Titta

UR Samtiden - Internetdagarna

UR Samtiden - Internetdagarna

Om UR Samtiden - Internetdagarna

Talare och diskussioner från konferensen Internetdagarna på Folkets Hus i Stockholm 26-27 oktober 2010. Arrangör: Stiftelsen för Internetinfrastruktur.

Till första programmet

UR Samtiden - Internetdagarna : Inledningstal av Jonas BirgerssonDela
  1. Ni kan i alla fall hänga med
    på bilderna. Jag kan ge er en spegel.

  2. Vi var först med att erbjuda
    10 Mbit/s symmetrisk anslutning.

  3. Vi var först med triple-play
    och sände Sidney-OS via IPTV.

  4. Så att ni får lite bakgrund.

  5. Det gav oss
    en hel del uppmärksamhet.

  6. Jag vill göra våra gäster delaktiga.

  7. De föredrar det på engelska.
    En del har hört mig förut.

  8. Jag byter till engelska för er skull.

  9. Vi visade
    att man kan bygga ett nytt nätverk.

  10. Helt kort visade vi
    att med 2,5 personer och en pärm-

  11. -kan man utmana telejättarna
    och bygga ett parallellt nätverk.

  12. Det funkade och gick med vinst.

  13. På sju år gick företaget
    från noll och ingenting-

  14. -till att ha 27 %
    av Sveriges bredband.

  15. Då räknar jag med teknik
    som inte jag anser är bredband-

  16. -som DSL och liknande.

  17. Tittar man på 10 Mbit symmetriska
    anslutningar stod företaget för 90 %.

  18. Nya företag kan bygga nya nätverk
    och konkurrera med infrastrukturen.

  19. Vi gjorde det i Sverige,
    Norge, Danmark, Holland-

  20. -och vi bidrog även i Italien.

  21. Varför har inte fler hängt på?

  22. Bredbandsinfrastrukturen
    är väldigt komplicerad.

  23. Men länder tjänar alltid på
    att bygga optiska fibernät.

  24. Jag ska bara snabbt gå över det här.

  25. I min hemstad Lund
    hade vi några innovationer.

  26. Vi vill visa alla er stockholmare
    att vi är glada för Sveriges stöd-

  27. -så att vi fick ESS.

  28. Det är nog första gången i våra liv
    som en liten ort på 100 000 invånare-

  29. -får en europeisk investering
    på två miljarder dollar. Tackar.

  30. Vi har även andra fördelar.
    25 % av alla som bor i Lund-

  31. -behöver bara göra ett klick
    för att få en hastighet på 1 Gbit/s.

  32. Uppkopplingen finns redan där.
    De klickar på tjänsten-

  33. -och får 1 Gbit/s
    symmetrisk anslutning.

  34. De får även 0,5 Gbit i Wi-Fi.
    Välkomna till Lund om ni vill flytta.

  35. Jag arbetar även som rådgivare.
    Här är gamla bilder på politiker-

  36. -och mig som smalare.

  37. De röda kvadraterna är kunder
    som rönt stora framgångar.

  38. Jag är med i World Economic Forum.
    Folk kastar snöbollar på oss i Davos.

  39. Där bär jag också en udda tröja.

  40. Här är rankingen. De kunder
    som jag hjälper som rådgivare-

  41. -är bland de fem bästa.
    Det beror nog helt på dem.

  42. Det finns stort intresse
    för öppna nät.

  43. Google har också hakat på.
    Men vad är det?

  44. Den här revolutionerande modellen
    föddes här i Stockholm 1999.

  45. Den uppfanns inte av mig,
    utan av Fredrik, Fredrik och Fredrik.

  46. De är hjärnorna
    bakom modellen för öppna nät.

  47. Men det är möjligt att de inte insåg
    modellens globala potential.

  48. De hade svårt att genomföra det.

  49. Jag och några vänner köpte företaget.
    Det har nu gått med vinst i tre år.

  50. Kruxet är att få ut fiber till alla.

  51. Hur finansierar man det? Det är lätt.

  52. Man måste kombinera två saker
    som teoretiskt är enastående.

  53. Med den passiva infrastrukturen
    är det bättre med naturligt monopol.

  54. Varför det?

  55. Naturliga monopol är som flygplatser.
    De ska inte ligga för nära varandra.

  56. Om man har en byggnad
    som redan har dragen fiber-

  57. -och man kan bekosta
    att dra fiber till en byggnad till.

