Titta

UR Samtiden - Rätt till vård

UR Samtiden - Rätt till vård

Om UR Samtiden - Rätt till vård

I Sverige finns idag uppemot 20 000 papperslösa. Över 30 organisationer har arrangerat denna konferens för att svara på hur de papperslösas behov och möjligheter till vård ser ut. Med bland andra Boris Pendic, student och före detta papperslös och Paul Hunt som varit FN:s särskilda rapportör om rätt till hälsa.

Till första programmet

UR Samtiden - Rätt till vård : Papperslösas situation i EuropaDela
  1. Jag ska berätta om en studie vi gjort
    om tillgången till sjukvård-

  2. -bland de mest utsatta i samhället-

  3. -alltså papperslösa invandrare,
    som Paul Hunt nämnde tidigare.

  4. Här har vi den. Vi kan skicka den
    till er om ni är intresserade.

  5. Så vi Läkare i världen
    har många projekt i Europa.

  6. Vi arbetar i våra egna länder-

  7. -och även i andra länder inom ramarna
    för olika akuta och långa projekt.

  8. Det här är
    Läkare i världen i Europa.

  9. Och nu är vi här i Sverige
    med ett väldigt fint program.

  10. 2008 gjorde vi en undersökning-

  11. -bland 1 218 papperslösa invandrare
    i 31 städer i 11 länder.

  12. 2009 publicerade vi undersökningen.

  13. Jag låter er läsa
    de här vittnesmålen.

  14. Det är ett från Sverige
    och ett från Grekland.

  15. De visar hur svårt det är att få
    vård, även för gravida och barn.

  16. Varför är det så?
    Först har vi de rättsliga hindren.

  17. Även om alla länder säger sig
    ge papperslösa invandrare vård-

  18. -så brukar ett krav vara
    att man betalar-

  19. -trots att de saknar pengar. Ingen av
    oss behöver betala alla kostnader.

  20. Det här är alltså omöjligt för dem.

  21. Av de elva länder vi studerade
    har fem länder lagar-

  22. -som garanterar vård till papperslösa
    som inte kan betala.

  23. Länderna är Belgien, Frankrike,
    Italien, Portugal och Spanien.

  24. Paul Hunt pratade om bindande text-

  25. -och i Spanien
    säger den nya grundlagen-

  26. -att vården ska vara densamma
    för alla som bor i Spanien.

  27. Det är ett problem eftersom många
    rika nordbor flyttar till Spanien-

  28. -och får tillgång till vården.
    Men vi återkommer till det.

  29. I Nederländerna och Storbritannien...
    Kan jag byta?

  30. I Nederländerna och Storbritannien
    avgör läkaren.

  31. Det gör
    att man inte vet om man får vård.

  32. I Storbritannien avgör allmänläkaren-

  33. -om man får registreras
    som hans patient.

  34. Och i Nederländerna
    måste personalen avgöra-

  35. -om den papperslöse
    är för fattig för att kunna betala.

  36. Och om man tror - utan att kunna
    kolla upp det - att han är fattig-

  37. -måste man fylla i en massa dokument
    för att få pengar från staten.

  38. Och i fyra länder-

  39. -Tyskland, Grekland,
    Sverige - jag beklagar - och Schweiz-

  40. -finns det ingen lag om
    att papperslösa har rätt till vård.

  41. Man får nästan bara akut vård-

  42. -och ofta krävs de
    på pengar i efterhand då.

  43. Även i de länder
    där lagen ger dem rätt till vård-

  44. -är byråkratin enormt invecklad.

  45. Frankrike är ju ökänt
    för sin byråkrati.

  46. Så man ska fylla i dokument
    och ha bevis, som ju ingen har-

  47. -på hur länge man varit i landet.

  48. Och hur bevisar man att man inte har
    pengar? Det motsatta är lättare.

  49. Att bevisa att man inte har pengar
    är komplicerat. Fundera på det.

  50. Ett annat stort problem-

  51. -är att folk inte vet
    att de har rätt till vård.

  52. Och man är ofta rädd
    för att bli avvisad.

  53. Jag skulle vilja berätta
    om en kategori människor-

  54. -som det oftast bortses från.

