Titta

UR Samtiden Tema

UR Samtiden Tema

Om UR Samtiden Tema

Kunskap och vetenskap i nytt sammanhang. Talare och samtal från de dagliga sändningarna i UR Samtiden kopplas samman kring ett tema.

Till första programmet

UR Samtiden Tema : Personlig utvecklingDela
  1. Men veckla ut dig då!
    Var inte så invecklad!

  2. UR Samtiden Tema:
    Personlig utveckling.

  3. Hur är dina möten
    med andra människor?

  4. Vågar du vara dig själv fullt ut?

  5. Vi är inte bra eller dåliga,
    bara olika.

  6. Jag hatar "jämförelsehelvetet":

  7. Att det finns ett rätt sätt att
    kommunicera och vara pappa, chef...

  8. Tänk inte på vad du säger.
    Säg i stället vad du tänker.

  9. Då blir du äkta och får respekt,
    säger Christer Olsson-

  10. -en av Sveriges främsta talare
    i personlig kommunikation.

  11. Var sann. Var dig själv.
    Det känner människan om du är.

  12. Föreställ dig ett eldhav
    stort som Globen.

  13. Det är tusen grader varmt därinne.

  14. Ditt hår knastrar
    och ditt ansikte smälter.

  15. Jag dör, tänker jag och andas in hårt
    för att det ska gå fortare.

  16. Mina värderingar brann upp
    med mitt ansikte den där natten.

  17. När jag vaknade
    var det till en ny värld.

  18. En värld av skönhet.

  19. Lasse Gustavsson var brandman
    när han hamnade i infernot.

  20. Idag har han bearbetat händelsen-

  21. -och coachar i hur man omvärderar
    sitt liv och ökar livsglädjen.

  22. Jag orkade inte ens värdera,
    utan jag såg med nakna ögon-

  23. -med barnets ögon på vår omvärld.

  24. Vad är känslor?
    Hur hanterar du dem?

  25. Psykoterapeuten Anna Kåver-

  26. -om himmel, helvete
    och allt däremellan.

  27. Vad det handlar om är:

  28. Att acceptera sina känslor,
    att surfa på känslor.

  29. Det är ingen dum idé,
    för känslor går alltid över.

  30. Luta dig tillbaka,
    investera en timme av ditt liv-

  31. -i personlig utveckling.

  32. Jag ska göra allt jag kan
    för att reflektera-

  33. -kring personlig kommunikation
    tillsammans med dig.

  34. Jag kommer att hålla mig
    i en grundbild.

  35. Jag är fiskarson från Öckerö.

  36. Jag kallar mig
    "resande i sunt bondförnuft"-

  37. -även om det vore enklare
    att säga "fiskarförnuft".

  38. För egentligen handlar ju mycket
    i mellanmänsklig samvaro-

  39. -om sunt förnuft.

  40. Men när det gäller kommunikation
    så krånglar vi ibland till det.

  41. Jag delar upp kommunikation
    i två steg:

  42. Information och exformation.

  43. Den gamla antiken pratade om
    etos, logos och patos.

  44. Det är sunt, för där finns
    så mycket klokskap att hämta.

  45. "Etos" - Vem är du? Vad berättar jag
    när jag talar i detta ämne?

  46. Du är intressant som person!
    Vi missar alldeles för ofta det.

  47. Jätteofta när jag pratar
    om kommunikation-

  48. -säger människor: "Men jag är ju inte
    intressant som person!"

  49. Då säger jag: "Vad gör du här då?"

  50. Det finns billigare sätt att överföra
    information än att använda en person.

  51. När en människa är närvarande
    är hon intressant i sitt vara.

  52. Sen får du ju anpassa
    din presentation till tillfället.

  53. Du förstår nog vad jag är ute efter.

  54. Men vi har ett sånt fokus på "logos"
    i vår kultur.

  55. Information och exformation.
    Information är "logos":

  56. Fakta och innehåll.

  57. Folk förbereder sina tal-

  58. -och lägger oerhört mycket energi
    och tid på fakta.

  59. Vi har ju ett uttryck i vår kultur:
    Fakta talar för sig själv.

  60. "Good luck", om du tror det.

  61. Hela världen hade sett annorlunda ut
    om fakta talade för sig själv.

  62. Fakta gör inte det!
    Fakta behöver hjälp av vårt "patos"-

  63. -där vi sänder vår "exformation".

  64. Information är det synliga,
    ettorna och nollorna, bokstäverna...

  65. ...men det intressanta
    är det som kommer ur ditt patos.

  66. Har du det du kommunicerar
    i dig - eller bara på dig?

  67. Världens längsta halvmeter,
    den mellan hjärnan och magen.

  68. Mellan "jaha" och "aha".
    Mellan "förstå" och "förstått".

  69. Det är här vi måste resonera
    mycket mer i dag.

  70. Det är hit vi behöver.
    För vi behöver mötas på riktigt-

  71. -och förstå att bra kommunikation
    handlar om att söka ett möte här-

  72. -och inte där. Läs en bok
    om det är det du är ute efter.

  73. Eller googla på nätet.

  74. Men det mänskliga mötet
    sker i det exformativa. I känslan.

  75. Här är vi inte bra eller dåliga,
    bara olika.

  76. Jag hatar "jämförelsehelvetet":

  77. Att det finns ett rätt sätt att
    kommunicera och vara mamma, chef...

  78. ...eller föreläsare.

  79. Jag talar i egen sak när jag
    säger så. Jag är ju inte rätt själv.

  80. Finn fem fel.
    Du hittar mina på tre minuter.

  81. Jag gapar och skriker.
    Det ger säkert problem för ljudet.

  82. Jag lovar att komma till saker sedan.
    Det är inte säkert att jag gör det.

  83. Jag är motoriskt orolig.
    "Han borde lugna ner sig lite grann."

  84. Nej, för då är han inte han!

  85. Och han är inte här för att vara bra
    utan för att så tankefrön hos dig.

  86. Du är inte heller bra eller dålig.
    Du är du.

  87. Lägg av med jämförelsehelvetet!
    Jag jobbar ju med människor.

  88. Det är inget fel att titta på andra
    och lära av dem-

  89. -och beundra andra,
    som jag själv gjorde-

  90. -när jag var här och lyssnade
    på Robert Gustafsson.

  91. Att lära av andra.
    Men man måste hitta sitt sätt.

  92. Det finns inget rätt sätt.
    Hitta ditt sätt!

  93. Jag har jobbat med många personer.

  94. Man tror ju att vi ska vara
    så extroverta.

  95. Jag jobbade med en energikoncern
    där chefen bad mig-

  96. -att hjälpa en av deras akademiker
    som skulle ut och kommunicera.

