Titta

UR Samtiden Tema

UR Samtiden Tema

Om UR Samtiden Tema

Kunskap och vetenskap i nytt sammanhang. Talare och samtal från de dagliga sändningarna i UR Samtiden kopplas samman kring ett tema.

Till första programmet

UR Samtiden Tema : Lika eller olika?Dela
  1. UR Samtiden Tema: Lika eller olika?

  2. "Åk hem, jävla muslimfitta."

  3. Vad ligger bakom kränkningar människor
    emellan?

  4. Professor Mattias Gardell
    om islamofobi.

  5. "Muslimer är våldsbenägna."
    "Muslimer är ditt eller datt."

  6. Idrottens
    slentriankränkning nummer ett:

  7. "Är du nån jävla bög, eller?"

  8. Friidrottsstjärnan Peter Häggström om
    att göra skillnad på folk och folk.

  9. Det tog nåt år eller så innan
    jag började inse att jag var bög.

  10. Fattiga svenskar, finns de? Själv-
    klart, det här är deras verklighet.

  11. Om pappa dör får man ens begravnings-
    hjälp eller betalar socialen?

  12. Sånt som är en självklarhet
    för oss medelklass-svennar.

  13. Integration och segregation,
    vad innebär begreppen konkret?

  14. I stället för att prata
    om de egentliga problemen-

  15. -pratar man om
    att alla människor har lika värde.

  16. Det vet vi redan
    och det ger ingenting.

  17. Vad vet du egentligen om samer,
    vår egen ursprungsbefolkning?

  18. Samerna är ett folk som bor där
    det finns snö och man bor i kåtor.

  19. Man har renar och man bär
    konstiga kläder och jojkar.

  20. Forskaren Peter Sköld
    om en etnisk minoritet nära dig.

  21. Det här och mer därtill i ett laddat
    UR Samtiden Tema: Lila eller olika?

  22. Varför fungerar människor
    från olika kulturer-

  23. -bra ihop på en plats,
    men inte på en annan?

  24. Vad förenklar och försvårar för
    människor att leva tillsammans?

  25. Hans-Ingvar Roth är professor
    i mänskliga rättigheter-

  26. -och har skrivit flera böcker
    om mångkulturalism.

  27. Jag beskriver positiva och negativa
    mångkulturella samhällen-

  28. -utifrån fyra begreppspar,
    som ofta är väldigt belysande.

  29. Jag brukar använda mig av ett skepp
    - det mångkulturella skeppet-

  30. -där vi alla
    i den globaliserade världen lever.

  31. Vi har inget annat skepp-

  32. -och det ska kryssa
    mellan Skylla och Karybdis.

  33. Skylla kan man säga
    är den negativa distansen-

  34. -när människor
    är segregerade från varandra.

  35. Och inte har naturliga kontaktytor.

  36. Man har ingen kulturell kommunikation,
    ingen värdegemenskap.

  37. Ingen större språklig förmåga
    att kommunicera med varandra.

  38. Inga gemensamma projekt.

  39. Det är Skylla i minoritets-
    och integrationspolitiken.

  40. Karybdis är den negativa närheten.

  41. När man tvingas att assimilera sig för
    att bli delaktig i ett samhälle.

  42. Oftast på ett underordnat sätt.

  43. Man hänvisas till de minst kvalificerade
    arbetena i samhället.

  44. Där man inte har möjlighet
    att göra karriär på samma villkor.

  45. Det är Karybdis i minoritets- politiken.
    Vad är då målet?

  46. Målet är att uppnå det som jag kallar
    positiv närhet och positiv distans.

  47. Det är ju egentligen skeppets färd.

  48. Att värja sig
    för Skylla och Karybdis-

  49. -och försöka uppnå
    den positiva närheten.

  50. Att hitta en gruppöverskridande
    värdegemenskap.

  51. Trots att man kommer
    från olika kulturella hemvister.

  52. Samtidigt den positiva distansen som
    bejakar integriteten hos grupperna.

  53. Man ska inte behöva göra avkall
    på väsentliga kulturella särdrag-

  54. -bara för att bli delaktig
    i samhället.

  55. De här begreppsparen är väldigt
    belysande och kan användas-

  56. -för att illustrera
    alla negativa och positiva exempel-

  57. -på kulturell samexistens
    genom historien.

  58. Vad gäller den negativa distansen hittar
    vi alltför många exempel-

  59. -som också Göran
    var inne på tidigare.

  60. Vi hittar situationer
    med folkmord, etniska rensningar-

  61. -där grupper
    har demoraliserat varandra.

  62. Göran citerade engelske moralfilo- sofen
    Jonathan Glovers "Humanity".

  63. Där han talar om tribaliseringen
    i dagens värld.

  64. Där Rwanda och Bosnien
    är några exempel.

  65. Den negativa distansen
    innebär att man inte har-

  66. -nån vilja eller förmåga att träda in i
    gemensamma aktiviteter-

  67. -trots att det är så oerhört viktigt.

  68. Man kan då säga att exemplen på positiv
    närhet och positiv distans-

  69. -inte egentligen är så svåra att hitta i
    historien om man letar lite.

  70. Jag har några väldigt talande exempel
    som också nämns i artikeln.

  71. De mångkulturella imperierna är oerhört
    illustrativa i sammanhanget.

  72. Det romerska riket
    under vissa tidsperioder-

  73. -men också det ottomanska riket
    under vissa tidsperioder.

  74. När statsbildningarna var mest
    intresserade av den yttre säkerheten-

  75. -att man inte skulle invaderas
    och skatteuppbäringen.

  76. Att man kunde ge kulturella frizoner
    till olika grupper.

  77. Det ottomanska riket är en tydlig
    illustration på det förhållandet-

  78. -där olika religioner
    - judar, muslimer, kristna-

  79. -levde i mer eller mindre fredlig
    samexistens under vissa perioder.

  80. Man tilläts
    ha sina egna lagstiftningar.

  81. Det är inte positiv mångkulturalism i
    den bemärkelse som vi talar om i dag-

  82. -där mänskliga rättigheter och
    demokratiskt beslutsfattande ingår.

  83. Det är ändå positiv mångkulturalism för
    det fanns inga större konflikter-

  84. -och man tvingades inte göra avkall på
    sina kulturella identiteter.

  85. Ytterligare en faktor
    som spelar väldigt stor roll-

  86. -i förklaringen till varför vissa
    miljöer utvecklas till positiva-

  87. -är i vilken utsträckning invånarna ser
    det ömsesidiga beroendet-

  88. -av att hålla sams.

  89. När man har kunnat identifiera
    ett viktigt gemensamt ansvarsområde-

  90. -vilket också illustreras genom
    de stora kosmopolitiska städerna.

