Titta

UR Samtiden Tema

UR Samtiden Tema

Om UR Samtiden Tema

Kunskap och vetenskap i nytt sammanhang. Talare och samtal från de dagliga sändningarna i UR Samtiden kopplas samman kring ett tema.

Till första programmet

UR Samtiden Tema : Skaparlust och kreativitetDela
  1. UR Samtiden Tema
    - om kreativitet och skaparlust.

  2. I första romanen använde jag ett
    språk som har blivit uppmärksammat.

  3. Om att medvetet göra fel
    för att förvirra läsaren.

  4. Det är ett språk som har fått vissa
    att tro att jag inte kan svenska.

  5. Jag har berömts för att ha
    "lärt mig så bra sen sist."

  6. Vad gör oss kreativa? Hänger
    konstnärskap och galenskap ihop?

  7. Det finns naturvetenskaplig forskning
    som tror sig kunna visa-

  8. -ett visst samband.

  9. Isaac Newton var nog manodepressiv.
    Han kunde arbeta dagar i sträck.

  10. Varifrån kommer kreativiteten?

  11. Världsberömda författaren Erica Jong
    kanske borde veta, men gör det inte.

  12. Det är nåt väldigt kusligt
    och gåtfullt över skrivandet.

  13. Det är inte tydligt varför det kommer
    ibland och andra gånger inte alls.

  14. Författaren Viveca Lärn om sanningen
    kring succéserien "Saltön".

  15. Det finns många som har läst
    böckerna och sett tv-serierna-

  16. -och som tror att Saltön finns.

  17. Men det gör den inte. Minnen och
    fantasi har gjort Saltön levande.

  18. Och minnen spelar oss ofta ett spratt
    enligt författaren Torgny Lindgren.

  19. "Minns du?" när jag har berättat nåt.
    "Javisst", säger de. "Mycket väl."

  20. Och jag har hittat på alltsammans.

  21. Vad gör forskningen framgångsrik?
    Allvar, ordning och reda?

  22. "Nej, tvärtom",
    säger professor Gunnar Törnqvist.

  23. Där skratten pärlade i korridorerna
    där frodades också kreativiteten.

  24. UR Samtiden Tema
    - kreativitet och skaparlust.

  25. Jonas Hassen Khemiri,
    hyllad och prisad författare-

  26. -debuterade med romanen
    "Ett öga rött" år 2003.

  27. Han beskriver sig som språknörd
    och erkänner samtidigt-

  28. -att han mest går i gång
    på sånt som ruckar på reglerna-

  29. -stör bilden, förvirrar läsaren
    och avviker från normen.

  30. Som författare har jag alltid
    fascinerats av-

  31. -hur man kan hitta på en regel
    och på nåt sätt skriva utifrån den.

  32. En jätteviktig sak för mig,
    när man hittar på nåt som skevar-

  33. -eller inte låter som det ska,
    handlar om att jag upplever mig...

  34. Ni kanske känner igen
    att många ord är som stulna.

  35. Man lever i en värld som bombarderas
    av texter och röster hela tiden.

  36. Men det är nästan
    som om vissa ord är tagna från oss.

  37. Häromdagen fick jag oväntat besök.

  38. Jättekonstigt.
    Jag sa: "Jag fick oväntat besök..."

  39. "Bjöd du på kaffe?" Det ska inte vara
    deras, men det blir det plötsligt.

  40. Vad tycker du om låten
    "I'm lovin' it"?

  41. Förstår ni? Känslan av att orden
    finns där. "Har ni fest, eller?"

  42. De fyller med andra associationer.
    Det blir en politisk handling-

  43. -att hitta på nya, alternativa sätt
    att säga saker.

  44. Jag har ofta försökt göra det i mitt
    skrivande utifrån olika dikotomier-

  45. -såna här svartvita uppdelningar.

  46. Det här är lite efterkonstruktion-

  47. -men jag tror att jag har försökt
    skriva mig ut ur förenklingarna.

  48. I den första romanen använde jag ett
    språk som har blivit uppmärksammat.

  49. Vissa tyckte illa om det,
    andra tyckte mer om det.

  50. Huvudpersonen Halim
    skrev på medvetet felaktig svenska.

  51. Bokens första mening lyder: "I dag
    det var sista sommarlovsdagen"-

  52. -"och därför jag hjälpte pappa
    i affären."

  53. Det är ett språk som har fått vissa
    att tro att jag inte kan svenska.

  54. Jag har berömts för att ha
    "lärt mig så bra sen sist."

  55. Men det finns intressanta reaktioner.
    Det ska finnas ett exemplar-

  56. -av "Ett öga rött" på Stockholms
    stadsbibliotek, i pocket-

  57. -där nån har gått igenom hela boken
    och rättat felen.

  58. Man har bara rättat fram
    till sidan sju, och sen bara...

  59. "Nej, han är bortom räddning."

  60. Så det är ett språk
    som skapar viljan att rätta.

  61. Regeln som jag satte upp när jag
    skrev romanen var att jag ville ha-

  62. -en person som var född och uppvuxen
    i Sverige, som jag-

  63. -som skriver på felaktig svenska,
    men när nån pratar arabiska-

  64. -skriver han det på perfekt svenska.
    Som all dialog.

  65. Det var ett roligt knep
    för att se folks reaktioner-

  66. -och påminnas om hur språk
    alltid kopplas till en makthierarki.

  67. Den här rubriken handlar ju också om
    begriplighet. Ibland kan jag känna...

  68. Ibland när man skriver känner man:
    "Allt är möjligt."

  69. "Med de ord jag väljer kan jag skapa
    revolution, osäkra dikotomier"-

  70. -"förändra världen i morgon om jag
    skriver den novellen på det sättet."

  71. Men så är det ju inte.
    Det här dikotomi-tänkandet-

  72. -vår bild av att världen ser ut
    på ett visst sätt är extremt stark.

  73. Det krävs mycket för att skriva sig
    ut ur det. Det har jag påmints om.

  74. Jag är inte helt säker
    på hur begriplig man måste vara.

  75. För mig är det viktigaste när jag
    skriver, och när jag läser också-

  76. -känslan av osäkerhet, att plötsligt
    bli lite osäker på var gränserna går.

  77. "Han kan ju inte svenska...eller kan
    han det?"

  78. I den andra romanen
    har jag ett långt parti-

  79. -som ni språknördar kanske uppskattar
    - eller tycker illa om-

  80. -där jag skriver utifrån
    tio påhittade språkregler.

  81. Jag hittade på tio regler,
    "sanningar om svenska språket."

  82. Så skriver jag en röst i romanen,
    som handlar om en försvunnen pappa.

  83. Ju mer man läser blir reglerna...

  84. Första regeln är "svenska är ett
    lånat språk, alla ord är franska."

  85. Huvudpersonen, som gör reglerna,
    börjar ljuga och manipulera allt mer.

  86. "Nej, nej. Alla ord kommer från
    skogar. Svenskan har bara trädord."

