Titta

UR Samtiden Tema

UR Samtiden Tema

Om UR Samtiden Tema

Kunskap och vetenskap i nytt sammanhang. Talare och samtal från de dagliga sändningarna i UR Samtiden kopplas samman kring ett tema.

Till första programmet

UR Samtiden Tema : Knarkets maktDela
  1. UR Samtiden Tema: Knarkets makt

  2. Hon sa:
    "Mamma, jag är beroende av kokain."

  3. Kokain. Nu, folkets drog.

  4. Hennes mamma var där
    och många andra i släkten.

  5. Hon hade dragit ett par linor kokain
    när barnen hade gått och lagt sig.

  6. Det här är kokainets väg
    till Sverige:

  7. Halshuggningar har blivit
    allt vanligare i Mexiko-

  8. -när de olika kokainkartellerna
    gör upp.

  9. -Så föds en heroinkultur.
    -Fritidsgården igen, då.

  10. Här kunde man träffas.
    Här blev Miguel bjuden på heroin-

  11. -av en äldre, mer karismatisk person,
    för första gången.

  12. Hur botar man en narkoman?
    Forskare om goda och dåliga exempel.

  13. Det sker en dramatisk minskning
    av överdoser-

  14. -hos de som går
    på subutex- och metadonprogrammen.

  15. De hade inga behandlingsplaner.

  16. Är detta bra narkomanvård?
    Det tycker inte jag att det är.

  17. Och: Om att ta sig ur träsket.

  18. Hon bestämde sig för att leva,
    i stället för att dö.

  19. UR Samtiden Tema: Knarkets makt.
    Om kokainets väg-

  20. -från latinamerikansk planta
    till svenskt radhus.

  21. Om att fastna i drogmissbruk
    och om att ta sig ur.

  22. En resa som startar
    i Bolivias djungler.

  23. Man har odlat koka
    i minst 3 000 år i Anderna-

  24. -och använder det mycket,
    som man dricker kaffe i Europa.

  25. Man tuggar kokabladen
    för att få lite extra energi-

  26. -för att bli lite piggare
    och kunna jobba bättre på fälten.

  27. Det är inte nåt rus det handlar om.

  28. Det är ju kokainet...
    Att utvinna den aktiva substansen-

  29. -är nåt man har gjort i 150 år
    och framför allt här i västvärlden.

  30. Här har vi en av bönderna, då.

  31. Det här är Juanita Ancieta,
    som har en kokaodling i Bolivia-

  32. -i en region som heter Chapare.

  33. Det är samma region som
    president Evo Morales kommer ifrån.

  34. Det är ju en förändring i Bolivia...
    Tidigare bekämpade man kokaodling-

  35. -men på senare tid har regeringen
    börjat ha en mer liberal linje.

  36. Man menar att det är en del
    av kulturarvet. Nackdelen är-

  37. -att man också har fått
    mer kokainproduktion på sistone.

  38. Det mesta av kokainet
    går direkt till Europa-

  39. -där det konsumeras av svenskar
    och andra européer.

  40. Här är början på det olagliga,
    att man torkar bladen.

  41. Ja, att man torkar bladen
    kan vara för att kunna tugga dem.

  42. Ungefär som vi snusar i Sverige
    tuggar de blad för att piggas upp.

  43. När en del av de här bladen
    hamnar på avvägar-

  44. -så förs de till hemliga laboratorier
    i djungeln-

  45. -där man sen tillverkar kokain.

  46. Det är en process i flera olika steg-

  47. -som är ganska komplicerade,
    men som till slut resulterar i-

  48. -96-98 procent rent kokain.

  49. Det finns en mycket våldsam baksida
    av kokainet.

  50. Det här är en väldigt otäck bild
    som får illustrera de mord som begås.

  51. Den här bilden är tagen i Mexiko,
    där jag bor.

  52. Det här är tyvärr vardag
    i Mexiko nu för tiden.

  53. Varje dag dödas 20-30 personer-

  54. -på de mest bestialiska sätt.

  55. Halshuggningar har blivit vanligare
    när de olika kokainkartellerna-

  56. -gör upp om marknadsandelar
    och kontroll över smugglingsrutter-

  57. -till USA i första hand, från Mexiko,
    men även till Europa.

  58. Även i Colombia har man
    en väldigt allvarlig situation-

  59. -där man i praktiken har inbördeskrig
    som har pågått i 30-40 år-

  60. -och som drivs nästan helt
    av kokainets vinster.

  61. Man har alla väpnade grupper
    i Colombia-

  62. -från FARC-gerillan
    till paramilitärer-

  63. -och vanliga knarksyndikat.
    De finansierar sig genom kokain.

  64. -Vad ser vi för bild här?
    -Det är en bild från en begravning...

  65. ...där en människorättsaktivist
    i Mexiko begravs...

  66. ...i Ciudad Juárez vid gränsen.
    Det här är också ett av problemen.

  67. När man ska försöka göra nåt
    åt den här situationen-

  68. -så har det traditionella sättet
    varit att man går fram med militär-

  69. -som inte respekterar
    mänskliga rättigheter.

  70. Man använder sig av tortyr
    för att bekämpa maffian.

  71. Det fungerar väl ibland,
    men till ett väldigt högt pris-

  72. -där människorättsaktivister,
    men också många civila människor-

  73. -som inte har med maffian att göra,
    utsätts för övergrepp.

  74. Som i fallet Ciudad Juárez,
    bara är ett stenkast från USA-

  75. -där det tyvärr under de senaste åren
    har blivit en total rättsröta-

  76. -där militären har gått fram
    som bärsärkar.

  77. Det finns många gangsters
    som livnär sig på detta.

  78. -Det här är... Vem ser vi här?
    -Det här är Teo från Tijuana.

  79. Det är en lokal boss i Tijuana-

  80. -som utmanade
    Tijuanakartellens monopol i Tijuana.

  81. Det händer då och då att
    man tar såna här lokala bossar.

  82. Problemet är att i och med att det är
    så enorma pengar i den här...

  83. ...businessen, så kommer det
    hela tiden nya som vill göra pengar.

  84. Det är en...
    För många som arbetar med detta-

  85. -på såväl FN-nivå som lokalt,
    upplevs det som en hopplös kamp.

  86. Inte minst i ett land som Mexiko
    där tyvärr institutionerna är svaga-

  87. -och lättkorrumperade
    och därför så blir...

  88. Genom att man har en djup fattigdom
    kan man rekrytera-

  89. -nya, unga killar som är beredda
    att döda för ganska lite pengar-

  90. -för att ta sig ur akut fattigdom.

  91. Dessutom har man en situation-

  92. -där institutioner är
    väldigt lättkorrumperade.