  97. Han trodde att han var
    en dålig kommunikatör.

  98. Ledaren frågade om jag kunde
    jobba med honom.

  99. Visst, sa jag. Men det beror ju på
    om han själv vill.

  100. Men vi tar ett möte, så ska jag
    lyssna vad han själv tycker.

  101. Om han är intresserad... Ordna ett
    möte mellan oss, så reder vi ut det.

  102. Vi träffades, och professorn var
    väldigt medveten om sina brister.

  103. Probleminsikten var hög.
    Vi började resonera.

  104. Jag sa: "Ska jag jobba med nån
    vill jag se hur du agerar."

  105. "Jag vill uppleva det här själv."
    Så jag var med honom ute.

  106. Han var arketypen för en professor.
    Lagom grå. Står som en stenstod.

  107. Fäster blicken på nåt.
    Klockan där vore perfekt.

  108. Och sedan pratar han bara
    entonigt rakt ut.

  109. Jag var helt förtrollad.
    Jag glömde vad jag var där för.

  110. Men jag lärde mig om kraftöverföring-

  111. -och vad jag bör hålla reda på
    med min elförsörjning.

  112. Skittråkigt, hade jag trott,
    men han var så briljant-

  113. -att jag slutade hålla koll
    på publiken.

  114. Så jag fick åka med honom
    en gång till.

  115. Då tittade jag på de andra i salen.
    Sedan satte vi oss ner.

  116. "Ärligt talat", sa jag,
    "du är ju helt briljant."

  117. "Du ska inte ändra på nånting.
    Du ska bara vara den du är."

  118. "Fortsätt bara.
    Du fångar människor med din kunskap."

  119. "Med ditt djup. Det du kommunicerar
    är så intellektuellt"-

  120. -"på ett jättepragmatiskt och enkelt
    sätt för gemene man att förstå."

  121. "Ändra inte på nånting."
    Då sa han:

  122. "Tycker du inte jag ska lägga in
    nåt litet skämt?"

  123. Nej, jag tror inte det.
    Det är liksom inte din grej.

  124. Är ni med?

  125. Mitt enda jobb var att få honom-

  126. -att sluta tänka
    på jämförelsehelvetet.

  127. Skit i hur jag och de andra gör.

  128. Var dig själv. Var på ditt sätt.

  129. För då händer det nånting.
    Vi känner det, du och jag.

  130. Det är där det händer nånting.
    Tänk på en sak:

  131. Allt i livet handlar ju om känslor.
    Det är känslan, vi är människor!

  132. Inte intellektet. Känslan!

  133. Det är känslan! Vi berör och berörs!

  134. Kom ihåg det. Det är aldrig
    handlingen i sig som är problemet-

  135. -om det uppstår problem
    mellan människor.

  136. Om handlingen i sig är ett problem
    är det en polisiär angelägenhet.

  137. Handlingen är inte problemet
    utan den känsla-

  138. -som en handling eller
    en utebliven handling genererar.

  139. Tänk efter!
    Det är inte handlingen.

  140. Du säger att du älskar mig, men
    skiter i det jag tycker är viktigt.

  141. Att du hämtar, lämnar,
    tar ansvar, handlar...

  142. När du skiter i det
    upplever jag att du skiter i mig-

  143. -och att du inte älskar mig.

  144. "Vad då inte älskar?
    Hur hamnade vi här? Hej vad det går!"

  145. "Hämta och lämna... Håll dig till
    saken!" - Gissa vem som säger vad.

  146. Det är känslan.
    Du kan inte säga att jag är viktig-

  147. -men skita i det
    jag tycker är viktigt.

  148. Jag känner det. Vi sitter ihop,
    jag och det jag tycker är viktigt.

  149. När jag pratar ledarskap säger många
    ledare att medarbetarna är viktiga.

  150. Att medarbetarna är
    vår viktigaste resurs.

  151. "Kunderna är vår viktigaste resurs."
    "Medarbetarna är viktigast."

  152. Jag jobbar med värdebaserat
    ledarskap och kulturutveckling.

  153. Men vad hjälper det om medarbetarna
    inte känner sig bekräftade och sedda?

  154. Då kvittar det vad du säger.
    Alla säger ju de där kloka sakerna.

  155. Ingen chef säger väl:
    "Ni betyder ingenting."

  156. "Men gör ert jobb,
    så slipper ni få sparken."

  157. Man säger självklarheterna.
    Men frågan är: Agerar jag-

  158. -så att människor känner sig viktiga?

  159. Behovet att vara behövd,
    människans viktigaste behov.

  160. Att medarbetare känner sig behövda.

  161. För om man inte känner sig behövd
    och bekräftad...

  162. ...då är det motsatsen.

  163. Det finns organisationer där man
    vill att människor ska känna-

  164. -att de är utbytbara.
    "Passar du dig inte får du sparken."

  165. Skapar det trygga,
    kreativa medarbetare? Inte ofta.

  166. Det skapar rädsla. Är rädsla
    en bra grogrund för kreativitet?

  167. Inte ofta.
    Man vill nämligen ha kreativitet.

  168. Man vill ha handlingskraft.
    Ett öppet kommunikationsklimat.

  169. Och det kommer av att man agerar
    så att människor känner sig viktiga.

  170. Att de känner sig sedda
    och bekräftade.

  171. Det är inget du kan prata ut.
    För det här vet vi alla.

  172. Alla föräldrar
    och medmänniskor vet det-

  173. -för vi agerar och reagerar
    på just det här.

  174. Det är vad du gör, inte vad du säger.
    Den utsagan finns i hundra versioner.

  175. Barn gör vad du gör.
    Kom ihåg det här när vi pratar-

  176. -om värdebaserad kommunikation:

  177. Du kan aldrig lära ut värderingar.
    Många försöker det.

  178. Du kan bara leva ut värderingar.

  179. För alla säger det korrekta,
    men hur lever vi?

  180. Och hur känner människor?
    Det är det intressanta.

  181. Vi är inte bra eller dåliga,
    vi är olika.

  182. Det här är en extremt central fråga.

  183. Dessutom vet vi att vi inte kan
    ändra vår personlighet.

  184. Den stadfästs när vi är barn...
    Vi är våra föräldrar rent genetiskt.

  185. Sen förstärks eller reduceras våra
    egenskaper under barndomen-

  186. -för att fossiliseras i tonåren.
    Sen sitter den.

  187. Det är en av huvudorsakerna till
    att du inte känner att du åldras.

  188. Håll isär personlig utveckling
    och personlighetsutveckling.

  189. Robert Gustafsson fick frågan:
    "Har du ändrat dig som person?"

  190. Min tolkning av hans svar var: "Nej,
    men jag vågar vara den jag är."

  191. Det kallar jag för
    personlig utveckling.

  192. Vi ändrar oss inte särskilt mycket
    till det inre.

  193. Det är därför jag själv säger
    som äldre sa när jag var ung:

  194. "Det är på barnen man ser
    att man åldras."

  195. Då tittade man på dem och tänkte:
    "Jaha, vad tror du om en spegel?"

  196. I dag förstår jag precis.
    Min 24-årige son sitter däruppe.

  197. Jag har ett barn som är 24!
    Jag är 53, och jag är glad för det.

  198. Alternativet tilltalar mig inte.
    Men jag känner mig inte som 53-

  199. -utan som 28-30 ungefär.

