Titta

UR Samtiden Tema

UR Samtiden Tema

Om UR Samtiden Tema

Kunskap och vetenskap i nytt sammanhang. Talare och samtal från de dagliga sändningarna i UR Samtiden kopplas samman kring ett tema.

Till första programmet

UR Samtiden Tema : NaturkrafterDela
  1. "UR Samtiden, Tema: Naturkrafter."

  2. Haiti har beskrivits som ett helvete
    på jorden redan innan det här hände.

  3. Så här såg det ut på gatorna.

  4. Jordbävningen i Haiti
    krävde över 200 000 människoliv.

  5. Räddningsinsatsen var massiv,
    men hade svårt att nå fram.

  6. Läkaren Henrik Jörvall var en av dem
    som snabbt var på plats.

  7. Jag kan göra mycket bättre nästa
    gång, och det kan alla andra också.

  8. Man kan inte sträva efter att lösa en
    katastrof, då är det ingen katastrof.

  9. Till Haiti reste även psykologen
    Monika Oswaldsson.

  10. En av de största uppgifterna är
    att stötta människor att börja göra-

  11. -det de själva kan.
    Det är början till återhämtningen.

  12. Korrespondenten Michael Winiarski
    blev prisad för sin rapportering-

  13. -men han klev ur journalistrollen.

  14. Jag kunde inte killen ur huvudet,
    så jag var tvungen att återvända-

  15. -och se till att nåt gjordes åt det.

  16. Jordbävning: Så funkar det.

  17. Utifrån epicentret kommer berggrunden
    att komprimeras-

  18. -och expandera sig vågvis. Ungefär
    som om man har en stålfjäder-

  19. -och rör på den,
    så får man en vågrörelse.

  20. Vad hände med oljekatastrofen i
    Mexikanska golfen? Har BP sanerat?

  21. Det här är inte över, vi har bara
    sett början på den här katastrofen.

  22. Det kommer säkert att kunna
    framställas som att oljan är borta-

  23. -och att det är "business as usual".

  24. Apropå olja och utsläpp, hur är det
    med klimatförändringarna egentligen?

  25. Forskaren Gunhild Rosqvist
    om studier kring klimatets cykler:

  26. Preliminära resultat visar
    att det varit lika varmt-

  27. -men av andra orsaker.

  28. "UR Samtiden Tema: Naturkrafter."

  29. Det blev som en pannkaka av alltihop.

  30. Klockan är fem på eftermiddagen
    12 januari 2010.

  31. Jordbävningen i Haiti
    mäter 7,0 på Richterskalan.

  32. De bräckliga byggnaderna faller ihop
    som korthus.

  33. Över 200 000 människor omkommer.

  34. Strax efteråt anländer DN:s utrikes-
    korrespondent Michael Winiarski-

  35. -för att rapportera. En rapportering
    han senare får pris för-

  36. -som årets berättare i dagspress.

  37. Här berättar han om sitt och
    fotografen Paul Hansens arbete-

  38. -efter jordbävningen
    som slog hela samhällen i spillror.

  39. Det här är väl en bild
    av plundringarna som följde?

  40. Ja. Så många människor blev lämnade
    utan nånting...

  41. Ingen mat, ingenstans att bo,
    inga pengar.

  42. Så en stor del av människorna gav sig
    ut på jakt efter nånting att leva av.

  43. Nånting att kunna sälja,
    nånting att kunna äta.

  44. Det blir ju en form av plundring,
    de tar saker som inte är deras.

  45. Men det var inte bara kriminella gäng
    som gjorde det här.

  46. Det var vanliga människor.
    Nästan alla var vanliga människor.

  47. De kriminella gängen,
    som Haiti har varit ökänt för-

  48. -blev, liksom all annan organiserad
    verksamhet, paralyserade.

  49. Faran för utlänningar,
    att vistas där-

  50. -avtog nog något,
    närmaste tiden efter jordbävningen.

  51. Därför att banditgängen tappade
    på något sätt i sin organisation.

  52. Flygplatsen var en flaskhals länge-

  53. -men här ser vi ett exempel på
    hjälptransporter som nått behövande.

  54. -Hur var det med det första tiden?
    -Jag kunde observera första dygnen.

  55. Då sov jag på flygplatsen,
    på marken utanför flygplatsbyggnaden.

  56. Den var skadad och
    på grund av risken för efterskalv-

  57. -kunde man inte sova under tak.

  58. Där kunde jag observera
    hur det flögs in väldigt mycket.

  59. Det kom in väldiga transportplan
    från alla möjliga håll. Från Belgien-

  60. -USA, Frankrike och Israel och...

  61. Men väldigt mycket
    stannade där på flygplatsen.

  62. Och det är svårt att förklara varför.

  63. Jag är inte mannen att svara
    på varför det inte kom vidare.

  64. Det kom en liten rännil ut i början.

  65. Så småningom landade amerikanska
    fallskärmsjägartrupper-

  66. -och då började få lite ordning
    på själva det organisatoriska.

  67. Men det var väldigt svårt.

  68. Magnituden av katastrofen,
    med en miljon hemlösa-

  69. -i en stad på tre, fyra miljoner,
    300 000 döda...

  70. Det finns ingen hjälpinsats
    som kan fixa det där-

  71. -inom bara några veckor.

  72. Jag tror att det fortfarande
    är väldigt stora problem.

  73. Även om hamnen nu har öppnat
    och leveranserna kommer sjövägen-

  74. -så tror jag ändå att det är väldigt
    svårt att få ut saker till folk.

  75. Den här bilden
    är inte från Port-au-Prince.

  76. Det här är en liten stad
    som heter Léogâne, nära epicentret.

  77. Vi hörde rapporter om att
    den här staden hade utplånats-

  78. -eller förstörts till 90 procent.

  79. Jag och Paul Hansen
    åkte dit för att titta-

  80. -och vad vi kunde se stämde
    den uppskattningen ganska bra.

  81. Vad man ser på bilden är en...

  82. Till en början slängde man
    döda människor i massgravar.

  83. Här försöker man, det här är
    ungefär en vecka efter skalvet...

  84. Man försöker ta rätt på sina anhöriga
    och ge dem en ordentlig begravning.

  85. Det hände mycket
    kring själva jordbävningen.

  86. Det här är en bild
    som publicerades i DN.

  87. Berätta, vad visar bilden?

  88. Den här publiceringen
    var väldigt omstridd.

  89. Det visar en död, femtonårig flicka
    som hette Fabienne.

  90. Hon är ett av tusentals dödsfall,
    men kanske ett-

  91. -om man kan gradera det på något
    sätt, mer meningslöst än de andra.

  92. De andra berodde på en
    naturkatastrof, det här berodde på...

  93. ...nånting mer svårförklarligt.

  94. På eftermiddagen, ungefär
    en vecka efter jordbävningen...

  95. Det började skymma
    och de här människomassorna-

  96. -som rörde sig
    i Port-au-Princes centrum-

  97. -försökte få fatt på de sista sakerna
    att plundra från lager och butiker.

  98. I det läget går en polisstyrka in
    och skjuter varningsskott i luften.

  99. I ett läge lyfter en polisman en
    pistol och skjuter flickan i huvudet.

  100. Då kom vår fotograf Paul Hansen dit.

  101. -Är det hennes mamma?
    -Vi följde hennes anhöriga.

