Titta

UR Samtiden Tema

UR Samtiden Tema

Om UR Samtiden Tema

Kunskap och vetenskap i nytt sammanhang. Talare och samtal från de dagliga sändningarna i UR Samtiden kopplas samman kring ett tema.

Till första programmet

UR Samtiden Tema : Global CasinoDela
  1. Välkomna till globalkasinot.

  2. Det här är ett sätt
    att göra världen mer förståelig.

  3. Kan man spela om hälsa
    och barnadödlighet?

  4. Hans Rosling kan. I dagens program
    stannar vi vid spelbordet-

  5. -där den prisbelönta professorn ger
    svenska FN-förbundets ambassadörer-

  6. -en lektion i världens utveckling.

  7. De är Lena Endre, Lasse Åberg,
    Carolina Klüft och Jason Diakité.

  8. Det finns anledning att fråga oss-

  9. -om vår föreställning om världens
    tillstånd stämmer med verkligheten.

  10. Det är svårt att fatta som svensk.

  11. Vårt land har haft 200 år av fred,
    framgångsrik ekonomi-

  12. -och en vettig socialpolitik.

  13. Det är i den ena änden av världen.

  14. Men om jag drar den här framåt
    så ser ni tydligt vad som har skett.

  15. Världens befolkning växer.
    Om 40 år är vi 9 miljarder människor.

  16. Men tillgångarna är ojämnt fördelade.

  17. Miljontals lever i extrem fattigdom,
    och sjukdomar och undernäring dödar.

  18. Men där vissa bara ser elände-

  19. -väljer Rosling att se den positiva
    utveckling som världen genomgår.

  20. Han kallar befolkningsökningen
    för en framgångssaga.

  21. Killarna är borta.
    De är ju ute och krigar.

  22. Krigen bedrivs i dalarna runtom.
    De är som snapphanar.

  23. No more bets.

  24. Kan en glödlampa hejda spridningen
    av smittsamma sjukdomar?

  25. Hur har krigen påverkat
    Vietnams utveckling?

  26. Och vilket land ger vinst
    när Sverige ställs mot Brasilien?

  27. Det här är ett globalt kasino-

  28. -där det gäller att satsa
    och utmana fördomar.

  29. Välkomna till globalkasinot.

  30. Det här är Gapminders sätt
    att göra världen mer förståelig.

  31. Vi brukar visa världen som bubblor.
    Varje land är en bubbla.

  32. Färgen motsvarar en kontinent.

  33. De bruna är Europa,
    och de grönaktiga är Amerika.

  34. På den här grafen visar vi
    medellivslängden där:

  35. 30, 50 eller 70 år.

  36. Här nere visas antal barn per kvinna:

  37. 2, 4, 6 eller 8 barn.

  38. Det här är år 1950. Jag föddes 48,
    och då såg världen ut så här.

  39. Det är klart och tydligt två grupper:

  40. U-länder som hade stora familjer
    och korta liv.

  41. Kort medellivslängd innebär främst
    en hög barnadödlighet-

  42. -att vart tredje barn
    dör före skolåldern.

  43. Här är I-länder som var rikare och
    hade mindre familjer och längre liv.

  44. Innan vi går tillbaka till den
    så ska vi kolla in enstaka länder.

  45. Jag ställer om den
    till en världskarta.

  46. Nu ska ni spela här.
    Planen är likadan.

  47. Där har ni barn per kvinna:
    1 barn...

  48. ...2, 3, 4, 5, 6, 7, 8
    barn per kvinna.

  49. Här har vi medellivslängd:
    30, 50, 70 och 80 år.

  50. Om vi får fram Tanzania...

  51. Så där. Det är
    ett klassiskt svenskt biståndsland.

  52. 1950 hade de 7 barn per kvinna
    och levde i 40 år.

  53. Nu ska vi spela 5 länder...
    förlåt 10 länder.

  54. Ni har fått 10 marker,
    men satsa försiktigt.

  55. Ni kan satsa mitt i rutan,
    och vinner ni då...

  56. Ni ska placera marken
    där ni tror att landet är i dag.

  57. Tror du att inget har förändrats
    lägger du marken här.

  58. Tror du att de har korta liv
    men 5 barn per kvinna lägger du här.

  59. Lägger ni marken i rätt ruta
    så vinner ni 4.

  60. Om ni är osäkra kan ni lägga
    mittemellan två rutor.

  61. Men då vinner ni bara 2.

  62. På stora kasinon får man göra så där,
    men det har vi förbjudit.

  63. Okej.

  64. Place your bets.

  65. Det är tävlingsmänniskor.
    Ingen samarbetar.

  66. Jag tittar först var de andra lägger.

  67. Nja, jag kör...

  68. -Bestäm dig!
    -Det kommer fram en liten speldjävul.

  69. Ja, det blev djupare inandningar.
    Man såg halsmusklerna.

  70. Nu startar vi!

  71. Titta! 1952-53 får de längre liv.

  72. Penicillin och vaccin ger längre liv.
    Men ännu har de stora familjer.

  73. Sen kommer lite familjeplanering
    på 70-talet.

  74. Då går det åt rätt håll.

  75. Men ekonomin blir dålig på 90-talet
    och sen kommer AIDS-epidemin.

  76. Då går de in dit
    och får det lite bättre.

  77. -Så vi har två segrare.
    -Grattis!

  78. Ser ni här att Tanzania
    går åt rätt håll?

  79. Vi har bara data till 2006.

  80. Det tar tid innan man
    får in statistiken.

  81. -Så det är typ här nu.
    -Nej, nej.

  82. Det ligger där.

  83. Men det intressanta är att därunder
    gömmer sig 10 förlorade år-

  84. -med dålig ekonomi och HIV.

  85. Nu har Tanzania ekonomisk tillväxt,
    mindre HIV och barnadödlighet.

  86. Men banken vann väl några?

  87. -Tar ni våra då?
    -Karin sköter banken.

  88. Jag har hand om länderna
    och Daniel har hand om bubblorna.

  89. Nu har jag planerat här.

  90. Vietnam. Det är ett annat
    svenskt biståndsland.

  91. De hade 1950 6 barn per kvinna
    och 40 års medellivslängd.

  92. Då låg de i krig för att bli
    självständiga från Frankrike.

  93. Sen kom ett långt krig mot USA, ett
    mot Kina och sen 30 års enpartistat.

  94. Var är Vietnam i dag?

  95. Gud vad du satsar.
    Du är kaxig nu för att du vann.

  96. Jag skulle väl tippa att man är...

  97. Får vi samarbeta och spåna om hur...?

  98. Jag vet inte.

  99. Vi var på kasino, och då försökte vi
    låna chip till varandra.

  100. Det var väldigt förbjudet.

  101. -Där har vi det.
    -Du satsar två?

