Titta

UR Samtiden - Internetdagarna

UR Samtiden - Internetdagarna

Om UR Samtiden - Internetdagarna

Talare och diskussioner från konferensen Internetdagarna på Folkets Hus i Stockholm 26-27 oktober 2010. Arrangör: Stiftelsen för Internetinfrastruktur.

Till första programmet

UR Samtiden - Internetdagarna : Inledningstal av Jeffrey ColeDela
  1. -Stämmer det?
    -Ja.

  2. Varsågod och kom fram
    till talarbordet, Jeff.

  3. Toppen.

  4. Tack. Jag insåg faktiskt inte
    att det var min tur. Tack så mycket.

  5. Jag är så glad över att vara här.
    Jag älskar Sverige.

  6. Det är tredje gången jag är
    på Internetdagarna. Det är en ära.

  7. Jag har mycket att säga
    men får bara hålla på till kl. 12.15.

  8. Så vi...

  9. Så vi börjar direkt.

  10. Vi missade ett ypperligt tillfälle
    när det gäller televisionen.

  11. Televisionen
    var det mäktigaste mediet nånsin.

  12. Jag har alltid fått höra
    vad vi borde ha gjort.

  13. Vi borde ha observerat folk
    innan de hade tv-

  14. -och återvänt år efter år för att se
    hur den förändrade deras liv.

  15. På slutet av 90-talet blev jag
    övertygad om att digitaliseringen-

  16. -skulle ha en större inverkan
    än televisionen.

  17. Så för tio år sen
    drog vi igång ett enormt projekt.

  18. Vi studerade webben så som man
    borde ha studerat televisionen.

  19. Vi började i USA, och nu arbetar vi
    i 35 länder världen över.

  20. Sverige är en av våra första
    och en av våra bästa medarbetare.

  21. Olle Findahl kommer att prata lite
    om vårt samarbete.

  22. Det jag vill göra nu är att se
    tillbaka på de senaste tio åren-

  23. -och titta
    på några djupgående förändringar.

  24. Först vill jag visa hur det kan verka
    som om allting faller sönder.

  25. Allt tycks delas upp i små bitar
    och bli obegripligt.

  26. Sen vill jag visa min vision
    av hur allt förs samman.

  27. Vi börjar med sönderfallet.

  28. Att lotsa sig igenom medievärlden
    brukade vara lätt och förutsägbart.

  29. Om du arbetade inom tv-,
    tidnings- eller reklambranschen...

  30. Den som började i nån av branscherna
    1950 och gick i pension 1995-

  31. -hade en spännande karriär.

  32. Men dessa branscher var i grunden
    desamma 1995 som 1950.

  33. Under de 45 åren inom tv-branschen-

  34. -lade vi till färg och fler kanaler,
    men det var ändå samma bransch.

  35. Tidningsvärlden var densamma, trots
    färg och nya distributionssystem.

  36. Började man för fem år sen skulle man
    inte känna igen branscherna i dag.

  37. Allt förändras. Vid första anblicken
    tycks allt falla i bitar.

  38. Tidsscheman har nästan försvunnit.

  39. Folk lever inte efter
    tidningsbranschens tidsschema längre.

  40. Om du står vid dörren i samma
    ögonblick som tidningen kommer-

  41. -är nyheterna redan sex timmar gamla.

  42. Om du vill ha en nyhetsuppdatering
    måste du vänta ett dygn.

  43. Det fungerar inte för nån längre.

  44. Musikindustrin hade ett av de
    mest formaliserade schemana av alla.

  45. En grupp eller en artist
    spelade oftast in 12 låtar.

  46. Det motsvarade
    runt 38-40 minuter musik.

  47. En progressiv grupp
    spelade kanske in 5-6 låtar.

  48. Till och med när vi fick cd-skivor
    med utrymme för 72 minuter musik-

  49. -spelade de fortfarande in
    38-40 minuter.

  50. De släppte en låt
    som spelades i radio.

  51. Förhoppningsvis slog den igenom.
    6-8 veckor senare släppte de en till.

  52. Kanske släpptes även en tredje låt.

  53. Ett halvår efter skivsläppet
    åkte gruppen eller artisten på turné.

  54. Efter två år upprepades hela cykeln.

  55. Det fungerade inte för alla.

  56. Artisten Prince var ständigt i bråk
    med Warner Brothers Records.

  57. Till skillnad från de flesta andra
    dödliga kunde Prince ge ut-

  58. -material till tolv skivor om året.