  91. I dagens värld kan man säga att
    de stora kosmopolitiska städerna-

  92. -som New York, Toronto, Vancouver...

  93. Det här är en kinesisk parad
    i Vancouver.

  94. Vancouver har trätt fram som en viktig
    mångkulturell stad i Kanada.

  95. Det illustrerar just min tes om
    att i stora kosmopolitiska miljöer-

  96. -oavsett om det är nu eller längesen-

  97. -så har människor tenderat
    att utveckla en positiv samexistens.

  98. Man har givit upphov
    till kulturella frizoner-

  99. -integritet,
    respekt för olika kulturliv.

  100. Den kinesiska kolonin i Vancouver
    är ett talande exempel på det.

  101. Är det bara i tätbefolkade miljöer-

  102. -som kulturell samexistens
    går att påvisa?

  103. Nej. Vi kan också hitta exempel-

  104. -på miljöer där människor har levt
    väldigt långt från varandra-

  105. -och inte i särskilt rika
    eller resursstarka miljöer-

  106. -i vår mer moderna bemärkelse.

  107. Utan i väldigt sårbara regioner där man
    ofta lever långt ifrån varandra.

  108. Här är Nordkalotten,
    inklusive Kolahalvön.

  109. Här är också den gemensamma nämnaren-

  110. -det ömsesidiga beroendet, sårbarheten-

  111. -som hela tiden tvingar fram en
    konstruktiv kulturell samexistens.

  112. Den så kallade pomorhandeln utvecklades
    i området på 1700-talet-

  113. -när då ryssar utvecklade
    starka, utbredda handelsförbindelser-

  114. -med kväner, finsktalande norrmän,
    norska fiskare och samer.

  115. Man utvecklade ett pidginspråk,
    "russenorsk"-

  116. -som ett sätt att kommunicera.

  117. Den här sårbarheten som hela tiden var
    påtaglig för de olika grupperna-

  118. -det ömsesidiga beroendet var nåt man
    delade med kosmopolitiska städer.

  119. Varje friktion kostar på.

  120. Man måste inse
    de övergripande, gruppöverskridande-

  121. -identifikationerna
    och verksamheterna.

  122. När man gör det inser man
    hur sårbara man egentligen är.

  123. Som slutkläm skulle jag vilja säga...

  124. Insikten om
    det ömsesidiga beroendet...

  125. Den stegrade sårbarheten...

  126. De allt mer gruppöverskridande iden-
    tifikationerna och mobiliseringarna-

  127. -inom ramen för viktiga
    miljö- och klimatprojekt-

  128. -är exempel på hur mångfald kan hanteras
    på ett konstruktivt sätt.

  129. Tack.

  130. Professor Hans-Ingvar Roth
    om mångkulturalism-

  131. -i UR Samtiden Tema:
    Lika eller olika?

  132. Vilka förutsättningar
    har vi svenskar att lyckas i livet?

  133. Det beror på var vi bor och vårt
    ursprung säger Björn Gardarsson-

  134. -föreståndare
    för Folkets hus i Rinkeby.

  135. En stadsdel
    som enligt Rädda Barnen har-

  136. -1 000 barn
    som betecknas som fattiga.

  137. Men fattigdom handlar inte bara
    om ekonomiskt utanförskap.

  138. Vilka är de viktigaste punkterna i
    vardagen där fattigdom blir märkbar-

  139. -en plåga för människor
    som lever under de villkoren?

  140. Det som är viktigt
    att säga innan vi går vidare-

  141. -är att det är lätt att fastna i
    att beskriva hur eländigt allt är.

  142. Först vill jag säga att det finns inget
    ställe som gör mig så glad.

  143. Jag känner mig säker
    och det är roligt att vara där.

  144. Det är mycket framtidsdrömmar
    och stor vilja.

  145. Jag har haft ett ganska utsatt
    och hårt arbete i 20 år.

  146. Det är inte för pengarna.

  147. Jag skulle inte göra det om det inte var
    givande, det vill jag bara säga.

  148. Men just utmaningen
    ligger på många områden.

  149. En utmaning är bostäderna.

  150. Det är inte
    att miljonprogrammet ser fult ut-

  151. -utan snarare det som finns inuti.

  152. Att hälften av lägenheterna
    är trerummare.

  153. Vilket inte alls
    motsvarar familjestorlekarna.

  154. Det är en väldigt grundläggande sak som
    gör att man bor väldigt trångt.

  155. För en vanlig människa som jag själv som
    har haft tonåringar...

  156. Om varje unge inte har ett rum finns det
    ingenstans att göra läxorna.

  157. Man kan inte titta på tv för farsan ska
    kolla på fotboll eller nåt.

  158. Om småsyskonen ska sova och man har tre
    adrenalinstinna tonåringar-

  159. -så får de ju gå ut.
    "Gå ut nu, killar, det räcker!"

  160. Vad finns där ute för dem?
    Ja, det är inte särskilt mycket.

  161. Du pratar också om att fattigdom skapar
    inlåsning. Kan du förklara?

  162. Ja, inlåsning är det ju att...
    Det finns många anledningar.

  163. Den mest grundläggande
    är ekonomiska faktorer.

  164. Mina pojkar vägrade gå på olika ställen
    om de inte hade vissa kläder.

  165. Det är en inlåsning,
    en annan inlåsning kan vara-

  166. -att många föräldrar, i och med
    att de själva är väldigt inlåsta-

  167. -inte kan föreställa sig
    vad det är för miljöer där ute.

  168. De försöker hålla i ungarna
    i stället för att släppa taget.

  169. Som jag gjorde med mina pojkar, slängde
    ut dem i ovissheten.

  170. Det kan man ju göra om man vet
    vart man slänger dem.

  171. I den allmänna debatten
    finns ingen förståelse för det.

  172. Det framställs som att folk är rädda-

  173. -eller har kulturella saker som gör att
    de inte vill åka från Rinkeby.

  174. Man hakar sig upp på
    filosofiska förklaringsmodeller-

  175. -men för mig
    är det vardagliga frågor.

  176. Om man inte har stålar
    har man inte möjligheter.

  177. Det andra blir sekundärt.

  178. Jag vill flagga för nåt
    som inte är omedelbart synligt.

  179. Priset för utanförskapet,
    priset för att inte ha ett arbete.

  180. Det är framtidens
    riktiga fattigpensionärer.

  181. Familjerna har dåliga skyddsnät.

  182. Om pappa dör får man ens begravnings-
    hjälp eller betalar socialen?

  183. Sånt som är en självklarhet
    för oss medelklass-svennar.

  184. Debatten på ledarsidorna
    för ett drygt år sen-

  185. -då ledarskribenter ifrågasatte
    om det fanns fattigdom i Sverige.