  102. Hennes pappa bar den döda flickan
    hem, ifrån platsen där hon hittades.

  103. Detta är hennes mor som är förtvivlad
    över det fruktansvärda som hänt.

  104. Vi ska be två personer till
    komma upp, som också var i Haiti-

  105. -vid den här tidpunkten. Henrik
    Jörvall från Läkare utan gränser-

  106. -och Monika Oswaldsson, också
    från Läkare utan gränser, psykolog.

  107. Henrik är läkare.
    Välkomna upp på scenen.

  108. Vi börjar med dig, Henrik. Vi ser en
    bild ifrån en... Är det en container?

  109. Ja, det är en container.
    Operationssal 2.

  110. -Hur många operationer hann du med?
    -Vårt sjukhus, Trinité-sjukhuset...

  111. ...med två operationssalar gjorde
    495 operationer, i januari bara.

  112. Det var alltså ungefär två veckor.
    Jag gjorde 90 ungefär.

  113. Du säger "trauma-patienter", är det
    personer som förlorat kroppsdelar?

  114. -Berätta, vad är det för typ...?
    -Krosskador, helt enkelt.

  115. Mycket extremiteter.
    Ben, armar, en del skallskador.

  116. Men vi var lite förvånade att vi inte
    såg något av de vanliga sakerna.

  117. Blindtarm och sånt. Det var andra
    ställen som fokuserade mer på det-

  118. -men... Det var krosskador
    från jordbävningen, helt enkelt.

  119. Hur var det jämfört med andra uppdrag
    i Afrika och Mellanöstern?

  120. Var det skillnad som läkare eller
    fokuserar man på det man ska göra?

  121. Som narkosläkare
    är jag ganska privilegierad.

  122. Jag gör det jag ska göra och
    har en väldigt definierad uppgift-

  123. -som är lik även här hemma, även
    om det är många stora skillnader.

  124. Det är samma kropp, samma fysiologi
    och samma läkemedel ofta.

  125. Uppdraget skilde sig inte så mycket.
    För mig var det mycket värre-

  126. -i Nigeria, då var jag helt ensam
    med samma verksamhet.

  127. Ungefär tio operationer per dag.

  128. Men här var det
    så fantastiskt omfattande.

  129. Kompromissar man? Operationssalen ser
    ju onekligen annorlunda ut-

  130. -men kompromissar ni med hygien
    eller blir det "good enough"-

  131. -tillräckligt bra operationer? Kan
    man göra ett hundraprocentigt jobb?

  132. Det missförstås ofta, eller man
    vet inte riktigt vad man pratar om...

  133. Man kan prata om resursbrist,
    och där gör man kompromisser.

  134. Helst ska man ha tak över huvudet,
    i Sverige opererar vi aldrig utomhus.

  135. Sen får man inte blanda ihop det
    med medicinsk etik.

  136. Där upplever aldrig att jag har gjort
    eller blivit tillbedd-

  137. -att göra några kompromisser.

  138. Har man ingen operationssal,
    den var raserad tvärs över gatan...

  139. Då kan man antingen inte operera
    eller så får man lösa problemet.

  140. Tänker du på patienterna i efterhand?
    De kräver ju en del efterbehandling.

  141. Får de det? Är det tankar du umgås
    med när du kommit hem till Sverige?

  142. Man kommer ihåg många patienter.

  143. Några som man träffade flera gånger.
    Såromläggningar...

  144. En flicka lade vi om armen på
    fyra gånger-

  145. -och sen tvingades vi ändå amputera.

  146. Jo, jag tänker på dem, men samtidigt
    är jag övertygad om att de får...

  147. Att vi fortsätter, vi har verksamhet
    där som riktar in sig-

  148. -på att korrigera, post-op-behovet
    och proteser.

  149. Vi står där de första tre veckorna,
    och det är bara början på deras resa.

  150. -Vill du åka tillbaka?
    -Ja, jag skulle nog tacka ja.

  151. Däremot... Jag pratar inte ett ord
    franska, sa jag innan jag åkte.

  152. Nu pratar jag elva ord franska.

  153. Det finns alltid ställen
    att åka till.

  154. Året innan kämpade vi med
    en kampanj för att lyfta fram Haiti.

  155. Man kan säga att de nio andra
    länderna på den listan finns kvar.

  156. Nu ska vi prata
    om vad som händer efteråt.

  157. Skadorna var inte bara på kroppen,
    utan även i själen.

  158. Hur jobbade du där nere som psykolog,
    Monika?

  159. Jag kom ner samtidigt som Henrik
    och under den första perioden där-

  160. -handlade det
    om att stötta det medicinska teamet-

  161. -att rädda liv och lemmar.

  162. Det innebär till exempel
    att vi hade ett flertal patienter-

  163. -som inte ville bli opererade
    eller inte ville bli remitterade.

  164. -Varför då? För att de var chockade?
    -För att de har förlorat allting.

  165. Och för att de är rädda
    för operation och förflyttning.

  166. För att de inte vet
    om de kommer att få vård.

  167. Det är nog en normal mänsklig
    reaktion att vara rädd för operation.

  168. Men just att de vägrar
    i det läget innebär också att...

  169. Ja, om de vägrar så är
    risken överhängande att de dör.

  170. -Fick du övertala dem?
    -Ja. Man får sätta sig ner och...

  171. Det medicinska teamet har inte tid
    att prata med dem i det läget.

  172. Det man gör är att man tar reda på
    vilken den främsta rädslan är.

  173. Sen får man prata om det och förklara
    hur det fungerar och vad vi gör.

  174. Vi har jobbat på Haiti i nitton år,
    så vi har ett ganska bra rykte-

  175. -jämfört med andra hälsostrukturer.

  176. Och du talar franska? Det måste ha
    varit en stor hjälp i det här landet.

  177. -Engelskan är inte så utbredd där.
    -Nej, engelskan är inte utbredd alls.

  178. De flesta av våra patienter pratar
    kreol, är en variant av franska.

  179. Men jag jobbar mycket nära vår
    nationella personal som vi har där.

  180. Vi jobbar med patienter tillsammans.

  181. Hur upplevde ni det som jag
    och Micke pratade om tidigare?

  182. Problemet med att nå fram med
    hjälpinsatser. Var det frustrerande?

  183. Absolut. Självklart. Vi var tvungna
    att landa i Dominikanska republiken-

  184. Vi missade vår landningstime
    med fyra minuter-

  185. -och all vår utrustning
    fick också åka samma väg.

  186. Så det är en stor frustration, men
    jag har en stor förståelse för det.

  187. En katastrof är en katastrof, och
    en katastrof kan man aldrig lösa.

  188. En katastrof är när resurserna
    inte räcker för att täcka behoven.

  189. Jag kan göra mycket bättre nästa
    gång, och det kan alla andra också.

  190. Man kan inte sträva efter att lösa en
    katastrof, då är det ingen katastrof-

  191. -och det här var den största
    katastrofen vi sett på länge.

  192. Hur upplevde du frustrationen?
    Mötte du den bland människor där?

  193. "Varför får vi ingen hjälp?" Hur
    hanterade du det som psykolog?

  194. Framför allt genom att låta dem
    berätta. Det fanns ett stort behov-

  195. -av att få berätta sin historia.
    Berätta om allt man förlorat-

  196. -som man behöver,
    om sin oro inför framtiden.

