Titta

UR Samtiden Tema

UR Samtiden Tema

Om UR Samtiden Tema

Kunskap och vetenskap i nytt sammanhang. Talare och samtal från de dagliga sändningarna i UR Samtiden kopplas samman kring ett tema.

Till första programmet

UR Samtiden Tema : Bilden av AfrikaDela
  1. UR Samtiden Tema: Bilden av Afrika.

  2. "Vi vet hur afrikaner dör, inte hur
    de lever", skrev Henning Mankell.

  3. Varför förknippas Afrika oftast med
    fattigdom, hunger och konflikter?

  4. En kontinent med ett 60-tal länder,
    varav de flesta är på frammarsch.

  5. Det tog lång tid innan jag insåg
    att jag skapade en bild av Afrika-

  6. -som en lidande, svältande världsdel-

  7. -som måste hjälpas och räddas
    av andra.

  8. Vad har västvärldens bistånd
    bidragit med?

  9. Vi har fått bistånd i åratal.
    Vi är fast i biståndskulturen.

  10. Vi har blivit oförmögna
    att komma på egna lösningar.

  11. Kimmie Weeks
    slängdes på en likhög i Liberia.

  12. Hans mor fick liv i honom. Nu hjälper
    han fattiga att hjälpa sig själva.

  13. Alla som tror att Afrika saknar
    nytänkande och företagsamhet har fel.

  14. Vad händer när det gamla samhället
    möter det moderna i Sydafrika?

  15. Folk söker en identitet. De ser MTV-

  16. -med Justin Timberlake. De pratar
    engelska och kör snygga bilar.

  17. Men barn från landsbygden
    lever traditionellt.

  18. Vad är man? Var passar man in?

  19. Afrika var temat för bokmässan 2010
    i Göteborg. Dags att nyansera bilden.

  20. Enligt Richard Dowden,
    som har bevakat Afrika i 40 år-

  21. -har tre faktorer förändrat Afrika
    radikalt: Kinas investeringar-

  22. -mobiltelefonen
    och en ung, dynamisk medelklass.

  23. Konflikter blir färre,
    och ekonomier växer.

  24. Marika Griehsel
    har bevakat Afrika sedan 1989-

  25. -bland annat som korrespondent i
    Sydafrika. Här leder hon ett samtal-

  26. -om västvärldens bild av den
    kontinent vi alla härstammar ifrån.

  27. Vi vet hur afrikaner dör,
    men inte hur de lever.

  28. Unity, varför har västvärlden
    en så snäv bild av Afrika?

  29. Snäva bilder säljer tidningar.

  30. Bredare bilder tar för mycket plats.

  31. Det är lätt att säga att afrikaner
    aldrig kommer i tid. En rad.

  32. Jag vill hävda att det inte är sant.
    De sa det i går.

  33. Min mor har nog aldrig varit sen
    till en begravning eller ett bröllop.

  34. Afrikaner kanske kommer för sent till
    vissa saker som inte verkar viktiga-

  35. -men de kommer alltid i tid
    till viktiga saker.

  36. Ja.

  37. Richard, varför är bilden så dyster?
    Du har jobbat länge som journalist.

  38. När vi såg Los Angeles
    ligga under vatten-

  39. -trodde vi inte att hela USA gjorde
    det. Vår bild av USA är annorlunda.

  40. Vi har varit där eller sett filmer.

  41. Problemet för Afrika är
    att vi saknade andra bilder-

  42. -av ett normalt - om än inte alltid
    lyckligt - afrikanskt vardagsliv.

  43. Vi saknar såna bilder,
    så det är nog en anledning.

  44. Och för att försvara
    oss journalister:

  45. Vi rapporterar om trafikolyckor -
    inte trafiken.

  46. Trafikolyckorna är nyheterna.

  47. Afrika har haft "trafikolyckor" som
    svält och krig, som har rapporterats.

  48. Medierna tog inte upp vardagslivet.

  49. Det är ett problem, men man kan inte
    gärna ge medierna hela skulden.

  50. Nuruddin,
    vad anser du vara anledningen?

  51. Du har ju beskrivit
    afrikanskt vardagsliv i dina böcker.

  52. Men ändå är det så många
    som har en förvrängd bild.

  53. -Använd mikrofonen.
    -God afton, allihop.

  54. För det första tycker jag inte-

  55. -att det borde spela nån större roll
    om...

  56. ...journalister, oavsett färg, slag,
    eller nationalitet...

  57. ...skriver om Afrika, eftersom många
    av dem inte vet vad de pratar om.

  58. Två:
    Det är väldigt viktigt att inse...

  59. ...att krig i Afrika, liksom krig
    överallt, är begränsade.

  60. Jag har bott i tre afrikanska länder-

  61. -som det pågick inbördeskrig i.

  62. Jag har bott i städer där man stred.

  63. Jag togs med till platser
    där strider utspelade sig.

  64. Jag kunde vara
    så nära som 100 meter-

  65. -från somaliska milismän i strid.

  66. Men går man bara 20 meter därifrån-

  67. -så kan man röka sin cigarett, se på
    satellit-tv eller göra vad som helst.

  68. Det som nästan alla tycks missa-

  69. -är att de här begränsade krigen
    främst handlar om en enda sak:

  70. Makt. Ekonomisk makt.

  71. Och eftersom...

  72. Somalias journalister gör som i väst-

  73. -och förminskar Somalias 20 år långa
    inbördeskrig till ett klanproblem.

  74. Klan X krigar mot klan Y.
    Ingen svarar på varför de krigar.

  75. Däri ligger problemet.
    De förstår egentligen inte-

  76. -varför ett krig äger rum. Om den
    somaliske författaren Nuruddin Farah-

  77. -hade varit här
    under trettioåriga kriget...

  78. Om jag skulle skriva om det...
    Striderna var värre då-

  79. -än dem som vi nu skriver om.

  80. Men det som saknas är
    ordentliga kunskaper.

  81. De krigar om ekonomisk makt.

  82. De är inte vildar, barbarer
    eller nåt sånt.

  83. När man bor bland dem - som jag
    gjorde i Uganda, Sudan och Somalia...

  84. Jag bodde bland dem.
    Då förstår man dem.

  85. Men saken är den
    att yttre krafter ser till...

  86. ...yttre krafter ser till
    att kriget fortsätter.

  87. Anders, tror du att västvärlden är
    ointresserad av gräva djupare i...

  88. ...vad som ligger bakom
    kriget och konflikten?