  102. No more bets. Här är Vietnamn.

  103. Vid en snabb inflyttning till städer
    fick man ofta fler barn per kvinna.

  104. Sen fick man färre barn per kvinna.

  105. Efter kriget får Vietnam riktig fart.

  106. Sen får man marknadsekonomi,
    och det går riktigt fort framåt.

  107. Där ligger de i dag!

  108. De gick nästan ut ur den rutan.
    Den breda satsningen gick hem.

  109. Vilken utveckling!

  110. Man kan säga att där är Sverige-

  111. -med 2 barn per kvinna och 80 år.

  112. Ni visste inte att Vietnam
    hade gått så långt.

  113. Det konstiga är att de inte är
    rika än, men alla har gått i skolan.

  114. Jag var i Vietnam på 90-talet,
    och då frågade jag hälsoministern:

  115. "Hur kan ni ha så friska barn?"
    Han svarade: "Mormor kan läsa."

  116. Det var spännande: kvinnlig
    läskunnighet och modernisering.

  117. Planekonomin höll dem tillbaka,
    men nu går det framåt fort.

  118. Så de är i stort sett i fatt Sverige-

  119. -vad gäller medellivslängd
    och barn per kvinna.

  120. -Jaha! Då ska vi se...
    -Oj, oj, oj.

  121. Efter Vietnam
    så har vi då Bangladesh.

  122. Vi stannar i Asien, i ett land
    med stor befolkning men liten yta.

  123. 150 miljoner invånare bor i ett av
    världens största muslimska länder.

  124. Det är ett eget land
    med muslimskt folk.

  125. Det ligger mellan Indien och Burma.
    Det är ett deltaland.

  126. Man hör om översvämningar
    och cykloner.

  127. De har lite textilexport,
    men inga naturråvaror-

  128. -som har gjort det till en easy ride.

  129. Tittar man på korruption
    så ligger Bangladesh högst upp.

  130. Vilken barntäthet och medellivslängd
    har det stora muslimska landet?

  131. Varsågoda och satsa.

  132. Titta där. Nu satsar Lasse först.

  133. Ja.

  134. Det är nog vanligt att när man vinner
    så kommer högmodet.

  135. -Jag är lite försiktigare nu.
    -Jag har inte vunnit nånting, men...

  136. Man kan satsa två, ja.

  137. Bangladesh är ett av världens
    10 största länder.

  138. Muhammad Yunus är härifrån. Han
    fick Nobels fredspris för mikrolån.

  139. -Men jag gör en...
    -Ni får fundera lite.

  140. -Jag vill vara här också.
    -Då får nog jag med satsa en till.

  141. Man kan ju få mikrokredit sen.
    Yunus är ju bussig med sånt.

  142. Man får väl ta mikrolån här?

  143. Det noteras, men det går bra.

  144. -Man får väl lägga ut tre?
    -Högst, annars blir ni spelberoende.

  145. -Jag lägger en där också.
    -No more bets!

  146. Bangladesh var då en del av Pakistan.
    Det försvårade utvecklingen.

  147. De fick bukt på sjukdomar och
    familjeplaneringen började tidigt-

  148. -trots en låg livslängd
    och hög barnadödlighet.

  149. Biståndet används väl till
    barnhälsovård och familjeplanering.

  150. För över 10 år sen passerar de
    era marker och rusar framåt.

  151. Där är de i dag.

  152. Jag har gjort en film som heter
    "The Miracle of Bangladesh".

  153. De går mot en liten familj
    på en låg hälsonivå.

  154. Familjeplanering har
    främjats av bistånd-

  155. -regeringen har varit accepterande-

  156. -och imamerna, de muslimska ledarna,
    har stött familjeplaneringen.

  157. Islam är inget större problem mot
    familjeplanering än kristendomen.

  158. Kristendomen kan faktiskt vara värre
    för familjeplanering i äktenskapet.

  159. -Några vann lite.
    -Tur att du satsade den sista.

  160. Vilken tur. Jag fick tillbaka lite.

  161. -Hur går det för banken?
    -Sådär. Det går bra för Lasse.

  162. -De är duktiga.
    -Ja, mycket.

  163. Vi var inte förberedda.
    Vi kan ta nåt svårare.

  164. Nej, vi tar två länder:
    Mexiko och Singapore.

  165. Då tävlar vi på ett annat sätt.

  166. Vilket av de två länderna-

  167. -har kommit till det man kan kalla
    en idealsituation?

  168. Man vill ju leva
    så länge som möjligt.

  169. Antal barn per kvinna bör varken vara
    för högt eller för lågt.

  170. Det finns en lämplig balans som man
    vill att varje familj själv hittar.

  171. Men jag säger att idealet är
    2 barn per kvinna och 80 år att leva.

  172. -Det är där Sverige är.
    -Ja, visst. "Som Sverige med tiden."

  173. Vilket av Mexiko, det stora,
    katolska landet i Latinamerika-

  174. -och Singapore,
    den lilla, tropiska ön på ekvatorn-

  175. -har kommit närmast idealsituationen?

  176. -Nu lägger vi bara en där eller där?
    -Ja, och ni kan få dubbel vinst.

  177. Jag blir så ivrig.

  178. -Man får väl inte satsa på båda?
    -En på varje?

  179. Det får man ju göra på tips.

  180. Men du förtar ju dig själv. Du
    förlorar lika mycket som du vinner.

  181. -Men man vinner oavsett.
    -Ja, ja.

  182. Jag kan inte ta samma som de andra.

  183. Ni har satsat på
    Mexiko och Singapore.

  184. Vem av dem kommer närmast 2 barn
    per kvinna och 80 års medellivslängd?

  185. Nu ser vi.

  186. Här börjar Mexiko få lite längre liv.
    Men här blir Singapore självständiga!

  187. De får bort malarian, investerar i
    skolor, vård och familjeplanering.

  188. Sen går det segare. Det handlar om
    vård vid cancer och hjärtproblem.

  189. Sånt är svårare, men de går vidare.
    Men Mexiko kommer, och kolla här!

  190. Kvinnorna får ingen bra jämställdhet
    i Singapore. Det är ojämställt.

  191. Jämställdhet är svårare att få till
    än ekonomisk tillväxt.

  192. Japan har 1,6 barn per kvinna,
    Sydkorea 1,4.

  193. De snabbväxande länderna i Östasien
    har väldigt få barn per kvinna-

  194. -som Italien och Spanien hade.

  195. -Så segraren är Mexiko!
    -Jag visste det.

  196. -Det ante mig.
    -Jag trodde de låg här.

  197. Det är intressant. Varför då?

  198. Man hör om hur fattigt det är
    och att de svartjobbar i USA...

  199. -...och allt knark.
    -Det ger pengar.