  93. Man kan köpa sig fram väldigt lätt.

  94. Med den grogrunden plus efterfrågan
    på andra sidan gränsen uppe i norr-

  95. -är det inte lätt
    att göra nåt åt situationen.

  96. Är det en helhjärtad insats
    från polis, eller finns det mycket...

  97. Vill man verkligen komma åt
    de här riktiga...skurkarna?

  98. Det finns ju de som spekulerar i-

  99. -att en del ministrar står
    på nån kartells sida.

  100. Det går alltid mycket rykten
    i såna situationer. Framför allt...

  101. Det som är säkerställt är
    att polisen både lokalt-

  102. -och i vissa fall även på hög nivå
    har blivit infiltrerad av karteller-

  103. -och att olika polischefer
    har stått på kartellernas lönelistor.

  104. Samma sak: Militären har blivit
    allt mer infiltrerad senaste åren-

  105. -trots att de bara för 4-5 år sen
    ansågs vara de minst korrumperade-

  106. -av de olika krafterna i samhället
    som kunde göra nåt åt detta.

  107. Erik de la Reguera
    om kokainets effekter-

  108. -på det latinamerikanska samhället.

  109. Senare ska hans medförfattare
    till "Kokain", Lasse Wierup-

  110. -berätta om kokainet i Sverige i dag.

  111. 1995 fanns ett fåtal heroinister
    i Norrköping.

  112. Fem år senare var de
    nästan 250 stycken.

  113. Vad låg bakom explosionen
    av tunga missbrukare?

  114. Philip Lalander har studerat
    missbrukare i Norrköping i tio år.

  115. Främst följde han en grupp chilenare-

  116. -som han även lärt känna personligen
    under sin forskning.

  117. Jag har gjort etnografiska studier
    i de miljöer jag studerar-

  118. -alltså med människorna,
    i stället för att skicka enkäter.

  119. Man är på plats
    och etablerar relationer-

  120. -och gör lite intervjuer ibland.

  121. I mötena med människorna
    växer det fram en förståelse-

  122. -av deras liv, problem, möjligheter
    och så vidare.

  123. Jag skrev "Hela världen är din"
    om unga heroinister år 2001-

  124. -om utvecklingen av en heroinmarknad
    i Norrköping från 1995 till år 2000.

  125. Innan var det ett fåtal heroinister-

  126. -och år 2000 skulle myndigheterna
    räkna det till 248.

  127. Då lärde jag känna 25 heroinister,
    vissa bättre än andra.

  128. Jag träffade dem och lärde känna
    "den hemliga lägenhetsvärlden"-

  129. -den världen man måste skydda
    från polis-

  130. -på grund av att man håller på med
    ganska strikt olagliga saker.

  131. Jag tänkte säga lite
    om vägen till ett heroinmissbruk.

  132. Det är ingen drog man går rakt på
    utan att ha provat andra saker.

  133. Tidningarna skriver att ungdomar går
    rakt på heroin, men det är inte så.

  134. Det finns ofta ett intresse
    för skruvade upplevelser-

  135. -och man har provat andra droger,
    så den där tröskeln...

  136. De flesta tänker att det är farligt
    och dramatiskt att prova heroin-

  137. -för att man associerar det
    med död och förfall.

  138. Har man provat andra droger
    blir tröskeln inte så stor.

  139. Det blir lite avdramatiserat.

  140. Många av de unga människorna hade
    starka upplevelser av drogritualerna.

  141. När man börjar använda droger
    är det ofta i ett socialt sammanhang.

  142. Man upplever kanske första gången:

  143. "Här är vi i vår hemliga klubb."
    På nåt sätt stärks man i gemenskapen.

  144. Under studien var jag mycket
    i Norrköping-

  145. -men jag följde också med dem
    till Chile.

  146. Jag var med på musikfestivaler
    och bodde ihop dem jag studerade.

  147. Då utvecklas mycket vänskapsband
    och det var det som skedde.

  148. De som jag har studerat kom i det
    som kallas "andra vågen chilenare".

  149. De kom mellan 85 och 90.

  150. Om man jämför
    med de som kom under 70-talet-

  151. -så var det ett annat
    ekonomiskt landskap i Sverige.

  152. Man nästan hyllade de som kom
    på 70-talet som hjältar-

  153. -i kampen mot Augusto Pinochet.

  154. Det är ett annat mottagande,
    en öppen famn.

  155. De som kom under 80-talet kom till
    ett välfärdssamhälle som förändras-

  156. -med mer klyftor
    mellan inkomstgrupper.

  157. Man kommer till ett slags vakuum.
    Ingen öppen famn.

  158. Om de här föräldrarna, då...

  159. Om man använder den franska
    sociologen Pierre Bourdieus ord-

  160. -kan man säga att från början
    hade de väldigt lite socialt kapital.

  161. Det är sånt man behöver
    för att få jobb.

  162. De hade ganska fattigt hemma.

  163. De hade ingen hemma
    som hade läst på universitet.

  164. Då blir inte det
    en realistisk möjlighet för en själv.

  165. När de ska beskriva
    hur det var hemma-

  166. -så beskriver de ofta
    att det var nån slags sorg hemma.

  167. Att föräldrarna saknade den sociala
    och kulturella världen.

  168. Det kunde ta sig olika uttryck,
    att man saknade sina syskon-

  169. -eller självklara saker som att stå
    vid bageriet och prata med varandra.

  170. Sånt som vi tar för givet.

  171. Föräldrarna integrerade sig inte
    så mycket i Sverige.

  172. Det gör känslan av förlust större.
    Integrerar man blir den inte så stor-

  173. -för då har man kommit till nåt
    man känner tillhörighet till.

  174. Det är viktigt att förstå.
    Här är en bild...

  175. Där bodde jag ett tag i Chile.
    Ni ser Stilla havet längst ned.

  176. Man ser att det inte är rikt.

  177. Det var inga rika människor
    som flyttade till Sverige.

  178. De fick jobba rätt hårt, föräldrarna.

  179. När man har upplevt det var effekten
    för de jag forskade om-

  180. -att vänner med liknande erfarenheter
    och känslor av att ha upplevt-

  181. -konsekvensen av segregering
    och marginalisering-

  182. -de vännerna blev en lösning.
    De satt på fritidsgården och pratade.

  183. Man rökte inte bara hasch,
    man hjälpte varann att hantera livet-

  184. -att förstå livet tillsammans.

  185. Även om de vuxna tolkade det som:

  186. "Nu sitter de där busungarna där ute
    och förstör."

  187. För dem var det viktiga saker.

  188. Fritidsgården igen, då.

  189. Här kunde man träffas.
    Här blev Miguel bjuden på heroin-

  190. -av en äldre, mer karismatisk person,
    för första gången.