  200. Men när Gustav fyllde 24 insåg jag:
    "Christer, ditt barn är 24!"

  201. "Då är du nog äldre än 28."

  202. Det är en känsla.
    Vi ändras inte särskilt mycket.

  203. Därför är acceptans ett nyckelord.
    Acceptans av mig själv och av andra.

  204. Det är olyckligt att kommunikation
    ofta handlar om att förändra andra.

  205. Jag möter många par som driver
    personlighetsförändringsprojekt.

  206. "Bara han/hon ändrar sig
    ska vi nog få ordning på det här."

  207. Han gör inte det. Inte hon heller.
    Inte mer än marginellt.

  208. Om du inte drabbas av chock eller
    trauma så händer det inte mycket.

  209. Acceptans av våra olikheter
    är plattformen för god kommunikation-

  210. -och för ett gott mänskligt möte. Att
    du känner dig accepterad som du är.

  211. Att de accepterar sig själva
    som de är.

  212. Det är själva fundamentet
    för god kommunikation.

  213. Att starta där. Att förstå
    att det handlar om känslor.

  214. Överföring av känslor.
    Det är inte handlingen utan känslan-

  215. -som handlingen eller den uteblivna
    handlingen skapar som är intressant.

  216. Boken heter "Vart är du på väg
    och vill du dit?"

  217. Jag pratar om känslan
    att vara trygg i var jag är.

  218. Att fundera på
    vad jag vill åstadkomma.

  219. Vart är du på väg, och vill du dit?

  220. Vi läcker vad vi tänker.
    Det går till så här:

  221. När du sänder information till andra
    startar en handling 0,38 sekunder-

  222. -innan du är medveten om
    att handlingen är på väg att utföras.

  223. Om vi gör en grov förenkling...

  224. En handling startar 0,38 sekunder
    innan det medvetna vet om det.

  225. Det är ingen idé att fejka längre. De
    känner ändå om du är ärlig eller ej.

  226. Har du upplevt deja vu? "Här har jag
    varit förr, men det har jag ju inte."

  227. Jo, du har varit där förr,
    för 0,38 sekunder sedan.

  228. Ibland brister det i synkroniseringen
    mellan "jaget" och "miget".

  229. Ni som bor ihop med nån
    vet precis vad jag pratar om.

  230. Ibland behöver du bara komma in
    i hallen så känner du: Vad är det nu?

  231. Det är kommunikation
    så det stänker om det.

  232. "Vad är det, älskling?" - "Inget."
    Tror vi på det?

  233. "Säg vad det är." - "Inget, sa jag,
    men det blir det om du tjatar."

  234. Vi känner det.
    Vi läcker vad vi tänker.

  235. Så tänk på vad du tänker!

  236. Ibland säger vi:
    "Tänk på vad du säger."

  237. Nej, säger jag.
    För om du tänker på vad du säger-

  238. -då känner jag att du ljuger.

  239. Då är du politiskt korrekt.
    Det känner man.

  240. Tänk inte på vad du säger!
    Säg inte allt du tänker heller-

  241. -men tänk inte på vad du säger
    utan på vad du tänker-

  242. -i förhållande till dina
    värdegrunder. Tänk på vad du tänker!

  243. Sen ska du säga vad du tänker.
    Då vågar du kliva ut!

  244. Kliva fram i din kommunikation.
    Den är inte rätt eller fel utan din!

  245. Personlig utveckling - vad är det?

  246. Jo, just precis att veckla ut sig.

  247. Hette det inte personlig utveckling?
    Ja men veckla ut dig då!

  248. Var inte så jädra invecklad!

  249. En del är så invecklade att de inte
    själva vet vad de har i alla veck.

  250. Veckla ut dig!

  251. Inget sätt är rätt. Hitta ditt sätt!
    Det handlar boken om.

  252. Det du ångrar i livet
    är inte det du gjorde-

  253. -om du inte har fått
    polisen efter dig...

  254. Det du ångrar är det du inte gjorde.
    Du läcker konstant.

  255. När jag sänder information till er
    är det miljoner bits per sekund-

  256. -men jag har bara kontroll över 40.
    Jag läcker som ett såll.

  257. Du känner om jag vill nåt med mina 20
    minuter som har blivit 22 nu. Förlåt.

  258. Vill jag nåt, eller bara prata bort
    20 minuter och åka hem till middagen?

  259. Du känner om du vet vad jag pratar om
    eller har lärt mig säga rätt saker.

  260. Du känner på dig saker
    som jag inte kan kontrollera.

  261. Det här är kommunikation.
    Var sann. Var dig själv!

  262. Det känner människor om du är,
    och det är det viktigaste.

  263. Vi är inte bra eller dåliga,
    så känn dig tvärtrygg i det.

  264. Möt människor och dig själv.
    Var sann.

  265. Tusen tack för en fantastiskt
    koncentrerad uppmärksamhet!

  266. Christer Olsson om kommunikation
    och att våga vara den man är.

  267. Lasse Gustavsson överlevde
    alla brandmäns mardröm-

  268. -och har också byggt upp ett liv
    många andra av oss jagar-

  269. -med inre trygghet,
    mening och frihet.

  270. Det vackra skiner igenom.

  271. Året är 1981. Ett larm kommer
    från oljehamnen i Göteborg.

  272. Tillsammans med en kollega hamnar han
    i ett gasmoln som exploderar.

  273. De två tvingas springa genom elden.

  274. "Ett eldhav stort som Globen
    omger oss."

  275. "Det är 1 000 grader varmt.
    Man börjar kremeras vid 700 grader."

  276. "Hår och skägg knastrar,
    och det bubblar i hörselgångarna"-

  277. -"när öronen smälter. Fingrarna
    förkolnar utan att det känns."

  278. "Jag dör, tänker jag och
    andas in hårt för att snabba på det."

  279. "Mina värderingar brann upp
    tillsammans med mitt ansikte."

  280. "När jag vaknade
    var det till en ny värld."

  281. "En värld av skönhet."

  282. Och det kan ju låta
    lite konfronterande.

  283. Men när jag vaknade
    hade jag ingen sjukdomsinsikt.

  284. Jag kom ihåg olyckan väldigt väl.

  285. Att jag hade varit medvetslös
    i två månader och vårdats-

  286. -det hade jag inget grepp om.
    Medvetslösheten är ganska tidlös.

  287. Men jag vaknade långsamt
    och förstod att jag klarat mig.

  288. Hur känns det?
    Har du varit med om det?

  289. Är det nån här
    som nästan krockade idag?

  290. Och så klarar man sig! Hur känns det?

  291. Tänker man liksom "Nasdaq" då?
    Är du med?

  292. Då prisar man tillvaron som den är.
    "Jag klarade mig!"

  293. Plötsligt ser man nyanser
    som man var blind för-

  294. -när man var i stresstunneln.