  200. Men varför föder de så lite barn?

  201. Det finns inga präster i sovrummet.
    Det är min enkla förklaring.

  202. Världen styrs från sovrummet,
    genom de unga parens beslut.

  203. Familjeplanering finns tillgänglig.
    Huruvida man är katolik, muslim-

  204. -buddist, hindu, lutheran eller inget
    styr inte familjeplaneringen.

  205. -Alla killar är i USA.
    -Det är därför det inte blir barn.

  206. Nej, många kvinnor gästarbetar också.

  207. Mexiko är ett ganska utvecklat land,
    fast de står i skuggan av USA.

  208. I Mexiko säger jag att de har problem
    med en granne som skickar in vapen.

  209. De måste bygga en mur. "Bygg en mur
    på er sida, så att ni stoppar det."

  210. Man missar oftast framgången
    på många håll.

  211. -Vi dubblar där.
    -Ja, vi dubblar. Grattis, Lasse.

  212. Så bra det börjar se ut i världen!

  213. Men nu tar vi ett problemland:
    Afghanistan.

  214. Det fanns en folkräkning
    långt tillbaka.

  215. Våra siffror bygger inte på att det
    finns register som i Sverige-

  216. -inte ens såna som vi hade förr,
    utan folkräkningar görs vart 10:e år.

  217. Man räknar alla och frågar
    vad som har hänt i familjen.

  218. Vi får ofta upplysningar vart 10:e år
    och så drar man streck mellan dem.

  219. Jag går inte in mer på metoderna.

  220. Där var Afghanistan 1950: med 8 barn
    per kvinna och 30 års medellivslängd.

  221. I dag har man statistik
    från FN och hjälporganisationer-

  222. -i delar av landet för att uppskatta
    hur det ser ut i dag.

  223. Var är Afghanistan i dag? Satsa.

  224. Killarna är borta.
    De är ju ute och krigar.

  225. Krigen bedrivs i dalarna runtom.
    De är som snapphanar.

  226. Jag tror inte...

  227. Vad ska man ta med i beräkningen?

  228. Kanske... Jag tänker där...

  229. ...och kanske där.

  230. -No more bets.
    -Jo! Jag sätter min där.

  231. Okej. Nu kör vi.

  232. En folkräkning där och sen en tendens
    till bättre hälsa.

  233. Det har vi sett över hela världen.
    WHO lyckades utrota smittkoppor.

  234. Det gör att en stor dödare är borta.

  235. Sen fanns det en tendens på 80-talet
    att antalet barn per kvinna ökade.

  236. Sen kom lite preventivmedel, men det
    har ju varit krig nästan hela tiden.

  237. De har inte kommit nånstans.
    Det är som Sverige under Karl XII.

  238. Det stod still i två generationer
    efter ett sånt krig.

  239. -Lena frågade vad man ska gå efter.
    -Vid krig ökar inte medellivslängden.

  240. Men om killarna är borta
    blir det kanske inte många barn.

  241. Så är det vid svår svält. Då kan
    antalet barn per kvinna sjunka.

  242. T.ex. så föddes det nästan inga barn
    under Leningrads belägring.

  243. Då blir hungern ett preventivmedel.

  244. Men det är ett jättefattigt land.

  245. Inga barnmorskor utbildas och inga
    resurser går till familjeplanering.

  246. Bistånd når inte ens fram.

  247. Det är
    som en martall med täta årsringar.

  248. Man ser att de senaste krigsåren
    har det gått lite snabbare framåt.

  249. -Men det rör sig egentligen inte.
    -Lite färre barn bara.

  250. Så.

  251. Det är vanligt att man överskattar
    hur de värsta länderna har det.

  252. Dem som har det värst
    har det fruktansvärt.

  253. Länge hade de en talibanregering
    som gillade medeltiden.

  254. De ansåg att flickor inte skulle
    gå i skolan. De var klart emot det.

  255. Då samlar banken in sina vinster.

  256. Nu tänkte vi ta Botswana
    för att visa olikheter.

  257. Botswana är inte så lätt
    att ha koll på.

  258. Det är landet i södra Afrika
    som har två bra saker:

  259. Diamanter och en bra regering.

  260. Det är en bra kombination.

  261. För många länder har diamanter blivit
    en förbannelse - "bloddiamanter".

  262. Där leder diamanterna till att
    de värsta krigsherrarna tar makten.

  263. Men Botswana har en bra regering,
    och alla är utbildade.

  264. Ekonomin är jämförbar med Estlands.

  265. Men de började med en situation...

  266. Ni ser hur litet det är.

  267. De hade 6-7 barn per kvinna
    och levde i 40 år 1950.

  268. I Kalahariöknen bor
    traditionella jägar- och samlarfolk.

  269. De har skickligheter,
    men lever inte särskilt länge.

  270. -Var är Botswana i dag?
    -De har ju HIV också.

  271. Det är riktigt.

  272. Bara man kommer över den.
    Det är nog liksom så där.

  273. Ja, jag tror också det.

  274. -Jag sätter en fegis.
    -Nej, det tillåter vi inte.

  275. -Jag förstår.
    -Man får inte fega.

  276. Vi fegar lite på gränserna allihopa.

  277. -Jag måste också göra så.
    -Du har en dubbelgrej där.

  278. Har det gått ännu bättre
    för Botswana? Nej, jag sätter där.

  279. Det är känt för
    "Damernas detektivbyrå".

  280. Den kan ge dem turism
    och filmindustri.

  281. No more bets. Då kör vi Botswana.
    Här sker en snabb stegring.

  282. Pengar är bra för folkhälsan
    om de används klokt.

  283. Det började man göra. Man utbildade
    lärare, sjukvårdspersonal-

  284. -och fick in investeringar.
    Det gick rakt mot era bets-

  285. -men HIV- och AIDS-epidemin
    körde ner dem.

  286. Fast det vänder! Där är de nu.

  287. Varför går medellivslängden upp?
    Jo, de har råd att ge behandling.

  288. De har råd att inte bara
    dela ut tabletter-

  289. -utan även att ta prover och ge råd,
    så att folk verkligen överlever.

  290. Den situationen har man där.
    Men ni satsade helt rätt-

  291. -på var de skulle ha varit utan HIV.

  292. Vilket ras.

  293. Man förlorade det man hade vunnit
    hela vägen dit-

  294. -på bara
    1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10 år.

  295. Det är helt otroligt.

  296. Vi slutar med en stor grej:
    Brasilien.

  297. Nu är vi
    8 år före finalen i fotbolls-VM-

  298. -då vi spelade mot Brasilien i Solna.

  299. Då hade Brasilien 6 barn per kvinna
    och 50 år i medellivslängd.

  300. Var är Brasilien i dag?
    De är 200 miljoner människor.

  301. -Jag gör så.
    -Oj, jädrar.

  302. -Men jag måste vinna nu.
    -Är det vårt sista bet? Jaha.