  197. Men sen också förklara vad vi kan
    göra och försöka hjälpa dem vidare-

  198. -till dem som kan hjälpa dem vidare,
    som FN eller mattransporter.

  199. Men också titta på...

  200. En av de största uppgifterna är
    att stötta människor att börja göra-

  201. -det de själva kan.
    Det är början till återhämtningen.

  202. Kan man få familjen att börja, på det
    sätt man nu kan, men ändå fungera...

  203. Att man tar hand om sina barn,
    att man söker efter mat, skydd...

  204. Det hjälper att få en meningsfull
    uppgift och det lugnar föräldrarna-

  205. -och kan föräldrarna vara lugnare,
    så går det lättare för barnen.

  206. Michael Winiarski, Henrik Jörvall
    och Monika Oswaldsson om arbetet-

  207. -i Haiti
    efter jordbävningen i januari 2010.

  208. Många av de människor som omkom
    hamnade under hus som kollapsade.

  209. Gick jordbävningen inte att förutspå,
    så att människor kunde evakueras?

  210. Svaret är nej, säger Niklas Wästeby,
    forskare i geologi.

  211. Det sker jordbävningar hela tiden.

  212. Frågan är varför det är så svårt
    att förutsäga dem.

  213. De kommer oftast
    som en blixt från klar himmel.

  214. Det här med att förutspå
    jordbävningar är faktiskt inget nytt.

  215. Det här är nånting
    man försökt jobba med rätt länge.

  216. En person sa till mig
    att det är geologins förbannelse.

  217. Vi kan väldigt mycket om berg,
    hur de byggs upp och rörelser i berg.

  218. Vi vet hur vulkaner fungerar, men vi
    har svårt att förutspå jordbävningar.

  219. Vad är då en jordbävning?
    En jordbävning uppkommer-

  220. -då vi har en kraftig
    och snabb rörelse i marken.

  221. Rörelsen är vad man skulle kunna
    kalla för en "spänningslättnad".

  222. Marken rör sig hela tiden,
    vi har nåt som heter "plattektonik".

  223. Rörelsen är konstant, men i och med
    att berget ser ut som det gör...

  224. Det är inte friktionsfritt, utan
    det kommer att haka i lite grann-

  225. -och då byggs det upp en spänning,
    och när spänningen lättar-

  226. -blir det jordbävning.

  227. Ju högre spänning som byggts upp,
    desto högre blir kraften och därmed-

  228. -blir styrkan
    på själva jordbävningen högre.

  229. När jordbävningen smäller till,
    när rörelsen släpper så uppstår...

  230. Den sker här, vid hypocenter.

  231. Epicenter, som vi brukar prata om,
    är det man mäter på jordens yta.

  232. Här nere ligger hypocenter.
    Jordbävningar kan förekomma-

  233. -på långt djup eller väldigt högt
    upp. Den i Haiti skedde högt upp.

  234. Därför blev den så förödande,
    medan många sker mycket längre ner.

  235. Då är de inte lika kraftiga,
    här uppe i epicentret-

  236. för energin minskar
    ju längre upp den kommer.

  237. Ifrån epicenter kommer en rörelse,
    nånting startar i berggrunden.

  238. Vi får vågor, dels nånting som vi
    kallar för "S-vågor", de här vågorna.

  239. Man kan inte se det riktigt-

  240. -men berget eller marken rör sig
    som en vanlig våg, som finns i havet.

  241. Vi får också rörelser såhär, det vill
    säga en kompression och expansion.

  242. Utifrån epicentret kommer berggrunden
    att komprimeras-

  243. -och expandera sig vågvis. Ungefär
    som om man har en stålfjäder-

  244. -och rör på den,
    så får man en vågrörelse.

  245. Var finns då jordbävningarna?
    Nu vet vi vad en jordbävning är-

  246. -och vill ha reda på var de finns.

  247. Då måste man titta på plattektoniken-

  248. -eller kontinentaldriften.
    Det kanske ni har hört talas om.

  249. Tittar vi var vi har jordbävningarna
    och sätter det i relation-

  250. -till plattgränserna ser vi att de
    är korrelerade till plattgränserna.

  251. De gula prickarna
    är de jordbävningar som sker.

  252. Det här tror jag är större
    jordbävningar under ett helt år.

  253. Det sker miljontals jordbävningar,
    dessa är nog över 3 på Richterskalan.

  254. Vi ser att den stora mängden
    jordbävningar är längs med zonen där.

  255. Vi har här uppe och längs med här
    och så går det upp här via...

  256. Japan är gömt bakom
    alla jordbävningar och vulkaner.

  257. De här trekanterna är vulkaner.

  258. Vi ser att de flesta jordbävningar,
    och även de största-

  259. -är associerade till zonerna
    där två plattor krockar med varandra.

  260. Där plattorna glider isär har vi inte
    riktigt lika många jordbävningar.

  261. Framför allt inte stora, det sker
    små jordbävningar hela tiden.

  262. Går det att förutspå jordbävningar?

  263. Det man gör är att försöka bestämma
    var den sker, när den ska ske-

  264. -och hur stor den kommer att vara.
    Det är de kriterier man ska uppfylla.

  265. Det man tittar på
    är dels rörelser i marken.

  266. Vi försöker studera rörelserna.
    Kan man få ett mönster i dem?

  267. Vi försöker titta på jordbävnings-
    intensitet, hur ofta kommer de?

  268. Finns det ett cykliskt mönster
    i dessa jordbävningar?

  269. Vi ser på hydrologiska förändringar,
    vattenkemi och så vidare.

  270. Och även geokemiska signaler.
    Förändras kemin i berggrunden?

  271. Slutsats, då... Vad kan man säga
    om det här med jordbävningar?

  272. Det går inte i dag att förutspå
    med tillräckligt stor noggrannhet.

  273. Vi kan inte förutspå när,
    var och hur stor.

  274. Varför inte? För det första uppvisar
    alla områden enorma olikheter.

  275. Jag kan studera ett område i tio år
    och sen flytta mig två mil-

  276. -så är geologin annorlunda där. Det
    gör att vattenkemin är annorlunda.

  277. Det är en massa saker
    som kan skilja.

  278. Rörelserna i marken visar i vilket
    område, inte när en jordbävning sker.

  279. Vi vet inom vilka områden jord-
    bävningar sker, men inte exakt när.

  280. De flesta resultat vi har sett
    bygger på efterkonstruktioner-

  281. -och inte på förutsägelser.
    I efterhand har man sett-

  282. -att man såg förändringar
    innan jordbävningen.

  283. Jordbävningsintensitet och sånt,
    det är gjort i efterhand.

  284. Vi har inte sett några värden
    innan en större jordbävning.

  285. De förändringar vi har sett,
    till exempel Claessons artikel-

  286. -visade bara en enstaka händelse.
    Det kan vara en slump, vi vet inte.

  287. Det kan vara att just de
    vattenproverna var kontaminerade-

  288. -eller att apparaten
    var lite trögstartad på morgonen.

  289. Det kan vara vad som helst.
    Men om vi kan få långsiktiga data-

  290. -verifiera det och får samma resultat
    en, två, tre gånger till-

  291. -på samma område,
    då kan vi dra en slutsats.

  292. Det kan vi inte i dag. Vi kan
    inte förlita oss på ett resultat.

  293. Och avsaknad av flera analysmetoder.
    Med en kombination av att mäta-

  294. -spänningen, hydrologiska
    förändringar och vattenkemi.