  87. Sen ger han en massa exempel:
    En stamkund, man bladar...

  88. Det finns tusentals.
    Dysterkvist, solokvist och sånt.

  89. Pengarna heter kronor,
    huvudstaden Stockholm.

  90. Varje gång som huvudperson
    försöker övertyga läsaren om det här-

  91. -den trygga känslan, "nu vet jag
    sanningen", så uppfinns en ny regel.

  92. Just att sanningen aldrig är statisk,
    att man kan brotta sig ur den-

  93. -med hjälp av olika knep.

  94. I ett parti av boken hittade
    jag på... Jag höll på att bli galen.

  95. Jag hade kommit på att svenskan var
    fågelspråket och samlade fågelord.

  96. Jag samlade ungefär 180.

  97. Min förläggare sa: "Vi kanske ska
    stryka några. Det är inte så kul."

  98. Men jag gick i gång på det.
    Alla ord kommer från fåglar.

  99. Jag kunde inte sluta.

  100. Man har örnkoll. Man får gåshud.
    Man pippar och gökar.

  101. Man har pippi på nåt.
    En dålig film är en kalkon.

  102. Man radar upp dem. "Wow, det är
    en ny sanning om språket."

  103. Det stämmer så klart inte,
    men jag använder knepet-

  104. -för att destabilisera existerande
    sanningar om vad svenska är.

  105. Jag var en gång i en gymnasieskola
    och berättade om de språkreglerna-

  106. -och pratade om fågliskhet
    och skoginfluenser.

  107. Ni kan tänka vad de tyckte.
    "Du är ju sjuk."

  108. "Ja... Men kolla, det är roligt."

  109. Jag höll på ganska länge
    och testade fågelord.

  110. Sen sa jag så här: "Tänk er
    att man är hemma och tar det lugnt."

  111. "Vad gör man då?"
    Då ville jag att de skulle säga...

  112. Kul att ni säger "chilla".
    Jättekul. De sa faktiskt så.

  113. Men om ni tänker mer fågliskt?
    "Hemma och ta det lugnt."

  114. "Ugglar." Precis, man är hemma och
    ugglar. Roligt att det kom "chillar".

  115. Jag sa:
    "Tänk fåglar och ta det lugnt."

  116. Då sa nån: "Man chillar." Jag sa:
    "Tänk fåglar, hemma, ta det lugnt."

  117. "Klok fågel..."
    De svarade: "Man softar."

  118. "Ja, ja... Men tänk fåglar."

  119. En tjej sa: "Jag har det."
    "Jaha, vad är det?"

  120. "Man gosar." Jag tänkte: "Perfekt".

  121. På engelska:
    "To goose with someone."

  122. På ett sätt kan regelskapandet bli
    ett sätt att kontrollera världen-

  123. -hitta på alternativa sanningar-

  124. -och skapa en ordning
    som kanske inte finns.

  125. Men regelskapandet kan på ett häftigt
    sätt spridas i väg ifrån en-

  126. -att man inte kan kontrollera
    sina ord alldeles fullt ut.

  127. Jonas Hassen Khemiri om sina knep
    för att lura och överraska läsaren-

  128. -och kanske även sig själv.

  129. Oväntade saker som stör ordningen
    är bra för kreativiteten-

  130. -säger psykologen Eva Hoff.

  131. Barn är generellt inte
    mer kreativa än vuxna-

  132. -men de är bra på att skapa kaos,
    som utmanar och utvecklar.

  133. Barn gör det här även i sin lek.

  134. Om man lyssnar på
    och observerar barn som leker-

  135. -så rätt som det är när de leker
    harmoniskt "mamma-pappa-barn"-

  136. -säger nån "och så dog mamman,
    och så blev vi föräldralösa".

  137. Plötsligt vänder nåt upp och ner
    på harmonin-

  138. -och det blir
    nån komplicerande faktor.

  139. Nästan alltid i barns
    låtsas- eller rollekar händer saker.

  140. Eller när tornet är byggt kom
    plötsligt en grävskopa och välte det.

  141. "Du hade ju byggt så fint."

  142. "Ja, men sen fortsätter leken
    och då rasar tornet."

  143. Barn har förmågan
    att också skapa den här röran-

  144. -som behövs i kreativiteten.

  145. Vi är på Vetenskapsrådets seminarium
    "Från galenskap till konstnärskap."

  146. Forskare från olika områden har
    samlats för att tala om kreativitet.

  147. Finns en koppling mellan konstnärskap
    och galenskap?

  148. Det sägs att gränsen mellan dårskap
    och genialitet kan vara hårfin.

  149. Det finns naturvetenskaplig forskning
    som tror sig kunna visa-

  150. -att det finns ett visst samband
    mellan vissa aspekter i hjärnan-

  151. -hos personer med exempelvis
    schizofreni och kreativa personer.

  152. Kreativa personer är inte sjuka,
    men det finns en släktskap-

  153. -som man har upptäckt
    i människans hjärna.

  154. Örjan de Manzano och andra forskare
    har undersökt möjliga kopplingar-

  155. -mellan biologiska processer
    i hjärnan och kreativitet.

  156. Och därmed en länk mellan kreativitet
    och risk för psykisk ohälsa.

  157. Kreativitet kan mätas
    i förmågan till divergent tänkande-

  158. -förmågan att ge så många lösningar
    som möjligt på ett problem.

  159. Exempelvis att nämna flest möjliga
    användningsområden för en penna.

  160. Det intressanta med såna tester
    är att om man har högre poäng-

  161. -så verkar sannolikheten vara högre
    att man är aktiv-

  162. -inom nåt kreativt yrke,
    eller att man har nån kreativ hobby.

  163. Det finns även samband
    med framgång inom dylika yrken.

  164. Det tycks också vara kopplat
    till kreativ personlighet.

  165. Personlighetsdragen
    har beskrivits hos eminenta-

  166. -eller framgångsrika,
    erkänt kreativa personer.

  167. Det handlar främst
    om nyfikenhet och öppenhet.

  168. Men det kan även handla
    om mer negativa personlighetsdrag:

  169. Man upplever psykosliknande symtom
    eller har schizotypa drag.

  170. Det är ganska välbelagt
    att kreativa personer har-

  171. -inte alltid, men en hög förekomst-

  172. -av den här typen av drag
    hos kreativa personligheter.

  173. Här har vi till exempel
    Marcel Proust.

  174. Han var uppenbarligen mycket känslig
    för sinnesintryck, särskilt hörseln.

  175. Han byggde ett rum helt i kork-

  176. -där han satt för att slippa
    höra annat, medan han skrev.

  177. Isaac Newton
    var förmodligen manodepressiv.

  178. Han kunde arbeta dagar i sträck.

  179. Han hade
    en ganska uppblåst personlighet-

  180. -och ett ovanligt självförtroende,
    enligt utsagor.

  181. Och Salvador Dalí.

  182. Där spekuleras i om han kanske hade
    en form av schizofreni.

  183. Men definitivt schizotypa drag.

  184. Vad kan det då vara som potentiellt är
    en gemensam grund-

  185. -för både de psykosliknande symtomen
    och kreativitet?

  186. Det finns forskning som indikerar
    att dopaminsystemet i hjärnan-

  187. -skulle kunna vara intressant.
    Dopamin är en signalsubstans.

