Titta

UR Samtiden Tema

UR Samtiden Tema

Om UR Samtiden Tema

Kunskap och vetenskap i nytt sammanhang. Talare och samtal från de dagliga sändningarna i UR Samtiden kopplas samman kring ett tema.

Till första programmet

UR Samtiden Tema : Framtiden på nätetDela
  1. "UR Samtiden.
    Tema: Framtiden på nätet."

  2. I dag är makt helt strukturerat
    uppbyggt utifrån vem du känner.

  3. Det avgör
    din sociala position i samhället.

  4. Tillhör du nätets
    framtida över- eller underklass?

  5. Alexander Bard om det nya klass-
    samhället, där kontakter slår pengar.

  6. Vad gör folk längst ner i pyramiden?

  7. De tittar på "Bingolotto"
    och äter potatischips. De är passiva.

  8. De porrsurfar och ägnar sig inte
    åt kommunikation.

  9. Har du en riktigt bra affärsidé? Då
    kanske Internet är din marknadsplats.

  10. Jag köpte virtuella jeans i en affär
    och frågade: "Vem är du?"

  11. "Jag är hemmafru i New Jersey."

  12. Hur ökar man fattiga länders välfärd?

  13. Genom nedgrävda kablar, hävdar
    bredbandsfantasten Jonas Birgersson.

  14. Man dubblar levnadsstandarden
    i ett land på 24 år.

  15. Så hur kan man vara emot
    att bygga den sortens infrastruktur?

  16. Hur ser radio och tv ut om tio år?
    Hanna Stjärne tror sig veta.

  17. Många medieföretag funderar över det. De
    som inte gör det, borde göra det.

  18. Det här, och mer därtill i "UR
    Samtiden. Tema: Framtiden på nätet".

  19. Jag heter Jonas Birgersson.

  20. Du har hört begreppen:

  21. Mediesamhälle, informationssamhälle,
    Internet-samhälle.

  22. Men vad man än kallar det så blir
    även det här ett klassamhälle.

  23. Det menar författaren och debattören
    Alexander Bard.

  24. Redan för tio år sen skrev han boken
    "Nätokraterna" med Jan Söderqvist.

  25. Boken handlar om hur ett elektroniskt
    klassamhälle växer fram.

  26. I dag är vi där,
    enligt Alexander Bard.

  27. Och i ett sånt samhälle är kontakter och
    nätverk viktigare än pengar.

  28. Det är här
    den stora revolutionen kommer in.

  29. För i Kalifornien, på 1970-talet,
    sker en revolution-

  30. -av samma dignitet som tryckpressen
    i Tyskland på 1400-talet.

  31. Och det är
    introduktionen av Internet.

  32. Internet är alltså sociologiskt
    ett helt annat medium än massmedia.

  33. För Internet funkar inte-

  34. -om det inte förutsätter
    en interaktiv kommunikation.

  35. Det betyder att deltagarna ingår i
    processen och kommunicerar tillbaka.

  36. Det betyder att vår världsbild, som
    vi fortfarande lär ut till våra barn-

  37. -är fel världsbild! Den bygger på
    en människosyn och värderingar-

  38. -som skulle skapa dugliga arbetare
    och ingenjörer på 1850-talet.

  39. Den har inget att göra
    med den nya värld som tar över.

  40. Empiriskt funkar det här, absolut!

  41. Från den 1 januari 2008
    till den sista januari 2008-

  42. -producerades mer information
    än som gjorts till 31 januari 2007.

  43. Vi lever mitt i en gigantisk
    informationsexplosion.

  44. Där varenda jävla hemmafru
    har gått och blivit bloggare!

  45. Alla gaggar hela tiden!

  46. Det jag gör i musikbranschen, för det
    är kul att jobba med media just nu-

  47. -är att få folk att fatta
    att MySpace aldrig kommer att funka.

  48. Alla kan inte stå på en scen
    om det inte finns nån i publiken.

  49. De som står på scenen lär upptäcka
    att ingen tittar, och då tröttnar de.

  50. Man lägger upp musik och får 23
    lyssningar. 22 fick man tjata på.

  51. Den 23:e undrar man vem det är
    som hittade fel.

  52. Det lär man sig av historien.

  53. Bokutgivningen i Europa
    peakade på 1700-talet.

  54. Då trodde
    varenda liten hovfröken i Frankrike-

  55. -att just hennes lilla dagbok
    var så jävla speciell-

  56. -att hon var tvungen
    att trycka upp den i bokform.

  57. Men nu är ju inte alla människor Lindsay
    Lohan, tyvärr.

  58. Det som hände redan på 1700-talet
    var att folk började förstå-

  59. -att min story är inte intressant
    för andra människor.

  60. De slutade ge ut så mycket böcker-

  61. -och bokförlagen kunde ge ut
    några få, riktigt bra böcker.

  62. Visste ni att antalet bloggare
    i världen peakade redan 2006?

  63. Sen blev det färre bloggar, och de
    som överlevde hade fler läsare.

  64. 2006 lade tillräckligt många hemma-
    fruar ut bilder på ungar och katter-

  65. -och trodde att nån skulle bry sig.
    När ingen gjorde det, slutade de.

  66. Och så gick de tillbaka till
    att titta på tv och äta potatischips.

  67. Så informationsexplosionen är där.
    Det empiriska måttet är uppmätt-

  68. -och då kommer frågan: Vad är det som är
    så märkvärdigt med Internet?

  69. Det bästa med "Nätokraterna",
    som gjorde boken så trovärdig-

  70. -var att när jag och Jan Söderqvist
    började, bestämde vi oss för en sak:

  71. Att inte falla in i den gigantiska
    välavlönade hallelujakören-

  72. -som sa att Internet var fantastiskt.

  73. Vi hade en iskall syn på nätet-

  74. -och vägrade ta ställning till
    om det var bra eller dåligt.

  75. Vi bestämde att det nog var bra
    för vissa och taskigt för andra.

  76. Det beror på
    var på den historiska kartan man är.

  77. Precis som att tryckpressen inte alls
    blev det upphovsmännen tänkt sig.

  78. Gutenberg var en god katolik som tänkte
    att bara tryckpressen finns-

  79. -kommer vi kunna massproducera biblar på
    lokala språk-

  80. -och alla européer blir goda kristna,
    och det blev tvärtom.

  81. Folk upptäckte vilken skitbok det var
    och slutade vara kristna i stället.

  82. En mycket hälsosam utgångspunkt-

  83. -är att säga
    att det är väldigt troligt-

  84. -att när den här revolutionen
    är fullbordad-

  85. -kommer ingen av det gamla paradigmets
    herrar sitta kvar.

  86. Vi kommer att ha en helt ny klass av
    människor med andra begåvningar.

  87. De sitter plötsligt
    överst i pyramiden.

  88. Ett exempel i Sverige är att vi tror
    att det är lite synd om invandrare-

  89. -som vi ska vara snälla mot.