  89. Är man inte mer intresserad av
    all afrikansk kultur och liknande?

  90. Varför är bilden så snäv,
    enligt din åsikt?

  91. Vi tror att vi lever
    i en internationaliserad värld-

  92. -men på vilka sätt
    är vi internationaliserade?

  93. Det gäller dem som har makt
    i den internationella ekonomin.

  94. Vi läser om dem och dem som
    tycks påverka internationell politik.

  95. Det är sånt vi läser om.

  96. Om man vill gå mer på djupet-

  97. -krävs det personligare intressen.

  98. Man måste vara släkt med nån
    eller hitta andra kopplingar.

  99. Jag tror att temat för bokmässan
    är oerhört viktigt-

  100. -för när vi läser
    litteratur från Afrika-

  101. -får vi personliga kopplingar.

  102. Ibland är bilden på tv-skärmen-

  103. -på flyktingläger och lidande...

  104. Den kan vara så stark att andra
    möjliga berättelser kan försvinna.

  105. Har du upplevt det, Unity?

  106. -Du har nog rätt.
    -Lite närmare, tack.

  107. För bara två dagar sen satt jag
    bredvid en trevlig person här.

  108. Jag frågade: "Har du varit i Afrika?"
    Hon svarade: "Nej, jag vågar inte."

  109. "Jag vet inte hur man beter sig där."

  110. Jag sa:
    "Titta på paret utanför fönstret."

  111. "Man beter sig precis likadant
    i Afrika."

  112. En anledning
    till föreställningarna...

  113. Richard, du nämnde det nog i går.

  114. Afrikanska länder formas inför
    allas ögon, via teven och internet...

  115. Det är som i USA och Frankrike.
    Det bildas nationalstater.

  116. Det sker nu i Afrika,
    men i en globaliserad värld.

  117. Man ser och känner det varje dag.

  118. Så har länder bildats tidigare.

  119. Det är inte det enda sättet,
    men så ser det ut.

  120. Man vill skapa ett Tanzania med folk
    som inte har sett sig som tanzanier.

  121. Man skapar ett Kenya av mikronationer
    som inte såg sig som Kenya tidigare.

  122. Det svåra är hur man ska skapa
    ett land 2010 på fredlig väg-

  123. -när de största demokratierna
    skapades av många människor.

  124. Den brittiske journalisten Dowden
    har bevakat Afrika sedan 70-talet.

  125. Han har jobbat som korrespondent
    åt tidningar och arbetat för tv.

  126. Nu har han skrivit boken
    "Afrika: framtidens kontinent".

  127. Jag hade alltid velat skriva en bok.

  128. Men det blev ingen fantastisk roman.

  129. När man börjar inser man hur svårt
    det är, men jag ville skriva en bok.

  130. Jag vet inte om ni begriper det här
    på svenska, men tidningar...

  131. Brittisk mat är ju inte underbar.
    Vi brukar äta fish and chips.

  132. Förr slogs det in i tidningspapper,
    så vi säger jämt om tidningar:

  133. "Den hamnar runt fisken i morgon."
    De består inte.

  134. Jag ville försöka
    att gå mycket djupare-

  135. -än vad som är möjligt med 2 000 ord.
    Nåt som gräver under ytan.

  136. Som journalist åkte jag till
    dåliga platser under dåliga tider.

  137. Man åker för att det är
    krig, svält och sjukdomar.

  138. Det gäller oftast tråkiga saker.

  139. Men på vägen dit, och medan man
    rapporterar om katastrofen-

  140. -ser man sånt
    som berättar mycket om-

  141. -människors synsätt och kultur.

  142. Jag tyckte att det saknades
    i mycket av min journalistik.

  143. Jag ville inte bara minnas alla:

  144. "När jag var här och där..."

  145. Jag ville minnas andra saker
    som berättade mycket mer om Afrika-

  146. -och dess bättre sida.

  147. Låt mig fråga en sak. Du sa att
    när du var lärare i två år i Afrika-

  148. -så var det du som lärde dig mycket.

  149. Men var det som journalist
    som du lärde dig det i boken?

  150. Både som person och medmänniska.

  151. Både och.

  152. Mycket av det lärde jag mig nog
    under två år som lärare i Uganda.

  153. Jag kan ge er ett exempel.

  154. Tid.
    Vi stressar jämt och har bråttom.

  155. Vi håller alltid koll på klockan.

  156. I Afrika spelar tiden mindre roll.

  157. Man avbryter inte en diskussion
    bara för att man måste till ett möte.

  158. Många tycker
    att Afrika jämt kommer sent.

  159. Jag lärde mig
    att man måste ha tålamod i Afrika.

  160. Saker blir av, men oftast inte i tid.

  161. Det var en sak
    som jag tidigt lärde mig.

  162. När jag sen kom dit med ett tv-team
    undrade de när folk skulle dyka upp.

  163. Jag fick säga åt dem att ha tålamod.
    Man måste ha större tålamod i Afrika.

  164. Du nämnde en sak tidigare
    när vi pratade om din bok.

  165. Nämligen att du åkte till platser
    som härjades av svält eller krig.

  166. Men du såg nåt där som inte framgick.

  167. Folk tappade inte hoppet.
    De lyckades alltid se en framtid.

  168. Kan du beskriva
    hur du utvecklade det i boken?

  169. Ja, jag blev mer medveten om det.

  170. Men jag vill gå lite bakåt i tiden
    till 1984-

  171. -när jag jobbade åt tidningen The
    Times. Jag var vanlig reporter då.

  172. Oxfam ringde till mig - det var nog
    nån gång i maj - och sa:

  173. "Det är en rejäl kris i Etiopien."

  174. "En omfattande svält har brutit ut."

  175. Jag gick till redaktören.

  176. Han var väldigt överklass.
    En gammaldags britt.

  177. Han sa:

  178. "Våra läsare vill nog inte läsa om
    svältande afrikaner."

  179. "De har ju redan läst om Biafra."

  180. "De vill nog inte läsa mer sånt."

  181. Så jag fick inte åka dit.

  182. Men svälten i Etiopien 1984-

  183. -blev sen det årets största nyhet.

  184. The Times blev tvungna
    att skicka i väg nån i augusti...

  185. -Håll mikrofonen närmare.
    -Okej, ursäkta mig.

  186. De blev alltså tvungna
    att skicka nån annan.

  187. Då lovade jag mig att försöka skriva
    om svält och krig i Afrika-

  188. -som om det skedde i Europa.

