Titta

UR Samtiden Tema

UR Samtiden Tema

Om UR Samtiden Tema

Kunskap och vetenskap i nytt sammanhang. Talare och samtal från de dagliga sändningarna i UR Samtiden kopplas samman kring ett tema.

Till första programmet

UR Samtiden Tema : Hjärnans mysterierDela
  1. UR Samtiden: Tema
    - Hjärnans mysterier.

  2. Jag får déjà vu och tänker:
    "Det här har jag glömt förut."

  3. Allt eftersom vi lever längre
    ökar glömskan och demensen-

  4. -men misströsta inte:
    Det går att mota Olle i grind.

  5. Forskaren Miia Kivipelto om hur
    man kan åldras frisk i knoppen:

  6. Här finns ganska många
    trevliga aktiviteter.

  7. Leva ett aktivt liv.
    Dricka lite vin.

  8. Dricka kaffe.
    Inte så dumt, eller hur?

  9. Även om man lever enligt konstens
    alla regler kan det otänkbara hända.

  10. Cinna Bromander fick stroke,
    blott 31 år gammal.

  11. -Vad skrev du?
    -Ja.

  12. -Vad skrev du, då?
    -Ja.

  13. Det var fem år sen. Nu lever
    Cinna Bromander ett aktivt liv.

  14. På de här fem åren
    har jag lärt mig att gå igen.

  15. -Att prata, skriva och läsa.
    -Just nu pågår forskning...

  16. ...kring strokebehandling
    med revolutionerande resultat.

  17. Att se patienter
    som har så allvarliga tillstånd-

  18. -och som går ut helt friska,
    det är underbart att jobba med.

  19. Vad litar du mest på? Magkänslan
    eller vetenskapliga fakta?

  20. Professor Dan Larhammar ifrågasätter
    ovetenskaplig naturmedicin.

  21. Vi vet inte vad rosenrot
    ska vara bra för, eller mot.

  22. Men säljs, det gör det.

  23. Det här och mycket mer i UR
    Samtiden: Tema Hjärnans mysterier-

  24. -som inleds med några tankar kring...
    vad var det nu igen?

  25. Just det: glömska.

  26. Det finns en viktig anledning
    till den här föreläsningen.

  27. Det är för att ni ska komma ihåg den.

  28. När man tittar ut på er...

  29. Det är som en gråmelerad ryamatta.

  30. Man blir liksom brydd...

  31. Kommer ni att komma ihåg nåt
    över huvud taget?

  32. Minnet är ju så konstigt. Det man
    vill komma ihåg glömmer man bort.

  33. Och det man vill glömma bort
    kommer man ihåg.

  34. Min favoritdevis är denna:

  35. Jag får sån déjà vu att jag tänker:
    "Det här har jag glömt förut."

  36. Det är så märkligt med hjärnan.
    Jag är med i en show-

  37. -och då tänkte jag att jag har levt
    nu i 22 846 dagar.

  38. Av dessa kommer jag ihåg
    ungefär 1 600 till 1 700 dagar.

  39. 5,8 procent kommer jag alltså ihåg
    av mitt hittillsvarande liv!

  40. 92,8 procent, nej vad blir det?
    92,2 procent är borta ur huvudet.

  41. Jag kommer inte ihåg nånting.

  42. På 50-talet bodde jag i Piteå
    i tio år. Jag minns nästan inget.

  43. Vad skulle man vara där för då?
    Jag har lagat 50 000 måltider.

  44. Jag avlade barn för att tillförsäkra
    evigheten ytterligare vardagar-

  45. -minneslösa vardagar.

  46. Jag har kokat en 200 000 potatisar.
    Jag kan inte minnas en enda av dem.

  47. Inte undra på att man har legat vaken
    och velat börja ett nytt liv-

  48. -utan vardagar,
    dessa glömskans manifestationer.

  49. Denna tomhet
    som tycks fylla hela hjärnan-

  50. -och förorsaka
    nåt slags kortslutning.

  51. Hjärnan är så fascinerande.

  52. Alla dessa resor och holmar
    vi ska besöka i dag.

  53. Och alla tankar vi får
    som skapar mening i våra liv.

  54. Det kan vara stora tankar,
    eller enkla tankar. Mycket enkla.

  55. Jag flög från Luleå för ett tag sen
    och tänkte så här:

  56. "Varför finns inga fönster
    på flygplanstoaletterna?"

  57. "Vem skulle titta in där?"

  58. Ni förstår, såna enkla tankar
    kan göra en lycklig!

  59. Lasse Eriksson, ståuppkomiker
    och moderator på Hjärnans dag.

  60. Här har eliten inom områden
    som rör hjärnan samlats.

  61. Det finns mycket att prata om och
    glädjas åt kring hjärnforskningen.

  62. Det är roligt med
    så många intresserade.

  63. Det är också lätt att berätta om ett
    så spännande organ som hjärnan.

  64. Det är också sorgligt
    med allt som kan drabba organet-

  65. -men det är också väldigt roligt
    att vara forskare nu.

  66. Det händer mycket.
    Äntligen händer spännande grejer-

  67. -även med svåra hjärnsjukdomar
    som Alzheimers sjukdom.

  68. Det är ju nåt väldigt vanligt
    och en hemsk sjukdom verkligen.

  69. Men svensk forskning
    har nu kommit så långt-

  70. -att man prövar
    en ny typ av vaccineringar.

  71. Vi får se vart det leder. Även
    vid trauma, som ryggmärgsskador-

  72. -finns det spännande ny forskning.

  73. Även när det gäller Parkinsons
    sjukdom och allt möjligt.

  74. Ja, allt möjligt, som stroke-

  75. -som varje år
    drabbar 30 000 svenskar.

  76. Men nu pågår forskning
    med revolutionerande resultat.

  77. Strax ska professor Nils Wahlgren
    berätta om en metod-

  78. -som fått strokepatienter
    att resa sig från operationsbordet-

  79. -och gå raka vägen hem
    tämligen oberörda.

  80. Men först Cinna Bromander
    som fick stroke 31 år gammal.

  81. När hon vaknade
    var hon förlamad i högra sidan.

  82. Hon kunde varken tala,
    läsa eller skriva

  83. Det enda hon kunde säga
    var "ja" och "nej".

  84. -Har du skrivit nåt?
    -Ja.

  85. -Vad skrev du då?
    -Ja.

  86. -Visa oss.
    -Ja.

  87. -Får vi se?
    -Nej.

  88. Hej då! Hej då!

  89. Den här morgonen
    var jag på väg till mitt jobb.

  90. När jag kom på Odengatan i Stockholm-

  91. -kände jag
    att vänster ansiktshalva sjönk ihop.