  90. De är den största tillgång
    ett företag kan ha.

  91. Människor som är mobila och har vänner
    världen över är en tillgång.

  92. Jag blir skrämd varje gång 90 % av
    ett IT-företags personal bor i Täby.

  93. Vad är det för idiot till personal-
    chef som lever kvar på 1800-talet-

  94. -som tror att homogenitet
    är en konkurrensfördel?

  95. För det homogena
    är en förluststrategi.

  96. Det är ett större problem
    än att chefer har svårt att fatta-

  97. -att det är en strategi avsätta två
    timmar om dagen åt Facebook.

  98. Det är svårare att få folk att fatta
    att homogenitet är en fiende.

  99. Därför att du är ditt nätverk
    och ditt kontaktnät mäts mot andras.

  100. Det upptäckte vi redan 1998-

  101. -när vi intervjuade
    17-åriga tjejer i Sydkorea.

  102. Vi intervjuade nämligen inte
    Ericsson-ingenjörer på 90-talet.

  103. Ingenjörer pratar bara om
    vad man kan göra med mobilen.

  104. Vi ville veta vad folk gör.

  105. Det var bättre att prata med 17-åriga
    brudar i Korea och Finland.

  106. Facebook började med 17-åriga tjejer.
    Allting börjar med 17-åriga tjejer.

  107. De bor helst i Korea eller Finland.
    De sitter med mobilen hela dagarna.

  108. En av de intressantaste sakerna
    som återkom i djupintervjuerna-

  109. -var just den klassiska frågan
    man ställer folk: "Vem är du?"

  110. Det intressanta var beteendet,
    inte svaret. Beteendet är ärligast.

  111. Nästan alla tjejerna plockade upp sin
    mobil medan de funderade på svaret.

  112. Instinktivt!

  113. Mobilen och deras identitet
    hade mycket med varandra att göra.

  114. Vi måste fråga: "Vad är en mobil
    utifrån ett socialt perspektiv?"

  115. Jo, en mobil är en adressbok.

  116. "Jag är mina vänner"
    var svaret på frågan "Vem är du?"

  117. Det är ett radikalt annorlunda svar
    än vi hade fått trettio år tidigare.

  118. Det är ett bevis på
    att ett paradigmskifte pågår.

  119. Det är en helt ny,
    skrämmande värld som öppnar sig.

  120. "Jag är min adressbok" var inget man
    lärde ut i Frankrike på 1600-talet.

  121. "Jag är mina kontakter"
    betyder inte att jag har valt det.

  122. Jag betraktas som mina kontakter
    av andra människor.

  123. Folk blir ju tokiga
    när man nobbar dem på Facebook.

  124. Tokiga blir de! Jag gör det hela
    tiden för att lära folk veta hut.

  125. Add-inflationen är destruktiv.
    Man blir en sophög till slut.

  126. "Hans 13 000 vänner är inga vänner
    på riktigt. Honom litar jag inte på."

  127. Jag betraktar människor efter-

  128. -hur mycket de tar sig själva
    som nätverk på allvar.

  129. Där börjar jag innan jag bestämmer
    mig för att kommunicera med nån.

  130. "Hur ser den här människan
    på sitt eget nätverk?"

  131. Tar de sitt eget nätverk på allvar
    så är det en seriös människa.

  132. I annat fall är jag inte intresserad.

  133. Så tydligt är det här i dag.
    "Nätverksdynamik" kallas det.

  134. Alexander Bard
    om vad han kallar ett paradigmskifte.

  135. Alltså ett förändrat tankemönster
    i samhället.

  136. När han kommer tillbaka
    får du veta om du tillhör-

  137. -det framtida digitala
    samhällets över- eller underklass.

  138. Men först:

  139. Vad betyder nätet för entreprenörs- skap
    och möten mellan människor?

  140. Robin Teigland
    är docent vid Handelshögskolan-

  141. -och ser en marknad
    som växer så det knakar.

  142. För när människor möts i virtuella
    världar och utbyter verkliga idéer-

  143. -då finns det pengar att tjäna.

  144. Man ifrågasätter undervisningen.
    Internet påverkar så många sektorer.

  145. Är det här den sista generationen
    som är fysiskt närvarande på college?

  146. Studier visar att man lär sig mer
    om undervisningen sker på nätet.

  147. Utbildningsväsendet
    förändras långsamt, så vi får se.

  148. Man ser mer nätbaserad undervisning.
    3D-Internet ger stora möjligheter.

  149. Jag är också intresserad av
    hur man kan öka konkurrenskraften.

  150. Hur kan man se till att företag
    utvecklar produkter som efterfrågas?

  151. Mer än 50 procent av nya produkter
    och tjänster misslyckas.

  152. Ofta vet man inte
    vad användarna vill ha.

  153. Tillverkarna tror att de vet vad folk
    vill ha och hur produkten används.

  154. Om folk är delaktiga... Ni har kanske
    hört om användardriven innovation.

  155. Många regeringar stöder projekt
    för användardriven innovation.

  156. Folk blir delaktiga i utvecklings-
    processen. Jag ska visa en kort film.

  157. Den svenska entreprenören Heidi
    Harman har en mötesplats på nätet.

  158. Hon sa: "Jag vill lansera den i hela
    världen, men vilka är trenderna?"

  159. "Jag är en liten entreprenör
    utan tillgång till stora resurser."

  160. "Det är svårt för mig att ta reda på
    vad folk vill ha runt om i världen."

  161. "Men jag vill
    att produkten ska möta deras behov."

  162. Vi sa: "Vi hjälper dig.
    Hur kan man göra?"

  163. Vi skapade en innovations-workshop
    i Second Life.

  164. Dit kom folk från hela världen.

  165. Alla fick komma, som ville vara med,
    och utveckla produkten.

  166. Vi arbetar tillsammans. Här är folk
    från Australien, Europa, Amerika...

  167. Alla är välkomna.

  168. Virtuella världar kan få människor
    engagerade i utvecklingsprocessen.

  169. Vad händer
    när det här blir alltmer utbrett-

  170. -bland små och medelstora företag?

  171. Kan de utmana stora, multinationella
    företag? Det tror jag.

  172. Det finns enorma möjligheter här.

  173. Jag ser också nya företag
    växa fram i virtuella världar.

  174. Fyra personer träffades
    i en bar i Second Life-

  175. -och upptäckte att de alla fyra
    ville förbättra världen.

  176. De ordnade en fredsfestival, en
    musikfestival, som är återkommande.

  177. När de arrangerade den första-

  178. -kom 10 000 personer från
    hela världen till fredsfestivalen.

  179. Man når ut över hela världen och
    hittar dem med liknande intressen.

  180. Det här är Peace Train.
    Jag har skrivit om det.

  181. Kommer det att finnas möjligheter
    för ännu fler entreprenörer?

  182. Jag är tillbaka vid
    hur man organiserar ekonomin.

  183. Blir det skillnader? Är det
    en tredje industriell revolution?

  184. Och hur ser nya sätt att arbeta ut?

  185. Jag kallar dem "avaprenörer",
    avatar + entreprenör.

  186. Entreprenörer i en virtuell värld
    med tillgång till en global marknad.

  187. Mikrobetalningar, PayPal
    och virtuella valutor-

  188. -gör det lätt att tjäna pengar.
    Man kan sälja saker för 50 öre.