  188. Nervcellerna använder den
    för att kommunicera.

  189. Framför allt reglerar den
    informationsflödet.

  190. Den reglerar hur sannolikt det är
    för en nervcell att avfyra-

  191. -och kommunicera
    med andra nervceller.

  192. Dopaminhöjande droger
    kan ge psykosliknande symtom.

  193. Det tycks vara så,
    exempelvis för schizofreni-

  194. -men också andra sjukdomar
    inom samma spektrum-

  195. -att dopaminsystemet är förändrat.
    Det kan vara på flera olika sätt.

  196. Intressant är också
    en studie från Martin Reuter-

  197. -som kunde hitta en gen,
    eller identifiera en gen-

  198. -som tycks vara av betydelse för
    kreativitet och divergent tänkande.

  199. Den heter DRD2.

  200. Den genen styr mängden receptorer
    för dopamin i hjärnan.

  201. Receptorer är mottagarplatser
    som fångar upp signalsubstansen.

  202. Det här fyndet tyder på
    att det skulle kunna vara så-

  203. -att olika personer har
    olika mycket dopaminreceptorer.

  204. Det skulle dels kunna vara
    en förklaring-

  205. -till varför man har
    mer eller mindre kreativitet-

  206. -men också varför vissa kanske
    samtidigt har psykosliknande symtom.

  207. För de här receptorerna
    är också involverade i schizofreni.

  208. Sa doktoranden Örjan de Manzano,
    som forskar om kopplingen-

  209. -mellan kreativitet
    och biologiska processer i hjärnan.

  210. Vi beger oss nu till kulturhusets-

  211. -internationella författarscen
    i Stockholm.

  212. Författaren Erica Jong från USA
    slog igenom år 1973-

  213. -med den numera klassiska romanen
    "Rädd att flyga".

  214. Hon vet inte vad som driver
    skrivandet framåt.

  215. "Antingen finns det där, eller inte",
    säger hon.

  216. Inspirationen hittar hon i sitt eget
    liv, vilket gör att böckerna-

  217. -innehåller ett stort mått
    av självutlämnande.

  218. Det finns nåt väldigt kusligt
    och gåtfullt över skrivandet.

  219. Det är inte tydligt varför det kommer
    ibland och andra gånger inte alls.

  220. Det är gåtfullt.

  221. Så det känns som att tygla magin,
    på nåt sätt.

  222. Och man vet inte varifrån det kommer.

  223. -Har du några teorier eller aningar?
    -Nej, inga alls.

  224. Uppmuntrades du som barn att skriva
    eller kom du på det själv?

  225. Nej, mina talanger
    uppmuntrades alltid av familjen.

  226. Jag kommer från en familj där
    skrivande, målande och musicerande-

  227. -ansågs vara viktigt.
    Faktiskt de allra viktigaste sakerna.

  228. -Du hade kunnat bli målare också.
    -Ja, antagligen.

  229. Men jag kunde inte konkurrera
    med mamma, morfar och moster.

  230. De var alla målare. Jag kunde inte
    lägga beslag på deras yrke.

  231. Jag ville inte konkurrera med mamma.

  232. -Eftersom?
    -Det verkade för skrämmande.

  233. Därför beundrar jag min dotter så,
    att hon vågar skriva.

  234. Jag måste ha gett henne
    nån känsla av lugn-

  235. -så att hon kunde utmana mig,
    och utöva mitt yrke.

  236. Hur förhåller hon sig
    till att du är en berömd författare?

  237. Hur förhåller hon sig till det...
    Jag är bara hennes mamma.

  238. Hon bojkottar mina böcker.

  239. Hon vill inte läsa dem. Och det tror
    jag är ganska normalt. Faktiskt.

  240. Tävlar ni om
    att berätta en bra historia i tryck?

  241. Hon retade sig rejält
    på att jag skrev-

  242. -om en ratfyllleolycka
    i "Förföra demonen." Hon sa:

  243. "Jag fattar inte att du har skrivit
    om rattfylla, men inte jag."

  244. Hon har aldrig gripits för rattfylla.

  245. Jag hade faktiskt
    en hemsk upplevelse i Kalifornien.

  246. Det är en av de hårdaste delstaterna
    för rattfylla.

  247. De ger en ingen pardon,
    vilket jag tycker är rätt.

  248. Molly sa: "Du skulle ha låtit mig
    skriva det. Jag kunde ha gjort det."

  249. Så vi tävlar om materialet ibland.

  250. Hur kändes det att skriva om
    den förnedrande händelsen i boken?

  251. Det kändes väldigt pinsamt.

  252. Men jag är övertygad om att man
    måste skriva sanningen om sitt liv.

  253. Vad är poängen med att skriva,
    men inte berätta sanningen?

  254. Jag är så imponerad av din öppenhet
    och uppriktighet.

  255. Är det lätt för dig,
    eller får du kämpa?

  256. Det är väldigt svårt. Jag är alltid
    säker på att folk ska skratta åt mig.

  257. Samtidigt känner jag tvånget
    att berätta sanningen.

  258. Det får andra att känna sig
    mindre ensamma.

  259. Människor är varelser
    som begår misstag.

  260. Alla begår misstag.

  261. Förhoppningsvis är misstagen roliga,
    eller blir det så småningom.

  262. Men att tala om dem gör det lättare.

  263. Om jag inte skrev
    om att jag greps för rattfylla-

  264. -eller att jag låg
    med Martha Stewarts man-

  265. -hur skulle ni då veta
    att jag var en människa?

  266. Javisst. Jag har gjort massor
    av misstag i mitt liv.

  267. Vissa är roliga.

  268. Det var som om jag
    ramlade över besvärligheter jämt.

  269. Men jag tror
    att folk kan identifiera sig med det.

  270. Det blir också bra material.

  271. Man kan inte motstå bra material.

  272. Skulle du kunna använda absolut allt?

  273. Jag kanske inte använder allt,
    men om det är roligt gör jag det.

  274. Uteslut aldrig det roliga.

  275. -Är det en princip?
    -Ja, det är det.

  276. Men vi kan inte undvika din familj.
    Vad tycker de om uppriktigheten?

  277. Mina systrar gillar den inte.

  278. Mamma sa: "Du skriver min dödsruna.
    Håll dig till poesin."

  279. -Hon lever väl fortfarande?
    -Ja, i december fyller hon 99 år.

  280. Men hon har så gott som
    tappat minnet.

  281. Och verkligheten kommer och går
    för henne.

  282. Det är mycket skrämmande för mig.

  283. -Det är skrämmande.
    -Ja, mycket.

  284. För att du tänker på dig själv?

  285. Det härliga med att tappa minnet
    är att man inte vet om det.

  286. Men jag tycker
    att det är mycket skrämmande.

  287. Det är faktiskt en orsak
    till att jag slutade dricka.

  288. Jag tänkte att det var större risk
    att tappa minnet om man dricker.

  289. Jag vill inte tappa minnet.

  290. -Och du vill inte sluta skriva.
    -Nej.

  291. Men du förolämpar dina systrar
    med ditt skrivande-

  292. -eller hur man nu ska uttrycka det-

  293. -men du skriver vidare och har ännu
    ett förhållande till dem.