  92. Höger.

  93. "Wow", tänkte jag. Det är så här man
    känner när man får en stroke.

  94. "Men jag som är 31 år
    får ju ingen stroke."

  95. "Jag måste äta frukost på morgonen
    innan jag går iväg."

  96. Så jag går 200-300 meter...

  97. ...in på Sveavägen.

  98. "Nej, jag mår inte så hemskt bra.
    Jag sätter mig på den bänken."

  99. "Tio meter framför mig."

  100. När jag tänkte det
    föll jag ihop på trottoaren.

  101. "Inte här, på den bänken."

  102. Jag försökte, för kung
    och fosterland, att resa mig upp-

  103. -men det gick inte.

  104. Jag var helt förlamad,
    kände jag då i alla fall.

  105. En man kom ut från en trappuppgång.

  106. Han såg mig och frågade:
    "Behöver du hjälp?"

  107. "Yes, bra att du frågar.
    Du kan resa på mig"-

  108. -"och leda mig till den bänken,
    så är jag snart 'fit for fight'."

  109. Men när jag skulle säga det,
    då kom inga ord.

  110. "Wow", tänkte jag igen.
    "Afasi också!"

  111. "Vad är oddsen?"

  112. Nu undrar ni varför jag trodde att
    jag hade stroke och afasi så ung.

  113. Nej, det trodde jag inte,
    men symtomen var liknande.

  114. Två veckor tidigare hade jag
    haft lungsäcksinflammation-

  115. -och det värsta jag visste
    var att nysa.

  116. Jag kände att nu kommer en nysning.
    "Jag vill inte."

  117. Så jag kvävde nysningen.

  118. Och jag kände att där hände nånting.

  119. Men fem minuter senare var det borta.

  120. Därför...

  121. Det sipprade ut en massa blod.

  122. En blodklimp stelnade och lossnade-

  123. -och gick upp i mitt huvud
    och orsakade min propp.

  124. Så nys på!

  125. På de här fem åren
    har jag lärt mig att gå igen.

  126. Att prata, skriva och läsa.
    Sätta upp mitt hår. Knyta rosetter.

  127. Borsta mina tänder. Tack!

  128. Cinna Bromander
    kom till sjukhus relativt snabbt-

  129. -och det är oerhört viktigt säger
    neurologiprofessor Nils Wahlgren.

  130. Han berättar om en ny
    behandlingsmetod för strokepatienter.

  131. Den går ut på att blodproppen
    i hjärnan dras ut-

  132. -med ett verktyg
    som påminner om en korkskruv.

  133. Och det är bråttom
    innan nervcellerna i hjärnan dör.

  134. Den här tillväxten på skadan...
    Ju större skadan blir-

  135. -desto mer uttalade blir symtomen:

  136. Förlamningarna och talsvårigheterna.

  137. Ju fler symtom man har, desto svårare
    har man att klara sig själv.

  138. Det finns ett samband
    mellan de olika funktionerna.

  139. Vi ska titta på det schematiskt.
    Här ser vi dramat i genomskärning.

  140. Vi har halspulsådern här.

  141. Sen är det den stora artären
    som går ut till hjärnans hemisfär-

  142. -den mellersta hjärnartären.
    Där har ett stopp uppstått-

  143. -kanske på grund av en dissektion
    eller en propp från hjärtat.

  144. Det är totalstopp.

  145. Hela området
    som försörjs av pulsådern är hotat.

  146. Anledningen till att det klarar sig
    en tid är att det finns omvägar-

  147. -genom andra stora kärl
    som går ut i hjärnans yta-

  148. -och sen kan leta sig tillbaka in
    till det avstängda området.

  149. Det blir ett område
    med nedsatt blodförsörjning.

  150. Nervcellerna prioriterar överlevnad,
    så de ställer in all signaltrafik-

  151. -och sparar energi. Då blir man
    förlamad, men cellerna lever ett tag.

  152. Det är som ett katastrofområde
    i Haiti. Det är en massaker här.

  153. Varje minut kärlet är avstängt
    dör 2 miljoner nervceller.

  154. Varje minut förkortas personens
    förväntade livslängd med tre veckor.

  155. Varje minut - tre veckor till. Så det
    är bråttom att ändra på det här.

  156. Det är därför man till varje pris
    måste öppna pulsådern.

  157. Men om vi lyckas
    att reducera skadan snabbt-

  158. -då reducerar vi de neurologiska
    symtomen - förlamning och afasi.

  159. Vi lyckas då också återställa
    de normala funktionerna-

  160. -så att man klarar sig själv.

  161. Trombolysbehandlingen
    har visat oss vägen-

  162. -sedan mitten av 90-talet,
    det är nu mer än tio år sen.

  163. Vi fick tillstånd på 2000-talet
    att använda den här behandlingen.

  164. Det var fantastiskt
    de första gångerna-

  165. -när det kom in en person
    med förlamning och talsvårigheter.

  166. Vi gav ett dropp och efter en
    halvtimme eller en timme-

  167. -så släpper allting
    och patienten kliver upp.

  168. Det var en otrolig upplevelse
    som stimulerade oss att fortsätta.

  169. Men när vi hade hållit på i några år-

  170. -märkte vi att jo,
    det fungerar för en del patienter.

  171. Många patienter blir bättre,
    men de riktigt stora blodpropparna-

  172. -där har vi en viss effekt.
    Det blir lite bättre.

  173. Det kunde vi visa statistiskt.

  174. Men många av patienterna,
    trots förbättringen-

  175. -hade ett kraftigt kvarstående
    neurologiskt problem.

  176. Därför måste vi tänka vidare.
    "Hur ska vi komma vidare?"

  177. Under 2000-talet har det varit
    en enorm teknisk utveckling.

  178. Vi läkare har varit
    helt beroende av teknikerna-

  179. -och ingenjörerna som har
    givit oss nya röntgenapparater.

  180. De har gjort jobbet
    och vi har dragit nytta av det.

  181. Vi har fått en ny möjlighet
    att titta in i hjärnan-

  182. -och se vad som händer. Vi gör nu
    rutinundersökning på patienterna.

  183. Förutom datortomografi
    som visar en hjärnblödning-

  184. -kan vi se blodkärlen. Här ser vi
    att det finns skrovligheter.

  185. Det är smalt här, och där finns ett
    kärl som bara är en liten rännil.

  186. Vi kan följa vad som har hänt
    mycket mer noggrant.

  187. Vi kan få tredimensionella bilder.
    Det här är kärl i hjärnan.

  188. Det är en propp här
    i den mellersta hjärnartären-

  189. -och vi kan också göra så
    att på röntgenbilden på datorn-

  190. -kan vi röra runt bilden
    och se den från olika håll.