  303. -Då börjar man bli lite desperat, ja.
    -Nu tänds det sista hoppet.

  304. -Nu måste man våga satsa.
    -Ska vi spränga banken?

  305. Det är ju väldigt mycket fattigdom.

  306. Det är stora skillnader inom landet.

  307. -Där.
    -Man kan ju tänka att det är...

  308. ...medel, då.
    Man kan ju ta två där också.

  309. -Kan man satsa tre?
    -Nej, nej!

  310. Nu kommer spelberoendet krypande.
    Högst tre! Högst tre.

  311. Vi vill inte att nån ska gå
    raka vägen till Stockholms kasino.

  312. En del tycker att det är för grovt
    att spela kasino om länderna.

  313. Men man förstår det mycket enklare.
    Man förstår det bättre.

  314. -Och det är väldigt svårt att veta.
    -Enormt svårt.

  315. Brasilien 1950 med militärdiktaturer
    av olika former. Nu kör vi.

  316. Här får de högre medellivslängd.

  317. Då är en del av Brasilien redan här
    och en del är här nere.

  318. Sen rör sig de olika delarna,
    men här passerar de 76.

  319. Och här är de i slutet av 80-talet.

  320. Hit kom de på 90-talet
    till en högre medellivslängd.

  321. Infektionssjukdomarna
    är tillbakatryckta-

  322. -och dit har Lula dragit dem nu.

  323. Hade vi haft data fram till 2010
    kunde vi kanske ha kommit upp dit.

  324. Några vann.
    Brasilien gick lite bättre.

  325. Har ni tänkt på hur det har gått?

  326. Ni har varit duktiga. Ni har slagit
    många andra som har spelat.

  327. FN-förbundets kändisambassadörer
    verkar ha bra globalt kunnande.

  328. Men ni följer samma mönster:

  329. Ni överskattar hur de har det
    i de länder som har det värst-

  330. -och underskattar hur bra det har
    gått i länder som vi kallar U-länder.

  331. Vi tror att de är korrupta, men
    t.ex. Barbados har ordning och reda.

  332. Mexiko var chockerande.

  333. Därför håller inte
    konceptet med U-länder.

  334. Då blandar man ihop Mexiko
    med Afghanistan här nere.

  335. Det ena är som Tage Erlanders Sverige
    och det andra som Karl XII:s Sverige.

  336. Det håller inte att prata om det så.

  337. Sen inom Brasilien
    så är några här uppe-

  338. -och andra som är kvar här nere.

  339. Men nu ser vi vem som har vunnit.

  340. -Hur ser det ut?
    -Det ser ganska jämnt ut.

  341. -Jag betalar tillbaka mitt lån.
    -Lasse tror jag...

  342. -Lasse har ju vunnit, helt klart.
    -Bra, Lasse. Vi ger dig en applåd.

  343. Vid millennieskiftet satte FN upp
    "millenniemålen"-

  344. -åtta mål för att få en hållbar
    utveckling och utrota fattigdomen.

  345. Jag sa att pengar är bra för hälsan
    om de används bra.

  346. Mål 4, att minska barnadödligheten,
    är Hans Roslings favorit.

  347. Så där såg det ut 1950.
    Vi har plockat ut ett land i taget.

  348. De låg här nere då.

  349. Barn per kvinna visas här
    och livslängden här. Där var Sverige.

  350. Det är svårt att fatta som svensk.

  351. Vårt land har haft 200 års fred,
    framgångsrik ekonomi-

  352. -och en vettig socialpolitik.

  353. Vi är ju i ena änden av världen.

  354. Det är inte lätt att förstå världen
    från det perspektivet.

  355. Men om jag drar den här framåt
    så ser ni tydligt vad som har skett.

  356. Oj!

  357. De är samlade där uppe.

  358. Vad var den lilla blå som stack ner?

  359. -Den?
    -Nej...

  360. Det var Sydafrika. Jag tänker på dem.

  361. Det du såg var Rwanda,
    folkmordet i Rwanda.

  362. Lena var inne på att man kan
    få färre barn vid fattigdom.

  363. Med den svält och sjuklighet som kom,
    utöver att folk mördades-

  364. -så upphörde
    den biologiska fertiliteten.

  365. De två länderna Kambodja
    och Rwanda har haft det där.

  366. Men sen kommer de tillbaka
    dit där de var före de hemska åren.

  367. Det är många afrikanska länder
    som inte har följt med.

  368. Men det är stor skillnad inom Afrika.

  369. Mauritius och Kap Verde
    är där uppe.

  370. Ghana, Senegal
    och delar av Västafrika är här-

  371. -och längst ner är Afghanistan.

  372. -Och den röda där är Timor.
    -Okej.

  373. Och det där är Yemen.

  374. Men i stort sett hela världen
    har två- eller trebarnsfamiljer.

  375. Vad började biståndet med? Det var
    kondomer och familjeplanering.

  376. Det är världens framgång.

  377. Vi är 6,7 miljarder människor i dag.
    Vi kommer att plana...

  378. Vi kan plana redan år 2050
    på 9 miljarder. Under det går inte.

  379. Då kan vi få en jämvikt i jordens
    befolkning. Lika många föds och dör.

  380. Sen behöver vi inte bli fler.
    Och det är bara 40 år från nu-

  381. -så det är en verkligt stor framgång.

  382. Då tänkte jag visa er millenniemålen.

  383. Millenniemål 4 tycker jag mest om.

  384. Mödradödlighet, jämställdhet och
    fattigdomsbekämpning är viktigt.

  385. Men jag gillar
    att barnadödlighet går att mäta.

  386. Mödradödlighet är svårt
    att få data om av tekniska skäl.

  387. När en kvinna dör vid förlossningen i
    ett fattigt land upplöses hushållet.

  388. Då tar maken det överlevande barnet
    till mostern, som tar hand om det.

  389. Maken flyttar för att jobba och
    gifta om sig. Hushållet finns inte.

  390. Våra datainsamlingsmetoder bygger på
    att man går runt och intervjuar folk.

  391. Det är lömskt att få
    data om mödradödlighet.

  392. Men vad gäller barnadödlighet gör man
    urval och intervjuar ungefär...

  393. ...2 000-3 000 kvinnor
    vart 3:e år i ett land.

  394. Då har man valt dem representativt.

  395. På den axeln har vi barnadödlighet:

  396. 500 som dör per 1 000 födda.
    200, 100, 50 och 20.