  294. -Hur fungerar det?
    -Jag vet inte.

  295. Jag tror att bägge mina systrar-

  296. -min yngre syster lite mindre
    min äldre mer...

  297. Min äldre syster
    stod upp på en litterär konferens-

  298. -och fördömde mina verk
    inför forskare från hela världen.

  299. -Vad sa hon?
    -Att mitt skrivande hade sårat henne.

  300. Jag måste skriva om det också.
    Det har jag inte gjort än.

  301. -Men hur påverkar det dig?
    -Det kändes väldigt pinsamt.

  302. Men det är inte första gången jag
    inser att det är galningar i släkten.

  303. -Det har jag vetat länge.
    -När slog det dig första gången?

  304. Vi har massor av galningar i släkten.

  305. Erica Jong om självutlämnande
    som en del av den kreativa processen-

  306. -i hennes författande.

  307. Viveca Lärns böcker
    om människorna på Saltön-

  308. -fick miljonpublik
    när de blev tv-serie.

  309. På Bokmässan i Göteborg
    berättar hon om sin inspiration.

  310. Det finns många som har läst
    böckerna och sett tv-serierna-

  311. -och tror att Saltön finns.

  312. Att det skulle vara Skaftö
    eller möjligen Lysekil.

  313. Men Saltön är ett hopkok
    av väldigt många platser i Bohuslän.

  314. Skärhamn, till exempel, på Tjörn
    och Lysekil-

  315. -och Strömstad och Kungshamn
    och lite andra ställen.

  316. Det är förstås
    oerhört mycket fantasi.

  317. Samma gäller figurerna
    och gestalterna som är med.

  318. På somrarna hyrde vi på olika ställen
    på Tjörn, när jag var riktigt liten.

  319. På den tiden var det
    inte bara motsättningar-

  320. -mellan badgäster och bofasta-

  321. -utan total oförståelse,
    kan man säga.

  322. Det var som...ja, Mars och Venus.

  323. Men när jag skrev de sex romanerna
    om Saltön bodde jag i Lysekil.

  324. Där var det så att när badgästerna
    började komma-

  325. -att man hade en inhägnad del-

  326. -den vackraste delen av hamnen,
    där bara sommargäster fick vara.

  327. Där promenerade de med sina
    parasoller och små hundar.

  328. Lysekilsborna fick stå utanför
    och titta på.

  329. Det är inte länge sen.
    Oscar II:s tid är som i förrgår.

  330. Men nu har det ändrats. Alla ser
    likadana ut och pratar likadant.

  331. Och det märks i Saltö-böckerna.

  332. Den gestalt som har blivit populärast
    och som jag får mest brev om-

  333. -och underliga frågor, är MacFie,
    som är väldigt lik min pappa.

  334. Frånsett att han inte hade
    några unga damer i sin närhet.

  335. Men annars, till sättet,
    är MacFie väldigt lik min pappa-

  336. -som efter att ha varit utrikeskorre
    i San Francisco-

  337. -bosatte sig med mamma
    i huset på Tjörn sen.

  338. Han kunde stå och titta på en pinne
    hur länge som helst, som MacFie.

  339. Elektricitet hade vi, men det
    skulle vara väldigt primitivt ändå.

  340. Det var ju till och med så att jag
    kom på att jag måste döda MacFie.

  341. Jag har dödat en i varje bok,
    men MacFie var känsligt.

  342. Jag visste att han var omtyckt
    av läsarna och sen av tv-publiken.

  343. Faktum är att när jag stod en gång
    på Friggagatan i Göteborg-

  344. -kom en dam som började slå mig
    i huvudet och på axlarna.

  345. Så sa hon:
    "Hur kunde du ta död på MacFie?"

  346. Så det är en farlig värld,
    författarens.

  347. Viveca Lärn om tittarfavoriten
    MacFie i "Saltön"-

  348. -dödad i kreativitetens namn.

  349. Även Torgny Lindgrens författande har
    en stark bas i barndomsupplevelser.

  350. Kopplingen är tydligare på senare år,
    även om minnen ibland konstrueras.

  351. Du kallar din senaste bok "Minnen".

  352. Du återkommer i de olika
    berättelserna till begreppet minnen.

  353. Tidigare i år utkom även
    Kjell Espmarks bok "Minnena ljuger".

  354. Jag antar att det är nåt som händer
    med oss när vi blir lite äldre-

  355. -att vi börjar fundera över minnena
    och över vad i dem som är sant.

  356. Vad vi har trott vara våra minnen,
    och så vidare.

  357. Du säger redan i början av boken,
    i det avsnittet-

  358. -när förläggaren vill förmå dig att
    skriva dina minnen, att du inga har.

  359. Hur är det med minnet egentligen?

  360. Jag har ibland roat mig med,
    när jag har träffat barndomsvänner-

  361. -att berätta nåt barndomsminne
    för dem. "Minns du..."

  362. Och så har jag berättat nåt.
    "Javisst", säger de. "Mycket väl."

  363. Och jag har hittat på alltsammans.

  364. Det är hemskt roligt. Prova nån gång,
    så får ni se. Så är det.

  365. Jag tror inte ett ögonblick på minnet
    som en särskild tankekategori.

  366. Minnen är tankar-

  367. -precis som resten av vårt
    intellektuella och andliga liv.

  368. Det är tankar. Likadant är det
    förresten med det omedvetna-

  369. -och det undermedvetna.
    Alltsammans är tankar.

  370. Men de kommer fram
    i olika situationer och så.

  371. Som historiska källor
    är minnen fullständigt värdelösa.

  372. Där kan man möjligen, om man
    är historiker, lita på kvarlevor.

  373. Men det är en helt annan sak.

  374. Våra minnen...

  375. Vi har nån del av vår hjärna
    som producerar-

  376. -ganska fritt nåt slags landskap
    där vi kan ströva omkring-

  377. -och inbilla oss att "det där har jag
    upplevt, det har jag varit med om."

  378. Det har vi inte alls.

  379. Men det som vi kallar minnet
    ger oss en alldeles speciell frihet.

  380. Den tycker jag att vi ska uppskatta
    och ta vara på.

  381. När allting annat bleknar bort-

  382. -i senilitet och alzheimer och så-

  383. -så har vi kvar
    detta minnets landskap-

  384. -där vi kan ströva omkring.
    Det vet jag av erfarenhet.

  385. Mina vänner och jämnåriga som har
    drabbats av de där sjukdomarna...

  386. Man brukar säga att de inget minns.
    "Han kände inte längre igen mig."

  387. Det spelar ingen roll. De minns.
    De strövar fritt där.

  388. Det är kanske det som händer, att en
    del bromsar och hämningar släpper.

  389. Författaren Torgny Lindgren
    om minnen.

  390. Måste kreativitet vara nyskapande?
    Eller handlar exempelvis konst-

  391. -lika mycket om att kopiera
    som att skapa?

  392. Konstvetaren Görel Cavalli-Björkman
    berättar om Pablo Picasso-

  393. -som med sitt kopierande av andra
    konstnärer skapade helt nya verk.

  394. I Picassos fall var det naturligt
    att de stora spanska mästarna-

  395. -skulle intressera honom. Jag tänker
    på Velázquez, Goya, El Greco.