  59. Men skivbolaget ville inte det.
    Systemet klarade inte det.

  60. Det skulle ha svämmats över.

  61. Han kämpade hela tiden.
    Till slut lämnade han skivbolaget.

  62. I dag ger Prince ut all den musiken.

  63. Enligt mina vänner
    är det mesta rätt bra.

  64. Nu väntar vi på nästa tidsschema.

  65. Kommer man fortfarande att ge ut
    40 minuter musik åt gången?

  66. Kommer man att släppa två låtar
    med några månaders mellanrum?

  67. Vi väntar på att få se
    det nya tidsschemat.

  68. Televisionen
    hade ett sånt strikt tidsschema-

  69. -att tidernas mest framgångsrika
    veckotidning - TV Guide-

  70. -baserades på
    listor över tv-programmen.

  71. Lite deprimerande.

  72. Ett av de få dåliga affärsbeslut
    som Rupert Murdoch nånsin har gjort-

  73. -var att betala tre miljarder dollar
    för TV Guide 1990.

  74. Han sålde den förra året
    för mindre än priset för ett nummer:

  75. Mindre än två dollar.
    Dessutom fanns det säkert skulder.

  76. TV Guide fungerar inte längre.

  77. Om du pratar med en tonåring
    om hur du brukade titta på tv-

  78. -när ett tv-bolag
    sa att du måste titta-

  79. -låter du som våra förfäder
    skulle ha låtit för oss-

  80. -när de pratade om hästar och vagnar.
    Scheman fungerar inte.

  81. Det finns för mycket att välja på.

  82. I USA, där de flesta marknader
    hade sju tv-stationer 1975-

  83. -skedde 90 % av tv-tittandet
    på tre stationer.

  84. 30 år senare, när de flesta marknader
    hade över 100 kanaler-

  85. -skedde 90 % av tv-tittandet
    på sex kanaler.

  86. Om man ger folk ett obegränsat urval
    vågar de bara testa en aning mer.

  87. De som driver restauranger vet
    att vi inte vill ha 20-sidiga menyer.

  88. Vi blir frustrerade av för många val.

  89. Vi känner oss otillfredsställda.
    Vi kunde ha valt nåt annat.

  90. Restaurangägare vet att de flesta
    av oss vill ha 8-10 valmöjligheter.

  91. Det räcker för att vi ska känna att
    vi har ett val utan att överväldigas.

  92. På Internet finns det
    tiotals miljoner saker att välja på-

  93. -men för de flesta av oss
    handlar det om tusentals val.

  94. Vi vet att 90 % av tiden på Internet
    tillbringas på femton webbplatser.

  95. Du och jag
    är inte på samma femton webbplatser-

  96. -men var och en tillbringar drygt
    90 % av tiden på femton ställen.

  97. Vi är överväldigade av alla val.

  98. Jag har länge pratat om det här,
    och det tycks besannas mer och mer.

  99. Vi vet att alla medier överlever.
    Inga medier kommer att försvinna.

  100. Men de flesta kommer att överleva
    som mindre aktörer i en digital era.

  101. Förra gången jag var här
    pratade jag om biofilmer-

  102. -och om det faktum
    att vi 1946 i Nordamerika-

  103. -sålde 4,3 miljarder biobiljetter.

  104. Förra året var befolkningen dubbelt
    så stor. För att hålla jämna steg-

  105. -skulle vi ha behövt sälja
    9 miljarder biljetter.

  106. I stället sålde vi 1,4 miljarder.

  107. 1946 gick alltså 90 miljoner
    människor på bio varje vecka.

  108. Förra året gick 22 miljoner människor
    på bio varje vecka.

  109. Biofilmen har lärt sig att överleva
    som en liten aktör.

  110. Men det är en mycket lönsam bransch
    som driver på videobranschen.

  111. Musikbranschen har utgått från
    en modell som bygger på utpressning.

  112. Den affärsmodellen har alltid sagt:
    "Gillar du två låtar?"

  113. "Då måste du betala 16 dollar
    för en cd-skiva."

  114. I dag är musikintresset starkare
    än nånsin.

  115. Folk lyssnar på mer musik,
    men de går inte till musikaffären.

  116. I de flesta städer kan jag inte ens
    hitta nån musikaffär längre.

  117. Musikbranschens framtid ser mörk ut.
    De måste lyckas få till det-

  118. -och lista ut hur de ska få er och
    era barn att köpa musiken online.

  119. Det är ett stort "om",
    men om de klarar det-

  120. -kommer det som förr gav 16 dollar
    att ge 2 dollar i dag.

  121. Om de klarar det.

  122. I dagstidningsbranschen händer
    följande i de länder där vi finns:

  123. När Internet når 30 %-

  124. -börjar försäljningen
    av dagstidningar att sjunka.

  125. Till och med i Sverige, som har
    flest tidningsläsare per capita.

  126. Jag säger inte så för att vara snäll.
    Ni är fantastiska tidningsläsare-

  127. -till skillnad från oss i USA.