  397. Jag har tryckt ihop de höga värdena
    och dragit itu de lägre.

  398. På den axeln har vi
    inkomst per person.

  399. De rikaste har 30 000 dollar per år.
    Här är 3 000, sen 500 eller mindre.

  400. Skillnaden i inkomst bland jordens
    länder är 100 gånger - två nollor.

  401. Det viktiga att hålla reda på för att
    förstå världsekonomin är nollorna.

  402. Vi lever i ett land där man har
    3 000 dollar per person till vård.

  403. I Thailand har man 300
    och i Tanzania inte ens 30 dollar.

  404. Man kan inte diskutera vårdlösningar
    om man bortser från nollorna.

  405. Ta bort en nolla på lönen
    i ett landsting och se hur det går.

  406. Eller två nollor.

  407. Det här är köpkraft. Det är medräknat
    att man får mycket mer för pengarna.

  408. Man får 3 gånger så mycket
    i de fattigaste länderna-

  409. -om det så gäller ris, en cykel
    eller ett husbygge. Det är inräknat.

  410. 1959, när de rikaste länderna började
    ge bistånd till de fattigaste-

  411. -föddes 100 miljoner barn i världen.
    Bubblans storlek visar antalet barn.

  412. Det året så var barnadödligheten
    150 per 1 000.

  413. 15 % av barnen dog före skolåldern.

  414. Barnadödlighet mäts
    från födseln till 5 år.

  415. Har man blivit 5 år
    så klarar man sig.

  416. Då kan immunsystemet klara av
    förkylningar, diarré, o.s.v.

  417. Inkomsten var 3 000 dollar i snitt,
    men världen var väldigt annorlunda.

  418. Det här är länderbubblorna. De blå
    är U-länder och de bruna är I-länder.

  419. Några hade över 10 000 dollar
    och några var här nere.

  420. De fattiga hade hög barnadödlighet
    och de rika lägre.

  421. Zoomar man in så ser man att
    U- och I-länder formade två grupper.

  422. Nu behåller jag U-landsringen-

  423. -med dem som hade lite pengar
    och hög barnadödlighet.

  424. I den här ringen finns I-länderna
    som gjorde alla varorna:

  425. Volvobilar, Sandviksborrar
    och sånt som Sverige tillverkade.

  426. Här kan man se vad som har hänt.

  427. Ekonomin växer och barnadödligheten
    sjunker. Bubblorna glider i väg.

  428. De rika länderna blir jätterika
    och får väldigt låg barnadödlighet.

  429. Och I-landsbubblan blir blå.

  430. Det står ju "Made in China"
    på nästan allt.

  431. Kina och snart Indien är dagens
    I-länder. De producerar grejerna.

  432. Högtidligt uttryckt så är Sverige
    ett postindustriellt land.

  433. Servicesektorn.

  434. Tonåringar vill inte studera kemi.
    De vill bli baristas och göra kaffe.

  435. De vill gå in i servicesektorn.

  436. -Ni är ju tre, fyra exempel på...
    -Hoppa längd och sånt...

  437. Men samtidigt
    ligger t.ex. Kongo kvar där uppe.

  438. Det är inte så att alla kom med.

  439. Ibland kallas jag för optimist,
    men jag håller mig bara till fakta.

  440. Det har blivit bättre på jorden,
    men alla har inte fått det bra.

  441. 1-2 miljarder
    har det fortfarande riktigt illa.

  442. Men storhopen har glidit ner.

  443. Hur fort gick det, då? Millenniemålen
    handlar om hur fort det ska gå.

  444. Man ska minska barnadödligheten
    med 2/3 på 25 år.

  445. Det bara svirrar i huvudet.
    Vad är 2/3 på 25 år?

  446. Då har UNICEF, FN:s barnfond
    en bättre formulering:

  447. Genomsnittlig årlig minskningstakt
    är 4,3 %.

  448. Det är som att mäta bankränta
    eller ekonomisk tillväxt.

  449. Hur många procent bättre
    ska det bli per år?

  450. Millenniemålet betyder egentligen
    4,3 % lägre barnadödlighet varje år.

  451. Det är ungefär detsamma
    som den ekonomiska tillväxttakten.

  452. Vi som sysslar med folkhälsa
    gillar pengar om de används väl.

  453. Pengar i sig hjälper inte.

  454. Men att ge goda råd om
    vaccinering, medicin och toaletter-

  455. -hjälper inte
    om det inte finns pengar.

  456. Då är frågan: Hur fort har det gått?

  457. Sverige var där nere.
    Vilken tur man har som får leva här.

  458. Det är rikt och friskt. Vi har låg
    barnadödlighet: 4 per 1 000 barn dör.

  459. När jag föddes var det 20 per 1 000.
    Barnadödligheten har gått ner här.

  460. 5 gånger fler barn dog varje år då.

  461. Men nu kör vi Sverige
    ännu längre tillbaka.

  462. Det är inte mitt födelseår
    vi kör tillbaka till, utan till 1900.

  463. Då dog 150 av 1 000 födda barn
    i Sverige.

  464. Och vi hade en inkomst
    på 3 000 dollar. Där låg Sverige.

  465. Vi hade högre barnadödlighet men
    samma inkomst som i Indien i dag.

  466. Det är exakt samma som Bangladesh
    har i dag. Vi spelade om Bangladesh.

  467. Då är frågan: Vem vinner
    om jag kör 16 år framåt?

  468. Jag låtsas att Sverige
    är med i millenniemålskampanjen.

  469. Vi började räkna 1990. Och det
    ska vara 4,3 % sänkning per år.

  470. Nu kör vi. Klara, färdiga, gå!

  471. Sverige sjunker, men Bangladesh är
    snabbare. De använder biståndet väl.

  472. 4, 7 %.

  473. De gick ju långt
    vad gällde medellivslängden.

  474. De uppfyller FN:s millenniemål
    med en marginal på en halv procent.

  475. Och vi har bra data från Bangladesh.

  476. Vem vinner nu, då?
    Egypten eller Sverige?

  477. Egypten hade 1990 samma
    barnadödlighet som Sverige 1916.

  478. Egypten var alltså 74 år efter.

  479. Nåt kan jag tala om:
    Egypten har ganska bra data.

  480. -Kan man satsa sina sista chip?
    -Nej, det...

  481. -Jag satsar på Egypten.
    -På Egypten, ja.

  482. Då hade de Assuandammen.
    Jag har inte nämnt betydelsen av el.

  483. En glödlampa i ett hem har nästan
    samma effekt som vaccination.

  484. Hur blir man frisk av en glödlampa?

  485. Alla som har haft
    barn med diarré förstår.

  486. Det blir bajs på golvet-

  487. -och med en lampa så ser man
    och kan torka upp det och hålla rent.

  488. På kvällen kan man jobba hemma.

  489. En glödlampa för alla hem i världen.

  490. Jag fattar inte... När jag växte upp
    visste man att kraftverken gav el.

  491. 2 miljarder människor har ingen el.

  492. Men det hade man i Egypten, och man
    fick bättre vatten, utrotade malaria-

  493. -och de sjönk som en sten: 5,5 %.