  295. Om vi får en sån kombination
    och allting hänger ihop-

  296. -kan vi också få en bra mätmetod.

  297. Så... Är det några frågor?

  298. -Ja, där har vi en.
    -Har du upplevt en jordbävning?

  299. Nej, det har jag faktiskt inte gjort.

  300. Jag har en bisarr önskan att faktiskt
    få vara med om en jordbävning.

  301. Det vore kul. Jag har varit på Island
    rätt många gånger.

  302. Säkert har det varit små mikrojord-
    bävningar, men jag har inte känt nåt.

  303. Så här lagom, inte för mycket.
    Det skakar och man ramlar ur sängen-

  304. -men inget mer, det vore bra.

  305. Mer frågor? Då får jag
    tacka för uppmärksamheten.

  306. Forskaren Niklas Wästeby
    om svårigheten med att förutspå-

  307. -jordbävningar.

  308. Så till en annan naturkatastrof
    som inträffade under 2010.

  309. Eller rättare sagt en katastrof
    för naturen, orsakad av människan.

  310. Den 20 april exploderar
    oljeplattformen Deepwater Horizon-

  311. -fem mil söder om Louisianas kust
    i Mexikanska golfen.

  312. 11 personer omkommer och röret som
    oljan pumpas upp genom exploderar-

  313. -på 1 500 meters djup.

  314. Tiotusentals fat olja sprutar
    rakt ut i havet varje dag.

  315. Först i september uppger oljebolaget
    BP att läckan är tätad.

  316. Vad har hänt sen dess? Är all olja
    sanerad nu? Nej, långt därifrån-

  317. -säger Michael Tedengren,
    forskare i systemekologi.

  318. Om man frågar
    de oberoende organisationerna-

  319. -och expertpanelerna i USA, NGO:s och
    så vidare, som var inblandade-

  320. -så läckte ofattbara
    1,3 miljoner ton olja ut.

  321. BP hävdar med emfas att det var
    cirka 0,7 miljoner ton olja.

  322. Det spelar ingen roll vilken siffra
    som är sann, det är ofattbara-

  323. -1 till 2 miljarder liter olja som
    kom ut, under cirka 150 dagar.

  324. Det är ganska självklart att det
    ledde till stora skador på miljön.

  325. Oljan kom ut i den marina miljön
    i aldrig tidigare skådad omfattning.

  326. Eller gjorde den det? Vi såg
    faktiskt aldrig det mesta av oljan.

  327. Den flöt inte upp till ytan,
    som oljeutsläpp brukar göra.

  328. I och med att det var så högt tryck
    på 1 500 meters djup så tror man-

  329. -att väldigt mycket
    av oljan löstes upp direkt.

  330. Vi ska diskutera huruvida det är bra
    eller dåligt, men det som flöt upp-

  331. -fick stora rubriker,
    inte minst här i Sverige.

  332. Ni såg bilder på drivande oljebälten
    som hotade mangroveskogar-

  333. -och man var rädd om Floridas
    våtmarker, där oljan hamnade.

  334. Man vet att olja och våtmarker
    är en ohyggligt dålig kombination.

  335. Vi såg också de här bilderna
    på nerkletade pelikaner-

  336. -och havssköldpaddor, som drabbades
    på ett högst akut och påtagligt sätt.

  337. Det är ofta så med stora oljeutsläpp.
    Delfiner, sköldpaddor och pelikaner-

  338. -gör sig väldigt bra i TV.

  339. Medan de effekter
    man ska vara riktigt orolig för-

  340. -längre ner, i basen av näringsväven-

  341. -de marina, mikroskopiska
    primärproducenterna...

  342. Alla dessa djurplankton som står för
    en så viktig del i näringsväven-

  343. -som föda för större fiskar och
    så småningom även för pelikaner-

  344. -och havssköldpaddor...

  345. Den delen av ekosystemet gör sig inte
    riktigt lika bra i TV-sändningar-

  346. -men effekterna är stora där också.

  347. Man pratade om alla yrkesfiskare
    som också blev arbetslösa.

  348. Nu blev de ju inte det,
    för många av de små familjeföretagen-

  349. -i form av små räktrålare,
    engagerades flitigt i oljesaneringen.

  350. Även om de inte fiskade några räkor
    och under många år framöver-

  351. -lär märka en dramatisk nedgång
    i fisk- och skaldjursproduktionen-

  352. -så tjänade de kanske mer under
    den här säsongen än någonsin igen-

  353. -just därför att de sanerade
    så mycket olja åt BP.

  354. Effekterna blev som sagt storskaliga,
    och det blev ju inte bättre-

  355. -av att man inte visste hur man
    skulle stoppa oljan och få bort den-

  356. -som flöt omkring
    och hotade årets turistsäsong.

  357. Den där oron kring vad man
    skulle, kunde och borde göra-

  358. -ledde till en kaotisk situation,
    med ett allt desperatare BP.

  359. Det kanske Mats ska prata mer om,
    om hur BP borde ha reagerat.

  360. Men framför allt med Katrina
    och de andra katastroferna i området-

  361. -i färskt minne, så ledde
    den här desperata situationen för BP-

  362. -till ett hårt politiskt tryck,
    inte minst på Barack Obama.

  363. Det ledde till en lång rad
    felaktiga beslut, som till exempel-

  364. -att det politiska trycket ledde till
    att man vidtog felaktiga åtgärder-

  365. -även när gällde själva saneringen.

  366. Man använde extrema mängder
    giftiga ämnen, s.k. dispergenter-

  367. -för att snabbt lösa upp, finfördela
    och få oljan att sjunka till botten-

  368. -så att den inte syns i TV.

  369. Corexit använde man mycket,
    det är väl.. Ja, vad ska vi gissa?

  370. Jag antar att om man har ett akvarium
    med en massa guldfiskar-

  371. -och droppar i olja och studerar
    dödligheten hos guldfiskarna-

  372. -så dör inga guldfiskar
    av några droppar olja.

  373. Men jag skulle tro att av en
    tiotusendel så mycket corexit-

  374. -så skulle samtliga guldfiskar dö,
    i det experimentet.

  375. Det är fruktansvärt giftigt och
    används för att oljan inte ska synas.

  376. Ingen tror att oljan försvinner
    för att den blir finfördelad.

  377. Det är totalt förbjudet i Östersjön.
    Vi använde det på 70-talet-

  378. -och då inte corexit, utan betydligt
    mindre giftiga dispergenter-

  379. -av en typ som vi använder
    i biltvättar, för att avfetta bilar.

  380. Det är inte nyttigt,
    men inte lika giftigt. Men som sagt-

  381. -det förbjöds i Östersjöområdet
    någon gång i slutet av 70-talet.

  382. Kanske början av 80-talet. Det
    får användas i extrema situationer.

  383. Jag vet inte vad det är,
    i Atlanten, inom EU-området-

  384. -vi pålandsvind och kommersiella
    värden hotas av ett oljebälte-

  385. -ute till havs, då kan man
    i undantagsfall få använda det.

  386. Men regeln är att alla vet
    att det enda som fungerar-

  387. -är att mekaniskt ta bort oljan.
    Det var de bilderna som dominerade.

  388. Det var fler minuter med oljesanerare
    som grävde och skovlade bort olja-

  389. -än på flygplan
    som sprutade med dispergenter.