  189. Så gjorde jag alltså från den dagen.

  190. Jag försökte få med
    lidandet och allt sånt.

  191. Men gradvis insåg jag även,
    vilket tog lång tid-

  192. -att jag skapade en bild av Afrika-

  193. -som en lidande, svältande världsdel-

  194. -som måste hjälpas och räddas
    av andra.

  195. Det tog mig lång tid att inse det.

  196. Jag jobbade åt The Economist som
    skrev: "Den hopplösa världsdelen".

  197. Jag var Afrikaredaktör då,
    men det var inte min rubrik.

  198. Jag visste inte ens
    att det skulle tryckas-

  199. -förrän jag köpte den nästa dag.

  200. -Jag tänkte att...
    -Vilket år var det?

  201. Det måste ha varit 19...

  202. Det måste ha varit runt 97-98.

  203. Det var tufft i Afrika just då.

  204. Jag tror att 26 afrikanska länder
    hade inbördeskrig-

  205. -eller låg i krig med grannländer.
    Det var ingen bra tid.

  206. Men det kändes inte riktigt bra,
    och det tog tid att förstå varför.

  207. Svaret var att jag aldrig
    hade stött på hopplöshet i Afrika.

  208. Inte ens när det var som allra värst.

  209. När man intervjuade folk, sa de:

  210. "Ja, det här är hemskt. Men vi kommer
    att bygga upp allt och börja om."

  211. Jag märkte aldrig nån hopplöshet.
    Ibland tror jag...

  212. Jag bor i London, och där ser man
    hopplöshet. Tiggare i ett rikt land.

  213. De har gett upp hoppet.
    Men jag har nog aldrig sett-

  214. -den totala avsaknaden
    av hopp om framtiden.

  215. Även när det är illa i Afrika
    hyser de hopp om framtiden.

  216. Du talade om Afrika,
    som ju är en enorm världsdel.

  217. Mycket av resten av världen
    ryms på ytan.

  218. Jag fick inte tag i fler kartor.

  219. I boken tar du upp variationerna.

  220. Du skriver om bergen, naturen
    och alla olika språk.

  221. När du säger
    att Afrika nu tampas med-

  222. -krig, förtryck och så vidare...

  223. Nånstans i boken skriver du
    om Afrikas nationsgränser.

  224. Gränserna förändras. De är onaturliga
    på grund av hur de drogs-

  225. -för 100 år sen av kolonialmakterna.

  226. Känner du igen det när du ser kartan?

  227. Ja, absolut. Hela synen på Afrika
    som en stor världsdel-

  228. -med bara ett enda folk
    stämmer inte alls med verkligheten.

  229. Jag tycker att...

  230. Det finns mer... Afrika är jordens
    mest mångfaldiga världsdel.

  231. Där finns faktiskt större
    mänsklig genetisk mångfald-

  232. -än hos resten av mänskligheten.
    Afrikas genetiska mångfald är större-

  233. -än resten av mänsklighetens.

  234. Vi kommer ju därifrån,
    så mänsklighetens rötter finns där.

  235. I många afrikanska länder är
    nationalstaten fortfarande oklar.

  236. Afrika är
    en av våra rikaste världsdelar-

  237. -när det gäller mineraler, metaller-

  238. -och även mänsklig arbetskraft.

  239. Plundringen och exploateringen
    av Afrika pågår än i dag-

  240. -med vissa afrikanska ledares
    tillstånd-

  241. -men även västländer, Kina och Indien
    är inblandade.

  242. Du skriver att det kanske inte är
    så illa att Kina och Indien är där.

  243. Kan du prata lite om det?

  244. -Krigen är alltså inte över?
    -Nej, jag tror inte att de är det.

  245. Jag anser att krigens grundorsaker-

  246. -är lokalpolitiken.
    Naturresurserna bidrar bara.

  247. Jag tror inte att krigen börjar
    på grund av naturresurser.

  248. Naturresurserna -
    som diamanter och coltan i Kongo-

  249. -ger bränsle åt dem,
    men de är nog inte grundorsaken.

  250. Ja, jag tror att alla...

  251. Om naturresurserna och inkomsterna
    tas väl om hand-

  252. -så är det givetvis bra för Afrika.

  253. Vi börjar närma oss det. Afrika
    bättrar sig. När kineserna kom-

  254. -kom även
    européerna och resten av världen.

  255. Investeringarna gör länder rikare.

  256. Ett bättre styre gör
    att en del pengar satsas på-

  257. -sjukvård, utbildning och utveckling.

  258. -Det är vägen framåt.
    -Bättre än bistånd?

  259. Ja. Jag tror inte alls på-

  260. -att bistånd utifrån kan förändra
    ett helt land eller en hel världsdel.

  261. Det går inte, även om det gör gott.

  262. Det kan skynda på
    ett skeende som redan är i gång.

  263. Om ett land är på rätt väg,
    gör rätt saker och utvecklas-

  264. -så kan bistånd skynda på det.

  265. Se bara på ett land som Kongo
    och allt deras bistånd.

  266. Bistånd
    kan omöjligen utveckla landet.

  267. Det måste göras av folket.
    Bara afrikaner kan utveckla Afrika.

  268. Vi kan hjälpa till med visst bistånd-

  269. -men det kan bara göras av folket.

  270. Dowden om biståndets roll i Afrika-

  271. -ett omdebatterat och,
    enligt kritiker, misslyckat område.

  272. Kimmie Weeks föddes i Liberia 1981.

  273. I början av 90-talet var han nära
    döden när inbördeskriget rasade.

  274. Kimmie var nio år och svårt sjuk
    i ett flyktingläger.

  275. När andra inte kände någon puls på
    pojken slängdes han på en hög av lik.

  276. Men nioåringens mor vägrade ge upp.
    Hon lyckades skaka liv i honom.

  277. Några år senare flydde Kimmie
    till USA. Där har han utbildat sig-

  278. -och startat en organisation för att
    hjälpa fattiga att hjälpa sig själva.

  279. Organisationen Youth Action fokuserar
    på utbildning, sjukvård och ekonomi-

  280. -för människor under 30 år.
    Vi har jobbat med att hjälpa kvinnor.

  281. Vi har öppnat lärcenter i Liberia,
    Sierra Leone och Uganda-

  282. -där kvinnor kan yrkesutbilda sig,
    få rådgivning och små företagslån.