  295. Jag flöt upp långsamt
    till medvetenhet.

  296. Jag hörde röster i mitt rum.
    Jag förstod att jag hade klarat mig.

  297. Och nånting
    som jag märkte i början var-

  298. -att människors karaktär
    i deras röstläge-

  299. -vittnade om
    hur de hade det inombords.

  300. I början var jag blind.
    De sinnen som fungerade för mig-

  301. -var i stort sett bara
    känsel och hörsel.

  302. De var så känsliga.
    Jag förstod inte varför.

  303. Jag trodde nästan att personal
    som jobbar med blinda patienter-

  304. -har gått hos en röstpedagog
    och lärt sig tala tydligt-

  305. -så att man kan höra
    vad de har för självkänsla.

  306. Om de är i balans eller stressade
    och inte riktigt vet om de kan.

  307. Hade de gått hos en röstpedagog,
    tror ni?

  308. Eller kan man höra
    hur människor har det därinne-

  309. -om man är närvarande och lyssnar?

  310. Ja, visst kan vi höra det.

  311. Det här fascinerade mig i början.
    När människor kom in i mitt rum-

  312. -så hörde jag hur deras självkänsla-

  313. -och sätt att se på sig själva
    och varann kunde förändras.

  314. Det var jätteintressant att höra.
    Det jobbar jag mycket med idag.

  315. I grupputveckling handlar det om att
    höra det som ligger mellan raderna.

  316. När folk säger "God morgon" på jobbet
    kan man säga det på olika sätt.

  317. En del säger det som om det vore det:

  318. "Hej. God morgon!"
    Och det känns genuint.

  319. Några är väldigt kostnadseffektiva:
    "God morgon, god morgon."

  320. Man undrar: Svisch,
    hann han se nåt i den korridoren?

  321. På en arbetsplats där jag var konsult
    kom man in med händerna i fickorna-

  322. -och sparkade upp dörren:
    Poff! "Helvete."

  323. Jag vet inte
    om det betydde "Varmt välkommen"...

  324. Jag kan ta ett exempel
    så att du förstår hur jag menar.

  325. Du kommer nog att känna igen dig.

  326. En morgon när jag hade vaknat
    och var mellan vakenhet och sömn-

  327. -kom det in två undersköterskor
    och sa: "Hej, god morgon..."

  328. Så här liksom: "Ursäkta om jag stör."

  329. Och så ställde de sig
    på varsin sida om min säng-

  330. -och började byta nåt bandage
    på benet.

  331. Jag hade inte talkanylen i
    och ögonen var ihopsydda-

  332. -så jag låg mest och kände
    hur de pillade med bandagen.

  333. Försiktigt men ändå effektivt.

  334. Men jag märkte också ganska snart
    att de gillade sitt jobb.

  335. Och de tyckte om varann. Och det de
    gjorde upplevdes som betydelsefullt.

  336. De sa inte att de tyckte om varann,
    men det de sa innehöll såna budskap.

  337. Marie sa till Anette:
    "Är du redan färdig? Du är så snabb."

  338. Och så sa Anette:
    "Ja men du då, som är så noggrann."

  339. Är ni med på hur de gulligullar?

  340. Mitt emellan låg jag som i en dyning
    och rullade och kände:

  341. "De är ju nykära!"

  342. Hur känns det att bli omhändertagen
    av personal som är nykär?

  343. Vilken energi de hade i sina händer!

  344. Men då kom en tredje person in.

  345. Redan när hon tog i dörren
    ändrades atmosfären i rummet.

  346. Hon fick bara in en fot,
    så sa hon: "Hur går det?"

  347. Då kände jag att det varma och sköna
    som jag låg och guppade i...

  348. Nu sög de i sig det.

  349. Sen var det som om de stod på tå
    och fortsatte jobba-

  350. -men lite grann som om det gällde
    att stå på tå.

  351. Känner ni igen det här?
    Har ni varit i en situation-

  352. -där klimatet ändrar sig
    när nån kommer in?

  353. Vad kan man göra åt det?
    Alla märker ju det.

  354. Till och med jag som är patient,
    fast jag är blind. Vad kan man göra?

  355. Ja, det där är
    ett jädra populärt förslag.

  356. Vi säger ingenting!
    Vi säger ingenting om det här.

  357. Vi väcker inte den björn som sover.
    Nä, vi kör våra egna små mantran:

  358. "Tyst, min mun, får du socker."
    Känner ni igen det?

  359. Skulle man kunna göra tvärtom
    och prata om det?

  360. Och hur ska vi prata om det
    så att det blir nåt bra av det?

  361. För det påverkar ju faktiskt
    inte bara arbetssituationen-

  362. -utan faktiskt också
    effektiviteten och resultatet.

  363. För jag upplevde så tydligt i mitt
    oerhört nakna, oskyddade tillstånd-

  364. -att olika människor
    hade olika energi i sina händer.

  365. De allra flesta jobbade
    med en god intention. De ville väl.

  366. Det var en underbar värme
    och omsorg och medmänsklighet-

  367. -som fanns i deras händer.

  368. Har du tänkt på att dina intentioner
    finns i dina händer?

  369. Vaknar du och ser efter: Undrar
    vad jag tänker om mitt jobb idag?

  370. Nej, vi ser ju till att komma iväg.
    Men det känns.

  371. Jag vet att ni tjejer är
    mer medvetna om detta.

  372. Om du är ute och dansar kan det hända
    att en man lägger handen på din rygg.

  373. Trots att det bara varade
    i fyra sekunder-

  374. -blir det ändå nåt jädra klet kvar,
    som gör att du får gå på toaletten-

  375. -och dra med nån våtservett
    och rysa lite. Så går du in igen.

  376. Så lägger en annan man sin hand
    på din rygg, och det känns helt rent.

  377. Vad är det för skillnad på dem? Har
    den förste doppat handen i koskit-

  378. -och den andra i champagne?

  379. Eller kan vi män ha olika intentioner
    med varför vi rör en kvinnas rygg?

  380. Ja, det kan vi!

  381. Och de känner det.
    Om de inte är helt söndersupna.

  382. Men frågan är: Hur medvetna
    är vi om det? Hur närvarande är vi?

  383. För det är en aspekt av
    att uppleva de här kvaliteterna.

  384. Det är sant
    som jag skriver i inledningen:

  385. "Mina värderingar brann upp
    tillsammans med mitt ansikte."

  386. "När jag vaknade var det till
    en ny värld. En värld av skönhet."

  387. Vi har en värld som strålar av liv
    omkring oss.

  388. Men tyvärr blir vi förblindade
    av kulturens värderingar-

  389. -etiketter, krav och så vidare.

  390. Vi ser inte längre
    all den skönhet som finns.

  391. Men när du var barn såg du det. Innan
    du visste vad som var rätt och fel...

  392. ...fult och fint, ungt och gammalt.
    Innan du visste det där.