  58. Ska man dra fiber till huset
    som har fiber eller till ett nytt?

  59. Man vill så klart utöka nätverket.

  60. Om man kan kombinera det
    med övre planet...

  61. Man har bara en fiber in i huset-

  62. -men i det öppna nätet
    kombinerar vi det-

  63. -med en helt öppen marknad.

  64. Alla operatörer kan sälja tjänster
    på fullkomligt lika villkor.

  65. Man har full marknadsdynamik-

  66. -och man har ett naturligt monopol
    på infrastrukturnivån.

  67. Teoretiskt sett
    finns det ingen bättre lösning-

  68. -om man kan genomföra den.

  69. I Sverige har vi tio års erfarenhet
    som visar att det funkar.

  70. Jag tror att det här blir modellen
    för optiska fibernätverk-

  71. -i majoriteten av anslutningarna
    framöver. Det är vad jag tror.

  72. Här är en hyllning
    till Stockholm och Stokab.

  73. Stokab var bland de första i världen.

  74. 1994 såg Stockholms kommun över
    fiberbeståndet från olika bolag-

  75. -som vatten- och elbolagen.
    De lät ett företag sköta all fiber.

  76. Det företaget sköter enbart
    det lokala naturliga monopolet.

  77. Det säljer svartfiber
    till alla som vill ha det.

  78. Alla operatörer
    använder det på lika villkor.

  79. Det har blivit en fenomenal succé.

  80. Stokab har haft en vinstmarginal
    på över 30 %.

  81. Det är inget för Google
    eller Microsoft-

  82. -men vad gäller infrastruktur
    är det som ett oslagbart OS-rekord.

  83. Mer än tio procents avkastning
    på passiv infrastruktur är makalöst!

  84. Det har vi i Sverige sen 1994.
    De har ett enormt nätverk.

  85. Mer än 5 500 km kabel
    på ett rätt litet område.

  86. Det har gjort Stockholm till
    en av världens bästa ICT-regioner.

  87. Det är ett bra exempel.
    Det är ett svårt område.

  88. Köpenhamn valde en annan modell.
    De investerade lika mycket pengar-

  89. -men de miste 80 % av pengarna.

  90. Dongs nätverk stängdes
    för att det inte sköttes-

  91. -som ett transparent nät.

  92. Det är en enastående global framgång.

  93. Här ser vi hur man bygger
    ett fibernät i Stockholm till höger.

  94. Det är från förra året i Amsterdam.
    Det är helt annorlunda.

  95. Om man inte gör på det där viset
    får man höga driftskostnader.

  96. Holländarna säger:
    "Nej, vi har full kontroll."

  97. "Kommunens fiber är grön
    och företagens blå."

  98. Om 30 år får de kul i Holland.
    Arkeologerna lär bli förbryllade.

  99. "Har de begravt spagetti?
    Är det ett konstverk?"

  100. Denna teoretiska modell infördes.

  101. Den har varit i gång
    sedan 1999 i Stockholm.

  102. Stokab stod för fibern. De tre
    Fredrikarna startade ViaEuropa.

  103. De skötte den aktiva utrustningen
    och gjorde allt som operatörer gör-

  104. -med det stora undantaget att de inte
    sålde några tjänster till hushållen.

  105. De gav alla internetleverantörerna
    tillgång till nätet-

  106. -och de fick sälja på lika villkor.

  107. De skapade en marknad
    där alla hade samma förutsättningar.

  108. Praktiskt innebär det
    att om man får fiber till lägenheten-

  109. -så är man inte bunden
    till en leverantör.

  110. Alla leverantörer
    har tillgång till nätet-

  111. -öppet och neutralt. Förstår ni?