  191. Han kom med ett grönt kuvert
    och Miguel gillade Patricio mycket-

  192. -för att Patricio var
    en karismatisk förebild.

  193. Han var också långt ned i samhället,
    men gick med stolthet-

  194. -och demonstrerade en attityd:
    "Världen ska inte få trycka ned mig."

  195. Då skickade han ut en form av karisma
    som Miguel gillade.

  196. Det var mycket så
    folk kom in på heroin: Stegvis.

  197. Man började skapa en bild av gatan
    i gruppen när man pratar.

  198. "Kommer ni ihåg
    när det var slagsmål?"

  199. "När turkarna var där
    och vi hade konflikter."

  200. "Rasisterna vi kastade biljardbollar
    i huvudet på."

  201. Man skapar nästan som en film
    med hjälp av handlingar-

  202. -och med hjälp av att prata om gatan.

  203. Gatan är inte bara
    ett svenskt miljonprogram-

  204. -utan blir nåt annat,
    genom den kulturella kreativiteten.

  205. De här männen blir inte längst ned
    i samhällshierarkin-

  206. -utan blir kvarterets väktare,
    ungefär som i vissa filmer-

  207. -från Los Angeles eller New York.

  208. Man lyfter upp sig själv
    med den kulturella kreativiteten.

  209. Den känslan fick man aldrig i skolan.
    Där kände man sig dum i huvudet.

  210. Det här såg man från pulkabacken,
    där man brukade träffas.

  211. När ljuset lade sig blev det vackert.
    Man kunde se olika gathörn-

  212. -och kände en stark tillhörighet.

  213. Man var inte chilenare eller svensk,
    men man visste att man kom därifrån.

  214. En del hävdar att det är chilenskt
    att sälja eller använda droger.

  215. Att konstiga kulturer påverkar folk-

  216. -till att göra handlingar
    som samhället fördömer.

  217. Egentligen influerades gatukulturen
    från olika delar av världen.

  218. Det gjorde den som en konsekvens
    av social marginalisering.

  219. Det är viktigt att säga.

  220. Filmen "Blood In Blood Out"
    från East L.A.-

  221. -handlar om tre kusiner
    längst ned i samhällshierarkin-

  222. -som bildar ett gäng
    som heter Vatos Locos.

  223. Den filmen kände man igen sig i
    och tog vissa symboler-

  224. -och slagsmålsstrategier från den.

  225. Att ta heroin är inte lika dramatiskt
    som om man inte har levt det livet.

  226. Det är också de fattigas sätt
    att ta genvägar-

  227. -till framgång
    i en kapitalistisk konsumtionskultur-

  228. -som är extremt uppskruvad i dag.

  229. Det handlar också om
    att storlangarna kan identifiera dem-

  230. -och höra snack om dem,
    att de går att lita på.

  231. Det blev lätt att rekrytera dem.
    De blev mer exponerade-

  232. -och det blev mer sannolikt
    att de skulle börja.

  233. Om man har upplevt jobbiga saker
    genom drogen blir det reella livet...

  234. ...oproblematiskt för stunden.

  235. Inte bara människor med problematik
    kan fastna i missbruk.

  236. Kokainet har gått från innedrog
    bland krogbesökare-

  237. -till nåt mer folkligt, menar
    Lasse Wierup och Erik de la Reguera-

  238. -som skrivit boken "Kokain".

  239. Lasse, här ser vi en bild av
    hur det kan se ut-

  240. -när kokainet används.

  241. Er bok ger känslan av att vi inte
    förstått hur stort problemet är.

  242. Vilka använder kokain i Sverige?
    Är det bara kring Stureplan?

  243. Nej, det var därför vi började
    fundera på att skriva boken.

  244. Vi såg att drogen hade spridit sig
    från de traditionella kretsarna-

  245. -som i 35 år har varit-

  246. -partyjägarna kring Stureplan,
    lite klichéartat uttryckt.

  247. Ut i mindre samhällen,
    mindre städer och faktiskt...

  248. Vi träffade personer som är
    otroligt socialt integrerade-

  249. -som har hög lön, familj
    och på alla plan är välfungerande-

  250. -men som då och då använder kokain
    för att förhöja ruset, upplevelsen.

  251. Vi var hemma hos en mamma
    i ett radhus i Skåne-

  252. -som nyligen hade firat midsommar
    med sin släkt.

  253. Hennes mamma var där
    och många andra i släkten.

  254. Hon hade dragit ett par linor kokain
    när barnen hade gått och lagt sig.

  255. Samtidigt finns länder
    där det är större.

  256. Spanien nämner ni i boken. USA.
    Mycket högre siffror än det här.

  257. Det vi kan se i Sverige är
    att man har ett tydligt trendbrott.

  258. Kokainet har blivit
    väldigt mycket vanligare på kort tid.

  259. Vi börjar komma upp på en nivå
    som kan liknas vid Centraleuropas.

  260. Men visst, det är en bit kvar till
    den nivå man har i Spanien eller USA.

  261. Lasse, du har följt polisens arbete
    både i Sverige och internationellt.

  262. Hur mycket vill amerikanarna göra
    åt det här?

  263. Hur stora resurser lägger man
    för att få stopp på handeln?

  264. Man har lagt enorma resurser
    sen 70-talet-

  265. -då Nixon drog i gång en kampanj
    för att slå ut produktionen.

  266. Men nu är slutsatsen i Vita huset
    att de här fyra decenniernas krig-

  267. -som har kostat mycket pengar
    och lidande i de här länderna-

  268. -och skapat en instabil situation,
    det har inte lett till nånting.

  269. Produktionen har bara ökat.
    Det är ett allvarligt läge.

  270. Man har kommit fram till att...
    Nu har man nyligen fattat ett beslut-

  271. -om att inte kalla det ett krig
    och inte bara köra på hårda insatser-

  272. -utan titta på efterfrågan
    och se det mer som ett hälsoproblem.

  273. Det är väl ditåt vi lutar också,
    att man...

  274. ...måste hitta andra sätt
    att attackera problematiken.

  275. I Sverige kämpar tull
    och polis på, naturligtvis-

  276. -och gör
    framgångsrika beslag emellanåt-

  277. -men man tar 5-10 procent
    av allt som kommer in.

  278. De där procenten är redan inräknade
    i kokainhandlarnas kalkyl.

  279. Egentligen är frågan om polisen
    minskar tillgången över huvud taget.

  280. Min uppfattning efter
    att ha varit med polisen i Stockholm-

  281. -sektionen som jobbar mot narkotika
    på krogen-

  282. -är att de gör ett fantastiskt jobb
    och får människor att vakna upp.

  283. Man avslöjar människor för påverkan
    och innehav.

  284. Att bli stämplad som knarkare
    har i många fall-

  285. -en positiv påverkan i det att
    man ser sina problem utifrån.