  396. Det här konstverket, "Las Meninas",
    som finns på Prado-

  397. -har ju varit, i sin tur,
    otroligt nyskapande-

  398. -och inspirerande
    för många konstnärer.

  399. I den tid som Velázquez levde
    sa den officiella konstteorin-

  400. -att man inte skulle avbilda naturen.

  401. Man skulle inspireras av och fundera
    över den, men inte avbilda den.

  402. Då gör Velázquez en nyskapelse
    och ställer allt det på huvudet.

  403. Han skapar en scen,
    som när man står inför den-

  404. -tycker man sig delta i rummet.
    Det är en perfekt naturalistisk scen.

  405. Men på ett ytligt plan handlar det
    om hans stolthet som hovmålare.

  406. Han framställde sig själv som
    en adelsman med korset på bröstet-

  407. -som utmärker hans status
    som hovmålare.

  408. Vi ser hur kungaparet i bakgrunden
    speglas här.

  409. De står och tittar på, och den lilla
    infantan Margarita står i mitten.

  410. I bakgrunden ser vi en hovman
    som går ut ur en dörröppning.

  411. Där finns några trappor. Vi ska
    komma ihåg dörröppningsscenen.

  412. Den förekommer också senare
    i Picassos måleri.

  413. Men jag visar först...

  414. Han sysslade med 45
    olika variationer på det här temat.

  415. Många av dem finns
    på Picasso-museet i Barcelona.

  416. Han sa att en målning var för honom
    inte ett konstverk-

  417. -utan ett forskningsarbete.
    Han såg det så.

  418. Han uttryckte det i ett samtal,
    i en intervju år 1956.

  419. Han hade ju ett särskilt förhållande
    till de spanska målarna.

  420. Den här dialogen med Velázquez
    var central i hans komposition.

  421. Vad gör han då?
    Hur utnyttjar han den här scenen?

  422. Dels blir målaren
    en gigantisk gestalt, som ni ser.

  423. Här är bara några streckfigurer.

  424. Det spännande är att han koncentrerar
    sig på en väg ut ur målningen här.

  425. Han föreställer sig det som
    en teaterscen, som man kan gå runt-

  426. -som den här figuren. Och så vill han
    ha en ytmässig effekt.

  427. Om man studerar Picassos
    enorma verk så hittar man då och då-

  428. -också referenser
    till den här Velázquez-målningen.

  429. Om vi ser på "Kvinnor från Alger",
    som han gjorde i flera variationer-

  430. -några finns i privat ägo i New York,
    så finns den här dörröppningen med-

  431. -med en svart figur som tycks gå ut,
    eller vända sig om-

  432. -och titta in på odalisken.

  433. Eller också kan det vara så här.
    Bara som en trappa.

  434. Han vill visa att rummet
    också kan betraktas från baksidan.

  435. Många såna små synintryck
    kan leva kvar i hans konst.

  436. Konstvetaren Görel Cavalli-Björkman
    om konst som föder konst.

  437. Psykologen Maria Sandgren har
    undersökt operasångares kreativitet.

  438. Hon har sett att sångares framgång
    främst beror på yttre faktorer-

  439. -som uppmuntran under barndomen.

  440. När det gäller sångares personlighet
    får jag göra alla här besvikna.

  441. En av frågorna i dag var om galenskap
    och kreativitet hör ihop.

  442. Det gör det inte för musiker
    och sångare.

  443. Jag har gjort några studier
    för att kolla in det.

  444. När jag läser in mig upptäcker jag
    att sångare ska vara emotionella-

  445. -och även artister. Det neurotiska,
    att man oroar sig och katastrofierar.

  446. Operasångare gör det
    i fråga om sitt instrument.

  447. Det sitter liksom där. Jag ser inga
    indikatorer på psykisk sårbarhet.

  448. Elitstudenter på Operahögskolan,
    Handelshögskolan-

  449. -och Täby gymnasium
    är förvånansvärt lika.

  450. Eventuellt sticker
    manliga operasångare ut-

  451. -med impulsivitet och neuroticism.

  452. I självkänsla & Big Five finns ingen
    skillnad mellan psykologistudenter-

  453. -musiker och sångare. De har
    fördelaktiga personlighetsprofiler.

  454. Lite förhöjda värden på extroversion,
    noggrannhet-

  455. -och "openness to experience",
    en kreativitetsindikator.

  456. Vad vill jag säga om kreativitet?
    För att bli väldigt skicklig på nåt-

  457. -så tar det ungefär tio år, minst.
    Inte för musiker.

  458. Då tar det 20-30 år att nå sin topp.
    För forskare tar det också längre.

  459. Det här är väldigt välundersökt.
    Området kallas "expert performance".

  460. Man vet,
    som i den här studien av Ericsson-

  461. -att vid tjugo år har den som är
    konsertmästare i Berlin-filharmonin-

  462. -eller som hoppar
    mellan de finaste konsertscenerna-

  463. -ungefär 10 000 timmars övning.
    Vid tjugo års ålder.

  464. Tidig talang är ingen särskilt bra
    indikator på vad som händer-

  465. -vid 25 och 35 års ålder.
    Den forskningen är nedlagd.

  466. Man vet bara att högpresterande
    musikstudenters föräldrar sa:

  467. "De sjöng när de var små.
    De nynnade."

  468. Vad är det tecken på? Lust, tänker
    jag. Lust att hålla på med ton.

  469. Vad för övning tänker man sig?
    Det finns en teori-

  470. -som heter "deliberate practice".

  471. Man spelar inte bara för att det
    är kul, utan stark koncentration.

  472. Vår hjärna klarar fyra, fem timmar
    per dag med samma arbetsuppgift.

  473. Sen blir det kognitivt "overload".
    Uppgifterna ska matcha ens behov.

  474. Man gör alltid nåt som man inte har
    klarat förut. Man lägger till nåt.

  475. Man gör inte det man behärskar,
    spelar inte stycken man kan.

  476. I så fall spelar man det annorlunda.
    Eller så tar man ett nytt stycke.

  477. Det ska finnas vägledning.
    Miljön har ett ansvar-

  478. -att bemöta, utmana, ställa frågor,
    stötta, ge ramar och öppna upp.

  479. Utan vägledning utvecklas vi inte.

  480. Det ska finnas resurser: instrument,
    rum, lärare och gärna socialt stöd.

  481. Det är ohyggligt viktigt
    för barnen som vill spela-

  482. -att föräldrarna skjutsar, att de
    säger "vad kul, vad fint det låter."

  483. "Gick övningen inte bra?
    Det blir bättre nästa gång."

  484. Idén med "deliberate practice" är så
    bra för att den är demokratisk.

  485. Den sätter också...

  486. Barn med talanger ska naturligtvis
    få frodas, men de flesta kreativa-

  487. -där är det inte kopplat till gener
    utan främst till miljöfaktorer.

  488. Miljön är viktigare
    än personlighetsegenskaper.

  489. Där tycker jag att forskningen
    ligger oändligt mycket efter.

  490. Om det inte är genetisk disposition,
    och talangbegreppet är ifrågasatt-

  491. -då spelar miljön roll.