  393. Då var det liv.
    Om du bars av din farmor...

  394. Om hon tittade på sitt fem månader
    gamla barnbarn med kärlek i ögonen-

  395. -då såg du ett ljus
    som strålade emot dig.

  396. Då låg du bara och njöt.
    Det var vackert, det du såg.

  397. Du låg inte och tänkte:
    "Shit, den kärringen är över 50!"

  398. Det lärde du dig att tänka sedan,
    när du blev kultiverad.

  399. När jag vaknade
    var jag så ohyggligt svag.

  400. Jag vägde bara 40 kilo.
    Så jag orkade inte ens värdera.

  401. Jag såg med väldigt nakna ögon,
    barnets ögon, på vår omvärld.

  402. Och det finns mycket vackert i det.
    Så upplevde jag att det var.

  403. Nu ska jag ta med er på en resa-

  404. -som nyanserar det här,
    så att inte nån tänker:

  405. "Brännskador verkar mysigt.
    Jag ska pröva det nån gång"-

  406. -"när jag har lite flex att ta ut."

  407. Jag skulle hellre vilja
    att du prövar-

  408. -nån form av träningsdisciplin.

  409. Om det är yoga,
    om det är meditation-

  410. -mindfulness eller mental träning
    spelar inte så stor roll.

  411. Om det är promenader eller jogging,
    det spelar inte så stor roll.

  412. Men ägna dig åt en disciplin
    där du tränar dig i att vara i nuet.

  413. Då kommer du också att se
    att det vackra skiner igenom.

  414. Kanske inte timmavis, men då och då.
    Så kan du fylla på...

  415. Ungefär som när man har klarat sig
    och inte krockade.

  416. Vet du om att du är fri?

  417. Det är lätt att tappa bort det
    i vår kultur-

  418. -och tänka: "Om jag bara vann några
    miljoner, då jädrar vore jag fri."

  419. Det är nästan likamedtecken mellan
    ekonomiskt oberoende och frihet.

  420. Minns ni den här reklamen?
    Det är en kontorsmiljö.

  421. Chefen ropar: "Åke!
    Du får jobba över i helgen!"

  422. Åke går in:
    "Du får jobba över..."

  423. Så säger chefen: "Vad är det, Åke?"
    - "Vad är det", härmas han.

  424. Kommer ni ihåg den?
    Vad har hänt med Åke?

  425. Han har vunnit på Lotto!
    Och då sitter vi svenskar liksom...

  426. "Jädrar om jag vann på Lotto!
    Då skulle jag säga sanningen."

  427. Erkänn! Visst är det så?

  428. Men lyssna nu, det här
    låter frikyrkligt: Du är redan fri!

  429. Hurra! Vi har yttrandefrihet
    i vår kultur.

  430. Nu tänker många: "Ja, men
    en liten miljon kan väl inte skada?"

  431. Nej, men det är nog inte det
    som är den huvudsakliga grejen.

  432. Jag vet många väldigt rika
    som ändå är fastnaglade i tanken:

  433. "Hade jag bara haft en miljon till,
    då jädrar!"

  434. Tror ni att den kommer nån gång?
    Knappast, va?

  435. Man måste bygga
    på ett annat ställe också.

  436. Jag längtade inte efter att Lasse
    Kronér skulle komma med Lottohjulet-

  437. -utan efter det jag gjort förr.
    Jag hade varit scout-

  438. -och kunde vara ute i vår fria natur.
    Det är gratis att vara ute i naturen.

  439. Har det då ett värde?
    Det kan man ju fråga sig.

  440. Vi är liksom
    väldigt fokuserade på pengar.

  441. Nu ska jag berätta om en gång
    när jag satte upp ett mål.

  442. Det har jag lärt mig
    i den mentala träningen.

  443. Det är en sak att längta, och härligt
    att ha en längtan: "Å, vad jag vill!"

  444. Men vad då? Ibland kan du
    behöva konkretisera: "Dit vill jag!"

  445. Och så här var det vid ett tillfälle.
    På hösten lärde jag mig gå.

  446. Jag behövde stöd av flera,
    men till slut bara av en.

  447. Jag hade varit på bandageomläggning
    och gick tillbaka-

  448. -lite tagen av det där med att
    riva av gamla bandage och byta.

  449. Men nu gick jag
    med stöd av en undersköterska.

  450. Hon sa: "Jag har inte gett dig nåt
    stöd. Ska vi se om du kan gå själv?"

  451. Så släppte hon min arm.
    Jag hisnade nästan.

  452. "Du har visst hållit", sa jag.
    "Ja, men inte gett dig stöd."

  453. "Pröva att gå!"
    Och jag tittade på mina fötter-

  454. -en meter framför mig
    och tittade lite hjälplöst på henne.

  455. På typiskt kvinnligt manipulerande
    sätt stod hon så här.

  456. Vad måste man göra? "Vänsterbenet,
    du får börja, du är minst bränd."

  457. Så tog det ett steg,
    och högern följde med.

  458. Hon sa: "Nu kan du gå själv".
    Så gick hon ut och stängde dörren.

  459. Där stod jag, och hjärnan gjorde
    två extravarv: "Jag kan gå själv!"

  460. Får du en smak av liv i det här?

  461. Om du ska plantera mål
    måste du ge dem näringslösning.

  462. Dina mål måste ha rötter i
    känslolivet där det finns engagemang.

  463. Tänk er den längtan jag byggt upp
    under hela sommaren-

  464. -toppad med den här sortens doping:
    "Nu jädrar ska de få se!"

  465. Det skapade
    ett fantastiskt engagemang.

  466. Det mål jag satte upp i engagemanget
    innebar att jag tänkte:

  467. "Jag ska träna så att jag
    kan vandra genom Sarek igen."

  468. Jag hade varit i nationalparken
    två gånger förut.

  469. Jag hade guldkorn
    när jag var smärtfri-

  470. -men helt handikappad och blind...
    Guldkorn att förströ mig med.

  471. Bland annat var det
    när vi hade vandrat i Sarek.

  472. Sarek för mig var...

  473. ...ett manifest på vad det innebär
    att vara en fri människa.

  474. Vi hade inte en klocka på en vecka.
    Vi åt när vi var hungriga.

  475. Vi drack när vi var törstiga.
    Vi vilade när vi behövde.

  476. Vi gick när vi var nyfikna
    på fortsättningen.

  477. Vi kände oss som fria människor.

  478. Det här blev ett väldigt konkret mål:

  479. Jag ska träna
    så att jag kan gå i Sarek igen.

  480. "På egen hand"
    blev en viktig ingrediens.

  481. Jag var så fruktansvärt handikappad.
    Mina händer var brännskadade-

  482. -och hela min kropp var förtvinad.
    Jag vägde 40 kilo när jag vaknade.

  483. Jag fick lära mig allt från början.
    Men när jag går i Sarek igen-

  484. -då är jag tillbaka på gamla nivån
    av livskvalitet.