  55. 2004 utfärdade EU ett direktiv-

  56. -som fastslog att om en person-

  57. -saknar pengar och kan bli en börda
    för socialförsäkringssystemet-

  58. -och inte har sjukförsäkring, så
    förlorar de rätten att bo i landet.

  59. Direktivet gällde
    rörelsefriheten inom EU.

  60. Den här friheten gäller bara
    rika personer med sjukförsäkring.

  61. Fattiga personer
    har ingen frihet alls.

  62. Nu ses de som
    papperslösa invandrare.

  63. Under sommaren
    hörde vi om romer från Rumänien-

  64. -som förlorade sin rätt att vistas
    i Frankrike och blev utvisade.

  65. Direktivet gäller inte bara
    de nya länderna i EU, utan alla.

  66. Om jag flyttar till Italien
    men saknar pengar och försäkring-

  67. -kommer jag att ses som papperslös
    och förvägras tillgång till vård.

  68. Det har blivit ett enormt problem-

  69. -på alla våra kliniker
    runtom i Europa.

  70. Det vi måste komma ihåg
    om papperslösa-

  71. -är att alla bestämningsfaktorer
    för hälsa är negativa.

  72. De har sämst boende och jobb-

  73. -och sämst kunskap och vårdsystemet-

  74. -och hur de ska ta hand om sin hälsa.

  75. De flesta har ett osäkert boende-

  76. -vilket innebär att de aldrig vet
    hur länge de får bo där de bor.

  77. Det viktigaste är
    att ha tak över huvudet.

  78. När de väl har fått boende...

  79. ...för många av dem bor på gatan,
    vilket vi fick höra i går av...

  80. ...Stadsmissionen...

  81. ...så är boendet ofta farligt.

  82. Det kan skada
    deras eller deras barns hälsa.

  83. Det kan bero på att de saknar värme
    eller har en gaskamin mitt i rummet.

  84. Vi har sett
    många fall av blyförgiftning-

  85. -som beror på väggfärg med bly i.

  86. De flesta av dem jobbar,
    även om de inte får.

  87. Det gör de för att försörja sig.

  88. De betalar självklart...

  89. När man jobbar
    betalar man skatt och annat-

  90. -så det vore fel att säga
    att papperslösa inte bidrar med nåt.

  91. De flesta jobbar alltså.

  92. 22 procent jobbar natt, och 37
    procent jobbar mer än tio timmar.

  93. Och de har farliga jobb,
    så de råkar ofta ut för olyckor.

  94. Här har vi två bilder
    på ställen där folk bor.

  95. Det här räknas som boende.

  96. Tältet finns i norra Frankrike-

  97. -och den undre bilden
    är från Grekland.

  98. Och de här skydden
    räknas alltså som boende.

  99. Man hör ofta
    att papperslösa kommer till Europa-

  100. -för att utnyttja välfärdssystemet.

  101. Men det stämmer inte.

  102. Vi frågade dem
    varför de kom till Europa.

  103. De flesta vill kunna försörja sig.

  104. De vill inte bli rika - de kunde helt
    enkelt inte klara sig i sina länder.

  105. De var arbetslösa och
    kunde inte försörja sina familjer.

  106. Som andra orsaker nämns-

  107. -politik, religion, etnicitet,
    sexualitet eller krig.

  108. Och de här människorna
    bör få flyktingstatus-

  109. -för sånt räcker för asyl.

  110. Men i Grekland, som är det land
    där de flesta kommer in i Europa...

  111. ...ger man bara 0,4...

  112. ...procent flyktingsstatus.

  113. Så den överväldigande majoriteten
    som når Grekland beviljas inte asyl-

  114. -trots att de upplevt
    krig och tortyr.

  115. De har kommit av politiska skäl eller
    på grund av sin sexuella läggning.

  116. Att få får flyktingstatus gör att det
    finns många papperslösa i Grekland.

  117. Vi återgår till dagens ämne,
    som ju är vård.

  118. Bara sex procent av de vi frågat-

  119. -angav hälsa
    som en anledning till att de kommit.