  494. Mer än 1 % snabbare.
    Det är ett ganska okänt mirakel.

  495. När jag gick på universitetet hade de
    20 %, d.v.s. 200 per 1 000 barn dog.

  496. I dag är man nere på 4 %. Det gick
    mycket snabbare än i Sverige.

  497. Nu ska Sverige tävla mot Brasilien.

  498. Sverige 1932 var som Brasilien 1990.
    Då var Brasilien ganska rikt-

  499. -på grund av ojämlikheten.

  500. Därför hamnar bubblan
    ganska långt hit.

  501. Vem vinner? Per Albin mot Lula.

  502. -Sverige.
    -Det tror jag med.

  503. Här kommer Per Albin och där är Lula.
    Lula satsar på mat till de fattiga-

  504. -och primärhälsovård och får ordning
    på Brasilien. 6,3 %.

  505. Han är den viktigaste personen
    i världen i år enligt Times.

  506. Det är helt makalöst.

  507. Vill ni lämna in en protest?
    Mina studenter brukar göra det.

  508. Svenskarna hade ju inte vaccin
    eller penicillin under de där åren.

  509. Det är som om några hade spikskor
    men inte de andra.

  510. -Det är lite oschyst tävlan.
    -Lite oschyst är det.

  511. Vi ger Sverige en extra chans.

  512. Länderna ska ha
    samma förutsättningar.

  513. Då får de springa mot Singapore.

  514. Vi börjar året då jag föddes.
    Då låg Singapore där och Sverige där.

  515. Ett tropiskt träsk på ekvatorn
    och granskogsidyllen här.

  516. -Vem vinner?
    -Singapore.

  517. -Jag tror Sverige.
    -De födde ju få barn i Singapore.

  518. -Men det handlar om överlevnad.
    -Ja, i och för sig.

  519. -Jag håller på Sverige.
    -Då kör vi.

  520. Singapore utrotade först malarian.

  521. När de blev självständiga fick de
    ekonomisk tillväxt, tog in skatter-

  522. -satsade på utbildning och sjukvård.

  523. Aldrig trodde man
    att de skulle vinna!

  524. -Otroligt!
    -Jag känner statistikchefen där.

  525. Det är ju en stad.
    De har inga avstånd till sjukhusen.

  526. -Vi har långa ambulansfärder ibland.
    -Det är helt otroligt.

  527. Ändå kallade FN Singapore
    för ett U-land tills för två år sen.

  528. Sverige sänkte aldrig
    barnadödligheten snabbare än 3,6 %.

  529. Vi uppnådde aldrig millenniemålet.

  530. Vi jämför sällan det U-länderna gör
    med hur fort det gick för oss.

  531. Bangladesh, Egypten och Brasilien-

  532. -rör sig snabbare mot hälsa
    än Sverige nånsin har gjort.

  533. De är på väg i fatt oss.

  534. Det är svårt att se när nån kör
    i fatt om de är långt borta.

  535. Man ser knappt om en bil står still
    eller kör, om den är långt bort.

  536. Men när de kommer som Norge
    så märker man att de kör om.

  537. Därför missar vi att många länder...
    Om jag visar...

  538. Alla de gröna länderna
    går snabbare än millenniemålen.

  539. Och de gula går i stort sett som
    millenniemålen eller lite saktare.

  540. De är egentligen inga problem.
    Problemet är de röda.

  541. Det är de allra fattigaste
    och Nordkorea och Burma-

  542. -som har galna diktatorer.

  543. -Det viktigaste är inte...
    -Är Kongo längst bak?

  544. Ja, det har med kriget att göra.

  545. Det här är...

  546. Det är som om det krävs en viss
    ekonomisk tillväxt för att komma hit.

  547. Några har det gått bra för.

  548. -Vilka är de andra röda länderna?
    -Afrika söder om Sahara...

  549. ...de fattiga länderna i Afrika,
    Yemen, Bolivia...

  550. Nej, inte Bolivia,
    men Laos och Afghanistan.

  551. Det är de allra fattigaste länderna.

  552. Och de flesta så kallade U-länderna
    behöver inget bistånd. De klarar sig.

  553. Avslutningsvis tänkte jag visa er
    HIV-epidemin.

  554. Den är en speciell händelse.

  555. HIV och AIDS kom in i världen
    som en chock.

  556. Jag visar hur det har drabbat
    och börjar 1983. Bubblorna är länder.

  557. Storleken på bubblan visar
    hur många som är drabbade av HIV.

  558. Den stora bubblan motsvarar 1 miljon.

  559. 0,1 miljon är en sån bubbla.

  560. Här visas hur rika länderna är:
    40 000, 4 000 och 400 dollar.

  561. Där är hur många procent
    av de vuxna som har HIV.

  562. Det här är året då de som nyligen
    fick Nobelpris upptäckte HIV, 1983.

  563. 5 % av Ugandas befolkning hade HIV.

  564. Hur vet man det? Det fanns prover
    som hade tagits av andra orsaker-

  565. -och låg i frysar, som kunde
    analyseras. Så vi vet hur det var.

  566. USA hade nästan lika många
    eftersom de hade en stor befolkning.

  567. Men deras procentandel var mindre.

  568. Nu rullar jag världen från...

  569. ...1983.

  570. Uganda och Zimbabwe går rakt uppåt.
    HIV sprids där enormt snabbt.

  571. I USA ökar det lite. Thailand
    fick en spridning först i Asien.

  572. Sen vänder Uganda. Där pratar man
    öppet om det. Zimbabwe går upp.

  573. Sydafrika börjar sent, men
    stiger snabbt och får en stor bubbla.

  574. Det blir mest HIV-infekterat.

  575. På 2000-talet kommer Zimbabwe ner,
    och Sydafrikas spridning börjar avta.

  576. Ryssland och Indien har kommit upp.

  577. Men sen får vi ungefär
    en så kallad "steady state".

  578. Det blir varken fler eller färre
    HIV-infekterade.

  579. Att ökningstakterna har avtagit
    innebär inte att det är över.

  580. I dag på jorden så är ungefär-

  581. -1 % av den vuxna befolkningen
    HIV-infekterad.

  582. Av 100 vuxna medmänniskor
    är 1 HIV-infekterad

  583. -Vilket land är det som är högst upp?
    -Det är Swaziland.

  584. Men det man egentligen...
    Jag visar några afrikanska länder:

  585. Botswana, som vi pratade om förut.

  586. Botswana gick väldigt snabbt upp
    och landade sen.

  587. HIV spreds snabbt men minskar inte-

  588. -för att man kan ge behandling.

  589. Det är ett lömskt mått.

  590. Zimbabwe som
    inte tillhandahåller...

  591. Zimbabwe har en president som är
    väldigt dålig på att styra landet.

  592. Där får man ingen bra behandling, så
    människor dör och andelen minskar.

  593. Här ligger det kvar,
    för man fortsätter-

  594. -att leva vidare med HIV.
    Några dör, men några nyinfekteras.