  286. Men polisen har stora problem:
    Man kan inte strypa införseln.

  287. Man kan lägga till,
    för att få en bild av-

  288. -hur mycket pengar det är
    i den här handeln:

  289. Ett kilo kokain i Bolivia
    eller Colombia kostar 15 000 kr.

  290. När det väl har kommit till USA
    och har spätts ut-

  291. -då är priset uppe i
    1,2 miljoner kronor.

  292. Om man för kilot vidare till Europa
    och upp till Sverige-

  293. -då får man ungefär 1,6 miljoner kr.

  294. -Från 15 000 till 1,6 miljoner.
    -Det är ett högt förädlingsvärde.

  295. Framför allt bör man som konsument
    intressera sig för vart pengarna går.

  296. Ställer man på industrin?
    Vill man på nåt sätt ha-

  297. -ett visst ansvar för att karteller
    mördar varandra i tusental?

  298. Lasse Wierup och Erik de la Reguera
    om kokainet i Sverige.

  299. Köpenhamn har länge varit
    en metropol för missbrukare.

  300. Danmark är känt
    för sin liberala syn på droger.

  301. Sen länge har svenska missbrukare
    som inte fått rätt vård här-

  302. -sökt sig till Köpenhamn.

  303. Jens Sjölander använder
    begreppet "flykting"-

  304. -eftersom det är så
    personerna ser på sig själva.

  305. Tidigare hade Sverige socialarbetare
    i Köpenhamn-

  306. -för att stötta
    de svenska missbrukarflyktingarna.

  307. Men 2001 drogs insatsen tillbaka
    eftersom den kostade för mycket.

  308. Hur ser missbrukarna på sin situation
    och hur många handlar det om?

  309. När de svenska fältarbetarna
    drogs tillbaks-

  310. -inrättades en enhet i Köpenhamn
    vars ansvar var-

  311. -att ta sig an
    alla icke-köpenhamnska hjälpsökande.

  312. Jag arbetade med dem,
    följde med på turer.

  313. De visade mig miljöer
    som brukade frekventeras.

  314. Sen rörde jag mig där själv,
    i parker, på Ströget...

  315. Många som gått på Ströget har tänkt
    på de hemlösa som ligger där.

  316. En hel del av dem är svenskar.

  317. Jag gjorde kvalitativa intervjuer
    och hade informella samtal-

  318. -med svenskar som jag mötte
    i olika miljöer, också på härbärgena.

  319. Jag gjorde nattliga fältarbeten
    på två av härbärgena.

  320. Sen gjorde jag också intervjuer
    med personal från stödsystemet.

  321. Vi hade sekundärdata från kommunen
    och Sundhedsstyrelsen-

  322. -över antal svenskar i behandling-

  323. -antal svenskar som fältarbetarna
    kommit i kontakt med, och så vidare.

  324. Så försökte vi spegla problematiken.

  325. Vi valde att dela in det här
    i tre kategorier svenskar.

  326. "Metadonflyktingarna" valde vi
    att kalla en grupp.

  327. Personer med grava alkoholproblem,
    mer beskrivande...

  328. Och personer som anses
    psykiskt sjuka och avvikande.

  329. Benämningen "flykting" valde vi
    för att det var och är så-

  330. -som många svenskar ser på sig:
    Som flyktingar.

  331. "Vi är alkoholpolitiska flyktingar"
    skulle kunna vara den andra gruppen.

  332. "Vi är
    narkotikapolitiska flyktingar."

  333. "Jag fick byta mitt fosterland
    för att få adekvat vård."

  334. "Varför ska jag behöva det?"

  335. Så uttryckte sig en svensk
    som hade bott i Köpenhamn många år.

  336. Fältarbetarna hade försökt
    få in honom i behandling i Sverige.

  337. Han hade varit i behandling i Sverige
    men kastats ut.

  338. Han var förtvivlad och sista månaden
    av mitt projekt var han svårt sjuk.

  339. Då hade han fått behandlingsplats
    i Sverige.

  340. De danska fältarbetarna jobbar med
    att få in svenskarna-

  341. -i vård och behandling i Sverige.
    Där är ofta en kontrovers.

  342. De tillhör inte
    de mest populära kommuninvånarna-

  343. -och ingen är särskilt intresserad av
    att hjälpa dem.

  344. Vi definierade
    begreppet "metadonflykting"-

  345. -som en person som inte kunnat
    erbjudas behandling-

  346. -på de villkor
    som vederbörande klarar av.

  347. Till exempel de fall där folk
    skrivits ut på grund av sidomissbruk-

  348. Där har vi en väsentlig skillnad
    mellan Sverige och Danmark.

  349. Sidomissbruk ses i Sverige som avsteg
    och har lett till utskrivning.

  350. I Danmark ses det som en normal del
    av processen.

  351. För att ta ett annat exempel:
    Urinprov.

  352. Urinprov används genomgående
    i Sverige-

  353. -men bara när det gäller
    gravida kvinnor i Danmark.

  354. Man tyckte inte kostnaderna stod
    i proportion till att det hjälpte.

  355. De flesta svenskar i Köpenhamn
    får metadon illegalt-

  356. -genom att köpa
    från andra köpenhamnare.

  357. Det ledde till att vi formulerade
    "den danska paradoxen":

  358. Svenskar lever under
    utsatta förhållanden i Köpenhamn.

  359. De har dålig hälsa och begränsad,
    oförutsägbar tillgång till hjälp.

  360. De lever ofta som hemlösa.

  361. Samtidigt uppger de
    att de har det bättre.

  362. De får tillgång till metadon,
    oftast illegalt.

  363. De upplever
    en mindre moraliserande inställning.

  364. Danskar upplevs som vänligare.
    En sken upp och berättade om-

  365. -den söta danskan som stannade
    och pratade ett tag.

  366. Bättre tillgång till natthärbärgen
    och mat.

  367. I fred från systemen.
    Köpenhamn som en storstad.

  368. Det blir en spänning
    som vi kallar den danska paradoxen.

  369. Hur ställde sig den danska
    hjälpapparaten till svenskarna?

  370. Det fanns tre inställningar.

  371. Vissa såg svenskar
    som ett stort problem.

  372. Andra ansåg att var bättre
    om de fick hjälp hemma.

  373. De sista sa att de var välkomna
    att stanna hur länge de vill.

  374. Inställningen kan man illustrera med
    citat från ett centralt härbärge-

  375. -som heter Mændenes Hjem
    och finns nära Hovedbanegården.

  376. De får mycket människor
    som besöker dem.

  377. De har velat stänga dörrarna
    för svenskarna.

  378. De betraktar svenskar som turister.

  379. Medan Kirkens Korshær sa:
    "Svenskar är som danskar."

  380. "De får stanna hur länge de vill."