  390. Men omfattningen på "the clean-up
    operation" var faktiskt den omvända.

  391. Då kan vi ju fråga oss
    vad den verkliga kostnaden blir.

  392. Man säger i dag
    att kostnaden redan har uppgått-

  393. -till cirka 66 miljarder dollar,
    och BP har betalat hälften.

  394. Det här är bara vad det kostat
    att anställa folk som tar bort oljan.

  395. Än så länge har väldigt blygsamma
    ersättningar betalats till drabbade.

  396. Man uppskattar den slutliga notan
    till mer än det dubbla.

  397. Det är väl bra om BP betalar. Det
    spelar ingen roll vem som betalar-

  398. -för det är som sagt bara kostnaderna
    för själva saneringen.

  399. När vi betänker...

  400. Nu kan jag gissa lika bra som vem
    som helst av er, men om vi säger-

  401. -20 % av primärproduktionen i ett
    område som golfen varenda år i 30 år-

  402. -vad är det värt i form av icke
    tillgängliga estetiska upplevelser-

  403. -i form av pelikaner och sköldpaddor
    för ekoturister?

  404. Vad spelar det för roll för fiskarna
    som är beroende av hummern-

  405. -och hummerlarvernas överlevnad?

  406. Det är naturligtvis astronomiska
    belopp i icke fångstbar fisk-

  407. -under kommande decennier.

  408. De miljökostnaderna
    ligger inte i den prislappen.

  409. Det är det som gör det bekymmersamt.

  410. Stora ekonomier som den amerikanska
    kan naturligtvis absorbera detta.

  411. Det är inte konstigare än att man
    lägger ner teko-industrin i Sverige-

  412. -när det blir billigare i Portugal.

  413. Man absorberar en sådan
    makroekonomisk händelse-

  414. -i den socioekonomiska
    ekologiska näringsväven i gulfen.

  415. Men fattigare länder, till exempel
    yrkesfiskarna i Nicaragua-

  416. -har inte den infrastrukturella
    ekonomiska bufferten-

  417. -i den nicaraguanska ekonomin, och
    där har vi socioekonomiska effekter-

  418. -som kan förklaras
    med de ekologiska effekterna.

  419. Med allt vad det innebär,
    med ökad konfliktrisk i regionen.

  420. Jag har inget svar på vad det kostar,
    men det blir betydligt mer-

  421. -än vad vi ens kan föreställa oss.

  422. Kostnaderna i form
    av minskad biologisk mångfald...

  423. Vem kan sätta en prislapp på det?

  424. Kompensation till drabbade fiskare,
    någon kommer att räkna på det-

  425. -och beloppen lär bli betydande.
    Men...

  426. ...det här är inte över, vi har bara
    sett början på den här katastrofen.

  427. Det kommer säkert att kunna
    framställas som att oljan är borta-

  428. -och att det är "business as usual".

  429. Tyvärr är inte den nya tekniken
    så ny som branschen säger.

  430. Man har utnyttjat tekniken till
    att borra på större och större djup-

  431. Man har utvecklat säkrare tekniker
    för att borra på djupet.

  432. I stället för att borra säkert på 400
    meters djup på kontinentalsocklarna-

  433. -så har man borrat på 1 500 meters
    djup, med den nya tekniken.

  434. Då blev den inte lika säker
    som den var ämnad att bli.

  435. Michael Tedengren om konsekvenserna
    av oljekatastrofen-

  436. -i Mexikanska golfen.
    2010 var ett år-

  437. -med många dramatiska händelser som
    hade med naturkrafter att göra.

  438. I månadsskiftet mars/april får
    vulkanen Eyjafjallajökull utbrott.

  439. Det ska komma att få stora delar
    av Europas flygtrafik att kollapsa.

  440. Det nu berömda askmolnet tycks ha
    tagit Europas flygindustri på sängen.

  441. Det gäller inte Stefan Wastegård
    och hans forskarkollegor-

  442. -som haft ögonen på Island länge,
    inte minst på jättevulkanen Katla-

  443. -granne med Eyjafjallajökull.

  444. Jag var på Island i mitten av juni
    och kunde flyga över vulkanen.

  445. Här ser vi flygplansvingen
    och själva kratern.

  446. Allting är svart. Egentligen är det
    is, men isen täcks av vulkanaska.

  447. Då kom det fortfarande en hel del
    rök, framför allt vattenånga-

  448. -som kondenseras. I själva kratern
    hade det bildats en sjö.

  449. Man hade haft på känn att det
    var något på gång. Det här är ett-

  450. -av världens mest studerade områden,
    med avseende på jordbävningar.

  451. Dels för att man vill övervaka Katla,
    för får Katla ett utbrott-

  452. -måste man evakuera
    de byar som ligger i närheten.

  453. Får Katla ett utbrott kommer husen
    att täckas med inte bara...

  454. ...stora mängder aska,
    det kan röra sig om flera meter aska.

  455. Den här kartan visar en samlad bild
    av jordbävningsaktiviteten-

  456. -i det här området,
    mellan 1997 och 2008.

  457. Till vänster ser vi Eyjafjallajökull.

  458. Den svarta linjen visar avgränsningen
    av glaciären. Till höger har vi-

  459. -den betydligt större vulkanen Katla
    med glaciären Mýrdalsjökull.

  460. De rödaste färgerna är i västra delen
    av Katla, nära Eyjafjallajökull.

  461. Det är här man förväntat sig
    ett utbrott-

  462. -just på grund av att man haft
    så stora jordbävningar i området.

  463. Så här såg det ut innan, magma-
    kamrarna har ingen förbindelse-

  464. -med varandra. Så här såg det ut
    under själva utbrottet.

  465. Då hade det först öppnats
    en förbindelse upp till ytan-

  466. -det tidiga turistutbrottet 20 mars-

  467. -mellan Katla och Eyjafjallajökull.

  468. Sen 12-13 april börjar magman nå ytan
    vid Eyjafjallajökull-

  469. -och 14 april-

  470. -når magman ytan
    vid Eyjafjallajökull.

  471. Det är då utbrottet börjar.
    Katla är fortfarande vilande.

  472. Ett tips är alltså
    att inte boka flygresor-

  473. -om det börjar ånga ur vulkanen Katla
    på Island.

  474. Precis som vulkaner och jordbävningar
    är klimatet svårt att förutspå.

  475. Att vi går mot varmare tider, delvis
    på grund av människans utsläpp-

  476. -är de flesta forskare överens om.

  477. Men för att veta vad som är normala
    eller onormala klimatförändringar-

  478. -ägnar sig forskare åt att försöka
    kartlägga klimatets cykler.

  479. Ett bra ställe att göra det på är i
    Skandinavien säger Gunhild Rosqvist.

  480. Varför jagar vi bevis
    för att klimatet varierar cykliskt?

  481. Kan vi hitta bevis för det, kan vi
    också förutspå hur det ska bli.

  482. Det vore fantastiskt skönt-

  483. -om det var så
    att vi kunde beräkna matematiskt.

  484. En del av de stora klimatcyklerna
    kan vi beräkna, men inte alla-

  485. -och inte dem som kommer att påverka
    oss inom den närmsta framtiden.

  486. Vi vill kunna förklara varför
    klimatet varierar som det gör-

  487. -vilka grundläggande mekanismer
    som styr vårt klimat och vårt väder.