  189. Med tillräckligt många kunder
    tjänar man mycket.

  190. Man kan anställa arbetskraft
    som finns var som helst i världen.

  191. Jag köpte virtuella jeans i en affär
    och frågade: "Vem är du?"

  192. Hon sa: "Jag är hemmafru
    i New Jersey. Barnen är i skolan."

  193. "Jag vill få pengar och träffa folk,
    så jag jobbar i en virtuell affär."

  194. Arbetskraften
    finns över hela världen.

  195. Personen här har 700 fotografer
    som jobbar åt honom i Second Life.

  196. Det är en ganska stor organisation.

  197. Robin Teigland om framtidens
    entreprenörskap på nätet.

  198. Hur ser radio och tv ut om tio år?

  199. Hur mycket har de traditionella medierna
    smält ihop med Internet?

  200. Hanna Stjärne är ansvarig för
    Sveriges Radios "Framtidsutredning"-

  201. -som ska dra upp strategierna
    för framtidens radio.

  202. Hon ska berätta om några av de frågor
    som Sveriges Radio-

  203. -och egentligen alla medieföretag,
    kommer att behöva tackla.

  204. Om man tänker sig fem, tio år fram
    i tiden. Vad är ett medieföretag då?

  205. Vad är radio och tv?
    Vad är ett medium om fem, tio år?

  206. Det är frågor som många medieföretag
    funderar över nu.

  207. Vi har funderat
    mycket på Sveriges Radio-

  208. -särskilt det senaste året har vi
    haft stora diskussioner internt.

  209. Det första området heter: "Mer
    och mer blir upp till mig själv."

  210. Det finns en stark
    individualiserande kraft just nu.

  211. När man beställer varor frågas:
    "Hur vill du att det här ska se ut?"

  212. Ska man beställa en ny Volvo kan man
    designa sin egen bil på deras sajt.

  213. Det finns t.o.m. en egen flik.

  214. Vi har pratat mycket om vad det här kan
    innebära för medieföretagen.

  215. Ett givet sätt är den ökande
    efterfrågan på "on demand".

  216. Play-tjänster i tv går väldigt bra.
    Sveriges Radios play-tjänst går bra.

  217. Jag vill ta del av mitt medieinnehåll
    när det passar mig själv.

  218. Och jag vill kunna göra det
    på mina villkor, oavsett var jag är.

  219. Det är en trend som vi sett ett tag,
    och den stöds nu av tekniken.

  220. Det finns fler privata ingångar.
    Man kan skräddarsy medieinnehåll.

  221. Det andra är det här:
    Förändringar i tekniken.

  222. Vi har använt som ett grundbegrepp-

  223. -att vi tror att det är
    en självklarhet om fem, tio år-

  224. -att Internet finns överallt.
    Jag har tillgång till mitt nätverk-

  225. -oavsett var jag befinner mig,
    har jag tillgång till mitt nätverk.

  226. Det blir mer revolutionerande
    för medierna än vi riktigt kan ana.

  227. Att ha tillgång till nätverket
    och informationen oavsett var jag är.

  228. Enligt vissa som jag har pratat med-

  229. -blir svårt för medieföretag som inte
    funderar på tjänsteutveckling.

  230. Hur ser en nyhetstjänst ut,
    snarare än en nyhetsbevakning?

  231. Att använda de termerna.

  232. Vi har också pratat om
    att det här kan leda till...

  233. När informationsmängden ökar,
    ökar kraven på upplevelser.

  234. Ett spår, som vi har spånat kring-

  235. -är om det går att gifta ihop
    traditionella medier med spelvärlden.

  236. Spelföretagen är bra på upplevelser och
    att bygga spännande världar.

  237. De kan hålla folk kvar i de här
    världarna och utveckla världarna.

  238. Hur skulle det se ut om man kunde para
    det med nyhetsjournalistik?

  239. Går det att ta nyheter till level 2?
    Går det att ta nyheter till level 3?

  240. Går det att bygga en nyhetsvärld
    där folk kan vara med?

  241. Kan man tävla mot andra i kunskap?
    Kan man utmana andra?

  242. Kan man göra det på ett sätt
    så att folk lär sig mer?

  243. Mängden innehåll exploderar.

  244. Martin Källström på Twingly-

  245. -menar att det kommande decenniet blir
    ett Big Bang för information.

  246. Det finns forskare som har gjort
    beräkningar som säger att...

  247. Räknar man hur lång tid det tar-

  248. -för mängden lagrad information
    att fördubblas-

  249. -är den tiden i dag redan
    ganska kort. Det tar ungefär tre år.

  250. Från 2007 till i dag har mängden
    lagrad innehåll fördubblats.

  251. 2020 kommer mängden lagrad information
    att fördubblas-

  252. -var 72:a dag.

  253. Det ställer stora krav,
    också på medieföretag.

  254. Hur ska man synas
    i den här nya verkligheten?

  255. Vi har pratat om att det nog blir
    viktigare för ett medieföretag...

  256. Det är viktigare
    vad ett medieföretag står för.

  257. Vad är varje företags kärna?

  258. Det kopplar tillbaka till frågan:
    "Vad är ett medium om fem, tio år?"

  259. Alla medieföretag behöver ställa sig den
    frågan. "Vad är vår kärna?"

  260. "Hur vill vi att den ska se ut?
    Har vi en möjlighet att vara där?"

  261. Vi har också pratat om att det
    får konsekvenser för integriteten-

  262. -när data behandlas på nya sätt
    och mängden information blir större.

  263. Danah Boyd är en amerikansk forskare
    som jobbar åt Microsoft.

  264. Hon använder ett uttryck som ringt
    i huvudet sen jag träffade henne.

  265. "Förut var normen
    att information var privat."

  266. "Man fick anstränga sig
    för att göra den publik."

  267. "Nu måste man anstränga sig
    för att göra information privat."

  268. Den sista konsekvensen
    som jag tänkte nämna-

  269. -är en fråga som vi klurar
    mycket kring, men inte har svar på.

  270. Sveriges Radio är det företag som har
    högst förtroende bland alla svenskar.

  271. Sveriges Radio toppar
    förtroendebarometern.

  272. Men om man ska toppa
    en sån undersökning om fem, tio år-

  273. -vad krävs då?

  274. Det krävs nog helt andra saker
    än hittills.

  275. Paradigmskiftena för mediebranschen
    kommer att märkas på olika sätt.

  276. För några veckor sen
    hade en kollega skrivit en...

  277. I samband med Pirat Bay-rättegången
    hade han skrivit en debattartikel-

  278. -där han problematiserade frågorna kring
    den rättegången.

  279. Han hade fått in den på Brännpunkt
    i Svenska Dagbladet.

  280. Det är inte så lätt att komma dit.

  281. Han tänkte
    att han skulle få lite beröm.

  282. "Jag lyckades
    problematisera den här frågan."