  120. Men vid utfrågningstillfället
    hade 15,7 procent-

  121. -en kronisk sjukdom
    som de kände till när de reste.

  122. Så bland de med en kronisk sjukdom
    som inte kan botas hemma-

  123. -är det bara sex procent-

  124. -som anger hälsa
    som en orsak till att de flyttat.

  125. Ett annat faktum
    gör att man kan avfärda myten-

  126. -om att invandrare kommer till Europa
    för utnyttja sjukvården.

  127. I Spanien är det lättast att få vård.

  128. Det står som sagt i grundlagen
    att alla ska ha samma vård.

  129. Men bara fyra procent-

  130. -sa att hälsan var en anledning
    till att de flyttade.

  131. Men i länder som
    Grekland och Sverige-

  132. -där det är svårast att få vård
    eftersom det inte står i lagen-

  133. -är andelen dubbelt så hög.

  134. Vi vet av erfarenhet att folk inte
    vet hur ländernas system ser ut.

  135. Det är ingen faktor. Den enda
    hälsoturism som vi känner till-

  136. -är att vi beger oss till ett land
    med billigare tandvård.

  137. Många fransmän
    åker till Ungern eller Prag-

  138. -eftersom det är billigare där.

  139. Eller att äldre människor
    flyttar till södra Spanien-

  140. -och får tillgång till vård
    utan att behöva betala nåt.

  141. Det här är ett diagram
    som inte är så lätt att kommentera.

  142. De som angav hälsa som en orsak
    och kom till Sverige är 7,8 procent.

  143. Sverige är även intressant
    eftersom det är dit flest tar sig-

  144. -om det gäller politik, religion,
    etnicitet eller sexuell läggning.

  145. I dag borde 54 procent av de personer
    som kommer till våra kliniker-

  146. -ha flyktingstatus
    och inte vara papperslösa.

  147. Ofta talar folk om
    att människor från Afrika kommer hit.

  148. Vad gäller hälsoskäl, och de som
    anger det som skäl för sin flytt-

  149. -kom de flesta
    från Albanien och Ukraina.

  150. Det är alltså européer
    och inte afrikaner.

  151. Papperslösa har sämst hälsoutsikter.

  152. Paul Hunt sa tidigare att om man tror
    att papperslösa har dålig hälsa-

  153. -så måste man göra nåt åt det.

  154. Vi vet att de har dålig hälsa,
    för vi har statistik över det.

  155. De är inte oväntat
    med tanke på hur de bor-

  156. -och att de inte
    har tillgång till vård.

  157. Vi frågade dem
    hur de uppfattar sin hälsa.

  158. Och över hela världen
    ser vi att deras uppfattade hälsa-

  159. -ligger nära
    deras diagnostiserade hälsa.

  160. Vi fick samma bild när vi hade
    mottagning efter undersökningen.

  161. En tredjedel av dem
    såg sin hälsa som dålig-

  162. -vilket är sexton gånger mer än bland
    tyskar i allmänhet, till exempel.

  163. Bara tjugo procent
    hade inga problem med hälsan alls.

  164. Och det är väldigt konstigt
    när snittåldern ligger på 34 år.

  165. Vi frågade inte omyndiga personer.

  166. Det är därför snittåldern
    är så hög i undersökningen.

  167. En tredjedel av dem
    har kroniska problem med hälsan.

  168. Det är viktigt att påpeka att de inte
    gjorde fler återbesök hos läkare-

  169. -än personer
    utan kroniska hälsoproblem.

  170. Som sagt visste 15,7 procent om
    att de hade kroniska problem.

  171. De andra fick veta det i landet
    där de bor för närvarande.

  172. De flesta
    som kände till sina problem-

  173. -kom från Europa och Nordvästafrika.

  174. Och inte en enda hiv-smittad person-

  175. -kände till att den var smittad
    vid flytten från hemlandet.

  176. Det hör vi också jämt och ständigt.

  177. Här har vi den uppfattade hälsan...

  178. Vår undersökning
    är stapeln längst till höger.

  179. De här frågorna ställs i
    alla europeiska undersökningar nu.

  180. I stapeln för EU-länderna
    kan man se...

  181. ...att medborgare
    anser sig vara friska.