  186. Hur kan man ställa
    en sån fråga, tror du?

  187. När det ändå bevisligen finns.
    Du ser det varje dag.

  188. Man bör inrätta en ny forskningsgren-

  189. -den psykologiskt inriktade
    statsvetenskapliga forskningen.

  190. Jag vet inte, det är svårt.
    Det är ett sätt att förneka.

  191. Självklart är det så
    att det är segregationen.

  192. Man ser inte fattigdomen.

  193. Jag ska säga välkommen till Karolin
    el-Jaleb från Malmö. - Välkommen upp.

  194. Segregation och integration, två väl-
    använda, kanske rentav slitna ord.

  195. På södra Teatern sitter en panel
    som ska göra orden mer konkreta.

  196. Karolin el-Jaleb i Malmö jobbar med att
    föra människor närmare varandra.

  197. Integrationsbegreppet
    betyder ingenting-

  198. -om man inte pratar om de konkreta
    grejerna som det innehåller.

  199. Annars blir integration bara kopplat
    till att invandrare ska integreras.

  200. Man måste våga prata om-

  201. -vad vi kan göra för att kunna
    leva i ett integrerat samhälle.

  202. Det handlar om en bostadsmarknad
    som är anpassad efter vår verklighet.

  203. Som skapar möjligheter för människor att
    leva på en liknande standard.

  204. Det handlar om att skapa
    en arbetsmarknad som inte-

  205. -på grund av rasistiska strukturer
    stänger ute folk som vill arbeta.

  206. Diskussionen har blivit platt
    vad gäller integrationspolitik.

  207. I stället för att prata om problemen-

  208. -så pratar man om
    att alla människor har lika värde.

  209. Det är inte det som är intressant
    att prata om. Det vet vi redan.

  210. Man måste våga ta tag i problemen.

  211. Varför blir det
    en brist på inlevelseförmåga-

  212. -i hur livet ser ut
    i en fattig stadsdel?

  213. För att jag tror att när man
    tar avstånd från att prata om...

  214. När man pratar
    om integrationspolitik som vi gör-

  215. -skuldbelägger
    man individer i förorterna.

  216. Man kopplar allting till människors
    kultur, religion, hudfärg...

  217. -"Det är ert fel att ni är fattiga."
    -Ja.

  218. Man pratar om bidragsberoende på
    ett sätt som att folk i förorterna-

  219. -föredrar att gå på bidrag
    än att ha ett riktigt arbete.

  220. Vilket är befängt. Det är så fel.
    Det är inte alls den bild jag har.

  221. Du frågade hur det kommer sig att folk
    inte kan leva sig in i det.

  222. Jag tror det finns en förklaring.
    Förklaringen ligger i avhumanisering.

  223. Det är vi och dem.

  224. En stor del av svenska folket
    har inga egna upplevelser av "dem"-

  225. -inget personligt att referera till.

  226. Så blir man bombarderad av
    Sverigedemokraternas propaganda-

  227. -om vad de här människorna kostar
    och att det pågår en massinvandring.

  228. Ord som... "Massinvandring av råttor"
    kan det stå i Aftonbladet.

  229. Obehagliga associationer.

  230. Nu ska jag säga välkommen till
    den tredje gästen Guleed Mohamed.

  231. Det viktigaste för barn och ungdomar i
    en mångkulturell förort som Tensta-

  232. -är hopp säger Guleed Mohamed.

  233. Han och några andra har därför
    skapat nätverket Love Tensta.

  234. Love Tensta är
    Sveriges första hoppförmedling.

  235. För att vi som är med i
    Love Tensta är en grupp ungdomar-

  236. -som både pluggar
    men väljer att bo kvar i området.

  237. Vi frågade oss: "Vad är det största
    enskilda problemet i förorten?"

  238. Visst, vi har kriminalitet,
    kravaller och bostadssegregering.

  239. Men vad är det största problemet?

  240. Vi kunde identifiera
    att problemet var hopplöshet.

  241. Så vi blev en hoppförmedling.

  242. Om man kan få jobb
    på arbetsförmedlingen-

  243. -varför kan man inte
    få hopp på hoppförmedlingen?

  244. Och...

  245. Då märkte vi att vi måste sluta vara
    ungdomar som bor i en förort-

  246. -och hela tiden
    visar hur mångfalden brister-

  247. -i olika statliga organisationer, utan
    komma med lösningar själva.

  248. Vi ska inte säga
    att det är synd om oss.

  249. Man måste "viktiggöra" människor.

  250. När människor känner sig viktiga
    då gör de inte vissa saker.

  251. När människor är oviktiga
    kan de göra en hel del.

  252. Vi märkte att många ungdomar
    i förorten var oviktiga.

  253. Vi som bor i området, varför kan inte vi
    göra dem viktiga, vilket de är?

  254. Talar man fem språk och är ungdomar från
    hela världen varje dag-

  255. -då är man viktig. Man borde föreläsa
    för UD och inte kasta stenar.

  256. Säger man sånt till en ungdom:

  257. "Varför kastar du sten?
    Du kan föreläsa för UD."

  258. Pupillerna blir större,
    och då vill de inte kasta saker.

  259. Det är det man måste göra.

  260. Den andra punkten på...är att...

  261. Vi vill göra Tensta till världens
    första...eller Europas nya Harlem.

  262. Där kultur och mångfald
    verkligen betyder nåt.

  263. Vi måste sluta se oss som offer-

  264. -och se oss som folk som bidrar.
    Vi måste gå från bidrag till uppdrag.

  265. När man vänder på det
    och visar människor vad de har-

  266. -och inte pratar om vad de inte har,
    då händer magi utan trick.

  267. Björn, hur reagerar du
    när du hör om Love Tensta?

  268. Ja, jag får såna hopp, hiphop.

  269. Jag känner till Guleeds
    och hans vänners strävanden.

  270. Vi har känt varandra i några år.

  271. Jag blir glad när de formulerade det-

  272. -på ett fyndigt sätt som tar frågan från
    ett lite annat håll-

  273. -och får oss att se att
    vi kan prata om det i stället för...

  274. Det tycker jag utmärker
    den unga generationen.

  275. Att man mycket hellre
    pratar om lösningar än problem.

  276. Avslutade Björn Gardarsson,
    eldsjäl i Rinkeby i Stockholm.

  277. UR Samtiden Tema: Lika eller olika?

  278. 300 miljoner människor
    tillhör ett ursprungsfolk.