  283. I stället fick han tio
    otroligt arga reaktioner-

  284. -över att han kunnat tänka sig
    att publicera en sån debattartikel-

  285. -i ett så odemokratiskt medium
    där man inte kunde diskutera-

  286. -som en papperstidning,
    som talar till folk, inte med folk.

  287. I såna här händelser
    finns det en del att lära om-

  288. -hur vi kommer att se på trovärdighet om
    fem, tio år.

  289. Wow! Vilken inledning.
    - Bra, Hanna. Stort tack.

  290. Hanna Stjärne
    om medias framtida roll.

  291. Minns du Barack Obamas framgångsrik
    valkampanj 2008?

  292. Där sociala medier, som Facebook,
    engagerade väljare på ett nytt sätt.

  293. Inför riksdagsvalet 2010 drömde
    partierna om att göra samma sak-

  294. -med det blev inte så,
    säger mediestrategen Brit Stakston-

  295. -som tar några exempel
    att dra lärdom av.

  296. Blev det "Politik 2.0"? Jag skulle
    kunna göra det kort och säga så här:

  297. Men det är inte hela sanningen.

  298. Men vi kan väl säga att vi tycker-

  299. -att partiorganisationerna
    inte lyckades med Politik 2.0.

  300. Det handlar om mer än att öppna ett
    Facebook-konto och ett Twitter-konto.

  301. Men det har betytt väldigt mycket
    för enskilda politiker och väljare.

  302. Twitter är inte stort bland
    mainstream-användarna än.

  303. Enligt de senaste siffrorna
    är det 200 000 användare. Det är få.

  304. Initialt tenderade traditionella
    medier att lyfta upp det triviala.

  305. Två lite typiska: "Eriksson
    knäppte upp tack vare Twitter."

  306. Jag blev upprörd för att man missade den
    politiska diskussionen.

  307. Man fick Eriksson att knäppa upp i
    pausen i "Agenda" tack vare Twitter.

  308. Fredrick Federleys oneliners
    är ofta enkla att lyfta upp.

  309. "Varje gång Dolph pratar vill jag
    skada mig själv" är en typisk rubrik.

  310. Det visar hur man valde att titta
    på Twitter. Men det förändrade sig.

  311. Det blev det vi sett
    i alla andra sammanhang.

  312. Göran Hägglund får en hel
    artikel utifrån ett citat på Twitter.

  313. "Skandalöst" skriver han, apropå
    äldre som inte får bo tillsammans.

  314. Man väljer att gestalta det
    med ett citat ur Twitter.

  315. Vi såg det alltmer,
    ju längre valrörelsen gick.

  316. Man lämnade den triviala vinkeln.

  317. Almedalen, för där var ni ju stendöda
    i Facebook-sammanhanget.

  318. Socialdemokraterna gjorde bara åtta
    inlägg under det som är en start-

  319. -på valrörelsen.

  320. Centerpartiet gjorde den här reklam-
    filmen en vecka efter Almedalen.

  321. Den var fylld av upplevelser
    från folk på plats.

  322. De här tjejerna ger mig en lust
    att lyssna på vad Maud har sagt-

  323. -för de är så glada och stolta
    över att vara där.

  324. De är jättepeppade inför valrörelsen.

  325. Min fråga är:

  326. När filmen lades ut på Facebook,
    fick de här två veta det?

  327. Det är det rejäla hantverket-

  328. -att se hur mikrokonversationer
    leder till en makrospridning-

  329. -där nånstans funkade det inte.
    Jag tror, och det ska vi prata om-

  330. -att det inte är fint nog. Det krävs
    inga stora informationsstrategier.

  331. Det är otroligt enkla faktorer.
    De berättar att de är med i klippet.

  332. De kommer att vara jätteglada
    att lägga ut det i sitt flöde.

  333. Man hade kunnat lägga ut den direkt
    i stället för att vänta en vecka.

  334. Det var en blandning
    mellan en riktig video...

  335. Snabb upptagning till reklamfilm.

  336. Det rörliga fanns det både bra
    och dåliga saker med.

  337. Personvalskampanjerna
    kändes lite mer misslyckade.

  338. Mikael "Prinsen" Trolin
    tillhör kanske mer kategorin kalkon.

  339. Medan det här...
    Folkpartisten Nicke Grahn-

  340. -uppe i Dorotea, har gjort
    den här fantastiskt enkla filmen.

  341. Det går att vara relevant.

  342. Elva punkter om vad Folkpartiets
    politik skulle innebära för Dorotea.

  343. "Stig anpassad för barnvagn".
    Han har gått längs den stigen.

  344. Han har filmat sjukstugan
    och sagt att den ska vara kvar.

  345. Oerhört relevant!

  346. 1 000 visningar! Jag tror
    att det är 3 000 som bor i Dorotea-

  347. -inne i själva staden.

  348. Så enkelt kan man göra.
    Då blir det relevant.

  349. Han lade ut det i sin blogg
    på Västerbottens-Kuriren.

  350. Det behöver inte vara dyrt, men det
    är relevant för den lokale väljaren.

  351. Brit Stakston om sociala mediers
    betydelse för politiken.

  352. Och eftersom Sveriges nya IT-minister
    Anna-Karin Hatt här-

  353. -så har hon några ord till den som
    känner oro över att inte hänga med-

  354. -i den rasande tekniska utvecklingen.

  355. I grund och botten
    tror jag att vi har ett val.

  356. Antingen kan vi välja att se den rasande
    snabba förändringen-

  357. -som ett hot, eller som en möjlighet.

  358. Visst finns det barnsjukdomar.

  359. Visst finns det de
    som ännu inte riktigt hunnit med.

  360. De som inte har tillgång till, eller
    kunskap om den nya tekniken.

  361. Men lika angelägen som jag är
    om att de kommer med-

  362. -lika mycket vänder jag mig mot
    uttryck som "den digitala klyftan".

  363. För det låter som om det vore
    ett problem att några går före-

  364. -och det bästa vore om alla samlades-

  365. -på en gemensam,
    genomsvensk lagomnivå.

  366. Min inställning är en annan.
    Det skadar in dem-

  367. -som av vissa kallas
    "digitala analfabeter"-

  368. -att några av er har skaffat en Ipad
    eller en Smartphone. Tvärtom.

  369. De som kallas "early adopters"
    är de som bär utvecklingskostnaden-

  370. -för det som så småningom
    kommer att bli allemansteknik.

  371. De bär kostnaden för misstagen
    dess emellan.

  372. De pekskärmar som är så exklusiva
    att alla inte har råd med dem-

  373. -kommer rätt snart att finnas på våra
    äldreboenden till en lägre kostnad.

  374. Vid det laget kommer teknikälskarna
    av nyfikenhet och upptäckaranda-

  375. -ha skaffat sig nåt nytt.

  376. Samtidigt är det jätteviktigt
    att alla accepterar-

  377. -att vi alla har vårt sätt
    att använda tekniken på.