  381. Vi gjorde en sån här...

  382. ...uppskattning över hur många
    det kunde vara som permanent...

  383. Siffran är osäker och lågt ställd,
    men omkring 50 personer-

  384. -som permanent uppehöll sig
    i Köpenhamn. Det var inte så många.

  385. Danmark genomförde en nationell
    hemlöshetsräkning året efter-

  386. -och kom också fram till
    en väldigt låg siffra på svenskar.

  387. Variation över tid.
    Fler om sommaren som kommer-

  388. -köper en laddning, åker hem
    och säljer.

  389. Slutsatsen var att det var
    ett överdrivet problem.

  390. Vi lämnade några förslag
    på åtgärder utifrån synpunkterna:

  391. Öka tillgång till
    läkemedelsassisterad vård i Sverige-

  392. -på rimliga villkor,
    som personerna kan klara av-

  393. -men mindre inslag av repression.
    Jämför Norge, står det.

  394. Norge utökade sina program.
    Enligt fältarbetarna-

  395. -minskade antalet norskar i takt med
    att de byggde ut programmet.

  396. Jag har inte kollat siffrorna,
    men det var fältarbetarnas åsikt.

  397. Vi pekar på ökat samarbete.

  398. "Öresundsregionen,
    en region för alla." Inte riktigt.

  399. Det blir en kamp, där kommuninvånare
    inte var välkomna tillbaks.

  400. Avklarning av rättsställningen,
    där vi också vill beakta EG-rätt.

  401. Tre svenskar fick behandling-

  402. -från en privat institution,
    som ville ta emot fler svenskar.

  403. Kommunen satte stopp för det.
    Man ville inte ha fler.

  404. Faktum är att det förbudet troligtvis
    står emot EG-rätt.

  405. EG-rätten ger
    alla EU-medborgare rätt att få-

  406. -högspecialiserad sjukvård
    i annat EU-land-

  407. -när den egna nationen inte kan
    leverera inom rimlig tid.

  408. Vi argumenterar för att om
    vårdgarantin inte kan efterlevas-

  409. -skulle att få behandling i Danmark
    vara enligt EG-rätten.

  410. Andra förslag som vi kom in på var
    att bygga ut antal härbärgesplatser-

  411. -där man kan uppehålla sig
    lite friare.

  412. Det är en diskussionsfråga. Det finns
    kritiker mot det danska systemet-

  413. -som säger:
    "Vi har en laissez-faire-politik..."

  414. "...där vi låter
    marginaliserade grupper bestå."

  415. "Vi har resignerat."

  416. Diskussionsfråga, där,
    var gränsen ska stå.

  417. Jens Sjölander om
    svenska missbrukare i Köpenhamn.

  418. Leili Laanemets säger
    att det krävs en helhetslösning-

  419. -för att övervinna narkotikamissbruk.
    Hon har studerat mottagningen Navet-

  420. -för kvinnor med erfarenhet
    av heroinmissbruk och prostitution.

  421. På Navet jobbar man med samtal,
    medicinering och omhändertagande.

  422. Där finns en hängiven personal
    som patienten har en relation till.

  423. Trots att helheten fanns på Navet
    stängdes mottagningen ett tag-

  424. -till forskaren och socialarbetaren
    Leili Laanemets förtret.

  425. Alla de här relateringsarenorna
    försökte man kombinera på Navet.

  426. Man hade sjuksköterska, socionom
    och doktor-

  427. -och försökte kombinera detta.

  428. Man jobbade med samtal
    och strukturerade samtal-

  429. -man jobbade med att dricka kaffe
    och gå på utflykter.

  430. De olika relateringsarenorna
    fick man ihop på nåt sätt.

  431. Patienterna som jag intervjuade
    och följde-

  432. -var väldigt positiva till detta.
    De var stolta att tillhöra Navet.

  433. De beskrev, som ni kan läsa,
    vad som var bra.

  434. Man kunde hantera för- och nackdelar
    med läkemedlet.

  435. Det var småskaligt,
    med respektfullt bemötande.

  436. Allt står här som jag säger.
    De tyckte att det var positivt.

  437. Så... Det fungerade!

  438. Utvärderingen varade 2005-2006-

  439. -lika lång tid som "Mobilisering
    mot narkotika" tillsköt pengar...

  440. När jag säger detta förstår ni
    vad som händer när projektet slutar-

  441. -och vad som börjar hända
    när projektet ska sluta.

  442. Man diskuterar mellan socialtjänsten
    och Beroendecentrum:

  443. Vem ska finansiera?
    Hur ska det finansieras? Oklarheter.

  444. Och som vanligt i den här typen
    av organisationer-

  445. -har socialtjänsten och sjukvården
    genomgått förändringar.

  446. Det har varit enormt,
    både organisatoriska förändringar-

  447. -men också en räcka
    av personalbyten på Navet.

  448. Sen då, 2009, stängning.

  449. Det här var pressmeddelandet
    som jag läste i Sydsvenskan.

  450. Man stängde den första december
    på grund av arbetsmiljöproblem.

  451. Det var hot om våld och personalen
    var otrygg i sin arbetsmiljö.

  452. Verksamheten ska fortsätta
    i andra lokaler-

  453. -vilket innebar att verksamheten
    flyttades över till-

  454. -en beroendemottagning i Malmö.

  455. Ja... Och då, i somras-

  456. -tog jag kontakt med kvinnorna
    som jag intervjuade tidigare.

  457. Vi pratade om
    hur de sett på den här tiden-

  458. -och hur de ser på den behandling
    som de är inskrivna i nu på Navet.

  459. Och, ja... Jag blev så arg.

  460. Jag blev så ledsen, måste jag säga,
    när jag gick därifrån.

  461. "Upp som en sol,
    ned som en pannkaka" kände jag.

  462. Jag kände att man hade möjlighet
    att göra nånting bra-

  463. -och det fanns de här möjligheterna.

  464. Men, vad kvinnorna sa...
    De var uppgivna.

  465. De visste aldrig
    vad som skulle hända.

  466. Plötsligt kom nån och viftade
    med en test som jag ska ta.

  467. Jag vet inte vem som är där
    när jag kommer.

  468. Det var en oro, hela tiden.
    Det var en serie ad hoc-lösningar.

  469. Spontana lösningar, hela tiden.
    Man kunde aldrig få en överblick-

  470. -över sin behandling.

  471. Behandlingsplan med frågetecken.
    De hade inga behandlingsplaner.

  472. De visste inte...
    De som jag pratade med-

  473. -hade inte haft en diskussion
    med en kontaktperson på flera år.