  488. De flesta oroar sig inte så mycket
    över klimatet, utan det är vädret.

  489. När det handlar om upp till tio år,
    så är det väderväxlingar.

  490. Därför jagar vi
    de här vackra sinuskurvorna.

  491. Det finns säkert en naturlig vilja
    att se de här mönstren-

  492. -i dataset och i naturliga former.

  493. Som naturvetare ser man ofta olika
    former upprepa sig i olika skalor-

  494. -och jag tror att vi har ett sug
    efter att hitta det här i kaoset.

  495. Jag arbetar med att försöka
    rekonstruera hur klimatet varit-

  496. -tillbaka i tiden, för att hitta
    de signaler som vi kan använda-

  497. -för att förutspå framtiden.
    När vi jagar, jagar vi klimatarkiv.

  498. Naturliga sådana, som is och
    snökärnor. Det är geggamojja-

  499. -från sjö- och havsbottnar och
    trädringar, ni känner till det här.

  500. Bra jaktmarker är norra Skandinavien.

  501. Vi är nära de latitudinella
    och altitudinella trädgränserna.

  502. Vi har is, sjöar och orörd natur-

  503. -som människan inte varit och
    rotat med de sista tusentals åren.

  504. Det är svårt att studera i
    mellansverige, där har vi förorenat-

  505. -och vi har dikat ur och huggit ner.
    Man måste hitta orörd natur.

  506. I fjällkedjan generellt har vi
    väldigt goda förutsättningar.

  507. Dessutom är vi i en klimatzon där det
    händer mycket, nära nordatlanten-

  508. -som är viktig
    för det globala klimatet.

  509. Ni har hört om golfströmmen
    som ska vända. Det är mekanismer-

  510. -ute i havet som spelar roll.

  511. Så här jobbar vi. Här är en bild
    över Kebnekaise-fjällen.

  512. Sen kan man beräkna
    när nästa istid kommer.

  513. Det är matematiskt beräkningsbart.

  514. Vi är i dag där i mitten, den lilla
    blåa plutten och sen kan man göra-

  515. -en beräkning.

  516. Det finns olika förslag, beroende
    på hur vi påverkar vårt klimat i dag.

  517. Oftast ser man att om ungefär
    50 000 år ska vi ha nästa istid.

  518. Härom veckan gjorde en
    nyhetsredaktion en intervju på stan-

  519. -om folks rädsla och oro
    för nuvarande klimatförändring.

  520. En man sa: "Jag är inte orolig, jag
    vet att det funnits flera istider."

  521. Men då tänker man i olika tidsskalor.

  522. 50 000 år kan vi väl lägga därhän,
    kanske. Just nu i varje fall.

  523. Det finns forskare som har
    spekulerat.

  524. Om vi fortsätter släppa ut lika
    mycket koldioxid som vi gör i dag-

  525. -eller om fossilbränslet tar slut och
    vi släpper ut allt, vad händer då?

  526. Kan vi förhindra en ny istid?
    Ibland hör man det argumentet.

  527. Om vi fortsätter som i dag och kanske
    släpper ut tusen miljarder ton-

  528. -kan vi förskjuta ingången till
    nästa istid 80 000 år framåt i tiden.

  529. Det här är ju ganska spekulativt.
    Skulle vi släppa ut allt vi kan-

  530. -skulle vi vara utan istid
    i 500 000 år, tror de här forskarna-

  531. -som gjort en modellering
    som jag inte förstår.

  532. I alla fall så handlar det inte
    om att förhindra-

  533. -att jordens förhållande till solen
    ändras. Man måste hålla isär det.

  534. Jag arbetar i en sån här miljö, man
    ser otroligt tydliga förändringar-

  535. -i ett hundraårsperspektiv.
    Nu börjar vi närma oss den period-

  536. -som de flesta kan känna är relevant-

  537. -men några cykler ser vi inte.
    Det här är en bild som visar...

  538. Efter att istiden försvann från
    Sverige, vad som påverkar då.

  539. Den översta kurvan visar
    hur solinstrålningen minskat-

  540. -och de andra är klimatarkivkurvor.

  541. Ovanpå en trend
    som styrs av solinstrålningen-

  542. -finns det massor av andra
    sådana här...inte sinuskurvor-

  543. -men det finns en variabilitet
    som vi måste förstå.

  544. Då har vi också den här interna
    omfördelningen. Jag hoppar lite.

  545. Vi ska ha två bilder till.
    Det här är... De sista tusen åren-

  546. -är då vårt samhälle utvecklats.

  547. Det här är en beskrivning av olika
    klimatkurvor från olika ställen.

  548. Det är rena spaghettin, hur ska vi
    kunna se trender i det här?

  549. Det har vi jobbat med i ett stort
    EU- projekt, där man minskat-

  550. -osäkerhetsintervallen
    för att kunna svara på frågan.

  551. Har det varit så varmt som i dag
    tidigare under tusenårsperioden?

  552. Frågan är inte så viktig, men vi
    vill veta varför det varit varmare-

  553. -tidigare än den period
    vi själva påverkat.

  554. Det projektet håller vi på
    att avrapportera nu.

  555. Preliminära resultat visar
    att det varit lika varmt-

  556. -men av helt andra orsaker.

  557. Vi försöker förstår hur kombinationen
    av variation i solinstrålning-

  558. -med de här omfördelnings-
    mekanismerna påverkar klimatet.

  559. -Jag kanske ska sluta där.
    -Tack så mycket.

  560. Carola Wingren.
    Jag blev nyfiken på det du sa-

  561. -att det varit perioder
    då det varit varmare-

  562. -men av andra orsaker.

  563. -Du tänkte på de sista tusen åren?
    -Kan du säga något mer om det?

  564. De data som visar det-

  565. -är data som kommer från trädringar,
    där man kan analysera varje år-

  566. -och få en sommartemperatur.
    En rekonstruktion, egentligen.

  567. Det är gjort på flera ställen
    och man har gjort en kompositkurva.

  568. Sommartemperaturen ser ut
    att ha varit lika hög som i dag-

  569. -men det är inte så konstigt.

  570. Det behöver inte vara på sommaren den
    stora förändringen sker.

  571. Det visar bara att vi inte förstår
    mekanismerna bakom.

  572. Angående de förändringar vi ser i dag
    är det en global medeltemperatur.

  573. Att sommartemperaturen
    varit hög i Europa betyder inte att-

  574. -hela jordklotets temperatur varit
    högre. Vi är så fokuserade på här.

  575. Vintern har varit kall här, men
    globalt har det varit ett varmt år.

  576. Det är en geografisk fråga.

  577. Men det är spännande att se,
    och vi ska hantera det här bra-

  578. -så att inte skeptiker
    använder argumenten.

  579. Det visar att vi måste forska mer om
    mekanismerna bakom för att kunna-

  580. -förutspå och förstå.

  581. Gunhild Rosqvist
    om jakten på klimatets cykler.

  582. I Arktis har isen de senaste åren
    smält i en betydligt högre takt-

  583. -än vad som betecknas som normalt.
    Trots det hotas Arktis-

  584. -och människorna där av vattenbrist.
    Hur det kan komma sig-

  585. -förklarar Johanna Mård Karlsson,
    som är forskare i geovetenskap.

  586. Arktis, precis som övriga jorden,
    håller på att förändras.

  587. Temperaturen har under de senaste
    årtiondena ökat dubbelt så mycket-

  588. -som på övriga jorden.