  283. Lantbruksprogram för unga.
    Tidigare barnsoldater-

  284. -kan åka dit de förr tvingades kriga
    och leta diamanter.

  285. De kan nu ta över de övergivna
    och utgrävda markområdena.

  286. De kan bruka marken
    och bli självförsörjande-

  287. -och hjälpa sig själva
    och sina familjer.

  288. Alla som tror att Afrika
    saknar nytänkande och företagsamhet-

  289. -har fel.
    När jag reser runt ser jag människor-

  290. -som trots begränsade tillgångar och
    möjligheter lyckas åstadkomma nåt.

  291. I Sierra Leone träffade jag
    en ung man utan utbildning.

  292. Man han hade byggt en riskokare.

  293. Man kunde starta den med mobilen-

  294. -och när riset var klart
    skickade den ett sms.

  295. Världsdelen är full med sinnrikhet.
    Jag ska säga er nåt:

  296. Varje barn i Afrika som vi låter dö
    av svält och sjukdomar påverkar oss.

  297. Botemedlen för sjukdomar
    som aids, cancer och alzheimer-

  298. -har nog inte upptäckts än-

  299. -eftersom de dör med barnen i Afrika
    och andra "oviktiga" länder.

  300. Men de kan ha botemedel och lösningar
    för våra största problem.

  301. Vi borde alltså se till
    att omedelbart få slut på det.

  302. Under många år drev Youth Action
    projekt som hjälpte några hundra-

  303. -eller i vissa fall
    några tusen människor.

  304. Nån gång i år sa jag att det här
    måste göras i stor skala.

  305. När jag reste runt i Liberia och
    Sierra Leone sa många ungdomar:

  306. "Vi har fått bistånd i åratal.
    Vi är fast i biståndskulturen."

  307. "Vi har blivit oförmögna
    att komma på egna lösningar."

  308. Det måste förändras
    genom omfattande självhjälp-

  309. -i byar och städer.

  310. Vi får inte anta att folk i byar
    och städer har de bästa idéerna.

  311. Under den här veckan får vi lära oss
    jättemycket om nya idéer.

  312. Varför kan vi då inte sprida dem
    i alla byar och städer-

  313. -alla bra saker som görs
    i Bangladesh och Indien-

  314. -och ge människor chansen
    att få det där aha-ögonblicket?

  315. "Om en gammal kvinna med en mobil
    i Indien kan tjäna pengar"-

  316. -"så kan jag också göra det."
    Det är omöjligt utan idéer.

  317. Hjälp till självhjälp - Kimmie Weeks
    recept för att bekämpa fattigdom.

  318. Företagsledaren Percy Barnevik
    är kritisk till biståndspolitiken-

  319. -som bedrivits i Afrika.

  320. Han hittar sällan ordet "jobb"
    i biståndsutredningar.

  321. Just jobb skapar långsiktig
    utveckling, säger Barnevik-

  322. -ordförande i hjälporganisationen
    Hand in Hand, som ger mikrolån.

  323. För att skapa en miljard jobb,
    eller 250 miljoner jobb-

  324. -vilket jag föredrar,
    kräver en enorm förändring.

  325. Det kräver miljontals nya företag
    i en aldrig skådad takt-

  326. -och väldigt låga kostnader.

  327. Ni har hört nog om Hand in Hand,
    men en indiska pratade om SEWA-

  328. -kvinnoorganisationen
    med 1,5 miljoner människor.

  329. De kan nå 10 miljoner jobb
    och etablerar sig i grannländerna.

  330. Vi talades vid i dag. Det finns en
    annan grupp här från Zimbabwe-

  331. -med en miljon medlemmar. Det gällde
    en gemensam insats från Zimbabwe-

  332. -som Mugabe nästan har ödelagt.

  333. Men de ska etablera sig
    i de åtta grannländerna.

  334. Afrikaner för Afrika,
    indier för Indien-

  335. -afghaner för Afghanistan,
    sådant sprider sig.

  336. Vi behöver 30-50 såna organisationer
    för att lyckas.

  337. De kan sprida sig som en bläckfisk
    till grannländer.

  338. Det är det som krävs.
    Visioner skulle hjälpa.

  339. Det är "bottom up"-modellen
    som krävs.

  340. Du har beskrivit det som ett korståg.

  341. Jag hör dig dåligt. Kan du vända dig?

  342. Korståg. Du har beskrivit ditt arbete
    som ett korståg.

  343. Jag ville fråga dig
    vilka hinder som du hatar mest.

  344. Jag hatar inte hinder.
    Jag brukade kalla dem utmaningar.

  345. För att vinna spelet
    måste man visa nåt.

  346. Därför finns vi i så många länder.

  347. Om man vill göra nåt i Moçambique är
    det enklare att visa det i Swaziland-

  348. -än att visa det i Indien.
    Det måste spridas ut.

  349. Men det är kämpigt, för både den som
    ger och den som tar emot måste tro-

  350. -att det kan skapas jobb.

  351. De flesta har en social utbildning,
    inte i den privata sektorn.

  352. För dem är entreprenörskap
    ganska abstrakt.

  353. Jag säger till Moçambiques president
    att vi bör satsa på 100 000 jobb.

  354. "Hur får jag dem?
    Vem ska köpa varorna?"

  355. Han får inte
    ett sjukhus eller en skola.

  356. Man måste visa dem hur det går till.

  357. Organisationer som Sida
    över hela världen-

  358. -är enklare att få med på noterna.

  359. Men mottagarna är knepigare.

  360. De vill gärna se
    en färdig väg levereras.

  361. Man måste illustrera
    det abstrakta jobbskapandet.

  362. Utmaningen är alltså regeringen,
    inte folket som ska få mikrolånet?

  363. Vi står utanför regeringssystemet.
    Vi arbetar under korruptionsradarn.

  364. En kvinna får en symaskin.
    Vem kan ta pengar från det? Ingen.

  365. Swaziland ansågs vara ett av
    de värsta länderna i hela Afrika.

  366. Det är ingen demokrati och hade en
    HIV-smittad kung med en massa barn.

  367. Landet är i dåligt skick,
    men kvinnorna är otroliga.

  368. Vi gick in ändå
    för att skapa 40 000 jobb.

  369. Strunt i demokratin, korruptionen
    och alla problem i Swaziland.

  370. Vi ska inte fixa Swaziland,
    utan fixa jobb.

  371. Så arbetar vi överallt.
    Jag ska säga dig en sak:

  372. Mikrofinansering
    löser inte fattigdomen.

  373. När man ger sig in i
    de fattiga landsbygdsområdena-

  374. -måste man ha folk som ser till
    att pengarna går till nya företag-

  375. -och större företag. När jag först
    åkte till Sydafrika för fem år sen-

  376. -sa de att de hade haft
    mikrokrediter i tio år.