  492. Gunnar Törnqvist är professor
    emeritus i ekonomisk geografi.

  493. Han har skrivit
    om kreativitet inom forskningen.

  494. Varför når vissa forskare och
    institutioner mer framgång än andra?

  495. Vad gör ett forskningsklimat
    så kreativt som möjligt?

  496. Gunnar Törnqvist har decennier
    av erfarenhet i ryggsäcken.

  497. Man måste gå in på enskilda
    institutioner och forskargrupper-

  498. -för att komma åt vad som är
    förutsättningar och hinder-

  499. -för kreativa processer.

  500. När man ser på dem är det viktigaste
    kompetens och elitism.

  501. Där de mest kompetenta forskarna
    samlas-

  502. -är förutsättningarna
    för kreativitet stor.

  503. Sen är småskalighet, kommunikation
    och mötesplatser viktiga.

  504. Ofta återkommer samma institutioner
    med banbrytande resultat om igen.

  505. De är alla små, men innefattade
    i större, resursstarka omgivningar.

  506. Hierarkiskt uppbyggda grupperingar
    kan vara effektiva-

  507. -men ofta inte särskilt kreativa.

  508. Där är det mer platta, egalitära
    organisationsformer som gäller.

  509. En genomsnittlig storlek
    på de miljöerna är fyra till sju.

  510. Generositet, jämlikhet och konkurrens
    kännetecknar de här små miljöerna.

  511. Och mötesplatser. Ofta finns det
    i USA och Storbritannien:

  512. Matsalar med bord
    med plats för högst åtta personer-

  513. -där man kan föra samtal.

  514. De kännetecknas också
    av lekfullhet och disciplin.

  515. Den förste som fick mig
    att få upp ögonen för det här-

  516. -men sen har jag hört många andra
    göra samma uttalanden-

  517. -är Nils-Eric Sahlin,
    en filosof i Lund.

  518. Han skrev
    att han kunde känna på lukten-

  519. -när han kom in på en ny institution
    om den var kreativ eller ej.

  520. Det luktade unket
    om den inte var kreativ.

  521. Där gapade mötesplatser tomma.

  522. Där ältades oförrätter
    bakom stängda dörrar, och så vidare.

  523. Men i en öppen, glättig miljö,
    med stort kamratskap-

  524. -där skratten pärlade i korridorerna,
    där frodades också kreativiteten.

  525. Jag har iakttagit det själv,
    och tycker att det stämmer-

  526. -även om jag inte kan påstå
    att det är någon-

  527. -vetenskapligt hållbar
    undersökningsmetod som används.

  528. Men det ligger nåt i det.

  529. Professor Gunnar Törnqvist om sina
    reflektioner kring kreativitet-

  530. -och forskning.

  531. Jonas Hassen Khemiri pratade
    om att använda medvetna skrivfel-

  532. -som kreativ motor i författandet.

  533. Nåt som stör den perfekta bilden
    och får läsaren att tänka till.

  534. Men vissa språkliga missförstånd-

  535. -har skapat helt nya betydelser
    genom historien.

  536. Man skulle kunna säga
    "kreativa språkfel".

  537. Författaren och språkvetaren
    Ola Wikander tar ett exempel.

  538. Dantes "Den gudomliga komedin"
    har ni nog sett illustrerad.

  539. Man ser Dante och Vergilius åker runt
    ner i...ja, både uppe och nere-

  540. -i "Den gudomliga komedin" och tittar
    på helvetet och purgatoriet.

  541. Man ser ofta Vergilius avbildad
    med en pinne. Han går före och visar.

  542. Den romerske poeten är av nån
    anledning ciceron i dessa världar.

  543. Han har en liten pinne,
    ett litet spö, på bilden. Varför det?

  544. Det är också ett språkligt
    missförstånd. Det är ett av skälen.

  545. Under medeltiden
    började man ändra hans namn-

  546. -från Vergilius till Virgilius.

  547. Det ser man på engelska,
    där sagde poet kallas Virgil, med I.

  548. "The Aeneid of Virgil."
    Vergilius Aenid.

  549. "Virgil" och "virga" på latin betyder
    "spö". Så det är han med spöet.

  550. Då skulle konstnärerna rita till
    det lilla spöet i konsekvensens namn.

  551. Där ser man återigen
    hur dessa missförstånd-

  552. -fortplantar sig
    rakt in i konsthistorien.

  553. Men om du hoppar fram till i dag
    och nu?

  554. Den språkliga kreativitet som du
    uttrycker och som sen blir fel-

  555. -vad tycker du om språklig
    kreativitet i dag?

  556. Rätt och fel i dag - tänker du
    att om tusen år kan det bli nåt?

  557. Ja, jag tycker
    att man bör tänka på båda planen.

  558. Jag tycker att standardspråk
    är väldigt praktiska.

  559. Man har bestämt sig för
    att säga stavas med G, inte J.

  560. Vissa ord kanske inte gör sig
    i en facktext.

  561. Det är bra, det skapar begriplighet.
    De kreativa sakerna kan användas-

  562. -som en annan språknivå - talspråk -
    eller som ett annat skriftspråk.

  563. Debatter om "ska vi skriva
    på miljonsvenskan?". Gringodebatter.

  564. Visst kan man, men det är nåt annat.
    Man måste säga:

  565. "Här är det, här är det."

  566. Den strikta uppdelningen
    kan användas som ett sätt-

  567. -att sen leka med kontrasterna.

  568. Man ska nog lära sig skillnaden
    på "de" och "dem".

  569. Annars uppfattas man som korkad.

  570. Vi behöver inte tala om att det är
    rätt att kunna skilja på de och dem.

  571. Helt ointressant. Men om man inte
    kan det på en anställningsintervju-

  572. -så ger det ett visst intryck,
    som man kanske inte vill ge.

  573. Rent pragmatiskt
    bör man behärska standardspråket.

  574. Sen kan man göra lite vad man vill.
    Det är min uppfattning.

  575. -Tack för det.
    -Ja. Frid!

  576. Ola Wikander om kreativa språkfel.

  577. Jonas Hassen Khemiri vill överraska,
    både som författare och dramatiker.

  578. Vad händer när olika språkvärldar
    möts och rentav kolliderar?

  579. Det var utgångspunkten
    till hans första pjäs "Invasion!"-

  580. -som sattes upp i Stockholm.

  581. UR Samtiden Tema
    - kreativitet och skaparlust.

  582. I min första pjäs låter jag
    olika språkregelsystem kollidera.

  583. Tänk att ni ska se den, "Invasion!",
    ni sätter er ner-

  584. -och ut på scen kommer ett antal
    skådisar som talar teatriska.

  585. Har ni hört skådisar tala?
    De talar speciellt.

  586. Min bror är skådis.
    Han talar inte så. Men vissa gör det.

  587. Jag kan inte härma,
    men rösten kommer från magen-

  588. -och det är eftertryck,
    och så talar de också på vers.

  589. "Don Silvio Luna
    seglade med sin gemål..."

  590. Det är så tråkigt!
    Helt sjukt tråkigt.

  591. Man fattar heller inte vad de säger.
    Jag har kidnappat utdraget-

  592. -från Carl Jonas Love Almqvists pjäs
    "Signora Luna".