  378. Alla kommer inte att twittra
    eller koda hemsidor.

  379. Också i framtiden så måste myndigheterna
    gå att ringa till.

  380. Bankerna kommer behöva
    ha kvar sina bankkontor.

  381. Det måste vara tillåtet att använda
    blyertspenna också 2020.

  382. I takt med att IT blir mer relevant
    för de som ännu inte kommit med-

  383. -så kommer de också
    att komma med på tåget.

  384. Om vi tar den Internetstatistik
    som presenterades så sent som i går-

  385. -av World Internet Institute som
    exempel, så visar den bland annat-

  386. -att även när lågutbildade äldre,
    som har lågt nätdeltagande-

  387. -kommer in på nätet,
    så upptäcker hälften av dem-

  388. -att det finns information som de har
    nytta av. Ofta handlar det om hälsa.

  389. De äldre
    ska inte anpassas till tekniken.

  390. Tekniken måste anpassas till våra äldre.
    Eller den grupp det än är-

  391. -som inte deltar
    i samma utsträckning som vi andra.

  392. Jag tror på Sveriges äldre. När
    det som de behöver finns på nätet-

  393. -kommer fler av dem att söka sig dit.

  394. När IT-tjänsterna blir tillgängliga,
    även om man ser eller hör lite sämre-

  395. -då kommer även de som tappat synen
    eller har sämre hörsel söka sig dit.

  396. När trösklarna blir lägre, kommer många
    utbildningar och studiecirklar-

  397. -att locka våra äldre och göra dem
    ännu mer uppkopplade än i dag.

  398. IT-minister Anna-Karin Hatt
    om Internets roll i samhället.

  399. Världens bästa infrastruktur-
    investering är bredband.

  400. Bredband ökar länders välstånd
    på ett enastående sätt.

  401. Det låter som budskap från
    ett väckelsemöte för teknokrater.

  402. Det är bara Jonas Birgersson som äntrat
    scenen på Internet-dagarna.

  403. Han var mycket omskriven under den
    s.k. IT-bubblan i slutet av 90-talet.

  404. Han var också hjärnan bakom IT-bolaget
    Framfabs uppgång och fall.

  405. Han är fortfarande IT-entreprenör-

  406. -och reser jorden runt och propagerar
    för bredbandsinvesteringar-

  407. -som enligt Jonas Birgersson effektivast
    ökar länders välstånd.

  408. Det beror på att många
    får tillgång till information.

  409. Man kan jobba i andra länder.

  410. Niklas Zennström har gjort
    det fantastiska med Skype.

  411. Du kan ringa till alla dina kamrater
    runt om i världen-

  412. -utan kostnad, om du får tillgång
    till en digital infrastruktur.

  413. Om vi ska säga nåt om framtiden.
    Hur vill du att det ser ut framöver?

  414. Sverige har otroliga möjligheter.

  415. Vi har utmaningar
    kring gränsdragningar-

  416. -mellan offentlig sektor
    och vad statliga bolag får göra.

  417. Men vi har ju
    ett otroligt entreprenörsklimat.

  418. Vi har Peter Sunde, som först
    gjorde promotion för Pirate Bay.

  419. Nu håller han på med Flattr.
    Vi har Mindcraft.

  420. Ett framgångsrikt dataspel
    som en person själv tog fram.

  421. Vi kan ju så mycket i Sverige.
    Nu ska vi bara komma loss lite.

  422. Fiber till alla. För att kunna få
    bredbandet och bara slå på det-

  423. -så måste man få fiber till hemmet
    eller till källaren där man bor.

  424. Det är alla ganska överens om. Annars
    kan man komma till vårt seminarium.

  425. Fiber till alla. Det är säkert,
    billigt och väldigt robust.

  426. Och obegränsad överföringskapacitet.
    Men varför ska vi hålla på med detta?

  427. Varför envisas jag, och andra envisa
    människor år efter år?

  428. Jo, för att det är
    världens bästa investering.

  429. Det handlar inte om småpengar.
    Om vi tittar på nationer-

  430. -så är en investering
    i en digital infrastruktur-

  431. -den absolut bästa investeringen
    som ett land kan göra.

  432. Det får man bäst avkastning på.

  433. Det finns en tumregel i såna här
    internationella sammanhang.

  434. För 10 % du ökar penetrationen
    med riktigt bredband-

  435. -så ökar du BNP med 1 %.

  436. Har du 20 % Internetpenetration-

  437. -och vi ser till att en nation
    bygger upp äkta bredband till 50 %-

  438. -så får du 3 % BNP-tillväxt
    i det landet.

  439. Ingen annan infrastruktursatsning kommer
    i närheten-

  440. -av att ge den sortens avkastning.

  441. Vad innebär det att öka BNP med 3 %?

  442. Man dubblar välfärden på 24 år.

  443. Man dubblar levnadsstandarden
    i ett land på 24 år.

  444. Så hur i hela friden
    kan man vara emot det?

  445. Jo, för de flesta länder i världen
    styrs av familjer.

  446. De styrs av ett särintresse, och så
    har man en väldigt rik överklass.

  447. Man har ganska lite intresse av
    hur det ser ut för hela landet.

  448. Men det finns inget bättre sätt
    att stödja ett land ekonomiskt-

  449. -än att bygga
    fiberbaserad infrastruktur.

  450. Min arbetsmiljö ser ut så där.

  451. Man sitter med en massa gubbar.
    Jag önskar att det inte vore så.

  452. Sen har man den snorige svensken
    i sin tröja, som lätt känns igen.

  453. Då man jobbar utomlands säger jag
    att jag är stolt över tröjan-

  454. -och för att folk inte ska skjuta
    fel personer i panelen.

  455. För det är många lokala intressen
    som man stör.

  456. De bolag som utmanas av att man bygger
    fiberbaserad infrastruktur-

  457. -är världens största bolag, mätt på
    omsättning. De gamla telebolagen.

  458. De som tappade 90 % av sin omsättning i
    tredje världen-

  459. -när en kamrat, Niklas Zennström,
    införde Skype.

  460. Jag byter till engelska för er skull.

  461. Vi visade
    att man kan bygga ett nytt nätverk.

  462. Helt kort visade vi
    att med 2,5 personer och en pärm-

  463. -kan man utmana telejättarna
    och bygga ett parallellt nätverk.

  464. Det funkade, och gick med vinst.

  465. På sju år gick företaget
    från noll och ingenting-

  466. -till att ha 27 %
    av Sveriges bredband.

  467. Då räknar jag med teknik
    som inte jag anser är bredband-

  468. -som DSL och liknande.

  469. Tittar man på 10 Mbit symmetriska
    anslutningar stod företaget för 90 %.

  470. Nya företag kan bygga nya nätverk
    och konkurrera med infrastrukturen.

  471. Vi gjorde det i Sverige,
    Norge, Danmark, Holland-

  472. -och vi bidrog även i Italien.