  377. Men var fanns alla företag och jobb?

  378. 95 % gick till konsumtion.

  379. Smycken, resor, mat, kläder...

  380. Det medför att man bara har en...

  381. Avbetalningshandel...
    Vad fan heter det på engelska?

  382. Det går till avbetalningar
    som ökar konsumtionen.

  383. -Inte med klassisk mikrofinansiering.
    -Nej, men om bara lånar utan det.

  384. Vi har 40 000 som jobbar
    ute på fältet - inte för skojs skull.

  385. Man måste ha den där tunga styrkan-

  386. -för att träna och lära upp dem.

  387. Då får man hållbara företag
    som kan växa och överleva.

  388. Framför allt
    ska de inte handla för pengarna.

  389. Vi måste vara nog med att
    hålla koll på hur pengarna används.

  390. Vi återgår till bokmässan i Göteborg-

  391. -i "UR Samtiden Tema:
    Bilden av Afrika".

  392. Hur breddar och nyanserar man bilden
    av en kontinent som så ofta beskrivs-

  393. -i svepande ordalag? Kan litteraturen
    kanske bättre beskriva verkligheten-

  394. -än journalistiken? Alain Mabanckou
    är författare från Kongo-Brazzaville.

  395. Han skriver gärna om vardagen, men
    kan känna press att skriva politiskt.

  396. En afrikansk författare är speciell.

  397. Han har ett uppdrag,
    även om han inte medger det.

  398. Men när vi afrikaner skriver nåt-

  399. -så känner jag det
    som om våra läsare säger:

  400. "Nu måste du vittna om vad vi gör"-

  401. -"och vad folk gör mot oss."

  402. Ibland vill jag vara en fransk
    författare. Han har inget uppdrag.

  403. Han kan skriva om att det regnar
    eller att hans hund dör.

  404. Han kan skriva för 200 personer-

  405. -om hur hans hund viftar på svansen.

  406. Men när jag träffade
    en afrikansk författare-

  407. -var det första han sa:
    "När ska du börja skriva om Afrika?"

  408. Även om boken handlar om Afrika
    så vill man ha namn.

  409. De vill att man pekar ut regeringen,
    presidenten och så vidare.

  410. Men vi har tur, för i diktaturer-

  411. -som Kongo-Brazzaville, där jag var-

  412. -där läser diktatorerna
    aldrig böcker. Aldrig nånsin.

  413. De har i stället en massa rådgivare-

  414. -som försöker klättra i hierarkin
    genom att säga:

  415. "Herr president, Mabanckou skriver om
    ett piggsvin som egentligen är ni."

  416. Då läser han boken och säger:

  417. "Du får aldrig mer
    komma tillbaka hit."

  418. Vi lever i en situation där vi vill
    ge uttryck för vår konst-

  419. -men vi får ändå inte undvika
    att utföra det uppdrag-

  420. -som Afrikas folk har gett oss.

  421. Jag vill bara tillägga en sak.

  422. Det är farligt att förminska Afrika
    till våra egna stereotyper.

  423. Folk i Afrika skriver faktiskt
    om andra saker också.

  424. De skriver böcker om kärlek...
    och sina hundar. Folk köper dem.

  425. Ni får bara läsa
    det som man hittar här.

  426. Av nån anledning vill folk i väst
    främst höra om diktaturer.

  427. Men folk skriver om annat i Afrika
    på andra språk än de europeiska.

  428. De skriver om allt-

  429. -så afrikaner skriver inte bara
    om en enda sak.

  430. Kopano, dina böcker
    har fått bra kritik i Sydafrika.

  431. Den som jag har läst handlar om...

  432. ...en rik, ung,
    sydafrikansk svart tjej-

  433. -som vid ett tillfälle
    träffar en annan svart ung tjej-

  434. -som har en helt annan
    ekonomisk bakgrund.

  435. Hon strävar efter att bli vit,
    skulle man kunna säga.

  436. Varför tror du
    att den fick så bra kritik?

  437. Vilka gränser korsade du -
    om du ens gjorde det?

  438. Jag vet inte riktigt varför.
    Jag är ganska förvånad än.

  439. Det gäller nog bara att skriva om vad
    som är sant, äkta och bekymrande.

  440. Sydafrika har nog nått en punkt
    där unga söker efter en ny kamp.

  441. Förr bar man Steve Biko-tröjor-

  442. -och visste allt om apartheid,
    danser och slagord.

  443. Men nu söker man en identitet.

  444. Man ser MTV med Justin Timberlake och
    västvärlden-

  445. -med engelska och snygga bilar.

  446. Vad händer när barn från landsbygden
    tar del av det?

  447. Vad är man? Vilken är ens identitet?

  448. Är man amerikan i Afrika
    eller afrikan?

  449. Vad händer med våra språk när fler
    pratar, tänker och drömmer engelska?

  450. Jag ställde bara frågor
    som jag själv sökte svar på.

  451. Det är svårt när folk vill ha svaren,
    för jag har fortfarande inga svar.

  452. Boken handlade om sånt,
    och ungdomar kände igen sig.

  453. De tänkte likadant
    och läste den kanske därför.

  454. Återigen, som författare...

  455. En intressant sak
    när internet har blivit vanligare-

  456. -och det är inte ens säkert
    att det är dåligt-

  457. -är att folk brukade åka till USA ett
    halvår och prata amerikanska ett tag.

  458. Men när jag först reste hemifrån...

  459. På 90-talet skrev man brev
    och ringde en gång i veckan.

  460. Då kunde man se att folk hade växt
    eller blivit äldre.

  461. Men nu med Facebook
    håller alla kontakten.

  462. Mina brorsöner i Sydafrika
    startade en släktforskningssajt.

  463. De hittade tolv av mina släktingar,
    som lämnade Uganda på 60-talet-

  464. -i hela världen. Två generationer
    senare träffas nu kusinerna i Uganda-

  465. -och återupptäcker sin identitet. De
    som offrade modersmålet utomlands-

  466. -kan nu tala det var de än är.

  467. Det som sker är att man
    kan transportera språk och kultur-

  468. -mer dynamiskt än tidigare.
    Trots farorna känns det bra.