  279. Ett av folken är samerna.

  280. Det är inte upplyftande att läsa om hur
    ursprungsbefolkningar behandlats.

  281. Detsamma gäller samerna.

  282. Vad vet vi om vårt ursprungsfolk?

  283. Inte mycket, säger Peter Sköld
    på Centrum för samisk forskning.

  284. När man gjorde
    en kunskapsundersökning-

  285. -bland svenska allmänheten
    om samerna-

  286. -lyftes
    de här tre huvudstolparna fram.

  287. Samerna är ett folk som bor där
    det finns snö och man bor i kåtor.

  288. Man har renar och man bär
    konstiga kläder och jojkar.

  289. Det sammanfattar den svenska bilden av
    det samiska. Det är otillräckligt.

  290. Nu ska ingen egentligen få
    alltför dåligt samvete för det här.

  291. Gå hem och leta upp era gamla
    historieböcker från högstadiet-

  292. -och bläddra förtvivlat efter sidorna
    som berättar om samernas historia.

  293. Ni hittar nog inte särskilt mycket.

  294. Ni hittar säkert sidor
    om Nordamerikas indianer.

  295. Sitting Bull, Wounded Knee.

  296. Det är lite typiskt.

  297. Framöver 1700-, 1800-talet ökar det
    vetenskapliga intresset för samerna.

  298. Carl von Linné klädd i samedräkt gjorde
    en lappländsk resa.

  299. Gemensamt för forskarna var
    föreställningen att samerna-

  300. -i det socialdarwinistiska perspektivet,
    var ett döende folk.

  301. De var dömda eftersom de represent-
    erade en lägre stående kultur.

  302. Den här "utdöende"-principen
    avfördes inte förrän på 1930-talet.

  303. Man var fortfarande inne på spåret
    att det skulle bli så.

  304. Samerna klarar inte av
    att möta civilisationen.

  305. De måste hållas borta från den.

  306. De ska inte bo i hus, de ska inte
    ha rinnande vatten, elektricitet.

  307. Samer kunde i Sverige på 40-talet inte
    få lån till en bostad-

  308. -utifrån de här hänvisningarna.

  309. I Australien för inte så längesen tog
    man barnen ifrån föräldrarna-

  310. -för att ge dem en australiensisk
    uppfostran i samma "ädla" syften.

  311. "The stolen generation"-

  312. -som regeringen i Australien
    förnekat ända fram till i fjol.

  313. I Sverige har man sameskolor.
    Inte lika drastiskt, men nästan.

  314. Samerna, som urfolk överallt, hade sämre
    hälsa och högre dödlighet.

  315. Främst beroende på en dramatisk
    spädbarns- och barnadödlighet.

  316. Från den situation har samerna under 200
    år tagit sig upp till en nivå-

  317. -där det inte finns nån skillnad mellan
    svenskars och samers hälsa.

  318. Det är unikt internationellt.

  319. På alla andra håll i världen
    har urfolken fortfarande sämre hälsa.

  320. Vi forskar ju om det här, och om vi kan
    hitta mekanismerna i processen-

  321. -borde det gå att lära sig saker-

  322. -som kan påskynda
    en positiv utveckling på andra håll.

  323. Allt det här gör att vi hävdar
    att det finns en brist på kunskap-

  324. -framförallt
    hos de som fattar beslut-

  325. -och utformar politiken
    för det samiska området.

  326. Där har forskningen
    en viktig roll att spela.

  327. Det påpekas i alla statliga utredningar
    som kommit nyligen-

  328. -att vi inte vet tillräckligt.

  329. Det påpekas
    i den internationella kritiken-

  330. -hur vi hanterar
    de samiska frågorna, år efter år.

  331. I slutändan leder det in oss
    på den internationella arenan-

  332. -där samerna är ett av många urfolk.

  333. 70 urfolk, 400 miljoner människor-

  334. -med en väldigt gemensam problematik.

  335. Där samerna och deras exempel uppfattas
    som ett positivt exempel-

  336. -där vi har mycket
    att lära internationellt.

  337. Det gör ju det här ännu
    mer spännande, tycker jag. Tack.

  338. Forskaren Peter Sköld
    hoppfull inför framtiden.

  339. Varför blev en muslimsk kvinna
    på väg till lekplatsen med sina barn-

  340. -kränkt av en välklädd svensk herre?

  341. På grund av islamofobi
    hävdar Mattias Gardell-

  342. -som nyligen
    släppte boken "Islamofobi".

  343. "Åk hem, jävla muslimfitta."

  344. Arrangörerna fann det stötande.

  345. Jag tog upp saken med min hustru
    som sa: "Det är helt oanständigt."

  346. "Du kan inte ha en sån rubrik."

  347. Det är naturligtvis stötande.

  348. Stötande var det också
    för den kvinna som fick höra det-

  349. -av en äldre välklädd herre-

  350. -som hon mötte när hon var på väg
    till lekparken i sitt bostadsområde-

  351. -med sina barn
    en vacker söndagsförmiddag.

  352. Hur kommer det sig
    att en svenskfödd kvinna-

  353. -på promenad i sitt bostadsområde-

  354. -blir ombedd att resa hem?

  355. Hur kommer det sig, som vi kommer
    att se, att muslimska kvinnor-

  356. -utgör en speciell måltavla
    för antimuslimsk aggression?

  357. Min uppgift i dag är att försöka
    förklara hur det kommer sig-

  358. -att vi associerar negativt
    till dessa ord?

  359. "Muslimer är kvinnoförtryckare. Muslimer
    är våldsbenägna."

  360. "Muslimer är ditt eller datt."

  361. Att få lyssnare reagerar på
    att talet utgår-

  362. -från ett med rasism
    besläktat skillnadstänkande?

  363. Hur skulle vi reagera om talet
    i stället handlat om hur judar är?

  364. Problemet med tänkandet kan tydlig-
    göras om vi går till oss själva-

  365. -och en religion vi har
    mer information om. Kristendom.

  366. Man kan inte slå fast
    hur alla kristna är.

  367. Detsamma gäller
    självfallet islam och muslimer.

  368. Att det inte framstår
    som nåt väldigt självklart-

  369. -att vi till synes obekymrat fortsätter
    vårt tjattrande-

  370. -om hur muslimer är-

  371. -säger oss nåt om det
    islamofobiska tänkandets bärkraft.

  372. Islam har varit en av Europas
    många religioner i 1 300 år.

  373. Den kom till Europa långt innan stora
    delar av kontinenten kristnades.

  374. Den äldsta moskén i Frankrike
    är från 700-talet.

  375. Den äldsta kyrkan i Sverige
    är från 1100-talet.

  376. Hur kommer det då sig
    att vi ständigt får höra-

  377. -att islam är främmande för Europa?