  182. I vår undersökning var siffran
    9 procent, men i EU är det 24.

  183. Sen kan man titta på
    "dålig" och "väldigt dålig".

  184. De är de två nedersta
    i vår undersökning.

  185. I de andra undersökningarna
    finns bara "dålig".

  186. Hälsan är dålig hos dem vi möter-

  187. -men god hos befolkningen i övrigt.

  188. Nu till hinder
    för att få tillgång till vård.

  189. Folk vet inte hur de ordnar
    de papper som de måste ha.

  190. Och de känner inte till reglerna.

  191. Men även pengar är ett problem.

  192. För läkarbesök och mediciner
    har de helt enkelt inte råd med.

  193. Det finns många papperslösa
    som jobbar utan att få betalt.

  194. Ibland får de betalt,
    och ibland inte.

  195. Chefen kanske säger att han
    inte kan ge dem lön den månaden.

  196. "Vad menar du?
    Jag har ju jobbat hela månaden."

  197. "Ja, men om du går till polisen
    så griper de dig."

  198. "Du får välja. Jag ska försöka
    ge dig lön nästa månad."

  199. Vi får höra om sånt här hela tiden.

  200. De får inte bara mindre betalt -
    ibland får de inte ens betalt alls.

  201. Och de kan inte göra nåt åt det.

  202. Kostnaderna för besöken avskräcker-

  203. -och det administrativa
    gör det hela ännu dyrare.

  204. Rädslan för att anges eller gripas
    är också en stor orsak-

  205. -till varför man undviker besök,
    liksom språket och diskriminering.

  206. Här ser vi läget i länderna.

  207. Man ser att Sverige
    är det land som nämns mest.

  208. I vår undersökning ligger det högst
    när det gäller rädsla för att gripas-

  209. -och att man låter bli att gå ut
    av rädsla för att gripas.

  210. Det var också det landet där man
    snabbast gav upp att söka vård.

  211. Och dessutom...

  212. ...var det det landet där flest
    hade mött rasism inom vården.

  213. Jag kan bara beklaga
    att det är så här.

  214. Men vardagsrasismen
    var inte värst här.

  215. De länder där man upplevde
    mest vardagsrasism-

  216. -var tre länder med nyare migration:
    Spanien, Italien och Grekland.

  217. Men vad gäller rasism inom vården
    var Sverige etta.

  218. Som vi har sett-

  219. -behöver de vård, även om
    de inte har tillgång till den.

  220. Bara för 8 procent av de personer
    som hade problem med hälsan-

  221. -var behandling inte nödvändig.

  222. Jag vet inte
    hur det ser ut i Sverige-

  223. -men i Frankrike i stort är det
    runt hälften av alla som söker vård-

  224. -som inte hade behövt vård.

  225. De hade kunnat stanna hemma och
    vänta på att hostan skulle försvinna-

  226. -eller om de nu var yra eller trötta.

  227. Vi träffar bara 8 procent
    som hade kunnat undvara vård.

  228. För 92 procent
    är vård alltså nödvändigt.

  229. Brist på vård:
    Vi identifierade 1 371 hälsoproblem.

  230. Bara 26 procent av dessa problem-

  231. -behandlades eller övervakades
    av vården när vi träffade personerna.

  232. 45 procent av problemen följdes inte
    upp på nåt sätt över huvud taget.

  233. Och än värre är att 34 procent
    av problemen som behandlats...

  234. Vi frågade läkarna hur många
    behandlingar som varit nödvändiga.

  235. 34 procent av hälsoproblemen
    som behövde och fick behandling-

  236. -följdes inte upp.

  237. Och färre än hälften av de gravida
    kvinnorna fick vård innan de födde.

  238. Men vi träffade bara
    ett fåtal gravida kvinnor-

  239. -så den statistiken
    är inte tillförlitlig.

  240. Vi gjorde intervjuer
    som bekräftade tendensen.

  241. Men det är alltså ingen
    tillförlitlig statistisk siffra-

  242. -eftersom vi träffade
    få gravida kvinnor.