  593. Det känns inte helt fräscht i dag,
    när man lyssnar på det.

  594. Det är intressant
    att efter fem, sex minuter...

  595. Det finns olika strategier. Vissa i
    publiken försöker hålla masken:

  596. "Det är väl...det är väl okej..."

  597. Andra börjar
    efter tre, fyra minuter...

  598. Ofta sätter de den i position först,
    och sen...

  599. "Det här var inte
    vad vi hade väntat oss."

  600. Plötsligt börjar nån i publiken:
    "Pst! Pst!"

  601. "Är det nån som fattar?
    Fattar ni vad de säger?"

  602. Det är två skådisar
    planterade i publiken för att säga-

  603. -det som publiken tänker.
    "Jag fattar inte vad de säger."

  604. Hur tror ni övriga publiken reagerar?
    Det är två svenska killar-

  605. -men som inte ser ut som typiska
    svenskar, kanske. Vad nu det är...

  606. Vad tror ni
    övriga publikens reaktion blir?

  607. Vad snabba ni är!

  608. I början är det:
    "Sch... Grabbar! Sch."

  609. De bara: "Nej."

  610. Men killarna vill inte vara tysta
    utan ifrågasätter det som sägs:

  611. "Men kan du förklara? Jag fattar inte
    vad de säger. Gör nån det?"

  612. Då blir det lite dålig stämning
    i publiken.

  613. Då får man höra väldigt galna saker.
    En var:

  614. "Av med kepsen!" Det är väldigt kul,
    med tanke på att de inte har keps.

  615. Det blir bara så: "Av med kepsen!"
    Men också:

  616. "Sluta upp med invandrarfasonerna!"
    Oj, vad var det? "Åk hem!"

  617. Vänta nu... Ska jag gå hem, eller åka
    hem? Det är lite olika saker.

  618. Killarna blir irriterade och reser
    sig för att gå. En person på scenen-

  619. -representerad av mig
    - traditionen, makten - ropar ut:

  620. "Ursäkta!
    Visa respekt för oss på scenen."

  621. En av killarna vänder sig och ställer
    en fråga som är bra att ställa sig:

  622. "Vem är du att kräva respekt
    för dina ord av mig?"

  623. Den killen blir så irriterad på att
    bli avkrävd respekt av traditionen-

  624. -ett språksystem som inte är hans.
    De gör invasion, helt enkelt.

  625. Därav pjäsens namn. De hoppar upp
    på scenen och slår ner skådisarna.

  626. Sen tänds ljuset. Det här skapar
    ännu lite sämre stämning.

  627. Medelålders damer
    kanske tar sin handväska i knät.

  628. "Det kan vara riktiga..." Eller, tänk
    om det är skådisar, vad händer då?

  629. Då är det fiktion, fantasi
    och ingen fara. Allt är tryggt.

  630. Många fattar det. "Det här är
    för mycket. Det är inte sant."

  631. Då blir man trygg igen. De sekunder
    av osäkerhet, när man inte vet-

  632. -var gränserna går mellan scen
    och publik, mellan gammalt och nytt-

  633. -då finns en möjlighet
    till förändring.

  634. Så fort man stänger av
    och slappnar av, "det var fiktion"-

  635. -då är det lättare
    att bli manipulerad.

  636. Jag har nån minut kvar
    och avrundar med att säga:

  637. Det är jättekul att tänka
    att jag iscensätter revolution-

  638. -och att det jag gör får konsekvenser
    hos människor.

  639. Pjäsen fortsätter med nåt annat.
    Det här är inte hela, utan en start.

  640. Resten av pjäsen handlar
    om ett magiskt namn, Abulkasem.

  641. Namnet blir
    en stafettpinne genom pjäsen.

  642. Ordet från Almqvists originalpjäs
    kapas av de här nya killarna-

  643. -men kan aldrig stängas in.

  644. Betydelsen glider hela tiden i väg och
    blir nåt annat.

  645. Det blir det perfekta ordet. Ni kan
    få det av mig för att använda sen.

  646. "Hur var föreläsningen?"
    "Abulkasem! Han är så överskattad."

  647. Eller:
    "Den var abulkasem! Helt okej."

  648. Det kan bli ett verb eller
    vad som helst. Så fortsätter det.

  649. Det är jättefint att tänka sig:
    "Jag är en man av ord."

  650. "Mina ord leder till förändring,
    eller till att folk ifrågasätter"-

  651. -"sina förenklade sätt att se
    på världen, och bla, bla, bla..."

  652. Men det är inte så. Revolutionen sker
    inom en väldigt trygg sfär.

  653. Jag har kontrollerat allt: Vad de
    ska säga, och vad de här ska säga.

  654. Det är liksom inte på riktigt.
    Men en kväll var det på riktigt.

  655. Jag tittar ut i salongen och ser
    en kille där, en kompis kompis.

  656. Vi känner varandra ytligt, men jag
    vet att han har jobbat med ungdomar-

  657. -och han har varit boxare.

  658. Lägg ihop de två:
    jobbat med ungdomar och boxare.

  659. Han är på föreställningen. I början
    när den är tråkig ser man honom:

  660. "Gud, vad tråkigt." När killarna
    börjar viska, vad tror ni han gör?

  661. Han bara... Gör sig redo, liksom.

  662. På nåt vis tänkte jag hela tiden:
    "Det här blir kul."

  663. "Intressant att se vad som sker."
    Sen insåg jag att det blir katastrof.

  664. Killarna hoppar upp, tar över
    och ropar: "Vem är Shakespeare?"

  665. "Nu har vi tagit över scenen."
    Boxaren reser sig långsamt-

  666. -och börjar gå mot scenen.

  667. Handsvetten som jag hade
    får jag över hela kroppen nu.

  668. "Nej, nej, nej!"
    Han är jättelugn. Han går upp.

  669. Ställer sig, höjer garden
    och säger till skådisarna:

  670. "Nu sätter ni er!"
    Varpå det blev väldigt svårt.

  671. Det blev väldigt:
    "Vänta nu, vem är det som spelar?"

  672. Vi fick skicka ut
    en av originalskådisarna-

  673. -för att få ut honom.
    Hon går ut och försöker: "Pst!"

  674. "Det här är
    en del av föreställningen."

  675. Han vänder sig om och tittar på henne
    helt lugnt: "Nej."

  676. Då är det som om hon tvivlar.
    "Jo... Jo, det är det."

  677. Och han: "Okej, det ingår."
    Han går ner.

  678. Han tittar på de jättebra
    skådespelarna, Bahador och Bashkim-

  679. -som spelar killarna, och gör så här:

  680. "Jag håller ett öga på er. Ingår det
    inte i pjäsen kommer jag tillbaka."

  681. Som avslutning vill jag säga att den
    episoden tänker jag på ibland.

  682. Livet blandar sig i
    och blir större än fiktionen.

  683. Epilogen på det här är
    att jag står en gång i en bar-

  684. -och en kille går fram till mig.
    Patrik får spela honom.

  685. Killen går fram och säger till mig:

  686. "Jag såg 'Invasion!'.
    Visst skrev du den?" Jag svarar ja.