  474. De visste inte vad målet var
    med deras behandling.

  475. De kände att ingenting händer,
    man går bara bakåt.

  476. Det är bara fokus på medicinen.

  477. Kontaktpersoner hade man inga.
    Man visste inte namnen på dem.

  478. Man beskrev att personal sagt:
    "Jag är din nya kontaktperson."

  479. Två veckor senare visste man inte
    om personen jobbade kvar-

  480. -för den hade kanske slutat då.

  481. Det var en kraftig medikalisering
    av behandlingen.

  482. Löpande band. Där jag tänker,
    då jämför jag med dem...

  483. Det är samma kvinnor
    som vid utvärderingen.

  484. De var stolta. De kände:
    "Äntligen satsar nån på oss."

  485. Nu är de inskrivna
    i en läkemedelsassisterad behandling-

  486. -och kan inte byta program.
    De skäms över att vara där.

  487. Vad gör det med självkänslan
    för de här människorna?

  488. Man behöver medicinen,
    man klarar sig inte utan den-

  489. -men man måste vara i programmet,
    som man inte gillar.

  490. Är detta bra narkomanvård?
    Det tycker inte jag att det är.

  491. Forskaren Leili Laanemets om vikten
    av helhetsvård av missbrukare.

  492. UR Samtiden Tema: Knarkets makt

  493. Drogers effekt på människor
    känner de flesta till-

  494. -men vad händer i hjärnan?
    Varför är det så svårt att sluta?

  495. Fred Nyberg är professor
    i biologisk beroendeforskning.

  496. Vad gör en drog på hjärnan-

  497. -för att man ska hamna
    i ett ohjälpligt sug efter droger?

  498. Som ger upphov till den kriminalitet
    som uppkommer-

  499. -när man söker få fram medel till
    att bekosta sitt missbruk.

  500. Eller som gör att vissa tjejer går ut
    och prostituerar sig-

  501. -för att till vilket pris som helst
    få tag i pengar till sitt heroin.

  502. Man måste känna till
    att vi har ett belöningssystem-

  503. -som är väldigt känsligt för droger.

  504. När man talar om belöningssystem
    i hjärnan-

  505. -finns många komponenter
    som man har diskuterat.

  506. Det var James Olds, en engelsman,
    som på 50-talet-

  507. -gjorde studier på experimentdjur
    och kunde visa ett system i hjärnan-

  508. -som svarade positivt på belöning.

  509. Man insåg att det fanns motverkande
    system som svarade negativt-

  510. -när vi fick uppleva
    aversiva händelser i livet.

  511. Det som är bäst karakteriserat...
    De här signalsubstanserna-

  512. -som deltar i belöningsupplevelser
    är många.

  513. Men det bäst
    karakteriserade systemet-

  514. -är det dopaminerga
    mesolimbiska belöningssystemet.

  515. För att få en belöning är det viktigt
    att aktivera en signalsubstans.

  516. Den heter dopamin och kontrolleras
    bland annat av endorfiner.

  517. Det är endorfiner som ger
    en positiv upplevelse-

  518. -och som fungerar som en broms
    för att allt inte ska gå överstyr.

  519. Här ser ni hur det är tänkt.

  520. Positiva endorfiner, namngivna här,
    ökar dopaminet och skapar eufori.

  521. Negativa endorfiner
    balanserar det här-

  522. -och skapar dysfori eller olust.

  523. Men de samverkar. Varför har vi
    det här systemet i hjärnan?

  524. Vi har ju naturliga situationer
    då vi får uppleva belöning.

  525. Det är till exempel fysisk aktivitet,
    mat, sötsaker, sexuella upplevelser-

  526. -och spänningsfyllda situationer.
    Det är viktiga saker.

  527. Det handlar om rörelse,
    föda och fortplantning.

  528. Det är viktiga komponenter
    för överlevnad-

  529. -som när det går snett
    kan ockuperas av droger.

  530. Eftersom huvuddelen av
    alla beroendeframkallande droger-

  531. -verkar på det här belöningssystemet
    med olika styrka och mekanismer.

  532. Att öka dopaminet
    i det här området i hjärnan-

  533. -är den gemensamma faktorn.

  534. Vad händer
    när vi exponeras för droger?

  535. Ja, den naturliga balansen
    som systemet har-

  536. -för att hålla dopamin i schack,
    med positiva och negativa endorfiner-

  537. -det slås ut och...

  538. Det går upp på högvarv.
    Här ser man snitt från hjärnan-

  539. -som tagits av forskaren Yasmin Hurd.

  540. De visar
    att de positiva endorfinerna avtar.

  541. Det här är snitt
    från avlidna patienter.

  542. Man ser
    att de negativa endorfinerna ökar.

  543. Det är avlidna patienter, vilket
    visar att förändringen kvarstår-

  544. -och skapar ett kontinuerligt sug,
    ett kontinuerligt behov.

  545. Vi ser att det är lika
    för de flesta...

  546. Alkohol ger svagare förändring
    i dopaminsystemet-

  547. -men kokain och heroin
    ger mycket kraftigare förändring.

  548. Då behandlar man... I dag finns det
    ganska många heroinister-

  549. -som man kan behandla med metadon.

  550. Skulle vi ta metadon
    skulle vi uppleva en eufori.

  551. Man kan undra varför man ska ge
    metadon till knarkare...

  552. Det handlar om
    att man befinner sig här nere.

  553. Vad metadon gör är
    att lyfta till ett normaltillstånd-

  554. -så att en individ kan börja arbeta
    eller gå in i studier.

  555. Åttio procent retention har man,
    men det är en livslång behandling-

  556. -så det är inte fullt hundra.

  557. Det finns de som svarar bra
    och de som inte gör det.

  558. Man måste alltid komplettera.

  559. Överdos är vanligaste dödsorsaken
    bland heroinmissbrukare.

  560. Med rätt vård skulle
    de flesta överdoser kunna förhindras-

  561. -säger professor Mats Berglund.

  562. Han säger
    att vården av heroinister utvecklats-

  563. -medan den försummats
    för vissa andra missbrukargrupper.

  564. Vi har gjort de främsta framstegen
    när det gäller heroinnarkomaner-

  565. -men fortfarande använder de flesta
    amfetamin intravenöst.

  566. Där har vi försummat området
    väldigt mycket.

  567. De sista åren har det visat sig
    att ett preparat som naltrexon-

  568. -som tar bort suget efter alkohol
    också tar bort suget efter amfetamin.

  569. Vi börjar få helt nya möjligheter-

  570. -att behandla patienterna.

  571. Det som gjorde det här området
    väldigt intressant-

  572. -var att vi fick väldigt många
    dödliga överdoser i Malmö.

  573. 55 individer avled under tre år.