  378. Under den koloniala expansionen fördes
    kunskaper om Orienten-

  379. -och om islam från de koloniala
    periferierna i den erövrade världen.

  380. Under en tid då nästan
    samtliga muslimska territorier-

  381. -befann sig
    under nån slags kolonial kontroll.

  382. Här grundlades en bild av islam
    som en statisk, utvecklingsfientlig-

  383. -kvinnohatande
    och våldsbenägen religion.

  384. Skapad av en hedonistisk bedragare vars
    anhängare var fast-

  385. -i ett medeltida, irrationellt
    och fatalistiskt tänkande.

  386. Som underbyggde
    tyranniska statsskick-

  387. -där oupplysta despoter härskade
    över ett omoget och lögnaktigt folk.

  388. Innanför kunskapsregimens ramar-

  389. -cirkulerar bestämda uppfattningar
    om islam och muslimer.

  390. Som genom upprepningens logik
    ges status av vedertagen kunskap.

  391. Det stämmer med det vi alltid hört och
    därmed vet.

  392. De kunskaper
    som inte passar in mellan ramarna-

  393. -hamnar per definition utanför
    och exkluderas.

  394. Den logik förklarar varför
    en majoritet svenskar tror-

  395. -att muslimer utgör
    ett hot mot demokratin.

  396. Diskuterar man politik med muslimer-

  397. -står det snabbt klart att
    man kan vara muslim och demokrat.

  398. Det är lika självklart som att man kan
    vara jude, kristen, hindu-

  399. -eller ateist och demokrat.

  400. En övervägande del, en stor majoritet
    muslimer i världen...

  401. Det varierar
    mellan opinionsundersökningar-

  402. -på mellan 77 och 95 procent
    föreställer sig-

  403. -att demokrati
    är den bästa styrelseformen-

  404. -och tänker att islam är
    fullt förenligt med demokrati-

  405. -och mänskliga rättigheter.

  406. Men om det nu är så, om
    en så stor majoritet tycker så här-

  407. -varför hör vi inte
    talas om islamdemokrater?

  408. Varför känner vi bara till
    att kristdemokrater finns?

  409. Det är inte att muslimer är tysta.
    De pratar hela tiden.

  410. Jag bodde i Kairo i tre år,
    och det var ett väldigt babblande.

  411. Att vi inte hör dem beror
    således inte på deras tystnad-

  412. -utan vill jag påstå,
    två andra anledningar.

  413. För det första, att vårt samtal
    om islam och muslimer-

  414. -präglas av
    att muslimer är såna vi talar om.

  415. Inte såna som vi talar med.

  416. Att vi inte hör beror således på
    att vi inte lyssnar.

  417. Kunskapsregimen förstärks
    genom vår tillgång till bilder.

  418. Bildtillgången styrs av bildför-
    medlarnas relativa globala spridning.

  419. De mesta bilder vi möter
    i tv och i film och i media-

  420. -produceras i väst.

  421. Inte minst av kommersiella företag
    i Förenta staterna.

  422. Trots att vi aldrig varit där har vi
    genom den rika bildtillgången-

  423. -fullständig information
    om Förenta staterna och amerikaner.

  424. Vilket möjliggör för oss
    att då vi hör-

  425. -en kristen, fundamentalistisk
    evangelikal domedagspredikant-

  426. -ställa sig upp och vråla att
    Guds straffdom ska drabba landet-

  427. -för att de har varit för liberala,
    homosexuella och dekadenta-

  428. -då förstår vi genast
    att sätta den personen i perspektiv.

  429. Vi förstår att den personen
    inte är representativ-

  430. -för vad alla amerikaner
    eller alla kristna tycker.

  431. Men när det kommer till
    den kristna domedagspredikantens-

  432. -muslimska kollega-

  433. -som ställer sig upp
    och vrålar precis samma budskap.

  434. Guds fördömelse över homosexuella,
    dekadenta och liberaler och allt.

  435. Då saknar vi bilder med vars hjälp-

  436. -vi kan sätta den här personen
    och hans tal i perspektiv.

  437. De enda bilder vi har tillgång till-

  438. -är de som flödar
    över oss via nyhetsmedia.

  439. Medieforskningen visar tydligt
    att 9 av 10 nyhetsbilder-

  440. -som har att göra med islam-

  441. -kan kännetecknas
    av negativa tematiseringar.

  442. Det handlar
    om våld, terror, steningar...

  443. ...dödsstraff och så vidare.

  444. Min tes är att de flesta av oss-

  445. -betraktar oss själva
    som goda medborgare.

  446. Goda människor
    som hyser en legitim aversion-

  447. -mot det som uppfattas som ett hot mot
    det goda och anständiga.

  448. Och att det här kan kanaliseras
    i ett hat, en avsky eller aggression-

  449. -mot muslimer och islam därför att vi
    har lärt oss att tycka illa om dem.

  450. Det negativa talet om islam
    och muslimer når oss överallt.

  451. Vi kan inte komma undan.

  452. Det är lika omöjligt som att försöka
    vandra här och undkomma kylan.

  453. Det blåser från alla håll.
    Det är kallt överallt.

  454. Det kommer från tv, från media,
    från offentligt tal, från skolan-

  455. -från kaffebordssamtal, från politiska
    utspel om kartläggning-

  456. -från ovetenskapliga larmrapporter som
    Rosengårdsrapporten.

  457. Till det här kommer
    det skillnadstänkande som gör-

  458. -att vi utan att reflektera över det-

  459. -suddar ut alla individuella skillnader
    mellan världens muslimer.

  460. Och underordnar dem ett bestämt negativt
    islamiskt vara.

  461. Muslimer som vi möter här
    blir därför bärare-

  462. -av det uppfattade hotet
    från muslimer där.

  463. Kvinnan på väg till lekparken
    med sina barn i det vackra vädret-

  464. -angreps inte för vem hon var.

  465. Hon angreps inte för vad
    hon tyckte och tänkte om nåt.

  466. Hon tillfrågades inte ens
    om hon var religiös eller inte-

  467. -eller vilken politisk inställning hon
    hade eller vad hon röstade på.

  468. Hon associerades
    till allt det negativa-

  469. -hos den äldre välklädde herre-

  470. -som skrek:
    "Åk hem, jävla muslimfitta!"

  471. Han gick sen hem
    och fortsatte betrakta sig själv-

  472. -som en god och anständig medborgare.

  473. Jonas Otterbeck
    fann i en studie från 2006-

  474. -att var fjärde muslim hade blivit
    utsatt för nån kränkande behandling-

  475. -under det gångna undersökningsåret.

  476. Och att med undantag
    för direkt fysiskt våld-

  477. -så visade studien
    att kvinnor var mer utsatta än män.