  191. Vi har ett helt annat sätt
    att förstå vad som händer.

  192. Vi kan också göra blodflödesmätningar
    på bara några minuter-

  193. -efter att patienten kommer in. Det
    röda representerar högt blodflöde.

  194. Det gula är också ganska högt, medan
    det blå och svarta visar lågt flöde.

  195. Patienten har
    ett lågt blodflöde baktill-

  196. -och på hans datortomografi
    ser vi att det gav en hjärninfarkt-

  197. -här bak i synbarksområdet.

  198. Vi ser så mycket mer och det ger oss
    möjlighet att göra mer.

  199. Det som har hänt sedan mitten
    på 2000-talet när Cinna drabbades-

  200. -har vi fått olika metoder
    att försöka dra ut-

  201. -eller platta till
    blodproppen i hjärnan.

  202. En tidig metod var såna här lasson
    man kunde lägga runt proppen.

  203. Sen kom den här att dominera
    och vi fick mycket erfarenhet av den.

  204. Det var sannolikt den
    man hade tänkt när Cinna kom in.

  205. Det är som en korkskruv.
    Det var faktiskt en fransk tekniker-

  206. -som jobbade i Silicon Valley
    i Kalifornien som kom på det här.

  207. Han, som alla fransmän,
    drog ofta ur korkar ur vinflaskor.

  208. De hade väl den där strukturen
    klar för sig.

  209. När han satt där tänkte han: "Det här
    kanske man kan använda i hjärnan."

  210. Han skapade den här
    och kallade den för Merci-

  211. -som inte bara betyder "tack", utan
    "Mechanical extraction retriever..."

  212. Nånting. Det är en förkortning.

  213. Där kan man gå in och dra ut
    blodproppar på det här viset-

  214. -och jag har två exempel. Jag är inte
    säker på att det kommer att starta.

  215. Här ser ni en tredimensionell bild
    via blodkärlen i hjärnan.

  216. Det är ett stopp.

  217. Det blå är ett kärl som inte
    får tillräckligt med blod.

  218. Då går vi med en ledare.
    Från ljumsken letar man sig upp-

  219. -utefter kärlet, där man har en
    ledare som man sticker ut.

  220. Ledaren kan man böja lite
    och få den att leta sig fram-

  221. -hela vägen upp till hjärnans kärl.
    Det finns några krökar på vägen.

  222. Så här. Här ser ni blodproppen.

  223. Man går igenom den. Den är porös,
    så man kommer igenom blodproppen.

  224. Så där. Sen drar man tillbaka ledaren
    och byter ut den mot en minnesmetall.

  225. När man drar tillbaka den vet den
    att den ska göra en spiral, så här.

  226. Sen har den en massa trådar runt sig
    som fixerar blodproppen-

  227. -så att fragment som kan lossna
    inte sitter kvar.

  228. Nere på halsen blåser man upp en
    ballong. Man stänger blodflödet.

  229. Skulle det vara flöde kunde bitar
    lossna och åka upp i hjärnan.

  230. Man stänger av och suger ner,
    så åker den hela vägen.

  231. Som ett litet paket
    på det här sättet.

  232. När jag gick i skolan
    hade vi en boaorm-

  233. -som matades med möss.

  234. När den slök musen försvann svansen
    in i gapet på ormen så här.

  235. Det såg ut ungefär så här.
    Sen försvinner den in.

  236. Sen pumpar man upp den,
    och då är den borta.

  237. Då kan vi gå tillbaka till den andra.

  238. -Hur lång tid tar det?
    -Om man inte har Cinnas problem...

  239. ...att det är trångt på vägen...
    I dag skulle vi kanske våga oss på...

  240. I dag skulle vi kanske våga oss
    på en ballongvidgning.

  241. Då kan det ta lång tid.
    Men om allt bara är rakt fram-

  242. -kan det gå på 20 minuter.

  243. Är blodpropparna
    i den här storleken-

  244. -kan vi inte alltid
    lösa upp dem med läkemedel.

  245. Det blir inte samma koncentration.
    Vi får göra nåt mer dramatiskt.

  246. Därför försöker vi nu genast sätta
    igång trombolysbehandlingen-

  247. -och sen kör man vidare
    till Karolinska.

  248. Utdragningarna gör inte vem som
    helst. Det krävs ett utbildat team-

  249. -som behöver jobba tillsammans
    på en plats. Vi har fyra stycken nu.

  250. De behöver vara tillsammans,
    träna tillsammans-

  251. -och de är absolut i världsklass.

  252. Vårt team är
    bland de ledande i världen.

  253. Vi utvecklar behandlingen.
    Den är inte etablerad.

  254. Vi visar nu att den är effektiv-

  255. -så att den kan användas
    på fler ställen i framtiden.

  256. Ett annat sätt
    som växer fram är ultraljud.

  257. Det bygger man nu vidare på.

  258. Det är en metod som kan komma till
    den mekaniska utdragningen.

  259. Vi kanske kan utveckla det till
    att ge det redan i ambulanserna.

  260. Det är vår vision
    att vi kan börja vinna tid-

  261. -genom att ge det även
    innan vi gjort röntgenundersökningen.

  262. Det här är kanske
    en kommande revolution.

  263. Det här är nånting som i framtiden
    kommer att bli väldigt intressant.

  264. Jag tror att vi i framtiden kommer
    att få en väldigt annorlunda vård-

  265. -inom bara några år.

  266. Vi kommer att kunna hindra
    många besvärliga situationer-

  267. -och många svåra skador
    genom att vara snabbare.

  268. Vi behandlar
    mer aggressivt blodpropparna.

  269. Om vi inte lyckas första gången
    försöker vi med nästa strategi.

  270. På det sättet kan vi spara mycket
    lidande och samhällskostnader.

  271. Det kostar mer i början, men vi
    sparar nog mycket för sjukvård sedan.

  272. Det är en liten inblick
    i den revolution vi befinner oss i-

  273. -och som är oerhört rolig
    att jobba med.

  274. När man ser patienter
    som har så allvarliga tillstånd-

  275. -och som går ut helt friska,
    det är underbart att jobba med.

  276. Så tack ska ni ha!

  277. Nils Wahlgren om en revolutionerande
    behandling vid stroke.

  278. Vi lever allt längre, men det finns
    en baksida av ett längre liv.

  279. Det är att glömskan och demensen
    knackar på hos allt fler av oss.

  280. Mångdubbelt fler om några år. Men det
    går att mota denna oönskade gäst.

  281. Miia Kivipelto är geriatriker,
    specialist i åldrandets sjukdomar.

  282. Hon ger dig värdefulla tips om
    hur du förebygger demens-

  283. -på ett lustfyllt sätt.