  574. Det var en kraftig ökning
    jämfört med tidigare.

  575. Det var män i 89 procent av fallen.
    De var 32 år.

  576. En viktig aspekt
    när det gäller dödliga överdoser är-

  577. -att man förlorar toleransen.
    Man tror att man kan ta lika mycket-

  578. -när man har suttit på behandlingshem
    och återfaller.

  579. Det kan man inte och då är risken-

  580. -att man får en dödlig överdos.

  581. Vi analyserade det här materialet.
    Vi såg det som en viktig utmaning.

  582. Ni ser att Glasgow-

  583. -som har en av Europas största
    heroinnarkomanpopulationer-

  584. -hade bara 87 dödsfall under ett år.

  585. Malmö hade betydligt fler
    ur befolkningssynpunkt.

  586. Vad vi fann var att den här gruppen
    som hade en överdos-

  587. -de hade i princip kontakt
    med missbruksbehandling-

  588. -i 73 procent av fallen.

  589. De hade varit på psykiatrin
    i 45 procent av fallen-

  590. -som talar för
    att man har en stor samsjuklighet-

  591. -hos de som sedan avlider i överdos.

  592. Det som är viktigt är att man inte
    har fått behandling med metadon.

  593. Om man behandlar patienter
    med metadon får vi-

  594. -en kraftig reducering
    av överdosproblematiken.

  595. Egen överdos: 73 procent av männen
    och 76 procent av kvinnorna.

  596. De flesta som injicerar
    drabbas av överdos.

  597. Överdos kan man definiera:
    Man slutade andas, man blev blå...

  598. Och...
    Det är en väldigt distinkt bild-

  599. -för alla som har jobbat-

  600. -inom området
    eller inom ambulanstjänsten.

  601. Vi frågade: "Hur många överdoser
    har du haft i ditt liv?"

  602. Ni ser att huvuddelen,
    eller en tredjedel ungefär-

  603. -har haft sex eller fler överdoser.

  604. Man spelar rysk roulette
    med sitt liv.

  605. Det är ett konstant beteende-

  606. -som man kan påverka.

  607. Slutsatser vi vill göra är
    att överdos-

  608. -är den vanligaste dödsorsaken
    bland heroinnarkomaner.

  609. Tre fjärdedelar av alla
    har upplevt en överdos själv.

  610. Nästan alla har upplevt överdoser
    hos andra.

  611. Det är viktigt att suicidförsök
    är vanliga hos de med överdoser-

  612. -men beror nog på nån form
    av impulskontrollstörning.

  613. Det är viktigt med agonistbehandling-

  614. -den bästa förebyggande behandlingen
    för att undvika överdoser.

  615. Det sker en dramatisk minskning
    av överdoser-

  616. -hos de som går
    på subutex- och metadonprogrammen.

  617. Det är viktigt att öka kunskaperna
    om överdoser bland missbrukarna.

  618. Det är viktigt
    att utnyttja tillfället-

  619. -när man tar hand om en person
    med överdos-

  620. -att man också planerar
    för den fortsatta behandlingen.

  621. Det är ambulansen
    som kommer i kontakt-

  622. -med de akuta missbrukarna.

  623. De är intresserade av att utveckla
    mer långsiktiga behandlingsprogram.

  624. Och att utveckla metoder för
    långsiktig behandling efter överdos.

  625. Mats Berglund,
    professor i klinisk alkoholforskning-

  626. -vid Lunds universitet.

  627. Hur reagerar man när man får veta
    att ens barn blivit narkoman?

  628. Den erfarenheten har författaren
    Erica Jong-

  629. -som blev känd för sin klassiska
    debutroman "Rädd att flyga".

  630. I sin senaste bok skriver hon
    om sin dotters drogmissbruk.

  631. UR Samtiden Tema: Knarkets makt
    avslutas med en historia-

  632. -som vittnar om att det går att lämna
    ett missbruk och komma tillbaka.

  633. När du insåg att hon var beroende,
    hur hanterade du det?

  634. Det var väldigt svårt.
    Jag kommer ihåg...

  635. Hon klev i en taxi med mig.
    Hon hade bokat en tid-

  636. -med en beroendeterapeut,
    utan att berätta nåt för mig.

  637. Hon klev i taxin med mig.

  638. Jag skulle läsa upp poesi
    i en bokaffär i The Village.

  639. Hon sa:
    "Mamma, jag är beroende av kokain."

  640. "Jag måste sluta."

  641. Min spontana reaktion var:
    "Det är inte så illa...som det lät."

  642. Jag minns att jag sa åt mig själv:
    "Håll käften. Lyssna."

  643. Jag vill inte höra det.
    Jag vill inte egentligen veta.

  644. Hon sa:
    "Jag tror att jag måste resa bort..."

  645. "...för att bli ren."

  646. Det var ett ögonblick när jag fick
    tygla mig själv som mamma och säga:

  647. "Ingen mamma vill höra det här.
    Håll käften och lyssna."

  648. Jag gjorde min uppläsning.

  649. Nästa dag flög vi till Minnesota,
    till en rehabiliteringsklinik.

  650. Min väninna, Judy Collins,
    ordnade sängplats åt Molly-

  651. -vilket inte var lätt.
    Det var fullt överallt.

  652. Vi flög till Minnesota och...
    Hon fick behandling i en månad.

  653. Hon var väldigt modig.

  654. Det är en vacker beskrivning
    av din tid i Minnesota:

  655. Det är så kallt ute.

  656. Det är den absoluta botten för dig,
    skriver du.

  657. Minnesota är en delstat
    där allt är täckt med is.

  658. Folk borrar hål i isen för att fiska.

  659. Det finns tallar överallt
    och är väldigt tyst.

  660. Det är en otrolig plats.

  661. Jag bodde i ett spartanskt rum.

  662. Jag fick inte egentligen träffa
    min dotter.

  663. Kanske i en halvtimme över en fika,
    men inte mer.

  664. -Men det gick bra?
    -Hon hittade nånting...

  665. ...som hon behövde.

  666. Jag kunde inte ge det till henne,
    men hon lyckades hitta det själv-

  667. -vilket jag tycker är otroligt.

  668. Hur var det att skriva om det här?

  669. Det var svårt att skriva om
    och också viktigt att skriva om det.

  670. Molly har skrivit en bok
    om att välja att leva.

  671. Den heter "Normal Girl". Och...

  672. Hon bestämde sig
    för att inte dö av droger.

  673. Hon bestämde sig för att bli ren.
    Det var för tretton år sen.

  674. Hon tillbringar mycket tid med
    att hjälpa unga kvinnor-

  675. -som har slutat med droger.
    Hon är otrolig i det avseendet.

  676. Hon återgäldar samhället.

  677. Hon har en egen författarkarriär
    och tre barn-

  678. -och hjälper ständigt unga kvinnor
    att sluta med droger.