  478. Våldet och kränkningarna
    av muslimska kvinnor-

  479. -ter sig måhända paradoxalt
    eftersom en av huvudanledningarna-

  480. -till de negativa attityder
    vi har mot islam och muslimer-

  481. -är att islam är kvinnoförtryckande.

  482. Vad innebär det att Sverige
    ska präglas av kulturell mångfald?

  483. Det beror på vem man frågar.

  484. Socialantropolog Aje Carlbom
    bosatte sig under tre år i Rosengård-

  485. -för att studera några aspekter
    av en mångkulturalism.

  486. Aje hävdar att mångkulturalism
    medför en risk-

  487. -för att etniska enklaver etableras.

  488. Parallella samhällen i samhället-

  489. -där olika grupper i stället för att
    mötas drar sig undan från varandra.

  490. Och i de här små samhällena-

  491. -där är det andra värderingar
    än det dominerande samhällets-

  492. -som används
    för att organisera familjelivet-

  493. -och för att förhålla sig till
    relationen mellan kvinnor och män.

  494. Processen utgör motsatsen
    till Malmö stads påstående-

  495. -att mångfald
    innebär möten och möjligheter.

  496. Samhällen i samhället innebär-

  497. -att svenskar och invandrare
    drar sig undan från varandra.

  498. Att de önskade mötena
    helt enkelt uteblir.

  499. Det är inte förutbestämt
    att samhället-

  500. -ska se ut på det här viset,
    att det fragmenteras.

  501. Inom socialantropologin vet vi
    att det behövs etniska entreprenörer-

  502. -eller ledare inom citationstecken-

  503. -som träder fram och exploaterar rädslan
    för utplåning-

  504. -som många människor kan uppleva.

  505. Det finns andra känslor
    man kan exploatera politiskt.

  506. Sverigedemokraterna
    är ett exempel på det.

  507. De här ledarna är sällan
    framröstade i demokratiska val-

  508. -och de formulerar mycket förenklade
    idéer om vilka behov deras grupp har.

  509. Vad gruppen behöver för att deras
    identitet inte ska gå förlorad.

  510. I Sverige och andra europeiska länder är
    det företrädesvis-

  511. -muslimska entreprenörer
    som klivit fram i offentligheten.

  512. Där de ställt krav på
    hur nationalstaten bör reorganiseras-

  513. -för att passa islam.

  514. Entreprenörerna som också
    kallas islamiska aktivister-

  515. -inom den forskning
    som sysslar med sociala rörelser-

  516. -eller så kallas de islamister.

  517. Jag talar inte
    om radikala islamister-

  518. -utan om moderata,
    demokratiskt orienterade islamister.

  519. De menar att muslimerna i Europa
    ska bosätta sig i egna getton.

  520. Där de bygger upp
    en struktur av institutioner-

  521. -som organiseras
    i enlighet med islamiska idéer.

  522. Sannolikheten för att de ska få gehör är
    enligt min mening relativt stor.

  523. Många muslimska familjer
    upplever en påtaglig rädsla-

  524. -för att deras barn ska påverkas av
    västerländska idéer om jämlikhet.

  525. Att barnen ska individualiseras
    och därmed bli moraliska aktörer-

  526. -som inte längre bryr sig om familjen
    eller kollektivets önskningar.

  527. När man intervjuar
    muslimska familjer inser man-

  528. -att islamisterna
    som inte nödvändigtvis...

  529. Det är en minoritet
    inom minoriteten...

  530. ...att de har känslor som de kan ut-
    nyttja politiskt hos andra muslimer.

  531. Återigen det påminner om hur
    Sverigedemokraterna kan utnyttja-

  532. -den rädsla och okunskap som finns
    i den svenska befolkningen.

  533. Ett problem här är-

  534. -att politiker och tjänstemän
    är öppna för att föra dialog-

  535. -med representanter
    för den muslimska befolkningen.

  536. Dialog och samverkan-

  537. -betyder i de flesta konkreta fall-

  538. -att det är islamister
    man för en dialog med.

  539. I regel islamister som har etablerat
    organisationer på lokal nivå-

  540. -och även på riksnivå.

  541. De har tagit på sig att representera den
    muslimska befolkningen-

  542. -inför staten, inför politiker
    och tjänstemän och så vidare.

  543. I själva verket
    representerar de bara sig själva-

  544. -så staten
    har kontakt med gruppledare-

  545. -inte med en muslimsk befolkning.

  546. Här finns möjligheter för islamister
    att bidra till enklaviseringen-

  547. -genom att svenska politiker
    ofta är rädda för att stöta sig med-

  548. -inte bara muslimer utan invandrade
    personer över huvud taget.

  549. Många tycker nog att det inte spelar så
    stor roll att enklaver byggs upp-

  550. -så som jag väldigt schematiskt
    har beskrivit.

  551. Man ska komma ihåg att det alltid är de
    svagaste i en muslimsk befolkning-

  552. -som drabbas av islamisternas politiska
    projekt - kvinnor och barn.

  553. Det är ett patriarkalt projekt.

  554. Om islamisterna
    får för stort inflytande-

  555. -tvingas kvinnor och barn att under-
    kasta sig patriarkala värderingar.

  556. Och får därmed en betydligt
    svårare integrationsprocess-

  557. -in i det svenska samhället.

  558. Aje Carlbom, socialantropolog
    vid Malmö högskola.

  559. UR Samtiden Tema som gör ett snabbt hopp
    rakt in i idrottens värld-

  560. -bland bögjävlar och guldmedaljer.

  561. Det är titeln på ett seminarium som
    handlar om utanförskap inom idrotten.

  562. En värld full av uttryck som:

  563. "Ni spelar ju som en bunt fjollor."

  564. "Är du nån jävla bög, eller? "

  565. Peter Häggström lyckades bli
    en av Sveriges bästa längdhoppare-

  566. -men inställningen till hans
    sexuella läggning var ett hinder.

  567. Jag var tretton år-

  568. -när jag första gången blev kär...
    i en kille.

  569. Det tog nog nåt år innan jag började
    inse...att jag faktiskt var bög.

  570. De här frågorna "Vem är jag?",
    "Vad vill jag?"...

  571. ...började dyka upp mer och mer.

  572. Jag ville ju bli den här personen, fast
    utan det fluffiga håret, då.

  573. En idrottsstjärna.

  574. Förväntningarna på en idrottsstjärna är
    att det är en maskulin person-

  575. -en förebild, en stjärna.

  576. Jag målade upp bilder för mig själv men
    visste nånstans innerst inne-

  577. -att jag var en annan person. Jag var
    den här personen, fick jag för mig.