  473. Varför har inte fler hängt på?

  474. Bredbandsinfrastrukturen
    är väldigt komplicerad.

  475. Men länder tjänar alltid på
    att bygga optiska fibernät.

  476. Om någon av världens ledare
    tror på Jonas Birgersson-

  477. -rekommenderar han en modell för
    hur man förser en region med fiber.

  478. En modell som Stockholm använder.

  479. Hur konstigt det än må låta
    handlar det om monopol.

  480. Det finns mycket intresse för Sverige
    och det öppna nätverket.

  481. Även Google lägger sig i.
    Jag ska förklara.

  482. Det här är den idé
    som kom fram i Stockholm 1999.

  483. Det var inte jag som kom på det -
    det var Fredrik, Fredrik och Fredrik.

  484. De ligger bakom
    den gränsfria utbytesmodellen.

  485. Men de insåg nog inte
    dess globala potential.

  486. Och de visste inte
    hur det skulle fungera i praktiken.

  487. Jag och några vänner köpte företaget.
    Det har gått med vinst i tre år.

  488. Men hur får man ut fiber till alla?
    Hur betalar man för det?

  489. Det är mycket enkelt.
    Man måste kombinera två grejer.

  490. I det passiva infrastrukturlagret är
    det bättre att ha naturligt monopol.

  491. "Monopol låter illa."

  492. Naturligt monopol är som flygplatser.
    De får inte ligga för nära varandra.

  493. Om man har ett hus med fiber i-

  494. -och medel att investera
    i fiber till ett hus till-

  495. -använder man det till huset
    som redan har fiber eller det utan?

  496. Man vill ju utveckla sitt nätverk.

  497. Kan man kombinera det
    med toppskiktet?

  498. En fiberlängd går in i huset.

  499. Men i den här modellen-

  500. -kombinerar vi den
    med en öppen marknad.

  501. Alla får sälja sina tjänster
    på samma villkor.

  502. Man har en marknadsdynamik
    på toppen.

  503. Och så har man ett fast naturligt
    monopol på infrastruktursbotten.

  504. Teoretiskt sett
    finns det inget bättre.

  505. Om man lyckas.

  506. Det positiva är att vi har mer
    än tio års erfarenhet i Sverige.

  507. Den här modellen kommer
    att leda de fiberoptiska nätverken-

  508. -över nästan hela världen.

  509. Det tror jag.

  510. Det här är en hyllning
    till Stockholm och Stokab.

  511. Stokab var ett av de första företagen
    som hängde på.

  512. 1994 bestämde Stockholms kommun att
    utnyttja existerande företag-

  513. -så som vatten- och elbolag.

  514. De tog deras fiber
    och lade dem i ett bolag.

  515. Det här bolaget fick fick driva
    det naturliga monopolet på fiber.

  516. De säljer fiber
    till alla som vill ha.

  517. Och alla får samma villkor.

  518. Det har fått fenomenala framgångar.

  519. Stokab har vinstmarginaler
    på över 30 %.

  520. Det är inte bra
    för Google eller Microsoft-

  521. -men om man sysslar med infrastruktur
    är det ett rekord.

  522. Att man får mer 10 % tillbaka
    på passiv infrastruktur-

  523. -är utan motstycke.

  524. Det har funnits sen 1994.

  525. Det finns mer än 5 500 km kablar
    i ett ganska litet område.

  526. Det har gjort Stockholm till ett
    av världens bästa ICT-regioner.

  527. Ett bra exempel.

  528. Men det är inte oproblematiskt.
    Man gjorde annorlunda i Köpenhamn.

  529. Man investerade lika mycket pengar
    och förlorade 80 % av summan.

  530. Nätverket stängdes ner och såldes.
    Nätverket var inte öppet.

  531. Alla hade inte lika villkor.

  532. Den här modellen är en succé.

  533. Tack så mycket.

  534. Jonas Birgersson-

  535. -om den bästa infrastruktur-
    investeringen i framtiden.

  536. Området "Säkerhet på Internet"
    låter kanske inte så upphetsande.

  537. Men det rör faktiskt alla
    som besöker webbsidor.

  538. Forskaren Roger Dingledine
    grundade en mjukvara-

  539. -som förhindrar att dina privata
    uppgifter hamnar i register.

  540. När Roger Dingledine berättar om det-

  541. -använder han "Alice" som fiktivt namn
    på en vanlig användare.

  542. Vi tar några exempel på olika Alicar.

  543. Vi föreställer oss sjuka Alice. Låt
    oss säga att din mamma har diabetes.

  544. Du vet inte vad det
    kommer att innebära.

  545. Din egen Internetuppkoppling är inte
    bra så du kollar upp det på jobbet.

  546. Någon kollar din dator,
    för det är IT-folkets jobb.

  547. De kommer att tro att han kommer
    att bli sjuk och avskedar honom.

  548. I USA händer det hela tiden.
    Det händer inte lika mycket i Europa.

  549. Men jag hörde en historia om
    att någon avskedades i Finland-

  550. -för någon upptäckte,
    i någon databas, att han var sjuk.

  551. Det händer över hela världen.

  552. Det vore synd om det skulle hända er.
    Kan ni skapa ett säkrare Internet?

  553. Eller konsumenten Alice.

  554. Man kanske kollar på racerbilsböcker
    på Amazon men köper inga.

  555. Tre år senare
    ska du skaffa bilförsäkring.

  556. "Gillar du racerbilar?" "Nej."

  557. "Men du kollade ju
    på sådana böcker för tre år sen."

  558. Det låter ju helt galet. Så samman-
    vävda blir väl inte databaserna?

  559. Det får vi reda på om tre år.

  560. Mitt mål är
    att ge folk verktyg att bestämma-

  561. -hur mycket information
    de vill lägga i databaserna-

  562. -som de sen säljer
    eller slarvar bort-

  563. -för att de inte kan säkra det.
    Eller så kanske de går i konkurs.

  564. Eller åttaåriga Alice.
    Er dotter går in på en chattsida.

  565. Ni har sagt
    att hon inte ska säga sitt namn-

  566. -eller var hon bor.

  567. Innan hon säger ett knyst läggs
    hennes IP-adress ut på chattsidan.

  568. Det är inte svårt att se
    var en IP-adress finns.

  569. Det blir lättare och lättare. Många
    vill personinrikta marknadsföringen.

  570. Vi omvandlar IP-adressen
    till ett Google-foto på ert hus.

  571. Innan hon säger nåt kan jag se om en
    bil står parkerad utanför eller inte.

  572. Så ska det inte gå till. Internet ska
    erbjuda säkerhet och anonymitet.

  573. Man får välja själv
    vad man vill avslöja.

  574. Man borde inte basunera ut allt om
    sig själv varje gång man gör något.

  575. Här är några exempel.

  576. Det hemska reklamföretaget
    som samlar och säljer information.

  577. Och de som skickar information-

  578. -utan att veta var de hamnar.