  128. För tio år sen kunde vi se
    att varje gång en tidningsläsare dog-

  129. -tillkom ingen ny läsare
    som ersatte honom eller henne.

  130. För tio år sen vände jag mig till
    USA:s samfund för tidningsutgivare.

  131. Förra året bytte de namn till
    American Society of News Editors.

  132. För tio år sen talade jag om för dem-

  133. -att varje gång en läsare dog
    blev han eller hon inte ersatt.

  134. Sen tittade jag på dem och sa:
    "Ni har 25-30 år kvar. Tänk själva."

  135. De sa att jag var farlig
    och att jag spred panik.

  136. De kallade mig för allt möjligt
    utom för det jag faktiskt var.

  137. Jag hade inte rätt.
    Jag var en optimist.

  138. Om jag hade haft rätt för tio år sen,
    och de hade 25-30 år kvar då-

  139. -så skulle de ha 15-20 år kvar nu.
    I USA har de mindre än fem år kvar.

  140. I Storbritannien har de sju-åtta år
    kvar. I Australien nio år.

  141. Vi får se vad som händer i Sverige.

  142. Så alla de här medierna överlever. De
    flesta överlever som mindre aktörer.

  143. Jag ska fortsätta
    att visa sönderfallet.

  144. De flesta plattformar
    kommer att förändras.

  145. Dvd:n och cd:n har fem år kvar.
    Film och musik försvinner inte-

  146. -bara plattformarna.
    De anses inte vara miljövänliga.

  147. Cd-fodralen har krympt.
    Snart försvinner cd:n.

  148. När det gäller att äga musik
    vet ni hur det är med Spotify.

  149. Att äga musik och filmer
    kommer att vara gammaldags.

  150. I stället för att äga nåt
    kommer vi att ha tillgång till allt.

  151. Nåt som skyndar på dagstidningarnas
    död är miljöintressen.

  152. Här är ett exempel:

  153. New York Times
    nådde sin topp för fem år sen.

  154. Då tryckte de 200 miljoner sidor
    om dagen.

  155. -förutom på söndagar.
    Då tryckte de 2 miljarder sidor.

  156. Sen hyrde de tusentals lastbilar
    som spydde ut koldioxid.

  157. I dag säger barn till sina föräldrar:
    "Hur kan ni läsa tidningen?"

  158. "Bryr ni er inte om jorden?"

  159. Ni får e-post eller skickar e-post
    där det längst ner står:

  160. "Tänk på miljön
    och skriv inte ut det här."

  161. Vi vet att konsumenter har börjat
    sluta prenumerera på tryckta medier.

  162. Vårt arbete visar att 60 %
    av Internetanvändarna i i-länder-

  163. -har slutat prenumerera, eftersom
    de får samma stoff gratis på nätet.

  164. Förläggare försöker nu hitta sätt
    som ska få folk att betala-

  165. -men det finns ingen sån tradition.

  166. Vi vet
    att under Internets första fem år-

  167. -ansåg användarna att allt stoff
    på nätet borde vara gratis-

  168. -så som Gud avsåg.

  169. Det har varit svårt att komma
    i efterhand och få folk att betala-

  170. -för sånt
    som de redan har fått gratis.

  171. Vårt arbete visar
    att Twitter får det väldigt svårt-

  172. -om de nånsin
    försöker få folk att betala.

  173. Det är också svårt
    att få folk att betala för stoff-

  174. -som de kan hitta gratis
    på annat håll.

  175. Vi vet att traditionella medier har
    haft problem med annonseringen-

  176. -på grund av bristande engagemang.

  177. Vi vet
    att långt innan Internet fanns-

  178. -gick de flesta av tittarna
    ut i köket när det blev tv-reklam.

  179. De gick på toaletten,
    bytte kanal och stängde av ljudet.

  180. Annonsörer ville inte betala
    för alla som tittade på programmet-

  181. -när de visste att majoriteten
    inte var där när reklamen började.

  182. De brydde sig inte.

  183. Vi vet att reglerna för digital
    reklam är mycket mer komplexa-

  184. -än reglerna för traditionell reklam.

  185. Om man kör tv-reklam som folk inte
    gillar struntar de i den.

  186. Om man upprör folk i en digital miljö
    - till exempel med en popup-annons-

  187. -delar de den med varandra
    och utövar påtryckningar.

  188. Reglerna är annorlunda.

  189. Så vid en första anblick tycks allt
    falla sönder och bli obegripligt.

  190. De gamla reglerna gäller inte.
    Vad gör vi härnäst?

  191. Men det som verkligen
    har förändrat allt är bredband.

  192. Det går inte att överskatta
    dess betydelse.

  193. Jag tror att det är ett större gap
    mellan uppringt modem och bredband-

  194. -än mellan icke-användning och modem.
    Bredband förändrade allt-

  195. -eftersom det alltid är uppkopplat.