  469. Det är intressant att skriva om.

  470. Globaliseringen troddes utarma saker-

  471. -men det blev tvärtom. I skolan
    ville vi bara höra amerikansk musik-

  472. -men ungarna som är online dygnet
    runt vill bara höra kenyansk musik.

  473. "Om utbildning är vägen ut fattigdom,
    så är böcker själva hjulen på resan"-

  474. -sa författaren Richard Crabbe.

  475. I många afrikanska länder
    är böcker en bristvara.

  476. Tolu Ongulesi kommer från Nigeria.

  477. Där finns billiga böcker,
    men han ser ett annat problem.

  478. I Lagos kan man enkelt köpa billiga,
    begagnade böcker av Danielle Steel-

  479. -John Grisham och sånt
    för nån dollar.

  480. Folk köper alltså böcker,
    men vilken sorts böcker köper de?

  481. De vill ha böcker om
    hur man blir miljonär.

  482. -Eftersom...
    -Vi köper också såna böcker.

  483. Det är förståeligt,
    för man måste ju överleva.

  484. När en ekonomi kollapsar
    slår det hårt mot folk.

  485. Därför har pengar blivit...

  486. Det blir lite svårt att köpa en bok
    som "En halv gul sol"-

  487. -som är skönlitteratur.
    Pengarna skulle kunna gå till att...

  488. -...lära sig att tjäna mer pengar.
    -Nu ville du säga nåt, Hilda.

  489. Det är nog som Elieshi sa i början.

  490. Världsdelen är inte likadan,
    det finns skillnader.

  491. Även om man läser mycket i Nigeria,
    så är läget annorlunda i Uganda.

  492. I Kenya läser man mycket,
    vilket Billy nog håller med om.

  493. På bokmässor i Kenya
    är det ett stort utbud av böcker-

  494. -men det ser annorlunda ut i Uganda.
    Det finns motivationsböcker-

  495. -men det är inte så många
    som läser dem.

  496. Men skönlitteratur
    skiljer sig från motivationsböcker-

  497. -som man gör mycket reklam för.
    De pratar mycket om dem.

  498. Men vi gör inte reklam
    för skönlitteratur.

  499. Vi pratar inte om dem.
    Det saknas bokforum.

  500. Nån frågade varför...

  501. Nyligen diskuterades
    ugandiska författare...

  502. ...alltså skönlitterära författare
    och ugandiska musiker.

  503. Nån sa: "Ugandiska musiker
    är viktiga, för alla pratar om dem."

  504. "Ugandiska författare
    lyckas inte beröra folket."

  505. "Varför pratar man inte om dem?"

  506. Det handlar om exponering.

  507. Musiken spelas jämt på radion.
    Alla hör talas om musikerna.

  508. Men en bok
    hamnar bara i nåns bokhandel-

  509. -och ställs på en hylla där.

  510. Ingen har läst den,
    så varför tala om dig?

  511. Det saknas många strukturer
    i Uganda-

  512. -som annars skulle kunna föra fram
    författaren, men som inte gör det nu.

  513. Ja.

  514. Elieshi, du ska få prata,
    men jag vill ta upp en paradox.

  515. Det känns som
    om Afrika är fullt av litteratur-

  516. -men väldigt fattigt på böcker.
    Varför är det så i Afrika i dag?

  517. Det var likadant i Sverige förr.
    Vad är det största hindret-

  518. -för att den rika litteraturen,
    eller historieberättandet överallt-

  519. -ska kunna bli böcker som kan sprida
    historierna mellan byarna?

  520. Afrika har två stora,
    invecklade problem.

  521. Man försöker alltid komma i kapp.

  522. Man försöker alltid lyda
    IMF, Världsbanken-

  523. -och den ena och den andra givaren.

  524. Regeringarna försöker hela tiden
    att komma i kapp.

  525. De har alltid två planer.
    En riktig utvecklingsplan-

  526. -och en som måste anpassas efter
    andras önskemål. Det är ett problem.

  527. Det andra problemet är
    en för stor tilltro till regeringar-

  528. -som ska göra och besluta allt,
    men som ändå aldrig gör det.

  529. De hoppar alltid omkring utan att
    försöka lösa de riktiga problemen.

  530. -I ditt fall gäller det Tanzania.
    -Det gäller Afrika.

  531. Regeringen är Tanzania.
    Ni skulle kunna få en mängd exempel.

  532. Säg att Världsbanken
    tänker ge stöd till läroböcker.

  533. Men de tänker inte, till exempel,
    ge stöd till bibliotek-

  534. -i skolor eller ute i samhällena.
    De ger stöd till läroböcker.

  535. Men skulle Tanzanias regering ge stöd
    till det om de fick bestämma själva?

  536. De får inte bestämma själva,
    för att de inte kan bestämma själva.

  537. Kapital flödar som vatten.
    Det hamnar där...

  538. ...där det kan flöda fritt.

  539. Afrika har gott om naturresurser-

  540. -så kapitalet hamnar där.
    De får aldrig bestämma själva.

  541. Det finns ett till problem,
    som nämndes av...

  542. Nån sa nåt om läsning.

  543. Jag har haft program
    för att främja läsning.

  544. Man vi har inte gjort
    bra läsundersökningar-

  545. -för att ta reda på vem som läser
    vad, och vad folk vill läsa hur.

  546. Vill de läsa om kärlek, äventyr,
    brott eller nåt annat?

  547. Han sa att folk läser.
    Det finns många begagnade böcker.

  548. Men de är ett tveeggat svärd.

  549. Det innebär att många gör sig av med
    böcker, snarare än att läsa dem.

  550. -Det är vad det innebär.
    -Alla måste få prata.

  551. Först Akoss, sen Billy och Yohannes.
    - Ursäkta mig.

  552. Jag vill bara avsluta med att...

  553. Inget sker av bara en orsak.

  554. Orsaker är alltid träd
    med flera grenar.

  555. Det är intressant att utvecklingen
    i världen med globaliseringen-

  556. -borde minska regeringarnas grepp om
    kultur- och litteraturproduktionen.

  557. En stor del av
    nutida afrikansk litteratur...

  558. Det är ingen slump
    att en stor del skrivs utomlands.

  559. Folk skriver från USA.

  560. Många unga afrikanska författare
    skriver utomlands.

  561. -Det finns en orsak till det.
    -Vad då? IMF? Regeringarna?