  579. Det knepiga är att nätverken
    också kan spåra allt.

  580. Jag talade med ett Internetbolag
    för ett tag sen.

  581. De säljer sina
    användares klickloggar.

  582. Men då får bara 40 cent per användare
    och månad.

  583. Men tio olika företag köper dem.

  584. Fyra dollar i månaden per användare.
    Gratis pengar. Varför inte?

  585. Det finns lagar.

  586. Men de hindrar ingen,
    varken i Europa eller i USA.

  587. Det här gäller
    på det individuella planet.

  588. Roger Dingledine
    om säkerhet och anonymitet.

  589. I "UR Samtiden.
    Tema: Framtiden på nätet."

  590. Vi avslutar där vi började
    - i filosofiska termer.

  591. Internet är inte bara
    ett verktyg enligt Alexander Bard.

  592. Det är ett nytt samhällssystem.

  593. Precis som tidigare samhällssystem
    skapar det en över- och underklass-

  594. -hävdar Alexander Bard.

  595. Det vanligaste tankefelet
    på 90-talet-

  596. -var att man ville se Internet
    som något bra.

  597. Man sa att Internet skulle riva ner de
    gamla klasstrukturerna.

  598. De gamla klasstrukturerna revs ner. Vi
    byggde upp nya i stället.

  599. Det var lätt att förutse.
    Men ingen ville prata om det.

  600. Det geniala med "Nätokraterna" var inte
    definitionen av en ny överklass-

  601. -som interagerar
    med nya människor hela dagarna.

  602. Det skrämmande var att ingen
    ville definiera den nya underklassen.

  603. Man pratade om "digital divide", att
    tillgång till bredband var viktigt.

  604. De som hade tillgång till bredband
    skulle bli överklassen.

  605. Det tyckte jag lät konstigt. Nog kunde
    alla lära sig lära och skriva.

  606. Som när vi fick tryckpressen.

  607. Klassdefinitionen kom ifrån hur man
    utnyttjade läs- och skrivkunnigheten.

  608. Vi åkte till södra Indien.
    Indien är sinnebilden för fattigdom.

  609. Vi åkte till Andhra Pradesh
    - en stor och fattig delstat.

  610. Där upptäckte vi att redan 1998 -

  611. -hade hela Andhra Pradesh
    tillgång till gratis Internet.

  612. Däremot inte rinnande vatten.
    Vatten kostar pengar att bygga ut.

  613. Internet har ett egenintresse av
    expansion. De vill ha in många.

  614. Vi tog död på myten om skillnad
    på rika och fattiga länder.

  615. De blev storsäljare för att vi
    tog död på myten om tredje världen.

  616. Vi sa att Internet kommer
    att skära rakt igenom hela världen.

  617. Rika och fattiga är inte intressant. Vi
    måste prata om Internets klasser.

  618. De kommer att finnas i alla länder.

  619. Vi gjorde en ny mätning och ville komma
    åt hur klasstruktur såg ut.

  620. Vänta nu! Om vi tar död på individen och
    i stället tänker på nätverk-

  621. -ser vi samhället på ett helt nytt sätt.
    Folk hakar på varandra.

  622. Då blir det ett nätverk. När det blir
    tillräckligt stort, eller för stort-

  623. -kommer nyckelpersonerna i nätverket
    börja nätverka direkt med varandra.

  624. De kommer att göra "shortcuts"
    och bygga ett mindre nätverk.

  625. De orkar inte med allt jidder.

  626. Så gör människor
    när de får för mycket.

  627. Men vi vill behålla det gottaste.

  628. "Jag vill inte äta bröd längre. Har jag
    råd äter jag bara delikatesser."

  629. Samma sak här.
    Vi såg redan på 90-talet-

  630. -då vi studerade mejllistor.

  631. Folk undvek sammanhang där man
    urskillningslöst släppte in folk.

  632. De sökte sig till stängda världar-

  633. -där deltagarna var utvalda
    utifrån sitt attentionsvärde.

  634. Det har förstärkts. Nu är allt
    strukturerat på det här sättet.

  635. Vi har ett mindre nätverk
    som styr de andra-

  636. -och som de andra nätverken
    aspirerar mot.

  637. Så ser nätverkspyramiden ut.
    Så här ser maktstrukturen ut-

  638. -till exempel i dagens Sverige.

  639. I dag är makt strukturerat
    utifrån vem du känner.

  640. Det avgör din sociala position i
    samhället. Det avgör nästan allt.

  641. Det avgör definitivt
    dina karriärmöjligheter.

  642. Personalchefer anställer inte enskilda
    personer.

  643. Man köper upp nya företag
    med färdiga nätverk.

  644. Det är smartare än
    att anställa folk en och en.

  645. Det är utifrån nätverkspyramiden
    vi måste studera strukturering.

  646. Då får vi en överklass, som vi kallar
    för nätokrati - en nätaristokrati.

  647. Under den - ett konsumtariat.
    Ett konsumentproletariat.

  648. Vad gör folk längst ner?

  649. De tittar på "Bingolotto",
    äter chips, är passiva-

  650. -porrsurfar och ägnar sig inte åt
    kommunikation när de har Internet.

  651. De blir förbryllade
    när de ser Internet-

  652. -och ägnar sig åt passiv konsumtion. Det
    är ett konsumtariat.

  653. Den lägsta gemensamma nämnaren
    är att handla och sen gömma sig.

  654. Det är den lägsta gemensamma nämnaren.
    Sen nätverkar man.

  655. Man har polare på nätet. Ju fler man
    har, desto högre upp hamnar man.

  656. Modellen är relevant i dag för enligt de
    gamla sociologiska modellerna-

  657. -där man mätte förmögenhet, var
    invandrare i Jordbro underklassen.

  658. Det är de fortfarande
    enligt gamla medier.

  659. Använder man den här,
    och skiter i inkomst-

  660. -och räknar, empiriskt,
    Internetanvändandet som en faktor.

  661. Framförallt om man använder det
    för kommunikation.

  662. Använder man det som mätsticka
    hittar vi ingen underklass i Jordbro.

  663. Alla har bredband
    och talar fem språk.

  664. De har inte svårt
    att slå sig fram i media.

  665. Det kryllar av invandrare
    på skivbolagen.

  666. Nej! Underklassen i Sverige i dag
    definierade vi 1998.

  667. Underklassen hittar vi
    i Hällefors kommun i Värmland.

  668. Är det Västmanland? Du ser
    hur irrelevant det har blivit.

  669. De har hög arbetslöshet.
    Det handlar om män.

  670. De är över trettio, bor hemma
    och har inte gått på högskola.

  671. De har inget självförtroende, äter
    chips, är överviktiga och porrsurfar.

  672. Det är den svenska underklassen.
    - Du skrattar åt dem!

  673. De lever ett tragiskt liv.

  674. Det är intressant. Vi måste ställa om.
    Vi måste sluta prata järnålder.

  675. Det är tragiska människor.
    Vilka röstar på Sverigedemokraterna?

  676. Det är snubbarna i Hällefors.
    Ingen pratar om dem.

  677. Vi vill inte veta av dem. Vi gillar
    ungarna i ghettot som ser balla ut.

  678. "De är underklass." Eller hur?