  578. Bespottad, fjollig, nåt främmande.

  579. Jag kände ingen bög. Jag hade ingen
    aning om vad det var egentligen-

  580. -förutom det jag sett på tv.
    Man var ingen alls, i mina ögon.

  581. Kanske att man kunde få sjunga lite
    schlager och gå på RFSL i Borås.

  582. Man kunde banne mig åka på jävligt
    mycket stryk, så tänkte jag.

  583. Idrottsstjärna. Bög.

  584. Det var två helt olika roller,
    långt ifrån varandra.

  585. Det var lätt att säga
    att "nej, bögen tar vi bort".

  586. 1999 var det ett år kvar till det
    som hade varit mitt stora mål länge.

  587. Att jag skulle delta i OS.

  588. Vi skulle analysera tävlingssäsongen,
    jag och min tränare.

  589. Han hade aviserat att det inte riktigt
    gått som vi trott.

  590. Han visste precis som jag
    att jag hade högre kapacitet.

  591. Vi skulle analysera säsongen.
    Jag visste vad problemet var:

  592. Jag var bög
    och kunde inte förneka det längre.

  593. Det var det som gjorde
    att jag inte kunde prestera.

  594. Det första steget, att komma ut och
    berätta gjorde allt mycket lättare.

  595. Det var så mycket lättare
    att hoppa längdhopp.

  596. OS-året som kom året efter-

  597. -på första tävlingen utomhus
    hoppade jag åtta meter.

  598. Det är en drömgräns för längdhoppare.

  599. En felaktig syn är att många tror
    att bögar inte är bra på idrott.

  600. Det är SM-guldmedaljörer
    och diverse som mejlat mig-

  601. -men många har lagt av.
    Många lägger av i åldern 17-20.

  602. Jag tror att det kan vara så att det
    inte är många bögar i senioridrotten.

  603. Men i junioridrotten finns det, precis
    som i övriga samhället.

  604. De lägger av
    för att de inte känner sig välkomna.

  605. Jag kände att det var dags att ta ett
    steg och göra nån form av förändring.

  606. Då vill jag hälsa våra paneldeltagare
    välkomna upp på scenen.

  607. Tackar.

  608. Hur välkomna är bögar och flator
    i västsvensk idrott år 2010?

  609. Bettan, du har följt utvecklingen.
    Var befinner vi oss år 2010?

  610. Ja, jag kan väl säga
    att idrotten ligger sist på listan-

  611. -av organisationer, arbetsplatser,
    ställen där idrottare är välkomna...

  612. ...homosexuella hbt-idrottare
    är välkomna.

  613. Jag började jobba aktivt
    med frågan 2001, 2002.

  614. Jag tycker
    att det har hänt relativt lite.

  615. Idrotten ser det som en icke-fråga.

  616. Johan Gadd,
    är det fortfarande en icke-fråga?

  617. Solklart. Alla är välkomna, men hur
    känner de sig när de kommit in?

  618. Ingen stänger dörrar, vad jag vet.

  619. Vi har gemensamma värdegrunder
    inom idrotten.

  620. Man måste ha en grund
    att förhålla sig till.

  621. Men vi brister jättemycket
    i beteendet.

  622. Lisa, du spelar fotboll.

  623. Det är otrygga människor som är ledare
    som för vidare kulturen.

  624. Det är jättebra, idrotten har
    fostrat mig på många sätt.

  625. Gemenskapen... Men det är prestationen
    som sätts i fokus.

  626. Man bygger självförtroende.

  627. Ända från man är liten
    får man höra att man gjort mål.

  628. Man jobbar inte så mycket med själv-
    känsla, vilket ger trygga människor.

  629. Därför tror jag
    att vi på nåt sätt formar-

  630. -ett helt gäng med starkt själv-
    förtroende men mindre självkänsla.

  631. De blir sen ledare
    och för vidare kulturen.

  632. Möjligheten för att prestera är att man
    är trygg och får vara den man är.

  633. Att man slipper leva med livslögnen.

  634. Om man är på träningsläger, resor,
    konferenser, man bor med nån.

  635. Man kan inte prata om sin partner, man
    får ljuga i tidningen.

  636. Att man har katt, lever själv
    och lyssnar på Tracy Chapman.

  637. Det blir en livslögn,
    och det ska inte idrotten ha.

  638. Det som egentligen retar mig mest-

  639. -är att idrotten
    får så mycket pengar-

  640. -för att vi är så duktiga på
    att ta hand om ungdomar.

  641. Vi är så duktiga på
    att ta hand om invandrare.

  642. Då måste vi vara duktiga
    i den här frågan också.

  643. Där hade jag önskat att politiker
    ställde hårdare krav på idrotten.

  644. Fixa ni inte den här frågan,
    då får ni inte de här pengarna.

  645. Vad behövs för att lämna den här sista
    platsen, som du sa, Bettan?

  646. Idrottsrörelsen är rent generellt sist i
    den här frågan.

  647. Idrottsjournalistiken
    är väl kanske allra sist.

  648. Vad behövs? Lisa?

  649. Det krävs att vi pratar om det
    och att vi utbildar ledare.

  650. Dario, vi pratade om det innan.

  651. Du sa att ni ska
    gå djupare på det hela. Hur då?

  652. Vi har diskuterat att vi
    måste kunna ställa större krav.

  653. När vi ger bidrag.

  654. Det räcker inte att sånt
    står skrivet i värdegrunden.

  655. Så är det för andra föreningar.
    Om en invandrarförening begär bidrag-

  656. -så ser vi till att de är demokratiska
    och så vidare.

  657. Här måste vi ställa riktiga krav.

  658. Jag tror att om sponsorer
    och bidragsgivare ställer krav-

  659. -då händer det saker.
    Så länge inte pengarna styr-

  660. -är det andra strukturer som styr.
    Den vägen måste man gå.

  661. Vi måste grotta i värderingar som är
    starkt rotade och svåra att förändra.

  662. Vi får hitta nåt sätt.

  663. Jag är själv ideell ledare i
    en tjej- och damfotbollsförening.

  664. Det är mest killar som är ledare för
    tjejerna. En del av de orden används.

  665. "Kom igen nu, gubbar!" Så kommer man på
    att man tränar tjejer.

  666. Även du och jag kan göra saker,
    och du och jag -

  667. -och ni som sitter här. Att reagera på
    orden som används, som "bögjävel".

  668. Jag reagerar, det kan jag säga
    med rent samvete, mer och mer.

  669. Man kan få en stämpel
    av att vara "bror duktig".

  670. Men vi kan göra stort och smått.

  671. Stort och smått får avsluta debatten om
    sportvärlden och hbt-personer-

  672. -på temat "Lika eller olika?"