  196. Den direkta uppkopplingen förändrade
    hela vårt förhållande till Internet.

  197. Den genomsnittlige användaren
    av uppringt modem-

  198. -gick online 2-3 gånger om dagen,
    20-30 minuter per gång.

  199. Vi var online under en längre stund.
    Vi samlade alla våra ärenden.

  200. Uppringningen var ju en stor grej.

  201. Vi skrev ner allt som vi ville göra
    när vi gick ut på nätet.

  202. Om vi glömde att göra nåt
    medan vi var där blev vi irriterade.

  203. Eftersom folk var online
    20-30 minuter i taget-

  204. -ville de vara ostörda då.

  205. Om de hade möjligheten att välja
    flyttade de Internet in i kulisserna.

  206. De flyttade in det i sovrummet eller
    kontoret, där de kunde vara ostörda.

  207. Under dessa 20-30 minuter
    pratade man inte med familjen.

  208. Familjen
    kunde förstås komma förbi och prata.

  209. Under dessa 20-30 minuter
    tittade de inte på tv-

  210. -trots att många hade tv i samma rum
    och trots vår simultanförmåga.

  211. Men när vi får bredband är vi inte
    längre på nätet 2-3 gånger om dagen-

  212. -utan 30-50 gånger om dagen,
    2-3 minuter per gång.

  213. Vi är på nätet kortare stunder.

  214. Vi behövde inte samla alla
    våra ärenden när vi hade bredband.

  215. Vi kunde göra ett par saker-

  216. -och kom vi ihåg en tredje sak
    nån minut senare-

  217. -gick vi ut igen.
    Vi var ju alltid uppkopplade.

  218. Eftersom vi gick ut på nätet
    30-50 gånger om dagen-

  219. -ville vi inte ha Internet
    i kulisserna längre.

  220. Vi ville inte gå in i sovrummet
    50 gånger om dagen.

  221. Vi ville ha Internet där vi
    befann oss - i hemmets centrum:

  222. I vardagsrummet och i rummet
    med den mesta sociala samvaron.

  223. Då menar jag köket.

  224. Köket är den första anhalten
    när man kommer hem.

  225. Kvinnor lämnar oftast väskorna där.

  226. Man lämnar oftast meddelanden
    till andra i hushållet i köket.

  227. I köket finns också
    familjens konstgalleri - kylskåpet.

  228. Så folk flyttade Internet
    dit de befann sig.

  229. Bredband påverkade inte
    samtal med familjen.

  230. Man skötte det under naturliga pauser
    i samtalet med familjen.

  231. När Internet
    fanns i hemmets centrum-

  232. -påverkades inte tv-tittandet.

  233. Vi gick ut på nätet innan programmet
    började och när det var slut.

  234. Det blev ännu ett orosmoment
    för tv-kanalerna.

  235. Det blev ännu en sak
    som vi gjorde under reklamen.

  236. Men det har visat sig att bredband
    är televisionens bästa vän nånsin.

  237. Televisionen kunde inte växa
    förrän vi fick bredband.

  238. Televisionen dominerade redan
    vår vakna tid i hemmet.

  239. De flesta av oss hade tv:n på från
    det att vi kom hem till läggdags.

  240. Några somnar med den på.

  241. Några har den på när vi är borta
    så att folk tror att vi är hemma.

  242. Tack vare bredband
    har televisionen lämnat hemmet.

  243. Vi tittar på tv i mobilen. Vi tittar
    ombord på flygplanet och i baksätet-

  244. -men förhoppningsvis inte
    i förarsätet.

  245. Det gäller inte bara televisionen.
    Plötsligt ser vi att genom bredband-

  246. -förs alla de här sakerna samman.

  247. Sociala nätverk
    har en stor del i det.

  248. Sociala nätverk är den stora grejen.

  249. De har fått folk att logga in för att
    göra mer än att bara kolla e-posten.

  250. Vi tror att de sociala nätverk som
    tonåringar använder är en trend-

  251. -men att aktiviteten är bestående.
    De som främst använder nätverken-

  252. -är folk i 60- eller 70-årsåldern.
    De får ut mest av dem.

  253. Men vi tror att för en tonåring
    är ett socialt nätverk en trend.

  254. För fem år sen köpte Rupert Murdoch
    Myspace.com för 580 miljoner dollar.

  255. Han sa att det var det bästa sättet
    att nå ut till tonåringarna.

  256. Man når inte ut till tonåringar
    genom tv lika bra som tidigare.

  257. Ungefär två veckor senare
    kom vår femte rapport.

  258. Jag pratade med reportrar.
    De frågade om våra slutsatser.

  259. Den sista frågan löd: "Vad anser du
    om att Murdoch har köpt Myspace?"

  260. Jag sa att jag trodde
    att det var en jättebra investering-

  261. -men att han aldrig skulle kunna
    behålla tonåringarna på Myspace.