  562. IMF, regeringar, politik, ekonomi...

  563. Man kan inte överleva där.
    Det är ingen bra författaratmosfär.

  564. Det går bra att hämta kunskap där-

  565. -och skriva för dem,
    men det är ingen bra marknad.

  566. Väntar ni på att de ska återvända?

  567. Folk verkar komma och gå just nu.

  568. De har en fot här och en där.

  569. De söker marknaden i väst, men
    åker tillbaka till det de skriver om.

  570. Dagens författarskap medför
    ett slags dubbelt medborgarskap.

  571. När det gäller
    att utveckla litteratur-

  572. -och varför litteraturen
    inte utvecklas i Afrika-

  573. -så skulle jag välja själva grunden-

  574. -för att utveckla en läskultur
    och börja med barnen.

  575. Efter att ha arbetat med
    bibliotek i Etiopien i åtta år-

  576. -vet jag att barn älskar att läsa.

  577. De slutar inte om de väl har börjat.

  578. Om barnen blir vuxna köper de böcker.

  579. De kommer att stödja
    bibliotek och bokutgivning.

  580. Men just nu köper inte ens
    utbildade etiopier böcker.

  581. Det beror på att de inte har läst
    böcker. De har tagit sin examen...

  582. -Men då måste de ju läsa böcker.
    -Bara läroböcker.

  583. Det är läroböcker eller böcker som
    har med utbildningsområdet att göra.

  584. De som har en universitetsexamen
    hålls alltså borta från litteratur?

  585. För att det inte finns några böcker,
    nån läskultur eller några bibliotek.

  586. Mina skolor hade inga bibliotek.

  587. Jag började läsa av en slump
    när jag var 19 år.

  588. Det är nåt som vi måste jobba med.

  589. Vi behöver en läskultur
    som börjar med barnen.

  590. En åttaårig etiopisk flicka-

  591. -fick den här boken för ett år sen.
    Vi ger den gratis till barnen.

  592. Efter ett år kunde hon berätta
    hela boken utantill.

  593. Hon har läst den så många gånger. Hon
    är en läsare för livet.

  594. Om vi kan göra det i Afrikas länder-

  595. -så finns det hopp om framtiden-

  596. -vad gäller litteraturen, läsarna
    och utgivningen.

  597. Det finns ett annat problem i
    Etiopien, och kanske i andra länder.

  598. Det är vad jag brukar kalla...

  599. Se upp för en man med bara en bok-

  600. -och även samhällen med bara en bok.

  601. Etiopien och andra afrikanska länder
    evangeliseras i en rasande takt.

  602. Hela samhällen överger
    sina traditionella trossatser-

  603. -och blir i stället kristna.

  604. De har en bok.
    De läser jämt, men ingen annan bok.

  605. Det handlar även om
    att sekulära böcker inte anses bra-

  606. -så man läser Bibeln dygnet runt.

  607. En vän sa att hans far tvingade honom
    att läsa Bibeln efter skolan.

  608. Men han öppnade bara Bibeln
    och läste en annan bok.

  609. När hans far kom
    gömde han den andra boken.

  610. Det är ett annat problem
    som ingen uppmärksammar.

  611. Jag tror
    att om individer och samhällen-

  612. -bara börjar läsa en enda bok,
    så är det ett problem.

  613. Yohannes Gebregeorgis
    om den etiopiska läskulturen-

  614. -på bokmässan i Göteborg.
    "UR Samtiden Tema: Bilden av Afrika"-

  615. -avslutas med Kimmie Weeks, killen
    som "återuppstod" från de döda-

  616. -i krigets Liberia. Som grundare
    av Youth Action International-

  617. -har han bilden klar för sig. Det går
    att utrota fattigdomen i Afrika.

  618. "Vi afrikaner kan göra det själva."

  619. Jag tror starkt på att det går att få
    ett slut på oerhörd fattigdom-

  620. -och att man kan ge Afrika mer makt.

  621. De som säger att det inte går
    är lögnare.

  622. Alla som säger att Afrika aldrig
    kommer att resa sig eller bättra sig-

  623. -ljuger bara. Som de säger i Nigeria:

  624. "De snackar bara strunt."

  625. Vi...

  626. Vi har chansen, styrkan, resurserna
    och kunskapen att förändra saker.

  627. Jag har gjort det sedan tio års ålder
    när inbördeskriget i Liberia började.

  628. Hela våra liv förändrades.

  629. Men efter den hemska upplevelsen
    att nästan ha dött-

  630. -och efter att mamma
    skakade liv i mig-

  631. -väcktes känslan av ett nytt liv.

  632. Det skulle bli mitt livskall-

  633. -att se till att alla barn fick mat
    och vatten. Jag visste inte hur.

  634. När vi började gällde en av
    våra första frågor barnsoldater.

  635. Just nu när vi sitter här beväpnas
    300 000 barn i hela världen-

  636. -och slåss i rebellarméer.
    I Liberia var den yngste soldaten-

  637. -sex år gammal.

  638. Tänk er ett sexårigt barn
    som tvingas kriga och döda.

  639. Vi sa att om vi inte kunde stoppa
    kriget, så skulle det bli vårt kall-

  640. -att övertala rebelledarna
    att låta barnen sluta kriga.

  641. Unicef avslog
    vår första ansökan om bidrag.

  642. Vi gick tillbaka dit arton gånger.

  643. Till slut tröttnade de på Kimmie
    Weeks och gav honom pengarna

  644. Vi började med envishet.

  645. Det var en grupp barn
    i ett av Afrikas fattigaste länder-

  646. -som trodde på nåt
    som de var villiga att kämpa för-

  647. -även om det kunde kosta dem livet.

  648. Till alla afrikaner här inne-

  649. -och alla människor från länder-

  650. -som härjas av
    fattigdom och lidande...

  651. Budskapet till er är
    att vi måste leda anfallet.

  652. Vi måste tackla utmaningen -
    och vi måste göra det nu.

  653. Inte i morgon. Det måste ske nu,
    för om vi reser oss som en-

  654. -så är problemets storlek oviktig.
    I Afrika pratar alla om korruption.

  655. Tänk er om alla unga i världsdelen
    tog avstånd från korruptionen.

  656. Då skulle den ta slut, och våra liv
    skulle bli bättre utan bistånd-

  657. -eller ingripanden.
    Vi klarar det själva.