  673. Det var inte den sexuella läggningen som
    försvårade Peters karriär.

  674. Det var omvärldens inställning.

  675. Vad är lika och vad är olika?
    Det ligger i betraktarens öga.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Lika eller olika?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Varför fokuseras det mer på olikheter än likheter mellan folkgrupper? Och är det okunskap eller rädsla som gör att människor kategoriserar varandra på ett förenklat sätt? Professor Hans Ingvar Roth berättar om vilka faktorer som påverkar människors förmåga att leva sida vid sida, oavsett kulturell bakgrund. Peter Sköld från Centrum för Samisk forskning, pratar om Sveriges förhållningssätt till samerna genom historien, och Mattias Gardell menar att islamofobi präglar västvärldens bild av muslimer.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Rasism och främlingsfientlighet
Ämnesord:
Etnisk diskriminering, Etniska relationer, Etnologi, Minoriteter, Religiös diskriminering, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Socialantropologi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden Tema

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Myter om mat

Sanning eller skröna? Möt experterna som bland annat hävdar att bantning kan göra dig fet och att smörgåstårta före konditionslopp kan vara bättre uppladdning än pasta. Vad är myt och vad är beprövad verklighet? Med bland andra extremsportaren Rune Larsson, dietisten Anna Ottosson och riskforskaren Misse Wester. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Sexuella övergrepp mot barn

Hur bryter man sin tystnad som utsatt? Hur förhörs barn vid misstankar om övergrepp? Hur arbetar polisen i kampen mot barnpornografi på Internet? Med Daniella Nilervik, Björn Sellström från Rikskriminalens IT-brottssektion, läkaren Åsa Kastbom och poliskommissarie Birgitta Engberg. Arrangör: Föreningen Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Skaparlust och kreativitet

Vad är det som gör oss kreativa? Och är kopplingen mellan konstnärskap en myt eller verklighet? Möt forskare och författare som berättar om sin kreativitet och tipsar om hur du utvecklar din egen skaparlust. Med bland andra författaren Jonas Hassen Khemiri, forskaren Örjan de Manzano och författaren bakom succéserien Saltön Viveca Lärn.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Lika eller olika?

Varför fokuseras det mer på olikheter än likheter mellan folkgrupper? Med professor Hans-Ingvar Roth, Peter Sköld, Centrum för Samisk forskning, och religionshistorikern Mattias Gardell.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Personlig utveckling

Lasse Gustavsons ansikte brann upp under ett brandmansuppdrag. Bearbetningen av olyckan gav ökad livsglädje. Christer Olsson berättar om hur du utvecklar din personliga kommunikation. Benamputerade Aimee Mullins lärde sig att omdefiniera vad en kropp kan vara. Den inställningen har gett henne superkrafter och rekord i Paralympics.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Hjärnans mysterier

Forskaren Miia Kivipelto berättar hur du kan leva för att slippa glömska och demens. Och varför köper vi dyr alternativmedicin utan bevis på att den fungerar? Professor Dan Larhammar om mänskliga beteenden. Detta och mer därtill om hjärnans mysterier.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Global Casino

Hur har hälsan i världens länder utvecklats sedan 1950? Hans Rosling spelar Global Casino med Svenska FN-förbundets ambassadörer: Lena Endre, Jason Diakité, Carolina Klüft och Lasse Åberg.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Framtiden på nätet

Tillhör du nätets framtida över- eller underklass? Alexander Bard om ett nytt klassamhälle där kontakter slår pengar. Hur ökar ett land sin BNP mest effektivt? Genom bredband, hävdar IT-entreprenören Jonas Birgersson. Hur ser radio och tv ut om tio år? Sveriges Radios Hanna Stjärne tror sig veta.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Bilden av Afrika

Varför förknippas Afrika oftast med fattigdom, hungerkatastrofer och konflikter när det egentligen handlar om en kontinent med ett 60-tal unika länder - de flesta på frammarsch. Med bland andra afrikanska författare som Kapano Matlwa, Alain Mabanckou och Tolu Ogunlesi samt den brittiske journalisten Richard Dowden som bevakat afrikanska länder i 40 år.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Naturkrafter

Den 12 januari 2010 kollapsade hela samhällen i Haiti på grund av en kraftig jordbävning. Journalisten Michael Winiarski var strax efteråt på plats och berättade om sina upplevelser. Går det att förutspå jordbävningar? Och vilka effekter fick oljekatastrofen i den mexikanska gulfen?

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Tro och tvivel

Hur står det till med religiositeten i Sverige? Med Lotta Bromé, Anders Wejryd, Maria Küchen och Owe Wikström. Och kan religion och vetenskap förenas? Debatt mellan humanister och kristna forskare.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Åldras vackrare

Går det att åldras vackrare? Det går i alla fall att åldras friskare och minimera riskerna för åldersrelaterade sjukdomar. Vad är det som händer i kroppen när vi motionerar och äter rätt? Utanför en liten ö i Japan har åldern ingen betydelse. Där dyker 80-åriga kvinnor efter musslor.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Knarkets makt

Författarna Lasse Wierup och Erik de la Reguera berättar om den nya folkdrogens väg till Sverige. Och hur kunde en heroinkultur födas i Norrköping på bara några år? Forskaren som levt ihop med de unga missbrukarna berättar. Dessutom om missbrukarflyktingar i Köpenhamn. Ett helt program om knarkets makt.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Klokskap

Vad är skillnaden mellan kunskap och klokskap? Experter inom pedagogik ifrågasätter den svenska idén om bildning. Att förstå andra människor kan vara viktigare än att ha läst litteraturklassiker. Trots det rankas praktisk klokhet inte lika högt som teoretiska kunskaper. Hur blir det i framtiden? Med bland andra professorn i pedagogik Bernt Gustavsson, debattören Dilsa Demirbag-Sten och journalisten Helle Klein.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Sverigebygget

Hur byggdes den svenska välfärden upp, hur mår den och vart är den på väg? Vi hör Tapio Salonen, professor i socialt arbete, och så tar vi del av en debatt med Jimmie Åkesson (SD), biskop Eva Brunne och journalisten Maciej Zaremba.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Kosmopolitism, modernism och judendom

Zygmunt Bauman på Berns

Sociologen och professorn Zygmunt Bauman föreläser utifrån begreppet kosmopolitism. Han belyser vår tids stora utmaningar som flyktingkrisen, globaliseringen och Europas framtid. Inspelat den 15 maj 2016 på Berns i Stockholm. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Aktiv dödshjälp

Ska vården kunna hjälpa svårt sjuka att dö? Vad tycker du? Morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in.