  112. Man kan välja fritt.
    ViaEuropa har regler.

  113. Man får inte binda en kund
    mer än 90 dagar.

  114. I snitt binder man sig i 30 dagar.

  115. Priserna är så låga
    att folk har ringt kundservicen-

  116. -och under samtalet säger de:
    "Jag är inte arg på er längre."

  117. "Jag är inte kund hos er längre."
    De byter leverantör under samtalet.

  118. Det kostar bara en extra månad.

  119. Om man är förbannad
    känns det väldigt bra.

  120. En del leverantörer
    har i hemlighet två callcenter.

  121. Ett för kunder i öppna nät
    och ett för vanliga kontrakt-

  122. -med bindning på 18-24 månader.

  123. Vilken ringer ni helst? Bemöts man
    på olika sätt? Det gör man verkligen.

  124. Det här är Norge. Så här ser det ut
    i Oslo, till exempel.

  125. Jag är jävig. De är mina kunder.
    Men de har öppna nät.

  126. Man kan välja prisklass.

  127. Det är enbart du som styr
    över kombinationen av tjänster.

  128. Det ser likadant ut i Schweiz.

  129. I Kristianstad finns
    det mest framgångsrika öppna nätet.

  130. De bidrar inte alls själva
    utom med den passiva infrastrukturen.

  131. Det lokala elbolaget sköter
    det passiva och investerar i nätet.

  132. De har ett system som driver det
    och en leverantör som sköter allt-

  133. -men de använder det egna märket.

  134. Här är ett annat exempel.
    Tele2 är en kommersiell operatör-

  135. -men i Norrköping har de öppnat nätet
    enligt fastighetsbolagets önskemål.

  136. De sköter de två nivåerna-

  137. -och säljer sina egna tjänster
    på lika villkor med alla andra.

  138. Om man efterfrågar det kan
    traditionella utmanare som Tele2...

  139. Förlåt om någon av er jobbar där.

  140. De kan öppna nätet och tjäna pengar.
    Det är en bra modell.

  141. Om vi jämför priser för dem som inte
    har tillgång till fiber i Sverige.

  142. Det här är vad Telia erbjöd
    för några veckor sen.

  143. 359 kronor delat med tio
    innebär 36 euro-

  144. -för 12-24 Mbit/s-

  145. -och då är det 2,5 Mbit/s
    åt andra hållet via DSL.

  146. Den bästa utmanaren, Tele2,
    har väldigt likartade erbjudanden.

  147. Det skiljer tre euro.

  148. Men tittar man på det öppna nätet...
    Det här var i Lund i september.

  149. Där fick man för 279 kronor
    100 Mbit/s asymmetrisk anslutning-

  150. -10 Mbit/s åt andra hållet.

  151. Eller så betalar man 37 euro
    och får 100 Mbit symmetrisk.

  152. Antingen är det 100 kr billigare-

  153. -eller så får man för samma summa
    100 Mbit symmetrisk anslutning.

  154. Det röda här... Det var i september.
    Det är en viktig månad i Lund.

  155. Då flyttar studenterna in.
    De fick fem månader gratis.

  156. Den sjätte månaden är det priset.

  157. Det är vad som händer i ett öppet nät
    där leverantörerna konkurrerar.

  158. Unika företeelser skapas i nätet.

  159. I Sverige har vi Open Choice
    som tillhandahåller en basbox.

  160. Med fjärrkontrollen
    kan man välja olika paket.

  161. Jag har de här två tv-leverantörerna.

  162. Om jag vill byta, kan jag göra det
    utan att behöva byta box.

  163. Det är tekniskt möjligt.
    Man behöver bara affärsmodeller.

  164. Det ger bättre bredbandsaffärer.

  165. Det är viktigt
    för att visa att det är smart-

  166. -att investera i
    att bygga nya fibernät.

  167. I snitt kan länder i utveckling-

  168. -öka sin bruttonationalprodukt
    med tre procent.

  169. Här är bara detaljer.

  170. Vi är bra på tjänster.
    Axis är ett kamerasystem-

  171. -som övervakar er när ni
    åker tunnelbana varje morgon.