  284. Hur många av er har varit oroliga
    över ert eget minne?

  285. Nu måste jag lyfta min hand.

  286. Vi lever i ett stressigt samhälle.

  287. Det är mycket information.
    Vi behöver minnet för att klara oss.

  288. Den här frågan är ganska populär:

  289. Finns det nåt vi kan göra själva för
    att förebygga glömska och demens?

  290. Jag tänkte gå igenom några nya bevis,

  291. -vad vi vet
    om blodkärlsrelaterade riskfaktorer-

  292. -och om livsstilsfaktorer, och sist
    lite praktiska implikationer.

  293. Men först tar jag en liten bakgrund.

  294. Vilken betydelse
    har demens i vårt samhälle?

  295. Det här är min favoritbild.
    Den är några år gammal.

  296. Den publicerades 2002,
    men är fortfarande väldigt aktuell.

  297. Bilden visar hur vår förväntade
    livslängd har ökat den senaste tiden.

  298. På 100 år har den förväntade
    livslängden ökat med 40 år!

  299. Som ni kan se fortsätter bara
    den här utvecklingen.

  300. Med tanke på det
    är det inte så konstigt-

  301. -att glömska och demens
    har blivit så vanligt.

  302. Hjärnan är ofta
    den svaga länken när vi åldras.

  303. Om 50 år kommer vi att ha fyra gånger
    fler demenssjuka än vad vi har i dag.

  304. Fyra gånger mer! Kommer vårt samhälle
    att klara den utmaningen?

  305. Det blir nog svårt.
    Samtidigt har man räknat på-

  306. -att om vi kan försena
    debuten av demens med fem år...

  307. Alltså inte ens att förebygga demens.

  308. Bara att försena
    debuten av demens med fem år-

  309. -skulle antalet patienter
    minska med 50 procent.

  310. Det skulle ha stor betydelse
    för patienten och anhöriga-

  311. -men även för hela samhället
    och samhällsekonomin.

  312. Därför har frågan om det finns några
    riskfaktorer vi kan behandla-

  313. -eller kan modifiera
    väckt stort intresse.

  314. Det finns många riskfaktorer
    och skyddande faktorer-

  315. -bakom demens och Alzheimers sjukdom,
    som vi kan modifiera eller behandla.

  316. Här sen ni riskfaktorer.
    Jag har markerat med röd-

  317. -eller rödaktig färg de faktorer
    där vi har starkast bevis.

  318. Vid faktorerna jag har skrivit
    med svart har vi något bevis-

  319. -men det är inte lika starkt.

  320. Det är många
    blodkärlsrelaterade faktorer.

  321. Högt blodtryck. Blodfetter.
    Fetma. Diabetes.

  322. Även rökning. Hjärnskada.

  323. Det positiva är att listan med
    skyddande faktorer växer.

  324. Det känns mer positivt, eller hur?
    Vi pratar inte bara om riskfaktorer-

  325. -utan även om skyddande faktorer.
    Det finns många trevliga aktiviteter.

  326. Leva ett aktivt liv. Dricka lite vin.

  327. Dricka kaffe.
    Inte så dumt, eller hur? Nej.

  328. Jag tänkte gå igenom några faktorer
    lite mer detaljerat-

  329. -så att ni får en känsla om det här
    med riskökning eller -minskning.

  330. Här har vi de traditionella
    blodkärlsrelaterade riskfaktorerna.

  331. Fetma, alltså hög "body mass index".

  332. Högt systoliskt blodtryck, det övre
    blodtrycket. Och hög kolesterol.

  333. I medelåldern,
    när man är runt 50 år gammal-

  334. -fördubblar de faktorerna
    risken att få demens-

  335. -eller Alzheimers sjukdom
    20 år senare.

  336. Det är intressant
    att risken ökar additivt.

  337. Om man har
    alla tre riskfaktorer samtidigt-

  338. -är risken redan sex gånger större.
    Det är en stor riskökning.

  339. Det är ju vanligt att man har inte
    bara en av riskfaktorerna-

  340. -utan flera riskfaktorer samtidigt.

  341. Om ni undrar över fetma -
    man kan ju ha olika typer av fetma.

  342. Det finns några nya studier som har
    visat att det är speciellt bukfetman-

  343. -fett runt magen, som är farlig.

  344. Det är också en riskfaktor
    för diabetes-

  345. -så det är samma för demens
    att den typen av fetma verkar farlig.

  346. Det är logiskt att om fetma
    och diabetes är riskfaktorer-

  347. -att vad vi äter
    har betydelse för hjärnan.

  348. Speciellt vilken typ av fett vi äter
    har en stor betydelse.

  349. Ibland har man nästan fettfobi,
    man vågar inte alls äta fett.

  350. Det tror jag är fel. Hjärnan är
    kroppens kolesterolrikaste organ.

  351. Hjärnan behöver fett. Men vilken
    typ av fett vi äter är viktigt.

  352. Om man äter mycket mättade fetter
    som smör och ost-

  353. -har man en ungefär två gånger
    ökad risk för demens.

  354. Men äter man mer omättade fetter,
    "polyunsaturated fatty acids"-

  355. -som olivolja eller fiskolja,
    har man 50 procents minskad risk.

  356. Speciellt det här med fisk
    är viktigt för hjärnan.

  357. De som äter framför allt fet fisk
    två till tre gånger i veckan-

  358. -verkar ha ganska mycket minskad
    risk för glömska och demens.

  359. Det är inte bara fett. Det finns
    många andra ämnen också.

  360. Vitaminer tror man
    är viktigt för hjärnan.

  361. Här har jag samlat
    vad jag kallar hjärnvitaminer.

  362. Det är vitamin E, C, B12 och folsyra-

  363. -där man har fått bevis för
    att de kan skydda mot demens-

  364. -eller bromsa demensförloppet.

  365. Alla studier har inte
    visat på samma sätt-

  366. -så jag vågar inte rekommendera ännu-

  367. -att vi ska äta massor
    med vitamintillskott.

  368. En orsak till detta är
    att vår väldigt nya studie visade-

  369. -att det var flera
    komponenter av vitamin E-

  370. -som kopplades
    till minskad risk för demens.

  371. Om vi köper
    vitamin E-tillskott i affären-

  372. -finns det bara
    en av komponenterna.

  373. Vi vet inte om det är bra att bara
    äta stora mängder av en komponent-

  374. -när det i naturen ofta finns en bra
    blandning av olika komponenter.