  243. Det här är
    vad jag berättade om tidigare.

  244. Det här är varför Paul Hunt
    och kanske de flesta av er...

  245. Vi måste övertyga dem
    som inte är här.

  246. Vi kräver likvärdig tillgång till
    behandling och förebyggande vård-

  247. -för alla som bor i våra länder.

  248. Man ska inte diskrimineras
    på grund av ens immigrationsstatus-

  249. -för sjukdomar brukar sällan
    ta hänsyn till ens status.

  250. Vi kan ta mässlingen som exempel.

  251. Vi har en mässlingsepidemi
    i Frankrike just nu.

  252. Mässling sprider sig vidare
    utan att bry sig om vem du är.

  253. Och det gäller även andra sjukdomar.

  254. Så migrationsstatus och ekonomi får
    inte avgöra huruvida man får vård.

  255. Om man är fattig
    i nåt av våra länder-

  256. -har vi system
    som gör vård billigare för dem.

  257. Detsamma måste gälla
    för fattiga papperslösa.

  258. Vi kräver inte att de ska få
    bättre vård än nån annan.

  259. Behandlingen ska vara likvärdig.

  260. En annan sak är att man måste skilja
    vård och migrationspolitik åt-

  261. -vilket inte alltid sker.

  262. I Tyskland finns till exempel
    en lag som säger-

  263. -att om papperslösa
    söker vård inom det offentliga-

  264. -så måste de rapporteras
    till migrationsverket.

  265. Man kan inte sammankoppla
    migrationspolitik och vård så.

  266. Vi kräver omedelbara åtgärder
    i alla europeiska länder-

  267. -så att åtminstone barn under arton
    och gravida kvinnor-

  268. -får tillgång till
    förebyggande och prenatal vård.

  269. Det är det här vi kämpar för,
    och vi har lyckats i Haiti.

  270. Men vi lyckas inte med det i Europa.

  271. Det är inte fram till arton år-

  272. -men på Haiti har barn under fem och
    gravida kvinnor tillgång till vård.

  273. Och Haiti är ju
    ett av världens fattigaste länder.

  274. Det här lyckas vi inte ens med
    i världens rikaste länder.

  275. Det är inte acceptabelt.

  276. En annan sak som jag vill ta upp är
    skyddet för svårt sjuka utlänningar-

  277. -som inte kan få vård
    i sina egna länder. Det är viktigt.

  278. Det ingår i Europas värdegrund
    att vi inte länge ska ha-

  279. -dödsstraff i våra länder längre.

  280. Men vad är skillnaden
    mellan att ha dödsstraff...

  281. Vi skar halsen av folk.

  282. Ni kanske hängde dem -
    alla hade sina egna vanor.

  283. Nu skickar vi folk
    till länder där de dör-

  284. -eftersom de inte kan få vård
    för sin sjukdom där.

  285. Det här är ett dödsstraff,
    men det är väldigt skenheligt-

  286. -för de dör inte i vårt eget land.

  287. Vi skickar bara i väg dem, och sen
    vet vi inte vad som händer med dem.

  288. Det måste alla inom vården och
    alla människorättsaktivister bekämpa.

  289. Folk som är svårt sjuka och
    inte kan få vård i sitt eget land-

  290. -får aldrig nånsin
    skickas tillbaka hem.

  291. Det här gäller många sjukdomar.

  292. I Frankrike har vi en lag som säger-

  293. -att såna personer
    kan få uppehållstillstånd.

  294. Och man ska inte behöva bevisa-

  295. -att man inte kan få vård
    i sitt eget land.

  296. Det borde vara staten
    som bevisar att man kan få vård.

  297. Ofta menar man att vård kan fås
    bara för att den existerar.

  298. Det är klart
    att det alltid finns en privatklinik-

  299. -där presidenten eller arméchefen
    och deras familjer kan behandlas.

  300. Så det finns alltid
    en klinik nånstans.

  301. Ofta använder länder det
    som argument-

  302. -för att säga att behandlingen finns
    och att personen kan utvisas.

  303. Så se upp för den sortens
    motbjudande argumentation.

  304. Vi träffar folk...

  305. Ni fick inte alla siffror,
    men de flesta vi träffade-

  306. -har varit utsatta för våld
    i sina hemländer.