  172. De erbjuder kameror i hemmet.

  173. Det begås få brott i Sverige.
    Lund är den säkraste staden i landet.

  174. Hur kan de då sälja kameror?

  175. Allmännyttan har dem
    i sina parkeringsgarage-

  176. -för att folk får repor på bilarna.
    De vill veta vem som ska betala.

  177. Vi har inte brott, men såna problem.

  178. Det är även populärt att se
    vad hunden har för sig hemma.

  179. När du är hemma bestämmer du,
    men vad händer när du går ut?

  180. Jag ska avrunda
    med det som är bra i Sverige.

  181. Jag ska även ta upp det negativa.
    Det tar jag på svenska.

  182. I Sverige har vi skapat
    en makalös mängd-

  183. -av fascinerande tjänster.

  184. Niklas Zennström och Skype...
    Skype är en av de bästa tjänsterna.

  185. Det utvecklades
    av en svensk, en dansk-

  186. -och programmerare i Baltikum.

  187. Det har förändrat marknaden
    mer än något annat.

  188. Det används av fyra miljoner.
    De har förändrat branschen.

  189. De är störst
    på internationella samtal.

  190. Och de samtalen är dessutom gratis.

  191. Det föddes ur fildelning.
    Kommer ni ihåg Kazaa?

  192. Man kunde ladda ner musik gratis.
    Det utvecklades till Skype.

  193. Sverige utvecklar globala tjänster.

  194. Vi är bara nio miljoner.
    Vi borde vara obetydliga.

  195. Vi har folk som Peter Sunde,
    Pirate Bays talesman.

  196. Vad vi än tycker
    är Pirate Bay ett globalt fenomen.

  197. Svenskar har skapat
    en av världens största sajter-

  198. -och det var som ett hobbyprojekt.

  199. De tog det inte speciellt seriöst,
    och plötsligt slår de igenom totalt.

  200. Det kommer att utvecklas.

  201. Nu ser vi att Peter Sunde har grundat
    det intressanta Flattr.

  202. Flattr kan och borde bli större
    än Skype.

  203. Flattr gör det möjligt
    att skänka pengar-

  204. -till saker på nätet.

  205. Inte för att man måste,
    utan för att man vill.

  206. Man kan betala en summa
    direkt till artisten eller bloggaren.

  207. Man kan betala för film eller musik
    med ett enkelt klick.

  208. Du betalar frivilligt en summa
    varje månad.

  209. Om du klickar tio gånger
    kommer summan att delas upp-

  210. -och skickas till varje upphovsman.

  211. Det är en intressant utveckling.
    Listan är lång.

  212. Har ni hört talas om Minecraft?

  213. Minecraft är den digitala versionen
    av Lego.

  214. Man går in i sin virtuella värld
    och kan bygga vad som helst.

  215. En kille skapade det som en hobby.
    Jag tror det är i pre-alfastadiet.

  216. Man kan ladda ner det. Förra månaden
    tjänade han två miljoner dollar...

  217. ...för att folk ville betala.

  218. Spelet är gratis,
    men folk vill köpa spelet.

  219. Han tjänade två miljoner dollar.

  220. Han har inget märke. Han skapade
    spelet och lade ut det på nätet.

  221. I Sverige skapar vi såna här
    nya tjänster gång på gång.

  222. Vi har Spotify, men hade inte
    Pirate Bay skakat om mediaträdet-

  223. -skulle Spotify inte finnas.

  224. Sverige lyckas på något konstigt sätt
    i alla fall ibland att gå i bräschen-

  225. -och skapa nya tjänster.

  226. Jag vill ta den entreprenörsandan
    och överföra den-

  227. -och använda den
    i stora svenska organisationer.

  228. Jag vill ha den i vården och skolan.

  229. Vi är bra när det gäller små grupper
    som skapar globala tjänster-

  230. -och konkurrerar ut andra
    utan riskkapital-

  231. -och utan de briljanta hjärnor
    som finns i Silicon Valley.