  262. De blev väldigt arga och bet ifrån.

  263. De sa inte att vi hade fel
    och att de skulle lyckas behålla dem.

  264. I stället sa de:
    "Titta så mycket vi har tjänat."

  265. De hade rätt. De skrev ett avtal
    med Google på 900 miljoner dollar-

  266. -nästan omedelbart.

  267. Det verkar vara en fenomenal affär.
    Speciellt med tanke på-

  268. -att AOL köpte Bebo
    för 850 miljoner dollar-

  269. -och sålde det i somras,
    två år senare, för 5 miljoner dollar.

  270. Så de hade rätt,
    men det hade vi också.

  271. De kunde inte behålla tonåringarna
    på Myspace.

  272. Vi fick mycket uppmärksamhet
    för fem år sen när vi sa-

  273. -att för en tonåring är
    en nätcommunity som en nattklubb.

  274. När nattklubben blir för populär
    drar de därifrån.

  275. Vad är det värsta som kan hända
    en tonåring på en nattklubb?

  276. Inte bokstavligt talat - det vore en
    beväpnad man eller en bombman.

  277. Det värsta för en tonåring på en
    nattklubb vore att springa på mamma.

  278. Nu på Facebook vill din mamma
    vara med på din vänlista.

  279. Hur länge stannar man på ett ställe
    där ens mamma håller till?

  280. Vi har sett Geocities
    ersättas av Friendster.

  281. Friendster har ersatts av Myspace.
    Myspace har ersatts av Facebook.

  282. Jag var i Brasilien förra veckan.
    Där ersätts Orkut nu av Facebook.

  283. Vi tror att Facebook går samma väg-

  284. -även om vi aldrig har sett nåt
    nå 500 miljoner användare.

  285. Det tar nog längre tid, och Facebook
    ersätts inte av en stor nätcommunity-

  286. -utan av flera mindre.

  287. Många är fortfarande medlemmar
    i Myspace, men de är inte aktiva.

  288. Så folk kommer nog inte
    att bokstavligt talat lämna Facebook.

  289. Men sociala nätverksaktiviteter
    för samman allting.

  290. I en värld med bredband blir
    dagstidningar konkurrenskraftigare.

  291. På min favoritskämtteckning från
    90-talet satt en hund framför datorn.

  292. Bildtexten löd: "På Internet
    vet ingen att du är en hund."

  293. På Internet i dag vet ingen
    att du är en dagstidning.

  294. På Internet är dagstidningen
    nämligen live dygnet runt.

  295. Nyheterna är inte sex timmar gamla
    när du läser dem.

  296. Tidningarna har ljud och video.

  297. På Internet är det ingen skillnad
    mellan en dagstidning och television.

  298. Ni har ett av de bästa statliga
    radiosystemen i världen.

  299. Radiobranschen ställs inför frågan
    om den vill lägga till video online-

  300. -och i själva verket bli tv.
    Eller ser man avsaknaden av video-

  301. -som en del av radions unika dna?
    Är avsaknaden av video en nackdel-

  302. -som man tänker åtgärda,
    eller ska radio bara bestå av ljud?

  303. Jag tror att i Sverige kommer radio
    att fortsätta att bara bestå av ljud.

  304. Vi förväntar oss att se
    sammanslagningar som aldrig förr.

  305. År 1900 hade vi i USA 600 samhällen
    med två eller fler dagstidningar.

  306. I dag har vi fyra.

  307. I stället för att räkna städer
    med två dagstidningar-

  308. -räknar vi nu städer
    som saknar dagstidning.

  309. Jag förutspår att våra tusen
    dagstidningar kommer att vara fyra-

  310. -om åtta eller nio år.

  311. De fyra kommer nog att vara
    New York Times-

  312. -Wall Street Journal,
    Washington Post och USA Today.

  313. De blir globala röster.
    New York Times är det-

  314. -genom sin globala utgåva:
    International Herald Tribute.

  315. Det kommer att finnas
    minst en global svensk röst.

  316. Jag nämnde att jag var i Brasilien.
    Där blir nog O Globo en global röst.

  317. Jag tror att vi kommer att se många
    sammanslagningar inom fler områden.

  318. I Nordamerika
    har vi 600 jazzradiostationer.

  319. Som systemet ser ut-

  320. -måste man lyssna på den
    jazzradiostation som finns i området.