  595. Det är en mer komplicerad
    statistisk situation.

  596. Men varför blev det så olika?

  597. Vissa afrikanska länder har 20-25 %.

  598. Andra afrikanska länder - i Afrika
    söder om Sahara - ligger jättelågt.

  599. Det finns en enorm skillnad
    inom Afrika i andelen infekterade.

  600. Även i små länder som Swaziland
    är väldigt många HIV-infekterade.

  601. Då tänker man att det beror på krig-

  602. -och otäcka våldtäkter
    som sprider HIV.

  603. Är det så?

  604. Kongo har verkligen drabbats av krig.
    Där har till och med funnits-

  605. -perioder och områden där våldtäkter
    har satts i system under kriget.

  606. Men alla studier på flyktingar
    från Kongo visar att 2-4 % har HIV.

  607. Men Zambia som har haft fred i 50 år
    har 15 % HIV-infekterade.

  608. Krig är inte förklaringen
    till all HIV i Afrika.

  609. Det ursäktar inte krig
    eller våldtäkter.

  610. Men det är kanske inte
    en konfliktsjukdom?

  611. Det är det inte. Spridningen av HIV
    i Afrika är främst heterosexuell.

  612. Men våldtäkter
    förklarar inte nivåerna.

  613. Naturligtvis finns det kvinnor
    som smittas av HIV vid våldtäkter-

  614. -men det ger inte de höga nivåerna.

  615. Vad är det, då?

  616. Är det de fattigaste länderna?

  617. Nej, Sydafrika, Botswana, Swaziland
    har faktiskt lite bättre ekonomi.

  618. Och många av dem som ligger lågt
    är väldigt fattiga.

  619. Fattigdom ger inte automatiskt HIV.

  620. Om jag splittrar Tanzania
    i så kallade inkomstgrupper-

  621. -så har de med lägst inkomst
    minst HIV.

  622. Det kan väl vara så att folk som har
    mer pengar kanske har mer sex.

  623. Inte mer sex,
    utan fler samtidiga partner.

  624. Vi tror inte att det finns mer HIV
    för att folk har fler samlag.

  625. Nej, men med fler partner.

  626. Men vi tror heller inte att de har
    fler partner under en 10-årsperiod.

  627. Under ett par månader har de fler
    samtidiga partner, kanske två-tre.

  628. HIV är nämligen hemskt smittsamt
    under de första veckorna.

  629. I vecka 3, 4 och 5
    är virusnivåerna höga.

  630. Sen dyker de.

  631. Det sannolikaste är att i områden
    där en stor del av befolkningen-

  632. -har mer än en samtidig partner
    får man den snabba spridningen.

  633. Har religion ingen betydelse?

  634. Religion kan påverka sexualbeteendet.

  635. Men vi har muslimska grupper
    med lite HIV-

  636. -men andra med hög HIV-spridning.

  637. Hur accepterat är preventivmedel?

  638. Preventivmedel är problematiskt
    i många kristna områden.

  639. -Tillgången är väl ett problem.
    -Tillgången är snarare ett problem.

  640. Det finns nåt som kallas för
    "transactional sex".

  641. Då är en sexuell relation en del
    i en handelsöverenskommelse, e.d.

  642. Kvinnor som köper fisk vid Victoria-
    sjön har ofta samlag med fiskaren.

  643. Jag var i Zambia nu,
    och i många byar-

  644. -hade 20 % AIDS eller HIV.

  645. Då berättade de att många
    har en älskare under flera år.

  646. Man är gift, men båda
    har flera partner.

  647. Så är det i Sydafrika, Botswana
    och den långa rakan upp.

  648. Så om en får det
    blir ju 200 personer smittade.

  649. Just det. Du hittade
    det svenska ordet "älskare".

  650. Det är varken våldtäkt eller
    prostitution. Folk känner varandra.

  651. Man har inte väldigt många samlag
    med många olika.

  652. Det har oftast
    en ganska liten del av befolkningen.

  653. När man tittar på länderna finns det
    ofta stora variationer inom dem.

  654. Kenya ska ni få se.
    Där ligger Kenyas snitt.

  655. Men splittrar jag landet
    så hamnar en provins på 15 %.

  656. En annan hamnar
    på samma nivå som Västeuropa.

  657. Det där är Nairobi.

  658. Det är som att se på tonårsaborter
    i Jönköping och Gävleborg.

  659. Vi vet var vi har frikyrkan,
    och det påverkar än i dag.

  660. Det är inte så att afrikaner eller
    kenyaner har sex på ett visst sätt-

  661. -men i vissa delar
    med en viss kulturell bakgrund-

  662. -har sexuella mönster etablerats.
    Det har spridit HIV.

  663. Det här problemet
    är inte generellt för Afrika.

  664. I den här delen av Afrika-

  665. -finns 4 % av världens befolkning
    och hälften av alla HIV-infekterade.

  666. HIV finns i hela världen.
    Iran har det p.g.a. sprutmissbruk.

  667. I Kina, Ryssland, Latinamerika...
    Vartenda land har ju HIV.

  668. Den stora spridningen sker
    i en del av länderna i Afrika.

  669. Därför hjälper inte
    generella åtgärder.

  670. Det finns inte en lösning
    som funkar överallt.

  671. Du ska egentligen säga vilken del
    av Zambia du var i. För det du såg-

  672. -finns säkert inte i samma omfattning
    över hela Zambia.

  673. Det var en berättelse om två
    millenniemål med ganska bra siffror.

  674. På det stora hela kommer
    millenniemålet för HIV att uppfyllas.

  675. Det är nämligen att stoppa ökningen
    och börja vända HIV nedåt före 2015.

  676. Det kommer att ske.
    Sen är det lång väg kvar.

  677. Lösningen är att titta i Senegal
    på hur man ska lösa det där-

  678. -och på hur man ska göra i Sydafrika
    som har sina problem i olika delar.

  679. Det måste vara mer specifikt lokalt.
    Barnadödlighet är mer generellt.

  680. Det är samma vaccin och behandlingar
    som ska ges överallt.

  681. Men vi ger oss här. Jag är glad
    att ha fått så energiska studenter...

  682. -...som lyssnar hela tiden. Tack.
    -Tack så jättemycket!

  683. Textning: Sofie B. Grankvist
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Global Casino

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur har hälsan i världens länder utvecklats sedan 1950? Hans Rosling, professor i internationell hälsa, spelar Global Casino med Svenska FN-förbundets ambassadörer: Lena Endre, Jason Diakité, Carolina Klüft och Lasse Åberg. Ambassadörerna får placera marker på ett casinobord där det går ut på att gissa hur livslängd och familjeplanering har förändrats i ett antal länder de senaste femtio åren. Länderna är Afghanistan, Singapore, Mexiko, Angola, Israel, Brasilien, Tanzania, Vietnam, Oman, Bangladesh, Botswana, Oman och Barbados. Efter varje omgång kommenterar Hans Rosling landets utveckling och berättar vilken påverkan som epidemier, bistånd och krig har haft.