  375. Därför rekommenderar jag nu att det
    här inte är nåt att rekommendera.

  376. I stället ska vi kanske
    försöka att äta så här.

  377. Äta mångsidig kost. Man har visat
    att det här med Medelhavskost-

  378. -kan skydda mot demens.

  379. Medelhavskost innehåller ju
    mycket olivolja, mycket fisk-

  380. -mycket grönsaker och frukt.

  381. Det är en bra blandning
    av de olika nyttiga ämnena.

  382. Vi behöver inte bli italienare
    och bara äta Medelhavskost-

  383. -för vi har väldigt bra råvaror
    även i Skandinavien.

  384. Vi har nu jobbat med att bygga
    ett eget "Healthy Diet Index"-

  385. -alltså vilka råvaror vi har här
    hemma. Det är en ny studie.

  386. Här är det tyvärr på engelska men
    jag berättar för er vad vi har tänkt.

  387. Om vi tänker
    bra råvaror i Skandinavien:

  388. Vi har väldigt bra grönsaker och bär.

  389. Blåbär är en av de produkter som
    innehåller mycket antioxidanter.

  390. Vi har bra bröd med mycket fibrer.

  391. Faktiskt kaffe också, som jag sa.

  392. En ny studie vi har gjort visade
    att det skyddar mot demens.

  393. Vi kan plocka mycket
    från den här listan.

  394. Sen har vi också ämnen
    som kanske inte är så hälsosamma:

  395. Korv, ost, mycket godis-

  396. -läsk, salt är inte så bra heller.

  397. När vi gjorde studien upptäckte vi-

  398. -att de som åt mest
    dessa nyttiga komponenter-

  399. -hade ungefär 90 procent minskad risk
    för demens och Alzheimers sjukdom.

  400. Huvudsaken är att det inte
    är enstaka näringsämnen-

  401. -utan vi måste se till kostvanorna
    som helhet.

  402. Vi kan imitera Medelhavskosten lite,
    men det finns fina råvaror även här.

  403. Alkohol, då?
    Är det bra att dricka lite vin?

  404. Ja, många tycker det. Det har många
    studier visat. Ett, två glas per dag.

  405. Men en studie från Frankrike säger-

  406. -att det är mellan en halv
    till en hel flaska vin per dag!

  407. Det är svårt att säga
    vad som är måttligt.

  408. Och nu lite grand
    om fysisk aktivitet.

  409. Vi har visat i vår studie
    att fysisk aktivitet i medelåldern-

  410. -är skyddande mot demens
    och alzheimer senare i livet.

  411. Runt 50 procents
    minskad risk för demens-

  412. -och 60 procent minskad risk
    för Alzheimers sjukdom.

  413. Effekten var kvar när vi justerade
    för fetma, diabetes och blodtryck.

  414. Det verkar som om fysisk aktivitet-

  415. -även har andra
    gynnsamma effekter i hjärnan.

  416. Vår nya studie visar att de som var
    fysiskt aktiva i medelåldern-

  417. -faktiskt hade större hjärnvolym
    20 år senare.

  418. Jag tror att fysisk aktivitet gör
    nåt extra nyttigt i hjärnan.

  419. Det är inte bara fysisk aktivitet-

  420. -även mentala aktiviteter
    och sociala aktiviteter-

  421. -kan vara skyddande.
    Helst ska man kombinera alla dem.

  422. En studie från USA visade-

  423. -att den mest skyddande
    fritidsaktiviteten mot demens var...

  424. ...att dansa. Med dans
    blir det lite fysisk aktivitet.

  425. Man måste också tänka lite,
    och så är det socialt och roligt.

  426. Som jag brukar säga
    till mina patienter när de frågar:

  427. Välj nåt ni gillar och om möjligt
    har flera olika komponenter-

  428. -och som är roligt.

  429. En sak som har att göra
    med mentala och sociala aktiviteter-

  430. -har vi tittat närmare på.

  431. Har det nån betydelse om man lever
    ihop med nån eller om man är ensam?

  432. Vi fann att de som bodde med nån
    hade en minskad risk för demens.

  433. När man bor med nån är det förstås
    mycket sociala aktiviteter.

  434. Socialt, men även utmaningar.
    Man måste anpassa sig.

  435. Det är nåt slags hjärngympa
    som finns bakom där.

  436. Visst, man behöver inte
    bo med nån för att få den.

  437. Man kan lika gärna ha ett socialt
    nätverk eller fritidsaktiviteter-

  438. -men det visar att det har betydelse
    att vi har kontakt med andra.

  439. Jag tyckte att det var intressant
    att den största risken för demens-

  440. -hade de som var änkor eller
    änklingar från medelåldern-

  441. -till senare i livet,
    alltså en stor del av livet.

  442. Att bli en änka är ju
    en stressig händelse.

  443. Stressrelaterade faktorer
    ligger också bakom demens-

  444. -det är mer och mer klart.
    Det är viktigt för oss att tänka-

  445. -att om vi vet att nån
    har blivit änka eller änkling-

  446. -då kanske vi kan försöka stimulera
    dem att komma tillbaka på banan.

  447. Så att de inte hamnar i ensamhet.

  448. Vad tror ni sammanfattningsvis,
    kan vi förebygga demens?

  449. Delvis, tror jag,
    men inte helt och hållet.

  450. Vi känner inte till alla
    riskfaktorer än. Många får demens-

  451. -även om de har levt hälsosamt.

  452. Vi vet inte alla riskfaktorer.
    Gener och annat spelar säkert in-

  453. -men vi har ändå många riskfaktorer
    vi kan modifiera.

  454. Därför tror jag att vi i alla fall
    kan försena debuten av demens.

  455. Min rekommendation är att kontrollera
    alla blodkärlsrelaterade faktorer-

  456. -så tidigt som möjligt och
    upprätthålla en aktiv livsstil.

  457. Här kommer min cocktail av
    demensförebyggande åtgärder-

  458. -som är ganska roliga aktiviteter.
    Ni borde absolut försöka prova dem.

  459. Tack så mycket!

  460. Forskaren Miia Kivipelto om att
    förebygga demens och glömska.

  461. Vi ska göra en avstickare
    från Uppsala till Göteborg.

  462. Hur gör man om man har glömt en
    händelse som är viktig att minnas-

  463. -eller ett ansikte
    man inte kan placera?

  464. Kan man locka fram minnet?
    Absolut, säger Pär-Anders Granhag-

  465. -som forskar i psykologi.
    Han berättar om intervjutekniker-

  466. -som används i polisförhör för att
    reda ut avgörande frågetecken.