  658. Översättning: Staffan Åhman
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bilden av Afrika

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Varför förknippas Afrika oftast med fattigdom, hungerkatastrofer och konflikter, när det egentligen handlar om en gigantisk kontinent med ett 60-tal unika länder, varav de flesta är på frammarsch? Med bland andra afrikanska författare som Kapano Matlwa, Alain Mabanckou och Tolu Ogulesi samt den brittiske journalisten Richard Dowden som bevakat afrikanska länder i 40 år.

Ämnen:
Geografi > Afrika
Ämnesord:
Afrika, Geografi, Stereotyper
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden Tema

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Myter om mat

Sanning eller skröna? Möt experterna som bland annat hävdar att bantning kan göra dig fet och att smörgåstårta före konditionslopp kan vara bättre uppladdning än pasta. Vad är myt och vad är beprövad verklighet? Med bland andra extremsportaren Rune Larsson, dietisten Anna Ottosson och riskforskaren Misse Wester. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Sexuella övergrepp mot barn

Hur bryter man sin tystnad som utsatt? Hur förhörs barn vid misstankar om övergrepp? Hur arbetar polisen i kampen mot barnpornografi på Internet? Med Daniella Nilervik, Björn Sellström från Rikskriminalens IT-brottssektion, läkaren Åsa Kastbom och poliskommissarie Birgitta Engberg. Arrangör: Föreningen Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Skaparlust och kreativitet

Vad är det som gör oss kreativa? Och är kopplingen mellan konstnärskap en myt eller verklighet? Möt forskare och författare som berättar om sin kreativitet och tipsar om hur du utvecklar din egen skaparlust. Med bland andra författaren Jonas Hassen Khemiri, forskaren Örjan de Manzano och författaren bakom succéserien Saltön Viveca Lärn.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Lika eller olika?

Varför fokuseras det mer på olikheter än likheter mellan folkgrupper? Med professor Hans-Ingvar Roth, Peter Sköld, Centrum för Samisk forskning, och religionshistorikern Mattias Gardell.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Personlig utveckling

Lasse Gustavsons ansikte brann upp under ett brandmansuppdrag. Bearbetningen av olyckan gav ökad livsglädje. Christer Olsson berättar om hur du utvecklar din personliga kommunikation. Benamputerade Aimee Mullins lärde sig att omdefiniera vad en kropp kan vara. Den inställningen har gett henne superkrafter och rekord i Paralympics.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Hjärnans mysterier

Forskaren Miia Kivipelto berättar hur du kan leva för att slippa glömska och demens. Och varför köper vi dyr alternativmedicin utan bevis på att den fungerar? Professor Dan Larhammar om mänskliga beteenden. Detta och mer därtill om hjärnans mysterier.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Global Casino

Hur har hälsan i världens länder utvecklats sedan 1950? Hans Rosling spelar Global Casino med Svenska FN-förbundets ambassadörer: Lena Endre, Jason Diakité, Carolina Klüft och Lasse Åberg.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Framtiden på nätet

Tillhör du nätets framtida över- eller underklass? Alexander Bard om ett nytt klassamhälle där kontakter slår pengar. Hur ökar ett land sin BNP mest effektivt? Genom bredband, hävdar IT-entreprenören Jonas Birgersson. Hur ser radio och tv ut om tio år? Sveriges Radios Hanna Stjärne tror sig veta.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Bilden av Afrika

Varför förknippas Afrika oftast med fattigdom, hungerkatastrofer och konflikter när det egentligen handlar om en kontinent med ett 60-tal unika länder - de flesta på frammarsch. Med bland andra afrikanska författare som Kapano Matlwa, Alain Mabanckou och Tolu Ogunlesi samt den brittiske journalisten Richard Dowden som bevakat afrikanska länder i 40 år.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Naturkrafter

Den 12 januari 2010 kollapsade hela samhällen i Haiti på grund av en kraftig jordbävning. Journalisten Michael Winiarski var strax efteråt på plats och berättade om sina upplevelser. Går det att förutspå jordbävningar? Och vilka effekter fick oljekatastrofen i den mexikanska gulfen?

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Tro och tvivel

Hur står det till med religiositeten i Sverige? Med Lotta Bromé, Anders Wejryd, Maria Küchen och Owe Wikström. Och kan religion och vetenskap förenas? Debatt mellan humanister och kristna forskare.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Åldras vackrare

Går det att åldras vackrare? Det går i alla fall att åldras friskare och minimera riskerna för åldersrelaterade sjukdomar. Vad är det som händer i kroppen när vi motionerar och äter rätt? Utanför en liten ö i Japan har åldern ingen betydelse. Där dyker 80-åriga kvinnor efter musslor.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Knarkets makt

Författarna Lasse Wierup och Erik de la Reguera berättar om den nya folkdrogens väg till Sverige. Och hur kunde en heroinkultur födas i Norrköping på bara några år? Forskaren som levt ihop med de unga missbrukarna berättar. Dessutom om missbrukarflyktingar i Köpenhamn. Ett helt program om knarkets makt.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Klokskap

Vad är skillnaden mellan kunskap och klokskap? Experter inom pedagogik ifrågasätter den svenska idén om bildning. Att förstå andra människor kan vara viktigare än att ha läst litteraturklassiker. Trots det rankas praktisk klokhet inte lika högt som teoretiska kunskaper. Hur blir det i framtiden? Med bland andra professorn i pedagogik Bernt Gustavsson, debattören Dilsa Demirbag-Sten och journalisten Helle Klein.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Sverigebygget

Hur byggdes den svenska välfärden upp, hur mår den och vart är den på väg? Vi hör Tapio Salonen, professor i socialt arbete, och så tar vi del av en debatt med Jimmie Åkesson (SD), biskop Eva Brunne och journalisten Maciej Zaremba.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & geografi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Det urbana våldet

Franska förorter och ungdomskravaller

Docent Mustafa Dikeç från Royal Holloway University of London sätter in kravaller i franska förorter i ett större socialt och politiskt sammanhang. Arrangör: Mångkulturellt centrum i Botkyrka.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Barnsexhandel i Kenya

I slumområdet Kibera i Nairobi, Kenya, bor det omkring två miljoner människor. Många lever på mindre än en dollar om dagen, utan varken el eller rinnande vatten. Fattigdomen gör att många unga prostituerar sig. Vi träffar två tonårstjejer som har sålt sex sen de var 14 år för att kunna försörja sig själva och sina småsyskon. Vi träffar också några så kallade beachboys som säljer sina kroppar till turister.