  485. Till och med ett steg över,
    för jag har aldrig gått själv.

  486. Vad jag har förstått senare
    när jag läst motivationspsykologi-

  487. -är att det här målet
    skapade en attraktiv framtid för mig.

  488. Den gjorde mig motiverad
    att börja bygga en väg-

  489. -som egentligen inte fanns först.
    Steg för steg, varje dag-

  490. -gjorde jag olika saker-

  491. -som så småningom ledde mig-

  492. -från Sahlgrenska och garderoben
    till Sarek.

  493. Det tog ett år
    tills jag kunde gå genom Sarek.

  494. Ett fantastiskt år.
    Mycket träning.

  495. Både tekniskt med händerna,
    fysiskt med kroppen-

  496. -socialt, att våga möta människors
    reaktioner på brännskadorna...

  497. Men jag var motiverad,
    för jag skulle ge mig själv revansch.

  498. Jag ville bli en fri människa.

  499. Lasse Gustavsson om att
    leda sig själv till ökad livsglädje.

  500. UR Samtiden Tema:
    Personlig utveckling.

  501. Känslor och känslosamhet
    borde få högre status-

  502. -säger psykoterapeuten Anna Kåver-

  503. -som skrivit boken "Himmel, helvete
    och allt däremellan" om känslor.

  504. Hon beskriver känslor som en orkester
    som spelar inom oss.

  505. Vissa spelar starkt,
    medan andra knappt märker av den.

  506. Det ser väldigt olika ut inuti oss,
    hur vår orkester spelar.

  507. Det värsta är att orkestrar
    kan göra uppror-

  508. -och spela den musik
    vi absolut inte vill höra.

  509. Typ den värsta punkmusiken
    om vi älskar små Mozart-stycken.

  510. Då har det gått snett nånstans,
    om vi inte kan styra vår orkester.

  511. Men det hoppfulla är
    att vi kan lära oss att göra det.

  512. Det är det vi arbetar med
    i psykiatrin, med psykoterapi.

  513. Så...

  514. Redan här när man frågar en person-

  515. -vad vi har för grundkänslor
    så kan man stöta på svårigheter.

  516. För då börjar folk räkna upp-

  517. -en massa tankar, som i och för sig
    kan vara mixade med känslor.

  518. Typ: "Jag är så värdelös."
    Värdelös är ingen grundkänsla.

  519. Här har jag försökt renodla
    det vi psykologer menar med känslor.

  520. De är inte särskilt många.
    Sen kan man ju ha nyanser av dem.

  521. Högst upp har ni dem som vi
    lite felaktigt kallar "positiva".

  522. Känslor är neutrala. Vår upplevelse
    gör dem "positiva" eller "negativa".

  523. Men överst har ni... Ni håller säkert
    med om att de upplevs positiva.

  524. I mitten är de lite mer neutrala-

  525. -och de undre är verkligt obehagliga.
    Dem sysslar vi mycket med.

  526. Men min favoritkänsla är den i mitten
    som vi kallar "nyfikenhet"-

  527. -och "intresse". Det är förmodligen
    den känslan som drivit er hit idag.

  528. Ni såg en annons
    och ni är intresserade av hjärnan-

  529. -utifrån era individuella aspekter.

  530. Ni började bläddra i almanackan
    och såg att det fanns plats.

  531. Känslan "nyfikenhet"
    har otroligt mycket att göra med-

  532. -både mänsklighetens utveckling
    och vår egen.

  533. När vi tappar nyfikenheten,
    då är vi illa ute.

  534. Det är ett av de drag i depressionen
    som gör att vi ger upp hoppet.

  535. Vi slutar vara nyfikna på tillvaron
    och vad som väntar.

  536. Så nyfikenhet är en riktig höjdare.

  537. Kanske till och med en mycket mer...
    Vad ska man säga?

  538. En mycket viktigare känsla
    än glädjen, som är så överskattad.

  539. Det här är de känslor
    vi räknar med...

  540. ...när vi pratar om psykologisk
    vetenskap eller forskning.

  541. Sen är det här med känslor...

  542. Begreppet "känslor"
    är vetenskapligt problematiskt-

  543. -just med tanke på det
    som Dan Lanhammar sa här innan.

  544. En förutsättning för vetenskap-

  545. -är ett objektivt granskande
    av något.

  546. Och här har vi nåt
    som är väldigt subjektivt.

  547. Vi har en inre upplevelse av nånting.
    Om jag känner nåt-

  548. -så kan du i och för sig
    förstå vad jag menar-

  549. -men vi känner kanske inte
    exakt samma sak.

  550. Så känslor är väldigt subjektiva.

  551. Därför är det också märkvärdigt tyst
    i de vetenskapliga diskussionerna-

  552. -som syftar till
    att förstå människan.

  553. Typ inom filosofin, psykologin,
    neurovetenskapen...

  554. Det här med känslor
    har man satt på hyllan.

  555. "Nä, det där är för svårt.
    Vi har inga metoder att granska det."

  556. Jag brukar också tala om
    för patienterna:

  557. "Du är inte fel eller rätt,
    du är bara olika."

  558. Du föds in i livet med din biologiska
    sårbarhet, och den kan se olika ut.

  559. Mina patienter har en hög
    emotionell sårbarhet.

  560. De reagerar otroligt lätt
    på det vi kallar triviala skitsaker.

  561. De har en otroligt stark reaktivitet
    på skitsakerna-

  562. -och kan inte trösta sig själva
    till nåt slags lugn.

  563. De ligger och dallrar väldigt högt
    i sin anspänningsnivå.

  564. Det behövs väldigt lite
    för att tippa dem över kanten-

  565. -i panikångest och såna saker
    som gör att de blir självdestruktiva.

  566. Systemet ser lite olika ut.
    Själv är jag ganska trög och långsam.

  567. Jag har ganska låg grad
    av reaktivitet.

  568. Det betyder inte att jag
    är perfekt och frisk-

  569. -och att nån annan är sjuk.
    Det betyder bara olika.

  570. Men har man en extrem känslighet
    ställer det till problem för en.

  571. Det är därför våra patienter
    kommer till oss.

  572. Tänk efter själva: Hur sårbara är ni
    när nåt svårt händer i era liv?

  573. Har ni förmågan
    att lugna ner er själva?

  574. Men det viktigaste är ju
    att man inte dömer sig-

  575. -för det här är delvis
    biologiskt förankrat-

  576. -men också inlärt,
    och jag kommer till det.

  577. Vi psykologer sysslar med
    hur vi hanterar våra hjärnor-

  578. -i mötet med vår omgivning.

  579. Om du råkar vara
    en känslig och sårbar individ-

  580. -och hamnar i en familj
    som är lite mer maskrostypen-

  581. -som inte ser din känslighet
    och inte förmår möta din sårbarhet...

  582. Då kan det bli problem.

  583. Det är oftast det vi ser
    hos patienterna.

  584. Det mest extremt invaliderande
    bemötandet-

  585. -är sexuella övergrepp,
    fysiskt våld och så vidare.