  307. Sen gjorde de otroliga resor
    för att komma hit.

  308. Vi träffar helt otroliga människor.

  309. En sak som vi inte förstår-

  310. -är varför européer plötsligt
    är så rädda för immigration.

  311. Det är en möjlighet för oss.
    Vi kan ta en kille som exempel.

  312. Hans föräldrar dödas. Han är afghan,
    och en dag kommer han hem...

  313. Han är tio år gammal. Han ser att
    hans föräldrar och syster har dödats-

  314. -och hans bror är försvunnen.

  315. Han är nu ensam kvar.

  316. Han försörjer sig på att sälja...
    Tuggummi? ...på gatan i två år.

  317. Men han vill gå i skolan.

  318. Men det kan han inte göra
    utan pengar i Afghanistan.

  319. Så han hör talas om...

  320. ...en kille
    som har lastbilar som kör till Iran.

  321. Så han säger till killen
    att hans bror bor i Iran-

  322. -och att han ska betala för resan,
    vilket är en lögn.

  323. När de kommer till Iran
    vill arrangören ha pengar.

  324. Och pojken erkänner att han ljugit.

  325. Han får stryk och tvingas sen
    börja arbeta av sin skuld.

  326. Och så jobbar han
    på byggarbetsplatser i tre år-

  327. -tills han har betalat av sitt lån.

  328. Sen vill han resa vidare, för han får
    inte gå i skolan i Iran utan papper.

  329. Så han hittar personer
    som för folk till Turkiet.

  330. Resan till Turkiet är fruktansvärd.

  331. Han ligger under en lastbil i dagar
    och tvingas korsa bergen till fots.

  332. Han berättar att resan varit hemsk.

  333. Inget vet
    vad pojken har varit med om.

  334. Till slut kommer han till Turkiet,
    och i Istanbul låses de in i en...

  335. Vad heter det?
    De sitter under marken i ett hus.

  336. De är inlåsta eftersom...

  337. ...de inte får gå ut.
    Där bor han med 50 andra personer.

  338. Han träffar andra pojkar som säger-

  339. -att han kan gå i skolan
    om han tar sig till Grekland.

  340. Så för vad pengar de har
    köper de en plastbåt.

  341. Ingen av dem har sett havet,
    för Afghanistan har ingen kust.

  342. Så de är ute på havet mitt i vintern.

  343. Och ni vet kanske att havet
    utanför Grekland kan vara hemskt.

  344. Så de får det tufft,
    men de tar sig till Lesbos.

  345. De är så lyckliga
    att de går runt i byn.

  346. Två poliser kommer
    och frågar om de är turister.

  347. De säger nej,
    så polisen låser in dem.

  348. Så de börjar skrika hejdlöst.

  349. Det fina med Grekland
    är att inget är hugget i sten.

  350. Poliserna står inte ut med
    att höra de tre pojkarna skrika.

  351. Till slut öppnar de cellen
    och ber dem att försvinna.

  352. Så de tar sig till Aten i stället.

  353. Pojken inser att han inte
    kommer att få gå i skolan-

  354. -och att det inte var sant
    att papperslösa får det.

  355. Så nån säger
    att de får det i Frankrike.

  356. Nu är han alltså femton.

  357. Sexton. Så han tar sig till en hamn
    för att ta sig ombord en på båt.

  358. Men han lyckas inte,
    för det är avspärrat överallt-

  359. -och han blir misshandlad.

  360. Han märker att det inte går, så han
    plockar apelsiner i norra Grekland.

  361. Sen träffar han nån som påpekar
    att han är ett barn-

  362. -och att han kan bli omhändertagen
    fram till att han fyller arton-

  363. -och att han kan få gå i skolan.

  364. Och sen...

  365. Vi träffade honom
    eftersom han var väldigt sjuk.

  366. Vi träffade honom
    på vår klinik i Thessaloniki-

  367. -där han fick bo på ett barnhem.
    Nu går han i skolan.

  368. Vi vet inte hur hans framtid ser ut.

  369. Om några månader får han veta
    om han får stanna. Han är arton nu-

  370. -och kan eventuellt skickas hem
    efter att ha gått i skolan i ett år.

