets projekt Elektra, Karolin Röcklinger, genusföretaget Amphi och författaren Inti Chavez Perez. Moderator: Anna Hellgren. Arrangör RFSU (Ottar).

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

2000 språk i Afrika

Hur och varför har olika språk vuxit fram i Afrika? Och hur skiljer det sig från framväxten av språk i Europa? Ett seminarium med Lars-Gunnar Andersson, professor i svenska, och Tore Janson, professor emeritus i afrikanska språk. Arrangör: Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg och Jonsereds herrgård/Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Dyslexi - förbannelse och möjlighet

Ulla Föhrer, leg. logoped och med. hedersdoktor, och Eva Magnusson, logoped och fil. dr, har djupintervjuat fyrtio personer med läs- och skrivsvårigheter. Vilka strategier har dessa använt för att klara skola, utbildning och arbete? Moderator: Elisabet Reslegård, ordförande i Läsrörelsen. Arrangör: Läsrörelsen, BTJ Förlag, Dyslexitorget och Allmänna arvsfonden.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Så blir du en bättre journalist

Journalisten Augustin Erba berättar om sin nyutkomna bok om journalistik: en rad knep och tankar om hur man blir en bättre och gladare journalist. Talang är irrelevant, menar Augustin Erba. Arrangör: Svenska Journalistförbundet.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Vårdens utmaning - att behärska kaos

De som arbetar inom vården måste lära sig kontrollera det kaos som är helt oundvikligt, säger Jonas Åberg, med många års erfarenhet av ämnet socialt arbete vid Linnéuniversitetet. Han menar att vården står inför ett paradigmskifte. Inspelat på Bokmässan i Göteborg i september 2010.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Samtala med tonåringar

Socionomen Mia Börjesson ger teoretiska och praktiska verktyg till alla som möter tonåringar i sin vardag, både professionellt och privat. Arrangör: Argument förlag.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Viktiga samtal med barn och ungdomar

Samtal mellan barn och vuxna, oavsett var dessa sker, är oändligt betydelsefulla. Petter Iwarsson, socialpedagog och föreläsare verksam inom Bris, talar om vikten av att vi vuxna möter barn i samtal om viktiga saker i deras liv. Arrangör: Bris.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släkten Sursill och migrationen över Kvarken

Tom Juslin berättar om handel och folkförflyttningar över Kvarken i Bottenviken och specifikt om Erik Ångerman Sursill och hans ättlingar som idag uppgår till flera tusen. Den kortaste vägen mellan Umeå i Sverige och Vasa i Finland går över Kvarken. Denna väg har under lång tid varit en viktig kommunikationslänk, och migration har alltid förekommit i båda riktningarna. Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet

Min familj kallas raggare

13-årige Arons familj bor i en ombyggd bensinmack och ute i garaget står finbilarna på rad. Helgerna är fest, cruising, tävlingar och 1950-talsrock. Men Aron och hans bröder är inte helt bekväma med att kalla sig raggare. Alla barn har rätt att hitta sina egna intressen, men hur mycket väljer vi egentligen själva?