  589. Den förväntas också öka ytterligare
    fyra till åtta grader-

  590. -under det närmaste århundradet.

  591. Det är dock en siffra som hela tiden
    revideras efter alla nya klimatmöten-

  592. -och ny forskning som kommer fram.

  593. Uppvärmningen av Arktis
    påverkar de frusna områdena-

  594. -som är väldigt känsliga
    för temperaturförändringar.

  595. Ni kanske mest känner igen
    förändringar som försvinnande havsis.

  596. Försvinnandet eller hotet mot...

  597. ...isbjörnarna kanske är det
    mest kända fotot som kommer upp.

  598. Här ser ni en bild som visar
    den minsta utbredningen-

  599. -av havsisen, sommaren 2007.

  600. Den rosa linjen är medelvärdet
    på vad utbredningen brukar vara-

  601. -under perioden 1979 till 2000.

  602. Det är ganska mycket som försvunnit
    under sommaren.

  603. Sen finns det vissa som förutser
    att havsisen under sommaren-

  604. -kommer att vara borta någonstans
    mellan kanske bara några år-

  605. -eller kanske 30 eller 100 år
    framöver. Men det är väldigt osäkert.

  606. En annan sak vi tänker på är kanske
    tillbakadragandet av glaciärer-

  607. -och en höjning av havsnivån.

  608. Här ser ni en glaciär i Alaska,
    som under de senaste 60-70 åren-

  609. -har dragits tillbaka markant.

  610. Andra förändringar i kryosfären
    innefattar ett minskande snötäcke-

  611. -och även en tidigare upptining
    och en senare nedfrysning-

  612. -av sjöar och vattendrag, vilket
    kan påverka mycket för transport-

  613. -och speciellt som människor
    som håller på med renskötsel-

  614. -då man vallar renarna
    från ett område till ett annat.

  615. När isen inte är frusen
    blir det väldigt problematiskt.

  616. Sist, men inte minst, har vi också
    en upptining av permafrosten-

  617. -som ligger ungefär en fjärdedel
    av markytan på Arktis i sin helhet.

  618. Förändringarna har inverkan på
    klimatet, för snö och is reflekterar-

  619. -en stor del av solinstrålningen-

  620. -men med ett minskande snötäcke,
    glaciärer och havsis-

  621. -absorberar jorden solinstrålningen
    och temperaturen ökar-

  622. -och vi kan få en ytterligare
    uppvärmning i området.

  623. Hur påverkar förändringarna människan
    och vattenresurserna?

  624. Människor är beroende av ytvattnet
    till flera saker, till hushållsbehov-

  625. -som dricksvatten, att laga mat
    och så vidare.

  626. Men även industrin behöver ytvattnet
    för att kunna utvinna naturresurser-

  627. -som olja. De behöver det även
    för att kunna bygga isvägar-

  628. -och för att kunna
    transportera naturresurserna.

  629. Sen har vi områden med upptinande
    permafrost, som får stor påverkan-

  630. -på vattenkvalitet och även tillgång
    då flera näringsämnen löses upp-

  631. -och transporteras med vatten och det
    blir större risk för föroreningar.

  632. Och i och med att sjöar dräneras
    förlorar vi en del vattenresurser-

  633. -och t ex fåglar som kommer till
    Arktis och är beroende av vattenhål-

  634. -kan komma att förlora sina habitat,
    sina områden som de lever på.

  635. Minskade ytvatten kan också
    skapa mycket stora problem-

  636. -ekonomiskt också.
    En minskning av ytvattenresurser-

  637. -kan få konsekvenser för industrin,
    då det kostar mer att utvinna olja-

  638. -som i sin tur
    påverkar oss människor.

  639. I ett försök att förebygga detta
    har man borrat efter grundvatten-

  640. -men vid flera tillfällen finner man
    att akvifärerna är frysta.

  641. Eller så har de fått in saltvatten
    i systemet.

  642. Det kanske låter dystert,
    men Arktis förändras-

  643. -och man vet inte exakt hur Arktis
    kommer att se ut i framtiden.

  644. Man gör projektioner och försöker
    förutse hur det kommer att se ut.

  645. Här är ett exempel, där temperaturen
    kommer att fortsätta öka-

  646. -och att permafrosttiningen
    också kommer att öka.

  647. Även havsisen
    kommer i sin tur att minska.

  648. Vad som kommer att hända...

  649. Kommer det att bli våtare eller
    torrare? Det är svårt att förutse-

  650. -men jag hoppas att ni fått
    en inblick i hur viktigt det är-

  651. -med forskning i de här områdena.
    Arktis fungerar även som ett kylskåp-

  652. -för övriga jorden och klimatet där.

  653. Så jag hoppas att jag har fått
    er lite mer intresserade av Arktis-

  654. -vad det gäller klimatförändringar
    och vatten. Med det säger jag tack.

  655. Johanna Mård Karlsson om klimat-
    förändringarnas påverkan i Arktis.

  656. "UR Samtiden Tema",
    som i dag handlar om naturkrafter.

  657. Och vi slutar där vi började,
    i det jordbävningsdrabbade Haiti.

  658. DN:s korrespondent Michael Winiarski
    var där-

  659. -men intrycket av förödelsen
    blev för starkt för att bara tänka-

  660. -som en journalist.

  661. Michael, du klev också ur
    din journalistroll vid ett tillfälle.

  662. Det här är en bild som...
    Vad visar den?

  663. Det här är ett
    av de många flyktinglägren.

  664. Det är två månader efter katastrofen-

  665. -när jag och Paul Hansen
    återvände till Port-au-Prince-

  666. -för att titta vad som hänt med folk,
    hur hjälparbetet hade utvecklats...

  667. Detta är ett av flyktinglägren som
    ligger precis vid presidentpalatset-

  668. -mitt i centrum.
    Provisoriska skjul och tält.

  669. Någon uppmärksammade oss
    på att det var en liten pojke där.

  670. En ettårig pojke som var övergiven,
    undernärd-

  671. -och som utnyttjades svårt
    av en kvinna-

  672. -som använde honom för att tigga
    och skaffa sig olika fördelar.

  673. Sälja medicin och mat, för att
    själv kunna livnära sig på detta.

  674. Det här var så...
    Att kliva ur rollen...

  675. Man har ett jobb, men man
    är alltid medmänniska i alla fall.

  676. Det är kanske inte så unikt.
    Skillnaden i det här fallet var att-

  677. -jag kunde inte den här killen
    ur huvudet på något sätt-

  678. -så jag var tvungen att återvända och
    se till att nånting gjordes åt det.

  679. Genom olika led... Jag beskrev det
    i ett större reportage i tidningen-

  680. -som finns på DN:s hemsida.
    Vi lyckades-

  681. -med hjälp av polishandräckning,
    UNICEF och Rädda Barnen-

  682. -och att den här lilla killen,
    som inte hade något namn.

  683. Han kom till en SOS Barnbyar-
    anläggning utanför Port-au-Prince-

  684. -och sen dess har han haft det bra.

  685. Och så här ser han ut. Den här bilden
    är tagen ganska nyligen.

  686. Ja, det är en vecka sen.

  687. -Hur känns det när du ser bilden?
    -Det är svårt att sätta ord på det.