  321. I framtiden kommer vi att lyssna på
    världens bästa jazzradiostation.

  322. Enligt mina vänner
    finns den i Indien.

  323. Vi kommer nog att ha fyra eller fem
    jättebra jazzstationer-

  324. -där platsen är irrelevant.

  325. Även inom utbildningen kommer det
    att ske. I USA har 2 000 lektorer-

  326. -introduktionskurser i psykologi.

  327. Om vi är snälla kan vi säga
    att 20 % ger bra undervisning-

  328. -20 % ger dålig undervisning,
    och 60 % ger adekvat undervisning.

  329. Varför skulle nån behöva undervisas-

  330. -av nån annan
    än den bästa läraren i världen?

  331. I framtiden när studenter börjar på
    college tar de några få stora kurser-

  332. -som är likadana oavsett om de
    är i Sverige, USA eller Japan.

  333. De tar två eller tre
    stora kurser online.

  334. Sen när de kommer till högskolan-

  335. -läser de mindre, specialiserade
    kurser och undervisas av experter.

  336. Sammanslagningarna
    kommer att påverka allt.

  337. För konsumenten blir det positivt.

  338. Vi vet att det bara finns tre sätt
    att anskaffa stoff.

  339. Man kan stjäla det,
    men det är ingen bra affärsmodell.

  340. Man kan betala en avgift,
    eller så kan man acceptera reklam.

  341. Vårt arbete visar, med nåt undantag,
    att konsumenter föredrar reklam.

  342. Vi kommer att betala för visst stoff.
    Folk betalar Murdoch-

  343. -för Wall Street Journal,
    eftersom finansinformationen är unik.

  344. Den finns ingen annanstans.

  345. Murdoch försökte även få
    The Times läsare att betala-

  346. -men allmänna nyheter
    finns tillgängliga överallt.

  347. När folk tvingades betala sjönk
    trafiken till hemsidan mer än 80 %.

  348. Vi tror att folk kommer att betala
    för information som är unik.

  349. Vi tror också att varumärken
    är viktigare i en digital värld.

  350. Ett varumärke kännetecknar
    förtrolighet och pålitlighet-

  351. -och nu är vi så överväldigade av
    information att vi behöver genvägar.

  352. Amerikanska tonåringar
    som aldrig har läst New York Times-

  353. -går in på newyorktimes.com, eftersom
    varumärket står för kvalitet.

  354. Varumärke och sånt som sticker ut
    blir mycket viktigare-

  355. -när man har tillgång till miljontals
    saker i stället för dussintals saker.

  356. Det här är min åsikt. Jag är ingen
    reklambranschens lockfågel-

  357. -men för att digital information
    ska överleva behövs reklam.

  358. Jag vill att den överlever. Därför
    vill jag att reklamen överlever.

  359. Jag tror att det uppnås
    genom annonsörernas förmåga-

  360. -att veta vem reklamen visas för.

  361. Det är bra för medieägarna. Kostnaden
    per tusen visningar kan öka tiofalt-

  362. -när annonsören bara behöver betala
    för folk som har kartlagts.

  363. Det är till fördel för annonsörerna.

  364. De flesta av er känner till
    annonsvärldens mest berömda citat.

  365. Det har blivit en kliché. Det var
    John Wanamaker som sa det.

  366. Han sa "Jag vet att halva
    min reklambudget är bortkastad"-

  367. -"jag vet bara inte vilken halva."
    Det rörde sig snarare om 80 %.

  368. Nu spenderar annonsörerna
    bara pengar på folk som de vill nå.

  369. Det finns fördelar för konsumenterna,
    eftersom de kan få reklam-

  370. -som är relevant för dem.

  371. Ett viktigt bekymmer
    är den personliga integriteten.

  372. Jag tror att det kan lösas
    med fyra enkla, tydliga steg.

  373. Ett: Annonsören, tidningen
    eller tv-stationen måste förklara-

  374. -vilken information de hämtar
    och varför.

  375. Två: Personuppgiftspolicyn ska inte
    skrivas av advokater för advokater.

  376. Tre: Det måste finnas stränga
    påföljder för den som bryter policyn.

  377. Fyra: Det måste vara enkelt
    att välja att inte vara med.

  378. Men de som gör det måste kanske
    betala för det som andra får gratis.

  379. Det är var och ens plikt
    att deras kunskapskurva-

  380. -är brantare
    än deras aktivitetskurva.

  381. Vi måste studera, observera
    och vara uppmärksamma på allt-

  382. -men vi måste inte göra allt.
    För tre år sen sa jag till alla:

  383. "Lär er allt om Second Life."