  232. Vi är inte bra på att utnyttja det
    i stora organisationer.

  233. Vi är fega
    och gör som vi alltid har gjort.

  234. Nu får skolor
    i hela Sverige nya datorer.

  235. Det är toppen. Vi kör nydanande grepp
    som att använda Microsoft.

  236. Apple säger: "Ja, det där
    var ju verkligen nydanande."

  237. "Finns det möjligen
    några alternativ till en AD-server?"

  238. "Ni kan ju välja freeware."
    "Men det är så komplicerat."

  239. "Ja, för er kanske."
    "Men eleverna vill inte ha det."

  240. "Det är jag inte så säker på."

  241. Vi måste skärpa oss och föra över
    dessa utmaningar i vår vardag-

  242. -och inspireras
    av dessa fenomenala entreprenörer.

  243. Vi har bättre infrastruktur än många.

  244. Folk drömmer om
    den infrastruktur vi har-

  245. -men så använder vi den inte
    på alla plan i samhället.

  246. Nu ska jag ta upp
    några riktigt pinsamma exempel-

  247. -så jag byter till svenska.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Inledningstal av Jonas Birgersson

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Jonas Birgersson, vd för It-företaget Labs 2, talar om hur man, baserat på en svensk modell, kan bygga upp en digital infrastruktur. Arrangör: Stiftelsen för Internetinfrastruktur.

Ämnen:
Information och media > Internet och digitala medier, Teknik
Ämnesord:
Bredbandskommunikation, Databehandling, Datakommunikation, Datanät, Datorer, IT, Informationsteknik, Infrastruktur, Teknik
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Internetdagarna

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internetdagarna

Inledningstal av Jeffrey Cole

Hur attraherar man tonåringar på nätet? Hur kommer framtiden för Internet, tidningar, radio och tv se ut? Jeffrey Cole, professor och föreståndare för Center for the Digital Future vid USC Annenberg School of Communication, pratar om hur sociala medier förenar människor, och hur strategierna hela tiden måste utvecklas. Arrangör: Stiftelsen för Internetinfrastruktur.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internetdagarna

Inledningstal av Danny McPherson

Forsknings- och utvecklingsdirektören på det amerikanska företaget Verisign berättar om Internets arkitektur, den stora utmaning som säkerheten innebär samt utvecklingen av IPv4 och IPv6. Arrangör: Stiftelsen för Internetinfrastruktur.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internetdagarna

Inledningstal av Jonas Birgersson

Jonas Birgersson, vd för It-företaget Labs 2, talar om hur man, baserat på en svensk modell, kan bygga upp en digital infrastruktur. Arrangör: Stiftelsen för Internetinfrastruktur.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internetdagarna

Sociala medier i valrörelsen: Brit Stakston

Mediestrategen Brit Stakston berättar om den roll de sociala medierna spelade under valrörelsen 2010. Vad fungerade, och vad fungerade inte? Vem vann valet på nätet? Arrangör: Stiftelsen för Internetinfrastruktur.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internetdagarna

Sociala medier i valrörelsen: Anders Larsson

Anders Larsson är doktorand vid Institutionen för informatik och media, Uppsala Universitet. I sitt avhandlingsarbete arbetar han med hur olika samhälleliga institutioner arbetar med interaktiva funktioner, som sociala medier, på sina nätsidor. Han har studerat politiker från januari-september. Tittat på funktioner varje månad hur partierna arbetat. Arrangör: Stiftelsen för Internetinfrastruktur.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internetdagarna

Sociala medier i valrörelsen - Paneldiskussion

Sammanfattning av politikernas arbete med sociala medier under valrörelsen 2010. Medverkande: Hampus Brynolf, f.d. medieredaktör för Socialdemokraterna; Ulrika Ingemarsdotter, ansvarig för sociala medier hos Centerpartiet; Anders Larsson, forskare. Moderator: Brit Stakston, mediestrateg. Arrangör: Stiftelsen för Internetinfrastruktur.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internetdagarna

Internetsäkerhet och Wikileaks

Moderator och introduktionstal: Anne-Marie Eklund Löwinder, kvalitets- och säkehetschef. Roger Dingledine forskar bland annat om anonynmitet och är grundare till Tor- projektet, en organisation utan statliga bidrag, politiskt obunden. Tor skapar verktyg så att alla internetanvändare kan bli säkra. Han talar om whistleblowers och Wikileaks. Arrangör: Stiftelsen för Internetinfrastruktur.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internetdagarna