  679. Men snubben i Hällefors...
    Tjejerna gick på högskola.

  680. Den snubben är den nya underklassen.

  681. Det är den nya underklassen för
    att Internet tog över våra liv.

  682. Så, nu vet ni vad Internet är.

  683. Facebook - ja. Men även al-Qaida.

  684. Internet skapar
    fantastiska möjligheter-

  685. -är det även en stor hydra
    som kommer att ställa till det.

  686. Även för egna företagare.

  687. Tack så mycket.

  688. Översättning:
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Framtiden på nätet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kunskap och vetenskap i nytt sammanhang. Tillhör du nätets framtida över- eller underklass? Alexander Bard om ett nytt klassamhälle där kontakter slår pengar. Hur ökar ett land sin BNP mest effektivt? Genom bredband, hävdar IT-entreprenören Jonas Birgersson. Hur ser radio och tv ut om tio år? Sveriges Radios Hanna Stjärne tror sig veta.

Ämnen:
Information och media > Internet och digitala medier, Information och media > Massmedia > Radio och tv
Ämnesord:
IT, Informationssamhället, Informationsteknik, Internet, Massmedia, Radio, Sociala klasser
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden Tema

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Myter om mat

Sanning eller skröna? Möt experterna som bland annat hävdar att bantning kan göra dig fet och att smörgåstårta före konditionslopp kan vara bättre uppladdning än pasta. Vad är myt och vad är beprövad verklighet? Med bland andra extremsportaren Rune Larsson, dietisten Anna Ottosson och riskforskaren Misse Wester. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Sexuella övergrepp mot barn

Hur bryter man sin tystnad som utsatt? Hur förhörs barn vid misstankar om övergrepp? Hur arbetar polisen i kampen mot barnpornografi på Internet? Med Daniella Nilervik, Björn Sellström från Rikskriminalens IT-brottssektion, läkaren Åsa Kastbom och poliskommissarie Birgitta Engberg. Arrangör: Föreningen Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Skaparlust och kreativitet

Vad är det som gör oss kreativa? Och är kopplingen mellan konstnärskap en myt eller verklighet? Möt forskare och författare som berättar om sin kreativitet och tipsar om hur du utvecklar din egen skaparlust. Med bland andra författaren Jonas Hassen Khemiri, forskaren Örjan de Manzano och författaren bakom succéserien Saltön Viveca Lärn.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Lika eller olika?

Varför fokuseras det mer på olikheter än likheter mellan folkgrupper? Med professor Hans-Ingvar Roth, Peter Sköld, Centrum för Samisk forskning, och religionshistorikern Mattias Gardell.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Personlig utveckling

Lasse Gustavsons ansikte brann upp under ett brandmansuppdrag. Bearbetningen av olyckan gav ökad livsglädje. Christer Olsson berättar om hur du utvecklar din personliga kommunikation. Benamputerade Aimee Mullins lärde sig att omdefiniera vad en kropp kan vara. Den inställningen har gett henne superkrafter och rekord i Paralympics.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Hjärnans mysterier

Forskaren Miia Kivipelto berättar hur du kan leva för att slippa glömska och demens. Och varför köper vi dyr alternativmedicin utan bevis på att den fungerar? Professor Dan Larhammar om mänskliga beteenden. Detta och mer därtill om hjärnans mysterier.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Global Casino

Hur har hälsan i världens länder utvecklats sedan 1950? Hans Rosling spelar Global Casino med Svenska FN-förbundets ambassadörer: Lena Endre, Jason Diakité, Carolina Klüft och Lasse Åberg.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Framtiden på nätet

Tillhör du nätets framtida över- eller underklass? Alexander Bard om ett nytt klassamhälle där kontakter slår pengar. Hur ökar ett land sin BNP mest effektivt? Genom bredband, hävdar IT-entreprenören Jonas Birgersson. Hur ser radio och tv ut om tio år? Sveriges Radios Hanna Stjärne tror sig veta.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Bilden av Afrika

Varför förknippas Afrika oftast med fattigdom, hungerkatastrofer och konflikter när det egentligen handlar om en kontinent med ett 60-tal unika länder - de flesta på frammarsch. Med bland andra afrikanska författare som Kapano Matlwa, Alain Mabanckou och Tolu Ogunlesi samt den brittiske journalisten Richard Dowden som bevakat afrikanska länder i 40 år.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Naturkrafter

Den 12 januari 2010 kollapsade hela samhällen i Haiti på grund av en kraftig jordbävning. Journalisten Michael Winiarski var strax efteråt på plats och berättade om sina upplevelser. Går det att förutspå jordbävningar? Och vilka effekter fick oljekatastrofen i den mexikanska gulfen?

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Tro och tvivel

Hur står det till med religiositeten i Sverige? Med Lotta Bromé, Anders Wejryd, Maria Küchen och Owe Wikström. Och kan religion och vetenskap förenas? Debatt mellan humanister och kristna forskare.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Åldras vackrare

Går det att åldras vackrare? Det går i alla fall att åldras friskare och minimera riskerna för åldersrelaterade sjukdomar. Vad är det som händer i kroppen när vi motionerar och äter rätt? Utanför en liten ö i Japan har åldern ingen betydelse. Där dyker 80-åriga kvinnor efter musslor.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Knarkets makt

Författarna Lasse Wierup och Erik de la Reguera berättar om den nya folkdrogens väg till Sverige. Och hur kunde en heroinkultur födas i Norrköping på bara några år? Forskaren som levt ihop med de unga missbrukarna berättar. Dessutom om missbrukarflyktingar i Köpenhamn. Ett helt program om knarkets makt.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Klokskap

Vad är skillnaden mellan kunskap och klokskap? Experter inom pedagogik ifrågasätter den svenska idén om bildning. Att förstå andra människor kan vara viktigare än att ha läst litteraturklassiker. Trots det rankas praktisk klokhet inte lika högt som teoretiska kunskaper. Hur blir det i framtiden? Med bland andra professorn i pedagogik Bernt Gustavsson, debattören Dilsa Demirbag-Sten och journalisten Helle Klein.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Sverigebygget

Hur byggdes den svenska välfärden upp, hur mår den och vart är den på väg? Vi hör Tapio Salonen, professor i socialt arbete, och så tar vi del av en debatt med Jimmie Åkesson (SD), biskop Eva Brunne och journalisten Maciej Zaremba.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta En bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Youtubekändis

Hur är det att vara en Youtubekändis? Bland svenska barn och ungdomar är 16-årige Manfred Erlandsson från Forshaga en superkändis. Hans Youtube-kanal har över 150 000 följare och växer stadigt. Han älskar det han gör, men det börjar nu bli svårt att få tiden att räcka till både skola, filmande, reklaminspelningar och andra uppdrag. Filippa Simonen, eller Mileycool551, är 12 år och har över 50 000 följare på sin kanal. Hon börjar också bli igenkänd på stan. I branschen sägs hon vara en uppgående Youtubestjärna.