  384. Jag menade inte att de måste gå med
    i Second Life eller köpa en ö där.

  385. För tre år sen öppnade Sveriges
    regering ett konsulat i Second Life.

  386. Nu är mitt budskap till företag
    och varumärken i Second Life:

  387. Stick därifrån så fort ni bara kan.

  388. Second Life har blivit slemmigt.

  389. För ett halvår sen
    stod det i Wall Street Journal-

  390. -om en kvinna som sa:
    "Min man är med i Second Life."

  391. "Han har en fru där.
    De har sex, och de shoppar".

  392. Hon verkade mer irriterad över
    att de shoppade än att de hade sex.

  393. Hon medgav: "Han är en bra make
    och har aldrig träffat kvinnan."

  394. Sen frågade hon: " Stör det mig?"
    Jag tror att svaret är ja.

  395. Det räcker inte med att undersöka
    sociala nätverksaktiviteter-

  396. -man måste förstå dem. Detsamma
    gäller Twitter och Foursquare.

  397. Folk måste verkligen förstå
    de här sakerna.

  398. Slutligen vill jag säga till dem
    som frågar om Web 3.0:

  399. Jag luras inte när jag säger
    att jag inte ens vet vad Web 2.0 är.

  400. Men jag vet
    att vi kommer till nästa nivå-

  401. -när vi aldrig nånsin mer pratar
    om bredbandshastigheter.

  402. Ni har nästan nått till den punkt
    när bredband blir som elektricitet-

  403. -och bara finns där.
    Man trycker inte på strömbrytaren-

  404. -och säger: "Jag hoppas att det finns
    el till alla apparater."

  405. Den bara finns där. Man tänker inte
    på den förrän det blir strömavbrott.

  406. När vi kan få det vi vill ha, när vi
    vill ha det och som vi vill ha det-

  407. -och när vi har kontroll,
    då har vi nått nästa nivå.

  408. Så ser vi på saken.
    Är ni intresserade av vårt arbete-

  409. -är ni välkomna att besöka
    vår webbplats eller kontakta mig.

  410. Som vanligt
    är det underbart att vara i Sverige.

  411. Jag uppskattar allt det här och
    ser fram emot nästa presentation.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Inledningstal av Jeffrey Cole

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur attraherar man tonåringar på nätet? Hur kommer framtiden för Internet, tidningar, radio och tv se ut? Jeffrey Cole är professor och föreståndare för Center for the Digital Future vid USC Annenberg School of Communication, ett institut som bedriver forskning om Internets användning och samhällseffekter. År 2000 grundade han World Internet Project, ett av världens största forskningsprojekt, som studerar hur Internet påverkar vår vardag. Han pratar även om hur sociala medier förenar människor, och hur de sociala mediestrategierna hela tiden måste utvecklas. Arrangör: Stiftelsen för Internetinfrastruktur.

Ämnen:
Information och media > Internet och digitala medier
Ämnesord:
IT, Informationsteknik, Internet, Sociala medier
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Internetdagarna

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internetdagarna

Inledningstal av Jeffrey Cole

Hur attraherar man tonåringar på nätet? Hur kommer framtiden för Internet, tidningar, radio och tv se ut? Jeffrey Cole, professor och föreståndare för Center for the Digital Future vid USC Annenberg School of Communication, pratar om hur sociala medier förenar människor, och hur strategierna hela tiden måste utvecklas. Arrangör: Stiftelsen för Internetinfrastruktur.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internetdagarna

Inledningstal av Danny McPherson

Forsknings- och utvecklingsdirektören på det amerikanska företaget Verisign berättar om Internets arkitektur, den stora utmaning som säkerheten innebär samt utvecklingen av IPv4 och IPv6. Arrangör: Stiftelsen för Internetinfrastruktur.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internetdagarna

Inledningstal av Jonas Birgersson

Jonas Birgersson, vd för It-företaget Labs 2, talar om hur man, baserat på en svensk modell, kan bygga upp en digital infrastruktur. Arrangör: Stiftelsen för Internetinfrastruktur.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internetdagarna

Sociala medier i valrörelsen: Brit Stakston

Mediestrategen Brit Stakston berättar om den roll de sociala medierna spelade under valrörelsen 2010. Vad fungerade, och vad fungerade inte? Vem vann valet på nätet? Arrangör: Stiftelsen för Internetinfrastruktur.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internetdagarna

Sociala medier i valrörelsen: Anders Larsson

Anders Larsson är doktorand vid Institutionen för informatik och media, Uppsala Universitet. I sitt avhandlingsarbete arbetar han med hur olika samhälleliga institutioner arbetar med interaktiva funktioner, som sociala medier, på sina nätsidor. Han har studerat politiker från januari-september. Tittat på funktioner varje månad hur partierna arbetat. Arrangör: Stiftelsen för Internetinfrastruktur.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internetdagarna