  586. Det är också väldigt vanligt
    i vår patientgrupp.

  587. Då behöver man inte vara särskilt
    sårbar för att få psykiska problem.

  588. Men om vi talar om till vardags
    kan vi själva plotta in oss här.

  589. Fundera över oss själva. Hur har jag
    blivit bemött i min familj?

  590. Och hur har jag blivit
    den jag är i dag?

  591. Vi måste alltså se till båda sakerna:

  592. Det finns en ärftlighet och en
    biologi i vårt emotionella liv-

  593. -och det finns naturligtvis
    det som vi har lärt oss.

  594. Våra erfarenheter av livet.

  595. Det är väl här vi psykologer
    kanske har vår viktigaste arena.

  596. Om du tar
    till exempel en hundrädsla...

  597. Jag tar enkla exempel
    så det inte blir så dramatiskt.

  598. Du kan bli hundrädd och skapa
    en hundfobi på flera olika sätt.

  599. Dels kan det vara så
    att du i femårsåldern-

  600. -har mött en argsint schäfer som
    har hoppat upp och kanske bitit dig.

  601. Ett enda tillfälle räcker för att
    man ska utveckla en ganska svår fobi.

  602. Det är ett sätt.

  603. Det andra är att se någon annan
    bli vettskrämd av en hund.

  604. Då har man liksom en modell,
    och då kopplar hjärnan på-

  605. -sitt tänkande och sin integration
    av denna händelse.

  606. "Hundar är farliga, jag ska
    vara rädd." Det tredje sättet-

  607. -är att bli informerade
    om hot och faror.

  608. Om du hade en väldigt ängslig mamma
    som sa att saker var farliga-

  609. -så har du lärt dig ett emotionellt
    sätt att hantera omgivningen.

  610. Allting är potentiellt farligt,
    så var på din vakt.

  611. Det är så vi föds med en beredskap
    med rädslo- och känsloprogram-

  612. -som aktiveras av inlärning,
    erfarenheter-

  613. -och den miljö som du växer upp i
    och som du lever i nu.

  614. Det är verkligen
    ett intrikat samspel.

  615. Det gäller inte bara rädsloprogram
    utan även glädjeprogram-

  616. -eller vad du vill.

  617. Och vi brukar säga
    att de positiva känslorna-

  618. -får dig att närma dig
    det som är viktigt för dig.

  619. De ingår också
    i ditt eget värdesystem.

  620. Rädsla, ilska, skam och skuld tar dig
    bort från det som är obehagligt.

  621. Ur det evolutionära perspektivet
    är det jätteviktigt-

  622. -att vi inte sätter i oss det som är
    giftigt och äckligt. Då dör vi ju.

  623. Det är också viktigt
    att vi undviker sånt som är farligt.

  624. Och att vi närmar oss kärlek och
    glädje. Så håller vi ihop flocken.

  625. Det är så vi lever tillsammans.
    Att få respekt, glädje och omsorg-

  626. -och allt det som är
    vår själsliga näring.

  627. Så känslor är otroligt viktiga.

  628. Här ser vi att...
    Jag vill poängtera-

  629. -att känslor ingår
    i ditt eget värdesystem.

  630. En kvinnlig doktorand som får
    sin första artikel publicerad-

  631. -blir förmodligen lika glad
    som han som vinner Tour de France.

  632. Men man blir glad för olika saker
    beroende på vad man värderar.

  633. Och det här är naturligtvis
    otroligt viktigt inom psykoterapin-

  634. -när man ska kartlägga
    de salutogena faktorerna:

  635. Vad är konstruktivt friskt?
    Vad blir du glad av att göra?

  636. Vad kan vara morötterna i ditt liv
    även om du har det svårt?

  637. Kroppen talar tillbaka till dig.

  638. Det var en dansk filosof
    och en amerikansk psykolog-

  639. -som samtidigt
    i slutet av 1800-talet kom på-

  640. -hur våra kroppsliga beteenden
    och reaktioner-

  641. -också skapar och förstärker känslor:

  642. "Vi flyr inte för att vi är rädda.
    Vi är rädda för att vi flyr."

  643. Har ni gått i en mörk park
    och trott er vara förföljda-

  644. -och börjat småspringa?
    Då ökar rädslan.

  645. Jag blir rädd för att jag springer.
    De sa också:

  646. "Du gråter inte för att du är ledsen,
    du är ledsen för att du gråter."

  647. Det här är en spännande kanal
    att jobba med patienter genom.

  648. Dels är det...

  649. Vi har ett lite bryskt
    och brutalt begrepp i KBT.

  650. Vi säger så här: "Move your ass,
    and your mind will follow."

  651. Det betyder att du kan agera som om
    du var väldigt lugn i en situation.

  652. Om jag är rädd
    för att tala inför människor-

  653. -så ska jag absolut inte
    huka mig bakom pulten-

  654. -mumla och tala ner i papperen,
    utan agera som om du intog scenen.

  655. Då avblåser kroppen faran.
    "Det finns inget hotfullt här."

  656. Medan det här
    signalerar fara och hot.

  657. Förstår ni ungefär?
    Det jobbar vi med i psykoterapi.

  658. Att gå via kroppen
    för att skapa en känsla man vill ha.

  659. Somliga undrar nog:
    Hur ska man reglera sina känslor?

  660. Det är ju ganska svårt.

  661. Det här är bara en bråkdel
    av de interventioner-

  662. -som vi använder i psykoterapin.

  663. Det är mindfulness. Sen jobbar vi
    med att acceptera sina känslor.

  664. Surfa på känslor. Det är ingen
    dum idé, för känslor går alltid över.

  665. Och att nyansera sitt tänkande
    för att påverka sina känslor.

  666. Det är kognitiv beteendeterapi.
    Genom att tänka mer realistiskt-

  667. -så känner man annorlunda.

  668. Vi jobbar också med
    att träna patienterna-

  669. -att göra tvärtemot
    vad impulsen säger.

  670. Om du vill slå till nån,
    backa och lägg händerna på ryggen.

  671. Sen kan du närma dig personen igen,
    men i ett nytt läge.

  672. Vi har en massa olika strategier-

  673. -för att hjälpa patienten.

  674. Ja...

  675. Det här får bli den sista bilden.
    Eftersom vi sitter i det hus vi gör-

  676. -måste jag säga att jag skulle vilja
    att man skrev ut kultur på recept-

  677. -för patienter i psykiatrin.

  678. Här har vi en arena
    för själslig läkning.

  679. Det talar jag ofta
    med patienterna om.

  680. Vad gillar du att göra? Läsa,
    gå på teater, skriva, laga mat...

  681. Vad du än gör som har att göra
    med kreativitet och lust-

  682. -är en själslig läkning.

  683. Sen hade jag tänkt avsluta
    med musik-

  684. -men den musiken har ni redan hört,
    så den skippar vi.