Framtiden - Bättre än verkligheten: Inledning

Moderator Anders Mildner introducerar talarna och deras ämnen och berättar om den turkiske taxichauffören och underhållaren Ihsan som man kan hyra för en dag.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internetdagarna

Mobila teletjänster

Christer Pettersson, onlinechef för Eniro, berättar om företagets mobila teletjänster. Hur tjänar man pengar i den här världen? Den växande e-handeln via mobilen kan vara ett sätt. Vi får se ett marknadsföringsexempel med geografisk styrd reklam.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internetdagarna

Framtidens GPS

Ludvig Linge, grundare av mobilgrafikföretaget TAT, berättar hur ditt läge i en GPS inte bara är en punkt på en karta, utan en del i ett helt sammanhang. Men hur representerar man tid i en GPS? Hur fungerar en tredimensionell GPS? Och kan man få en karta över hur det ser ut inomhus?

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internetdagarna

Tekniken i vardagslivet

Hur påverkar den tekniska utvecklingen vårt vardagsliv? Vad förlorar vi och vad vinner vi på internets utveckling? Paneldiskussion med Ludvig Linge, grundare av mobilgrafikföretaget TAT, Christer Pettersson, onlinechef för Eniro, och Rikard Windh, produktchef.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internetdagarna

Internet - möjligheter och hot

Cecilia Malmström är sedan februari 2010 svensk EU-kommissionär, med ansvar för inrikes frågor. Internet innebär fantastiska möjligheter, men också nya hot som vi måste möta. Arrangör: Stiftelsen för Internetinfrastruktur.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internetdagarna

Inledningstal av Anna-Karin Hatt

Anna-Karin Hatt är centerpartist och Sveriges IT-minister. Hon var tidigare statssekreteraret i Statsrådsberedningen med ansvar för samordningen mellan allianspartierna. Hon talar om att minska utanförskapet - att ta vara på varje enskild människa och få alla att växa och utvecklas. IT öppnar nya möjligheter. Arrangör: Stiftelsen för Internetinfrastruktur.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internetdagarna

Inledningstal av Robin Teigland

Robin Teigland, docent vid Center for Strategy and Competitiveness på Handelshögskolan i Stockholm inledningstalar. Om hur internet kommer att se ut i framtiden. Även om den virtuella världen. Var kommer vi att vara om 10 år? Arrangör: Stiftelsen för Internetinfrastruktur.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internetdagarna

Vad ska vi göra med yttrandefriheten?

Hur ska yttrandefriheten på nätet hanteras? Nils Funcke är journalist, författare och flitig debattör vad gäller grundlagsfrågor, rättsfrågor och tryck- och yttrandefrihet. Han är även expert på tryckfrihetsrättsliga frågor. Idag är han en av två utredare i Yttrandefrihetskommittén. Arrangör: Stiftelsen för internetinfrastruktur.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Genusmaraton 2019

Risk, nationalitet och maskulinitet i Dagens Nyheters rapportering

I svenska medier diskuteras inte sällan ordet invandrare i relation till ordet risk när man pratar om frågor som integration, segregation och utanförskap. Här presenterar Anna Olofsson sin analys av hur risk, nationalitet och maskulinitet vävs samman i Dagens Nyheters rapportering under hösten 2015. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Youtubekändis

Hur är det att vara en Youtubekändis? Bland svenska barn och ungdomar är 16-årige Manfred Erlandsson från Forshaga en superkändis. Hans Youtube-kanal har över 150 000 följare och växer stadigt. Han älskar det han gör, men det börjar nu bli svårt att få tiden att räcka till både skola, filmande, reklaminspelningar och andra uppdrag. Filippa Simonen, eller Mileycool551, är 12 år och har över 50 000 följare på sin kanal. Hon börjar också bli igenkänd på stan. I branschen sägs hon vara en uppgående Youtubestjärna.