Ämnen:
Biologi, Idrott och hälsa > Hälsa och livsstil > Hälsa och friskvård, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Demografi
Ämnesord:
Befolkningsutveckling, Demografi, Folkhälsa, Internationella relationer, Internationellt samarbete, Medicin, Samhällsmedicin, Samhällsvetenskap, Socialmedicin
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden Tema

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Myter om mat

Sanning eller skröna? Möt experterna som bland annat hävdar att bantning kan göra dig fet och att smörgåstårta före konditionslopp kan vara bättre uppladdning än pasta. Vad är myt och vad är beprövad verklighet? Med bland andra extremsportaren Rune Larsson, dietisten Anna Ottosson och riskforskaren Misse Wester. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Sexuella övergrepp mot barn

Hur bryter man sin tystnad som utsatt? Hur förhörs barn vid misstankar om övergrepp? Hur arbetar polisen i kampen mot barnpornografi på Internet? Med Daniella Nilervik, Björn Sellström från Rikskriminalens IT-brottssektion, läkaren Åsa Kastbom och poliskommissarie Birgitta Engberg. Arrangör: Föreningen Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Skaparlust och kreativitet

Vad är det som gör oss kreativa? Och är kopplingen mellan konstnärskap en myt eller verklighet? Möt forskare och författare som berättar om sin kreativitet och tipsar om hur du utvecklar din egen skaparlust. Med bland andra författaren Jonas Hassen Khemiri, forskaren Örjan de Manzano och författaren bakom succéserien Saltön Viveca Lärn.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Lika eller olika?

Varför fokuseras det mer på olikheter än likheter mellan folkgrupper? Med professor Hans-Ingvar Roth, Peter Sköld, Centrum för Samisk forskning, och religionshistorikern Mattias Gardell.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Personlig utveckling

Lasse Gustavsons ansikte brann upp under ett brandmansuppdrag. Bearbetningen av olyckan gav ökad livsglädje. Christer Olsson berättar om hur du utvecklar din personliga kommunikation. Benamputerade Aimee Mullins lärde sig att omdefiniera vad en kropp kan vara. Den inställningen har gett henne superkrafter och rekord i Paralympics.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Hjärnans mysterier

Forskaren Miia Kivipelto berättar hur du kan leva för att slippa glömska och demens. Och varför köper vi dyr alternativmedicin utan bevis på att den fungerar? Professor Dan Larhammar om mänskliga beteenden. Detta och mer därtill om hjärnans mysterier.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Global Casino

Hur har hälsan i världens länder utvecklats sedan 1950? Hans Rosling spelar Global Casino med Svenska FN-förbundets ambassadörer: Lena Endre, Jason Diakité, Carolina Klüft och Lasse Åberg.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Framtiden på nätet

Tillhör du nätets framtida över- eller underklass? Alexander Bard om ett nytt klassamhälle där kontakter slår pengar. Hur ökar ett land sin BNP mest effektivt? Genom bredband, hävdar IT-entreprenören Jonas Birgersson. Hur ser radio och tv ut om tio år? Sveriges Radios Hanna Stjärne tror sig veta.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Bilden av Afrika

Varför förknippas Afrika oftast med fattigdom, hungerkatastrofer och konflikter när det egentligen handlar om en kontinent med ett 60-tal unika länder - de flesta på frammarsch. Med bland andra afrikanska författare som Kapano Matlwa, Alain Mabanckou och Tolu Ogunlesi samt den brittiske journalisten Richard Dowden som bevakat afrikanska länder i 40 år.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Naturkrafter

Den 12 januari 2010 kollapsade hela samhällen i Haiti på grund av en kraftig jordbävning. Journalisten Michael Winiarski var strax efteråt på plats och berättade om sina upplevelser. Går det att förutspå jordbävningar? Och vilka effekter fick oljekatastrofen i den mexikanska gulfen?

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Tro och tvivel

Hur står det till med religiositeten i Sverige? Med Lotta Bromé, Anders Wejryd, Maria Küchen och Owe Wikström. Och kan religion och vetenskap förenas? Debatt mellan humanister och kristna forskare.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Åldras vackrare

Går det att åldras vackrare? Det går i alla fall att åldras friskare och minimera riskerna för åldersrelaterade sjukdomar. Vad är det som händer i kroppen när vi motionerar och äter rätt? Utanför en liten ö i Japan har åldern ingen betydelse. Där dyker 80-åriga kvinnor efter musslor.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Knarkets makt

Författarna Lasse Wierup och Erik de la Reguera berättar om den nya folkdrogens väg till Sverige. Och hur kunde en heroinkultur födas i Norrköping på bara några år? Forskaren som levt ihop med de unga missbrukarna berättar. Dessutom om missbrukarflyktingar i Köpenhamn. Ett helt program om knarkets makt.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Klokskap

Vad är skillnaden mellan kunskap och klokskap? Experter inom pedagogik ifrågasätter den svenska idén om bildning. Att förstå andra människor kan vara viktigare än att ha läst litteraturklassiker. Trots det rankas praktisk klokhet inte lika högt som teoretiska kunskaper. Hur blir det i framtiden? Med bland andra professorn i pedagogik Bernt Gustavsson, debattören Dilsa Demirbag-Sten och journalisten Helle Klein.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Sverigebygget

Hur byggdes den svenska välfärden upp, hur mår den och vart är den på väg? Vi hör Tapio Salonen, professor i socialt arbete, och så tar vi del av en debatt med Jimmie Åkesson (SD), biskop Eva Brunne och journalisten Maciej Zaremba.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Sex, drugs and rock'n'roll

Varför kan sex och förälskelse kännas så bra och mat smaka så gott? Vad är det egentligen som händer i kroppen, och varför söker vi oss till olika typer av njutning? Den amerikanska vetenskapsjournalisten Zoe Cormier och den svenska professorn Ulf Ellervik förklarar här de evolutionära fördelarna, de kemiska aspekterna och varför vi människor är skapta för att njuta. Moderator: Lisa Kirsebom. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 24 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Fri tanke förlag.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Idun och diagnosen

År 2014 hade var tionde ungdom mellan 13 och 17 år i Stockholm kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin. För många startar en allmänpsykiatrisk utredning som för vissa leder till en diagnos. Kan man lita på att man får rätt diagnos? Vi träffar Idun som är 16 år och väntar på att få en diagnos av barn- och ungdomspsykiatrin. Frågorna längs vägen är många. Idun har alltid känt sig annorlunda och har inom sig ett mentalt rum som delas med tre andra personer, Columbus, Saga och Vanja.