  467. Frågetecknet skulle kunna vara-

  468. -en situation där man har ett vittne
    som skulle kunna...

  469. ...ha ett minne av
    registreringsnumret på en bil.

  470. Personen har stått nära och
    haft möjlighet att observera-

  471. -så det är inte omöjligt att vittnet
    skulle kunna ange numret.

  472. Om vittnet då får frågor
    och uppmuntras-

  473. -att berätta information
    som är närliggande.

  474. I det här fallet: Bilen var blå, det
    var en Volvo, man kände sig rädd.

  475. Det kanske regnade, det fanns en
    buckla på bilen och den rivstartade.

  476. Det är saker som inte
    är så viktiga för utredningen-

  477. -men det kan ha en poäng att vittnet
    får chans att tänka på detta.

  478. Det ökar möjligheten att det mer
    svåråtkomliga minnet kan avtäckas.

  479. Aktiveringen går från
    den utomliggande informationen-

  480. -in mot det här frågetecknet,
    registreringsnumret.

  481. Genom att tänka på och berätta
    om kringliggande information-

  482. -ökar möjligheten att avtäcka den
    svåråtkomliga informationen.

  483. Man berättar om nåt
    och kommer till slut fram-

  484. -till det som kanske är det avgörande
    i en utredning.

  485. Om man utan uppvärmning får frågan:

  486. "Vilket registreringsnummer hade
    bilen?" Då är sannolikheten lägre-

  487. -att avtäcka det, jämfört med
    att få berätta sig fram till minnet.

  488. Man springer 100 meter bättre
    om man är uppvärmd.

  489. En annan viktig sak är att ett minne
    kan väckas via olika minnesledtrådar.

  490. Det finns många vägar fram
    till ett och samma minne.

  491. Här kan man se en situation...

  492. Nu kanske ni alla
    känner igen vem personen är.

  493. Ni känner säkert igen situationen.

  494. Man har en bild framför sig
    av hur en person ser ut-

  495. -men man kan inte komma ihåg
    vad personen heter.

  496. Ju mer man anstränger sig,
    desto längre ifrån kommer man.

  497. Men man vet att man vet.
    Om man fick två alternativ-

  498. -skulle man direkt kunna säga vilket
    av dem det är, eller inget av dem.

  499. Man har en "feeling of knowing",
    man vet att man vet.

  500. Här finns två alternativ.
    Kevin Costner och Bruce Willis.

  501. Då ser man: "Ja, Bruce Willis."
    Då kan man lägga det åt sidan-

  502. -och hålla på med det man ska göra
    i stället för att tänka på detta.

  503. Poängen med det här
    i en rättslig kontext-

  504. -är att om en sökväg inte fungerar...

  505. I det här fallet: tills vi får namnet
    funkar inte att tänka på-

  506. -hur personen ser ut. Då
    kan man prova en annan sökväg-

  507. -som att gå igenom alfabetet.
    Det är en fegare väg ur.

  508. Det är roligare att göra
    som man hade tänkt.

  509. Med alfabetet kommer man ofta på det.
    Det visar att det finns en annan väg.

  510. Så får man nåt gjort
    den dagen i stället.

  511. Vi ska återvända till Hjärnans dag
    i Uppsala.

  512. Hjärnan har en svindlande kapacitet
    men också sina begränsningar.

  513. De gör att vi feltolkar
    vissa upplevelser-

  514. -och ibland litar mer på magkänslan
    än vetenskapliga fakta.

  515. Dan Larhammar är professor
    i molekylär cellbiologi.

  516. Här skådar vi på en vacker ökenbild.

  517. Det är ett antal kameler
    som vandrar här.

  518. Naturfotografen George Steinmetz
    från USA har tagit bilden-

  519. -över en turkisk öken. Ni ser väl
    alla de vita kamelerna här?

  520. Ni skrattar?

  521. Jo, men det är vita kameler här,
    eller hur? Jo.

  522. Det här är ett flygfoto
    taget från en luftballong-

  523. -och det vi ser
    som vita streck är kamelerna.

  524. Det svarta är deras skuggor
    i solnedgången.

  525. Ja, så enkelt kan man faktiskt
    dra en förhastad slutsats.

  526. Verkligheten är inte alltid
    som man tror vid första anblicken.

  527. Om vi gör så enkla misstag med synen,
    hur är det då med andra sinnen-

  528. -som kanske inte är lika raffinerade?

  529. Det som nog påverkar
    oss mest i vardagslivet-

  530. -är osannolika alternativmedicinska
    metoder som marknadsförs.

  531. Ibland ganska aggressivt.

  532. Det som de flesta av dem förlitar sig
    på är förväntanseffekten-

  533. -som ofta inträder när vi vet att vi
    tar en behandling av nåt slag:

  534. Placeboeffekten.

  535. Med placebo menas inte det specifika
    resultatet av en behandling-

  536. -utan det är förväntanseffekten
    som uppstår-

  537. -tack vare att man behandlar
    på något sätt.

  538. Det engagemang och den omsorg
    som uppstår i en vårdsituation-

  539. -som leder
    till de här förväntningarna.

  540. Nåt måste hända i hjärnan
    när vi upplever placeboeffekten.

  541. I eleganta studier
    visade Martin Ingvar-

  542. -att det uppstår hjärnaktivitet i en
    placebosituation vid smärtbehandling-

  543. -på samma ställen
    som i en verklig smärtlindring.

  544. Placeboeffekten och smärtlindringen
    utnyttjar i den här situationen-

  545. -i någon mån samma hjärnregioner.

  546. Det vore intressant att veta mer
    exakt hur effekten åstadkoms-

  547. -när det är önskvärt. Det forskas
    intensivt på det området nu.

  548. En annons ni kanske har sett
    gäller det här preparatet-

  549. -som också bygger
    på en förväntanseffekt.

  550. Här påstods guld och gröna skogar.
    Problemlösningsförmåga och snabbhet-

  551. -sades båda kunna fördubblas-

  552. -om man inmundigar rosenrotskapslar
    av det här slaget.

  553. Annonskampanjen försiggick 2003.

  554. I en reklamtidning stod att man fick
    tre gånger bättre stresshantering-

  555. -som de här diagrammen visar,
    om man tog rosenrotskapslar.

  556. De hänvisade
    till en vetenskaplig studie.

  557. Men i den studien fanns inget stöd
    alls för de här påståendena.

  558. Man hittar procentsatserna
    i ett annat experiment i studien.

  559. Ett kontrollexperiment för att se
    till att ingen blev illamående.

  560. Men i marknadsföringen
    blev kontrollexperimentet-

  561. -"Tre gånger bättre stresshantering".
    En ren lögn.