  687. -"Jag gillade den."
    -"Vad glad jag blir. Så kul."

  688. "Kul att ens ord sprids vidare.
    Vad gillade du bäst?"

  689. Han tittar på mig och är lite tyst.

  690. "Helt ärligt
    gillade jag nog boxaren bäst."

  691. Apropå kontroll:
    Det han gillade absolut bäst-

  692. -var det enda
    som jag inte hade skrivit.

  693. Det är för mig en inspiration
    för att fortsätta försöka.

  694. Tack så mycket
    för att ni har lyssnat på mig.

  695. Översättning: Karin Eek
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Skaparlust och kreativitet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kunskap och vetenskap i nytt sammanhang. Om kreativitetens ursprung och kopplingen mellan galenskap och konstnärskap. Forskare och författare som berättar om sin kreativitet och tipsar om hur man utvecklar sin egen skaparlust. Med bland andra författaren Jonas Hassen Khemiri, forskaren Örjan de Manzano och Viveca Lärn, författaren bakom succéserien Saltön.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Kognitiv psykologi, Kreativitet, Psykologi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden Tema

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Myter om mat

Sanning eller skröna? Möt experterna som bland annat hävdar att bantning kan göra dig fet och att smörgåstårta före konditionslopp kan vara bättre uppladdning än pasta. Vad är myt och vad är beprövad verklighet? Med bland andra extremsportaren Rune Larsson, dietisten Anna Ottosson och riskforskaren Misse Wester. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Sexuella övergrepp mot barn

Hur bryter man sin tystnad som utsatt? Hur förhörs barn vid misstankar om övergrepp? Hur arbetar polisen i kampen mot barnpornografi på Internet? Med Daniella Nilervik, Björn Sellström från Rikskriminalens IT-brottssektion, läkaren Åsa Kastbom och poliskommissarie Birgitta Engberg. Arrangör: Föreningen Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Skaparlust och kreativitet

Vad är det som gör oss kreativa? Och är kopplingen mellan konstnärskap en myt eller verklighet? Möt forskare och författare som berättar om sin kreativitet och tipsar om hur du utvecklar din egen skaparlust. Med bland andra författaren Jonas Hassen Khemiri, forskaren Örjan de Manzano och författaren bakom succéserien Saltön Viveca Lärn.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Lika eller olika?

Varför fokuseras det mer på olikheter än likheter mellan folkgrupper? Med professor Hans-Ingvar Roth, Peter Sköld, Centrum för Samisk forskning, och religionshistorikern Mattias Gardell.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Personlig utveckling

Lasse Gustavsons ansikte brann upp under ett brandmansuppdrag. Bearbetningen av olyckan gav ökad livsglädje. Christer Olsson berättar om hur du utvecklar din personliga kommunikation. Benamputerade Aimee Mullins lärde sig att omdefiniera vad en kropp kan vara. Den inställningen har gett henne superkrafter och rekord i Paralympics.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Hjärnans mysterier

Forskaren Miia Kivipelto berättar hur du kan leva för att slippa glömska och demens. Och varför köper vi dyr alternativmedicin utan bevis på att den fungerar? Professor Dan Larhammar om mänskliga beteenden. Detta och mer därtill om hjärnans mysterier.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Global Casino

Hur har hälsan i världens länder utvecklats sedan 1950? Hans Rosling spelar Global Casino med Svenska FN-förbundets ambassadörer: Lena Endre, Jason Diakité, Carolina Klüft och Lasse Åberg.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Framtiden på nätet

Tillhör du nätets framtida över- eller underklass? Alexander Bard om ett nytt klassamhälle där kontakter slår pengar. Hur ökar ett land sin BNP mest effektivt? Genom bredband, hävdar IT-entreprenören Jonas Birgersson. Hur ser radio och tv ut om tio år? Sveriges Radios Hanna Stjärne tror sig veta.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Bilden av Afrika

Varför förknippas Afrika oftast med fattigdom, hungerkatastrofer och konflikter när det egentligen handlar om en kontinent med ett 60-tal unika länder - de flesta på frammarsch. Med bland andra afrikanska författare som Kapano Matlwa, Alain Mabanckou och Tolu Ogunlesi samt den brittiske journalisten Richard Dowden som bevakat afrikanska länder i 40 år.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Naturkrafter

Den 12 januari 2010 kollapsade hela samhällen i Haiti på grund av en kraftig jordbävning. Journalisten Michael Winiarski var strax efteråt på plats och berättade om sina upplevelser. Går det att förutspå jordbävningar? Och vilka effekter fick oljekatastrofen i den mexikanska gulfen?

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Tro och tvivel

Hur står det till med religiositeten i Sverige? Med Lotta Bromé, Anders Wejryd, Maria Küchen och Owe Wikström. Och kan religion och vetenskap förenas? Debatt mellan humanister och kristna forskare.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Åldras vackrare

Går det att åldras vackrare? Det går i alla fall att åldras friskare och minimera riskerna för åldersrelaterade sjukdomar. Vad är det som händer i kroppen när vi motionerar och äter rätt? Utanför en liten ö i Japan har åldern ingen betydelse. Där dyker 80-åriga kvinnor efter musslor.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Knarkets makt

Författarna Lasse Wierup och Erik de la Reguera berättar om den nya folkdrogens väg till Sverige. Och hur kunde en heroinkultur födas i Norrköping på bara några år? Forskaren som levt ihop med de unga missbrukarna berättar. Dessutom om missbrukarflyktingar i Köpenhamn. Ett helt program om knarkets makt.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Klokskap

Vad är skillnaden mellan kunskap och klokskap? Experter inom pedagogik ifrågasätter den svenska idén om bildning. Att förstå andra människor kan vara viktigare än att ha läst litteraturklassiker. Trots det rankas praktisk klokhet inte lika högt som teoretiska kunskaper. Hur blir det i framtiden? Med bland andra professorn i pedagogik Bernt Gustavsson, debattören Dilsa Demirbag-Sten och journalisten Helle Klein.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Sverigebygget

Hur byggdes den svenska välfärden upp, hur mår den och vart är den på väg? Vi hör Tapio Salonen, professor i socialt arbete, och så tar vi del av en debatt med Jimmie Åkesson (SD), biskop Eva Brunne och journalisten Maciej Zaremba.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Allvarligt talat, Lena Andersson!

Har potatisen en själ? Måste man älska sina föräldrar? Detta är två exempel på existentiella frågor från den populära radioserien "Allvarligt talat" som sänds i P1. Här berättar författaren Lena Andersson, som är en av programledarna, om konsten att ta sig an de riktigt stora livsfrågorna. Samtalsledare är förläggaren Stephen Farren-Lee. Inspelat den 22 september 2016 på Bokmässan i Göteborg. Arrangör: Natur & Kultur.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Jobba, sova, dö

Omorganisation

Sju av tio tjänstemän har varit med om en omorganisation på jobbet det senaste året. Hur nödvändigt är det med organisationsförändringar, och hur påverkas vi av dem? Vi träffar myndighetschefen som fått nog av omgörningar, och följer med en organisationskonsult som hjälper ett byggbolag med deras digitala transformation.