  688. Det är helt fantastiskt, tycker jag.

  689. Man har talat om apatiska barn,
    han var verkligen det.

  690. Han kunde inte...
    Han hade så tunna ben och armar-

  691. -och hans blick var så tom...
    Nu är det nånting helt annat.

  692. Jag har inte varit tillbaka
    och sett honom sen i mars-

  693. -men jag planerar att åka tillbaka.

  694. Han kommer nog att bli kvar
    i den här byn under hela sin uppväxt.

  695. Det var första gången du gjort nåt
    sånt. Du har sett många konflikter-

  696. -...men aldrig gjort en sån här sak.
    -Nej, inte så omfattande.

  697. I krigssituationer
    eller i andra katastrofsituationer-

  698. -så gör man saker.
    Ger folk skjuts, ger folk pengar-

  699. -eller ordnar så att folk får...
    Man har ofta telefon-

  700. -till skillnad från många andra,
    och kan ordna samband och så.

  701. Men inte en sån sak, att man
    verkligen ingriper i verkligheten-

  702. -Ska man inte undvika det?
    -Nej, jag tycker inte det.

  703. Jag tycker inte det.
    Inte om man...

  704. Det fanns inget val, tyckte jag.

  705. Textning: Arnar Jonsson
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Naturkrafter

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Den 12 januari 2010 kollapsade hela samhällen i Haiti på grund av en kraftig jordbävning. Dagens Nyheters journalist Michael Winiarski var strax efteråt på plats och berättade om sina upplevelser. Går det att förutspå jordbävningar? Och vilka effekter fick egentligen oljekatastrofen i den mexikanska gulfen?

Ämnen:
Geografi
Ämnesord:
Geofysik, Naturkatastrofer, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden Tema

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Myter om mat

Sanning eller skröna? Möt experterna som bland annat hävdar att bantning kan göra dig fet och att smörgåstårta före konditionslopp kan vara bättre uppladdning än pasta. Vad är myt och vad är beprövad verklighet? Med bland andra extremsportaren Rune Larsson, dietisten Anna Ottosson och riskforskaren Misse Wester. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Sexuella övergrepp mot barn

Hur bryter man sin tystnad som utsatt? Hur förhörs barn vid misstankar om övergrepp? Hur arbetar polisen i kampen mot barnpornografi på Internet? Med Daniella Nilervik, Björn Sellström från Rikskriminalens IT-brottssektion, läkaren Åsa Kastbom och poliskommissarie Birgitta Engberg. Arrangör: Föreningen Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Skaparlust och kreativitet

Vad är det som gör oss kreativa? Och är kopplingen mellan konstnärskap en myt eller verklighet? Möt forskare och författare som berättar om sin kreativitet och tipsar om hur du utvecklar din egen skaparlust. Med bland andra författaren Jonas Hassen Khemiri, forskaren Örjan de Manzano och författaren bakom succéserien Saltön Viveca Lärn.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Lika eller olika?

Varför fokuseras det mer på olikheter än likheter mellan folkgrupper? Med professor Hans-Ingvar Roth, Peter Sköld, Centrum för Samisk forskning, och religionshistorikern Mattias Gardell.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Personlig utveckling

Lasse Gustavsons ansikte brann upp under ett brandmansuppdrag. Bearbetningen av olyckan gav ökad livsglädje. Christer Olsson berättar om hur du utvecklar din personliga kommunikation. Benamputerade Aimee Mullins lärde sig att omdefiniera vad en kropp kan vara. Den inställningen har gett henne superkrafter och rekord i Paralympics.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Hjärnans mysterier

Forskaren Miia Kivipelto berättar hur du kan leva för att slippa glömska och demens. Och varför köper vi dyr alternativmedicin utan bevis på att den fungerar? Professor Dan Larhammar om mänskliga beteenden. Detta och mer därtill om hjärnans mysterier.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Global Casino

Hur har hälsan i världens länder utvecklats sedan 1950? Hans Rosling spelar Global Casino med Svenska FN-förbundets ambassadörer: Lena Endre, Jason Diakité, Carolina Klüft och Lasse Åberg.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Framtiden på nätet

Tillhör du nätets framtida över- eller underklass? Alexander Bard om ett nytt klassamhälle där kontakter slår pengar. Hur ökar ett land sin BNP mest effektivt? Genom bredband, hävdar IT-entreprenören Jonas Birgersson. Hur ser radio och tv ut om tio år? Sveriges Radios Hanna Stjärne tror sig veta.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Bilden av Afrika

Varför förknippas Afrika oftast med fattigdom, hungerkatastrofer och konflikter när det egentligen handlar om en kontinent med ett 60-tal unika länder - de flesta på frammarsch. Med bland andra afrikanska författare som Kapano Matlwa, Alain Mabanckou och Tolu Ogunlesi samt den brittiske journalisten Richard Dowden som bevakat afrikanska länder i 40 år.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Naturkrafter

Den 12 januari 2010 kollapsade hela samhällen i Haiti på grund av en kraftig jordbävning. Journalisten Michael Winiarski var strax efteråt på plats och berättade om sina upplevelser. Går det att förutspå jordbävningar? Och vilka effekter fick oljekatastrofen i den mexikanska gulfen?

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Tro och tvivel

Hur står det till med religiositeten i Sverige? Med Lotta Bromé, Anders Wejryd, Maria Küchen och Owe Wikström. Och kan religion och vetenskap förenas? Debatt mellan humanister och kristna forskare.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Åldras vackrare

Går det att åldras vackrare? Det går i alla fall att åldras friskare och minimera riskerna för åldersrelaterade sjukdomar. Vad är det som händer i kroppen när vi motionerar och äter rätt? Utanför en liten ö i Japan har åldern ingen betydelse. Där dyker 80-åriga kvinnor efter musslor.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Knarkets makt

Författarna Lasse Wierup och Erik de la Reguera berättar om den nya folkdrogens väg till Sverige. Och hur kunde en heroinkultur födas i Norrköping på bara några år? Forskaren som levt ihop med de unga missbrukarna berättar. Dessutom om missbrukarflyktingar i Köpenhamn. Ett helt program om knarkets makt.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Klokskap

Vad är skillnaden mellan kunskap och klokskap? Experter inom pedagogik ifrågasätter den svenska idén om bildning. Att förstå andra människor kan vara viktigare än att ha läst litteraturklassiker. Trots det rankas praktisk klokhet inte lika högt som teoretiska kunskaper. Hur blir det i framtiden? Med bland andra professorn i pedagogik Bernt Gustavsson, debattören Dilsa Demirbag-Sten och journalisten Helle Klein.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Sverigebygget

Hur byggdes den svenska välfärden upp, hur mår den och vart är den på väg? Vi hör Tapio Salonen, professor i socialt arbete, och så tar vi del av en debatt med Jimmie Åkesson (SD), biskop Eva Brunne och journalisten Maciej Zaremba.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & geografi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Big Cities

Favelans kvinnor

I slumområden i Rio drivs flera projekt som handlar om att stärka kvinnor och unga tjejer. Ett av projekten är en teatergrupp.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet

Elvir - Navestads eldsjäl

När media rapporterar om bilbränder och pensionärer som inte vågar gå ut är det Elvirs kvarter de pratar om. För honom är Navestad utanför Norrköping hemma och han är trött på bilden av sin hemort. Även om den till viss del är sann. Redan som 10-åring bestämde sig Elvir för att vara med och förändra samhället - och Navestad.