  562. Jag säger inte att rosenrot inte
    har nån effekt över huvud taget.

  563. Det kan ha effekt, men studien visade
    inte det på nåt övertygande sätt.

  564. Vi vet fortfarande inte vad
    rosenrot ska vara bra för eller mot.

  565. Men säljs gör det. Inte minst tack
    vare den falska marknadsföringen.

  566. Marknadsförare utnyttjar
    vår förmåga att lura oss själva-

  567. -med förväntanseffekterna.

  568. Många gör det så cyniskt - de vet
    att placeboeffekten alltid finns där.

  569. De kan lugnt fortsätta
    med sin marknadsföring.

  570. Är vi mogna några tankar kring hur
    våra föreställningar-

  571. -om omvärlden och den övernaturliga
    världen påverkas av hur vi fungerar?

  572. En språngbräda dit
    från det alternativmedicinska-

  573. -kan vara att vi påverkas kraftigt
    om anekdoter om andra individer.

  574. Vi behöver bara öppna en
    veckotidning så ser vi där-

  575. -när vi läser om alternativmedicin
    inte en klinisk studie-

  576. -utan det vi får läsa är ett
    reportage om en person-

  577. -som upplevde sig vara hjälpt
    av behandlingen.

  578. Det är trevligt för den personen
    att det funkade-

  579. -men det är inte värt nåt om vi ska
    behandla många med den åkomman.

  580. Då måste vi ha bättre på fötterna.

  581. Men anekdoterna är så kraftfulla
    att vi blir påverkade av dem.

  582. Det är svårt att stå emot, särskilt
    om det är en person vi känner.

  583. Då påverkas vi väldigt kraftfullt.

  584. Även om man
    har olyckliga livshändelser-

  585. -eller upplever
    att man har ständig otur-

  586. -försöker många förklara det med
    att det finns en rationalitet bakom.

  587. Men då blir det ibland fantastiska
    historier om vad denna dolda kraft-

  588. -med sin dolda plan skulle ha för
    avsikter med våra eländiga liv.

  589. Det som kom i våras
    och som uppmärksammades i media-

  590. -var att när människor tror på Gud
    tror de på sig själva.

  591. De projicerar in sina egna
    uppfattningar på den gudomlighet-

  592. -de anser sig tilltro.

  593. Det finns en konvergens
    i hjärnaktiviteten-

  594. -när man tänker
    på sina egna trosuppfattningar-

  595. -och när man tänker på
    vad man anser att guden säger.

  596. Det finns en kongruens, en konvergens
    mellan de här tolkningarna.

  597. Men när man tänker på andra har man
    inte den aktiviteten i hjärnan.

  598. Man tycks projicera in sin moraliska
    kompass på guden.

  599. Det är de uppfattningar man själv har
    man tycker att guden ger uttryck för.

  600. Hjärnavbildningsmetoderna visar att
    när man tänker på sin egen moral-

  601. -och det man anser är gudens moral
    är det ingen skillnad i hjärnan.

  602. Men när man tänker på
    vad andra har för moral-

  603. -blir det förändringar i aktiviteten.

  604. Religiositeten, när den handlar om
    vad guden anses säga-

  605. -tycks vara en projektion
    från den egna uppfattningen.

  606. Låt mig summera
    genom att dra slutsatsen-

  607. -att sinnena och hjärnan
    har sina begränsningar.

  608. Vi alla har förväntningar
    om sakers förhållande.

  609. Det är svårt, men man får jobba på
    att frigöra sig.

  610. Forskningen jobbar så. Genom att
    minimera förutfattade meningar-

  611. -hoppas vi kunna få en beskrivning av
    världen med få feltolkningar.

  612. Hjärnforskningen kan leda långt,
    inte bara när det gäller att förstå-

  613. -hur sjukdomar uppstår, utan även
    högst normala hjärnfunktioner-

  614. -som vi alla lever med dagligen.
    Det finns mycket att göra.

  615. Vi kan ha stor nytta
    av hjärnforskningen.

  616. Hjärnan är alltid fascinerande!
    Tack för er uppmärksamhet!

  617. Professor Dan Larhammar om hur
    våra hjärnor spelar oss spratt-

  618. -eller hjälper oss,
    beroende på hur man ser på saken.

  619. Programmet avslutas med ännu en
    dimension av hjärnans kapacitet.

  620. En kapacitet som i vissa hänseenden
    är som störst-

  621. -när vi är som minst.

  622. Hur lätt vore det att snabbt
    lära sig kinesiska som vuxen-

  623. -vilket en ettåring gör
    utan större problem?

  624. Det börjar väldigt tidigt.
    Barnet har en språkinstinkt.

  625. "Language instinct." Man behöver inte
    lära ett barn att prata.

  626. En tysk mamma behöver inte
    dra de tyska prepositionerna.

  627. Det kommer automatiskt.
    Samma sak för en fransk mamma.

  628. Språket kommer med väldig automatik.

  629. Även barn som har förståndshandikapp
    kan lära sig engelska.

  630. Det är ju väldigt fascinerande.

  631. Det beror på att vi bildar så mycket
    synapser, främst vid 6-10 månader-

  632. -i de här språkcentra.
    Det är då det exploderar.

  633. En amerikansk forskare,
    Patricia Kuhl-

  634. -har kunnat visa att man kan lära
    amerikanska barn kinesiska-

  635. -om man börjar före ett års ålder.

  636. Från början är vi universella.

  637. Vi kan lära oss alla språk-

  638. -men efter ett halvår
    förlorar vi den.

  639. Efter ett år förlorar vi förmågan.
    Ni vet, det här med japaner.

  640. De kan inte skilja på "r" och "l".

  641. För dem är "fried rice"
    och "flied lice" samma sak-

  642. -för att de inte har exponerats
    för det här som nyfödda.

  643. Om man lär
    amerikanska barn kinesiska...

  644. Hon hade många kinesiska studenter
    som pratade med barnen.

  645. ...så kunde de lära sig kinesiska
    med en timmes lektion per dag.

  646. Det gick inte med TV.
    Det måste vara en direktkontakt.

  647. Det visar betydelsen av att utnyttja
    de kritiska perioderna-

  648. -att lära barn väldigt tidigt.