  679. Hon är...

  680. Hon bestämde sig för att leva,
    i stället för att dö.

  681. På många sätt har hon inspirerat mig
    på grund av det.

  682. Översättning: Linnéa Holmén
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Knarkets makt

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kokain - nu i ett radhus nära dig. Författarna Lasse Wierup och Erik de la Reguera berättar om den nya folkdrogens väg till Sverige. Och hur kunde en heroinkultur födas i Norrköping på bara några år? Forskaren som levt ihop med de unga missbrukarna berättar. Dessutom, visste du att det finns svenska missbrukarflyktingar i Köpenhamn? Ett helt program om knarkets makt.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Alkohol och droger
Ämnesord:
Kokainmissbruk, Narkotikafrågor, Narkotikahandel, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden Tema

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Myter om mat

Sanning eller skröna? Möt experterna som bland annat hävdar att bantning kan göra dig fet och att smörgåstårta före konditionslopp kan vara bättre uppladdning än pasta. Vad är myt och vad är beprövad verklighet? Med bland andra extremsportaren Rune Larsson, dietisten Anna Ottosson och riskforskaren Misse Wester. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Sexuella övergrepp mot barn

Hur bryter man sin tystnad som utsatt? Hur förhörs barn vid misstankar om övergrepp? Hur arbetar polisen i kampen mot barnpornografi på Internet? Med Daniella Nilervik, Björn Sellström från Rikskriminalens IT-brottssektion, läkaren Åsa Kastbom och poliskommissarie Birgitta Engberg. Arrangör: Föreningen Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Skaparlust och kreativitet

Vad är det som gör oss kreativa? Och är kopplingen mellan konstnärskap en myt eller verklighet? Möt forskare och författare som berättar om sin kreativitet och tipsar om hur du utvecklar din egen skaparlust. Med bland andra författaren Jonas Hassen Khemiri, forskaren Örjan de Manzano och författaren bakom succéserien Saltön Viveca Lärn.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Lika eller olika?

Varför fokuseras det mer på olikheter än likheter mellan folkgrupper? Med professor Hans-Ingvar Roth, Peter Sköld, Centrum för Samisk forskning, och religionshistorikern Mattias Gardell.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Personlig utveckling

Lasse Gustavsons ansikte brann upp under ett brandmansuppdrag. Bearbetningen av olyckan gav ökad livsglädje. Christer Olsson berättar om hur du utvecklar din personliga kommunikation. Benamputerade Aimee Mullins lärde sig att omdefiniera vad en kropp kan vara. Den inställningen har gett henne superkrafter och rekord i Paralympics.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Hjärnans mysterier

Forskaren Miia Kivipelto berättar hur du kan leva för att slippa glömska och demens. Och varför köper vi dyr alternativmedicin utan bevis på att den fungerar? Professor Dan Larhammar om mänskliga beteenden. Detta och mer därtill om hjärnans mysterier.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Global Casino

Hur har hälsan i världens länder utvecklats sedan 1950? Hans Rosling spelar Global Casino med Svenska FN-förbundets ambassadörer: Lena Endre, Jason Diakité, Carolina Klüft och Lasse Åberg.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Framtiden på nätet

Tillhör du nätets framtida över- eller underklass? Alexander Bard om ett nytt klassamhälle där kontakter slår pengar. Hur ökar ett land sin BNP mest effektivt? Genom bredband, hävdar IT-entreprenören Jonas Birgersson. Hur ser radio och tv ut om tio år? Sveriges Radios Hanna Stjärne tror sig veta.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Bilden av Afrika

Varför förknippas Afrika oftast med fattigdom, hungerkatastrofer och konflikter när det egentligen handlar om en kontinent med ett 60-tal unika länder - de flesta på frammarsch. Med bland andra afrikanska författare som Kapano Matlwa, Alain Mabanckou och Tolu Ogunlesi samt den brittiske journalisten Richard Dowden som bevakat afrikanska länder i 40 år.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Naturkrafter

Den 12 januari 2010 kollapsade hela samhällen i Haiti på grund av en kraftig jordbävning. Journalisten Michael Winiarski var strax efteråt på plats och berättade om sina upplevelser. Går det att förutspå jordbävningar? Och vilka effekter fick oljekatastrofen i den mexikanska gulfen?

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Tro och tvivel

Hur står det till med religiositeten i Sverige? Med Lotta Bromé, Anders Wejryd, Maria Küchen och Owe Wikström. Och kan religion och vetenskap förenas? Debatt mellan humanister och kristna forskare.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Åldras vackrare

Går det att åldras vackrare? Det går i alla fall att åldras friskare och minimera riskerna för åldersrelaterade sjukdomar. Vad är det som händer i kroppen när vi motionerar och äter rätt? Utanför en liten ö i Japan har åldern ingen betydelse. Där dyker 80-åriga kvinnor efter musslor.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Knarkets makt

Författarna Lasse Wierup och Erik de la Reguera berättar om den nya folkdrogens väg till Sverige. Och hur kunde en heroinkultur födas i Norrköping på bara några år? Forskaren som levt ihop med de unga missbrukarna berättar. Dessutom om missbrukarflyktingar i Köpenhamn. Ett helt program om knarkets makt.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Klokskap

Vad är skillnaden mellan kunskap och klokskap? Experter inom pedagogik ifrågasätter den svenska idén om bildning. Att förstå andra människor kan vara viktigare än att ha läst litteraturklassiker. Trots det rankas praktisk klokhet inte lika högt som teoretiska kunskaper. Hur blir det i framtiden? Med bland andra professorn i pedagogik Bernt Gustavsson, debattören Dilsa Demirbag-Sten och journalisten Helle Klein.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Sverigebygget

Hur byggdes den svenska välfärden upp, hur mår den och vart är den på väg? Vi hör Tapio Salonen, professor i socialt arbete, och så tar vi del av en debatt med Jimmie Åkesson (SD), biskop Eva Brunne och journalisten Maciej Zaremba.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2014

Sex för alla

Inti Chavez Perez är författare, sexualupplysare och hbtq-debattör och har skrivit Lätta sexboken. Han samtalar här med Jenny Lindblad som är redaktör på LL-förlaget om allas rätt till kunskap om sin kropp och sexualitet. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 28 september 2014. Arrangör: Lilla Piratförlaget.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Krigarprinsessorna

17-åriga Vera och 18-åriga Jenny har båda haft en jobbig uppväxt. Deras delade erfarenheter ledde dem till ett mycket speciellt stall i Västmanland. I stallet har de fått hjälp och stöd. Genom att rida och ta hand om hästarna började Vera och Jenny att ta kontrollen över sina liv. Hör historien om hur ett stall med hästar kunde hjälpa två människor att lägga ett smärtsamt förflutet bakom sig.