Sociala medier i valrörelsen - Paneldiskussion

Sammanfattning av politikernas arbete med sociala medier under valrörelsen 2010. Medverkande: Hampus Brynolf, f.d. medieredaktör för Socialdemokraterna; Ulrika Ingemarsdotter, ansvarig för sociala medier hos Centerpartiet; Anders Larsson, forskare. Moderator: Brit Stakston, mediestrateg. Arrangör: Stiftelsen för Internetinfrastruktur.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internetdagarna

Internetsäkerhet och Wikileaks

Moderator och introduktionstal: Anne-Marie Eklund Löwinder, kvalitets- och säkehetschef. Roger Dingledine forskar bland annat om anonynmitet och är grundare till Tor- projektet, en organisation utan statliga bidrag, politiskt obunden. Tor skapar verktyg så att alla internetanvändare kan bli säkra. Han talar om whistleblowers och Wikileaks. Arrangör: Stiftelsen för Internetinfrastruktur.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internetdagarna

Framtiden - Bättre än verkligheten: Inledning

Moderator Anders Mildner introducerar talarna och deras ämnen och berättar om den turkiske taxichauffören och underhållaren Ihsan som man kan hyra för en dag.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internetdagarna

Mobila teletjänster

Christer Pettersson, onlinechef för Eniro, berättar om företagets mobila teletjänster. Hur tjänar man pengar i den här världen? Den växande e-handeln via mobilen kan vara ett sätt. Vi får se ett marknadsföringsexempel med geografisk styrd reklam.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internetdagarna

Framtidens GPS

Ludvig Linge, grundare av mobilgrafikföretaget TAT, berättar hur ditt läge i en GPS inte bara är en punkt på en karta, utan en del i ett helt sammanhang. Men hur representerar man tid i en GPS? Hur fungerar en tredimensionell GPS? Och kan man få en karta över hur det ser ut inomhus?

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internetdagarna

Tekniken i vardagslivet

Hur påverkar den tekniska utvecklingen vårt vardagsliv? Vad förlorar vi och vad vinner vi på internets utveckling? Paneldiskussion med Ludvig Linge, grundare av mobilgrafikföretaget TAT, Christer Pettersson, onlinechef för Eniro, och Rikard Windh, produktchef.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internetdagarna

Internet - möjligheter och hot

Cecilia Malmström är sedan februari 2010 svensk EU-kommissionär, med ansvar för inrikes frågor. Internet innebär fantastiska möjligheter, men också nya hot som vi måste möta. Arrangör: Stiftelsen för Internetinfrastruktur.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internetdagarna

Inledningstal av Anna-Karin Hatt

Anna-Karin Hatt är centerpartist och Sveriges IT-minister. Hon var tidigare statssekreteraret i Statsrådsberedningen med ansvar för samordningen mellan allianspartierna. Hon talar om att minska utanförskapet - att ta vara på varje enskild människa och få alla att växa och utvecklas. IT öppnar nya möjligheter. Arrangör: Stiftelsen för Internetinfrastruktur.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internetdagarna

Inledningstal av Robin Teigland

Robin Teigland, docent vid Center for Strategy and Competitiveness på Handelshögskolan i Stockholm inledningstalar. Om hur internet kommer att se ut i framtiden. Även om den virtuella världen. Var kommer vi att vara om 10 år? Arrangör: Stiftelsen för Internetinfrastruktur.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internetdagarna

Vad ska vi göra med yttrandefriheten?

Hur ska yttrandefriheten på nätet hanteras? Nils Funcke är journalist, författare och flitig debattör vad gäller grundlagsfrågor, rättsfrågor och tryck- och yttrandefrihet. Han är även expert på tryckfrihetsrättsliga frågor. Idag är han en av två utredare i Yttrandefrihetskommittén. Arrangör: Stiftelsen för internetinfrastruktur.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Genusmaraton 2019

Risk, nationalitet och maskulinitet i Dagens Nyheters rapportering

I svenska medier diskuteras inte sällan ordet invandrare i relation till ordet risk när man pratar om frågor som integration, segregation och utanförskap. Här presenterar Anna Olofsson sin analys av hur risk, nationalitet och maskulinitet vävs samman i Dagens Nyheters rapportering under hösten 2015. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Youtubekändis

Hur är det att vara en Youtubekändis? Bland svenska barn och ungdomar är 16-årige Manfred Erlandsson från Forshaga en superkändis. Hans Youtube-kanal har över 150 000 följare och växer stadigt. Han älskar det han gör, men det börjar nu bli svårt att få tiden att räcka till både skola, filmande, reklaminspelningar och andra uppdrag. Filippa Simonen, eller Mileycool551, är 12 år och har över 50 000 följare på sin kanal. Hon börjar också bli igenkänd på stan. I branschen sägs hon vara en uppgående Youtubestjärna.