  649. Text: John Ottosson
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Hjärnans mysterier

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kunskap och vetenskap i nytt sammanhang. En god nyhet är att vi får leva allt längre. En dålig är att våra hjärnor får allt svårare att hänga med. Forskaren Miia Kivipelto berättar hur du kan leva för att slippa glömska och demens. Och varför köper vi dyr alternativmedicin trots att den inte bevisats fungera? Professor Dan Larhammar om mänskliga irrationella beteenden. Detta och mer därtill om hjärnans mysterier.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen
Ämnesord:
Allmän medicin, Hjärna, Medicin, Nervsystemet, Neurologi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden Tema

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Myter om mat

Sanning eller skröna? Möt experterna som bland annat hävdar att bantning kan göra dig fet och att smörgåstårta före konditionslopp kan vara bättre uppladdning än pasta. Vad är myt och vad är beprövad verklighet? Med bland andra extremsportaren Rune Larsson, dietisten Anna Ottosson och riskforskaren Misse Wester. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Sexuella övergrepp mot barn

Hur bryter man sin tystnad som utsatt? Hur förhörs barn vid misstankar om övergrepp? Hur arbetar polisen i kampen mot barnpornografi på Internet? Med Daniella Nilervik, Björn Sellström från Rikskriminalens IT-brottssektion, läkaren Åsa Kastbom och poliskommissarie Birgitta Engberg. Arrangör: Föreningen Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Skaparlust och kreativitet

Vad är det som gör oss kreativa? Och är kopplingen mellan konstnärskap en myt eller verklighet? Möt forskare och författare som berättar om sin kreativitet och tipsar om hur du utvecklar din egen skaparlust. Med bland andra författaren Jonas Hassen Khemiri, forskaren Örjan de Manzano och författaren bakom succéserien Saltön Viveca Lärn.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Lika eller olika?

Varför fokuseras det mer på olikheter än likheter mellan folkgrupper? Med professor Hans-Ingvar Roth, Peter Sköld, Centrum för Samisk forskning, och religionshistorikern Mattias Gardell.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Personlig utveckling

Lasse Gustavsons ansikte brann upp under ett brandmansuppdrag. Bearbetningen av olyckan gav ökad livsglädje. Christer Olsson berättar om hur du utvecklar din personliga kommunikation. Benamputerade Aimee Mullins lärde sig att omdefiniera vad en kropp kan vara. Den inställningen har gett henne superkrafter och rekord i Paralympics.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Hjärnans mysterier

Forskaren Miia Kivipelto berättar hur du kan leva för att slippa glömska och demens. Och varför köper vi dyr alternativmedicin utan bevis på att den fungerar? Professor Dan Larhammar om mänskliga beteenden. Detta och mer därtill om hjärnans mysterier.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Global Casino

Hur har hälsan i världens länder utvecklats sedan 1950? Hans Rosling spelar Global Casino med Svenska FN-förbundets ambassadörer: Lena Endre, Jason Diakité, Carolina Klüft och Lasse Åberg.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Framtiden på nätet

Tillhör du nätets framtida över- eller underklass? Alexander Bard om ett nytt klassamhälle där kontakter slår pengar. Hur ökar ett land sin BNP mest effektivt? Genom bredband, hävdar IT-entreprenören Jonas Birgersson. Hur ser radio och tv ut om tio år? Sveriges Radios Hanna Stjärne tror sig veta.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Bilden av Afrika

Varför förknippas Afrika oftast med fattigdom, hungerkatastrofer och konflikter när det egentligen handlar om en kontinent med ett 60-tal unika länder - de flesta på frammarsch. Med bland andra afrikanska författare som Kapano Matlwa, Alain Mabanckou och Tolu Ogunlesi samt den brittiske journalisten Richard Dowden som bevakat afrikanska länder i 40 år.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Naturkrafter

Den 12 januari 2010 kollapsade hela samhällen i Haiti på grund av en kraftig jordbävning. Journalisten Michael Winiarski var strax efteråt på plats och berättade om sina upplevelser. Går det att förutspå jordbävningar? Och vilka effekter fick oljekatastrofen i den mexikanska gulfen?

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Tro och tvivel

Hur står det till med religiositeten i Sverige? Med Lotta Bromé, Anders Wejryd, Maria Küchen och Owe Wikström. Och kan religion och vetenskap förenas? Debatt mellan humanister och kristna forskare.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Åldras vackrare

Går det att åldras vackrare? Det går i alla fall att åldras friskare och minimera riskerna för åldersrelaterade sjukdomar. Vad är det som händer i kroppen när vi motionerar och äter rätt? Utanför en liten ö i Japan har åldern ingen betydelse. Där dyker 80-åriga kvinnor efter musslor.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Knarkets makt

Författarna Lasse Wierup och Erik de la Reguera berättar om den nya folkdrogens väg till Sverige. Och hur kunde en heroinkultur födas i Norrköping på bara några år? Forskaren som levt ihop med de unga missbrukarna berättar. Dessutom om missbrukarflyktingar i Köpenhamn. Ett helt program om knarkets makt.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Klokskap

Vad är skillnaden mellan kunskap och klokskap? Experter inom pedagogik ifrågasätter den svenska idén om bildning. Att förstå andra människor kan vara viktigare än att ha läst litteraturklassiker. Trots det rankas praktisk klokhet inte lika högt som teoretiska kunskaper. Hur blir det i framtiden? Med bland andra professorn i pedagogik Bernt Gustavsson, debattören Dilsa Demirbag-Sten och journalisten Helle Klein.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Sverigebygget

Hur byggdes den svenska välfärden upp, hur mår den och vart är den på väg? Vi hör Tapio Salonen, professor i socialt arbete, och så tar vi del av en debatt med Jimmie Åkesson (SD), biskop Eva Brunne och journalisten Maciej Zaremba.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Pi-symposium våren 2017

Varats förunderliga osannolikhet

Historien om hur människokroppen utvecklas är den mest fascinerande berättelse naturvetenskapen har att erbjuda. Alice Roberts är forskare i anatomi, författare, programledare samt professor vid universitetet i Birmingham. Här tar oss med på en resa som visar hur den vetenskapliga skildringen är mer storartad, mer bisarr och vackrare än någon skapelsemyt vi skulle ha kunnat fantisera ihop. Inspelat den 4 maj 2017 på Playhouseteatern i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Jag vill vara Norton igen

Behandlingen av leukemi bland barn har kommit långt och idag ser statistiken god ut. Många blir fria från själva cancern. Men biverkningarna av behandlingen kan leda till nya, svåra sjukdomar. 13-åriga Norton är en av dem som blivit fri från cancern men som efter benmärgstransplantationen drabbades av GVHD, en reaktion som slog hårt mot flera viktiga organ. När lungkapaciteten sjönk till halvfart var fotboll och ishockey inte längre att tänka på. Då blev gaming räddningen och genom onlinespel kan han fortsätta ha kontakt med sina kompisar.