  685. Och då tackar jag för mig. Tack.

  686. Anna Kåver om känslor.

  687. Livet blir inte alltid
    som man har tänkt sig.

  688. Men det kan bli bra ändå,
    om man får tro Lasse Gustavsson.

  689. Inse att livet har sin egen rytm,
    precis som en EKG-kurva.

  690. Har ni sett en EKG-kurva?
    Som ser ut så?

  691. Är det tecken på liv? Nej.

  692. Lycka till där ute. Tack.

  693. Textning: Rickard Sjöberg
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Personlig utveckling

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Lasse Gustavsons ansikte brann upp under ett brandmansuppdrag. Efter att ha bearbetat olyckan förändrade han sitt liv radikalt. Resultatet blev ökad livsglädje. Christer Olsson berättar hur du utvecklar din personliga kommunikation. Hur möter du din omgivning och vad kan du göra för att bli en vinnare i sociala sammanhang? Som spädbarn fick Aimee Mullins sina ben amputerade. Hon lärde sig att omdefiniera vad en krropp kan vara. Den inställningen har gett henne superkrafter och rekord i Paralympics.

Ämnen:
Biologi, Idrott och hälsa > Hälsa och livsstil > Hälsa och friskvård, Idrott och hälsa > Hälsa och livsstil > Träning och dess effekter, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Benproteser, Kirurgi, Medicin, Mental träning, Ortopedi, Personlig utveckling, Psykologi, Tillämpad psykologi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden Tema

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Myter om mat

Sanning eller skröna? Möt experterna som bland annat hävdar att bantning kan göra dig fet och att smörgåstårta före konditionslopp kan vara bättre uppladdning än pasta. Vad är myt och vad är beprövad verklighet? Med bland andra extremsportaren Rune Larsson, dietisten Anna Ottosson och riskforskaren Misse Wester. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Sexuella övergrepp mot barn

Hur bryter man sin tystnad som utsatt? Hur förhörs barn vid misstankar om övergrepp? Hur arbetar polisen i kampen mot barnpornografi på Internet? Med Daniella Nilervik, Björn Sellström från Rikskriminalens IT-brottssektion, läkaren Åsa Kastbom och poliskommissarie Birgitta Engberg. Arrangör: Föreningen Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Skaparlust och kreativitet

Vad är det som gör oss kreativa? Och är kopplingen mellan konstnärskap en myt eller verklighet? Möt forskare och författare som berättar om sin kreativitet och tipsar om hur du utvecklar din egen skaparlust. Med bland andra författaren Jonas Hassen Khemiri, forskaren Örjan de Manzano och författaren bakom succéserien Saltön Viveca Lärn.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Lika eller olika?

Varför fokuseras det mer på olikheter än likheter mellan folkgrupper? Med professor Hans-Ingvar Roth, Peter Sköld, Centrum för Samisk forskning, och religionshistorikern Mattias Gardell.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Personlig utveckling

Lasse Gustavsons ansikte brann upp under ett brandmansuppdrag. Bearbetningen av olyckan gav ökad livsglädje. Christer Olsson berättar om hur du utvecklar din personliga kommunikation. Benamputerade Aimee Mullins lärde sig att omdefiniera vad en kropp kan vara. Den inställningen har gett henne superkrafter och rekord i Paralympics.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Hjärnans mysterier

Forskaren Miia Kivipelto berättar hur du kan leva för att slippa glömska och demens. Och varför köper vi dyr alternativmedicin utan bevis på att den fungerar? Professor Dan Larhammar om mänskliga beteenden. Detta och mer därtill om hjärnans mysterier.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Global Casino

Hur har hälsan i världens länder utvecklats sedan 1950? Hans Rosling spelar Global Casino med Svenska FN-förbundets ambassadörer: Lena Endre, Jason Diakité, Carolina Klüft och Lasse Åberg.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Framtiden på nätet

Tillhör du nätets framtida över- eller underklass? Alexander Bard om ett nytt klassamhälle där kontakter slår pengar. Hur ökar ett land sin BNP mest effektivt? Genom bredband, hävdar IT-entreprenören Jonas Birgersson. Hur ser radio och tv ut om tio år? Sveriges Radios Hanna Stjärne tror sig veta.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Bilden av Afrika

Varför förknippas Afrika oftast med fattigdom, hungerkatastrofer och konflikter när det egentligen handlar om en kontinent med ett 60-tal unika länder - de flesta på frammarsch. Med bland andra afrikanska författare som Kapano Matlwa, Alain Mabanckou och Tolu Ogunlesi samt den brittiske journalisten Richard Dowden som bevakat afrikanska länder i 40 år.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Naturkrafter

Den 12 januari 2010 kollapsade hela samhällen i Haiti på grund av en kraftig jordbävning. Journalisten Michael Winiarski var strax efteråt på plats och berättade om sina upplevelser. Går det att förutspå jordbävningar? Och vilka effekter fick oljekatastrofen i den mexikanska gulfen?

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Tro och tvivel

Hur står det till med religiositeten i Sverige? Med Lotta Bromé, Anders Wejryd, Maria Küchen och Owe Wikström. Och kan religion och vetenskap förenas? Debatt mellan humanister och kristna forskare.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Åldras vackrare

Går det att åldras vackrare? Det går i alla fall att åldras friskare och minimera riskerna för åldersrelaterade sjukdomar. Vad är det som händer i kroppen när vi motionerar och äter rätt? Utanför en liten ö i Japan har åldern ingen betydelse. Där dyker 80-åriga kvinnor efter musslor.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Knarkets makt

Författarna Lasse Wierup och Erik de la Reguera berättar om den nya folkdrogens väg till Sverige. Och hur kunde en heroinkultur födas i Norrköping på bara några år? Forskaren som levt ihop med de unga missbrukarna berättar. Dessutom om missbrukarflyktingar i Köpenhamn. Ett helt program om knarkets makt.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Klokskap

Vad är skillnaden mellan kunskap och klokskap? Experter inom pedagogik ifrågasätter den svenska idén om bildning. Att förstå andra människor kan vara viktigare än att ha läst litteraturklassiker. Trots det rankas praktisk klokhet inte lika högt som teoretiska kunskaper. Hur blir det i framtiden? Med bland andra professorn i pedagogik Bernt Gustavsson, debattören Dilsa Demirbag-Sten och journalisten Helle Klein.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Sverigebygget

Hur byggdes den svenska välfärden upp, hur mår den och vart är den på väg? Vi hör Tapio Salonen, professor i socialt arbete, och så tar vi del av en debatt med Jimmie Åkesson (SD), biskop Eva Brunne och journalisten Maciej Zaremba.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta En bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Cykelmannen och langningen

Polisen i Stockholm utreder 2013 en langare som säljer sprit och cigaretter till tonåringar och elever på mellanstadiet. Han kallas för cykelmannen eftersom han cyklar när han levererar sina varor. Ryktet säger att han säljer alkohol för att kunna komma i kontakt med barn. En flicka hamnar på akuten alkoholförgiftad. Vilka är de bakomliggande motiven för att sälja alkohol till barn och vad får det för konsekvenser?