  371. De här personerna är vår chans.

  372. Vi har ingen anledning att vara
    rädda för dem. Det är bara galet.

  373. Jag vill tacka de här människorna
    för att de svarar på våra frågor.

  374. Vi ställer 70 frågor,
    och det tar lång tid.

  375. De måste alltid besvara frågor,
    och det är starkt gjort av dem.

  376. Och tack till alla volontärer
    som ställde frågorna.

  377. Vi måste kämpa ihop. Tack.

  378. Tack, Nathalie. - Den var inte på.

  379. Tack, Nathalie. - Nu är den på.

  380. Ni får gärna
    ställa frågor till Nathalie nu.

  381. Har vi en mick nånstans?

  382. Ja, vi har åtminstone en.

  383. Och en till. Nu väntar vi bara på...
    Där var en fråga.

  384. Fungerar den? Tack för
    en inspirerande presentation.

  385. Du nämnde tidigt statistik-

  386. -där 27 procent av männen
    hade dålig hälsa-

  387. -men bara 12 procent av kvinnorna.
    Kan du förklara skillnaden?

  388. Nej. Vi vet inte.

  389. Jag antar att det har
    att göra med folks jobb.

  390. Vi vet att papperslösa ofta har
    de sämsta och farligaste jobben.

  391. Så de får lida för det.

  392. Och det är framför allt
    kvinnorna som jobbar natt.

  393. Vi tror att det beror på deras jobb-

  394. -och hur länge de har varit i landet.

  395. Kvinnor börjar migrera
    i större utsträckning.

  396. Ofta handlar det om att de vill få
    större frihet än de haft i hemlandet.

  397. Och de vill skaffa pengar
    för att ta hand om sina barn.

  398. Men de...

  399. Men de är ofta här kortare tid.

  400. För att klara av resan till Europa-

  401. -krävs det
    att man är väldigt stark och frisk.

  402. De andra vet att de inte har
    en chans. Sen har vi ju pojkarna.

  403. Fler frågor?

  404. Har ni ätit för mycket?

  405. De kanske tröttnade på engelska,
    vilket jag förstår.

  406. Jag har en fråga. Du har pratat
    om vård som en mänsklig rättighet.

  407. Accepterar du några restriktioner
    över huvud taget?

  408. Ska de ha rätt till all sorts vård?

  409. Eller är vissa restriktioner okej?

  410. Det här är...

  411. Man bör veta
    att det är sällan de ber om vård.

  412. Vi har problem med det i Frankrike,
    Belgien, Spanien och Portugal.

  413. De har full tillgång till vård när
    det administrativa väl är avklarat.

  414. Men vi måste få dem att söka vård.

  415. Det är inte så att de
    utnyttjar systemet när de får vård.

  416. Vi måste övertala svårt sjuka
    att söka vård.

  417. Ofta händer det att kvinnor
    kommer in med sina barn-

  418. -eftersom de har hostat eller nåt.

  419. Och då inser vi att kvinnan
    har haft cancer i flera år-

  420. -och har lidit mycket, men hon
    bryr sig inte om sin egen hälsa.

  421. Så att inte diskriminera alls
    är det lättaste.

  422. Då kan man förklara för dem att de
    kan få samma vård som alla andra.

  423. Då kanske fler skulle söka vård.

  424. För problemet är
    att de inte söker vård.

  425. De lever med sjukdomen.

  426. Inga fler frågor? Här har vi en.

  427. Har ni studerat
    personernas mentala hälsa?

  428. Hur mår de psykologiskt?

  429. För du fokuserar mest
    på fysisk hälsa.

  430. I nästa undersökning
    vill vi ställa specifika frågor-

  431. -om hur de mår mentalt.

  432. Vi tog reda på
    hur ensamma de kände sig.

  433. Och vi ställde många frågor
    om vilket våld de varit utsatta för.

  434. Vi träffade många
    med posttraumatiskt stressyndrom.

  435. Det finns väldigt många som lider.
    För när de lämnat sitt hemland-

  436. -får de ofta inte höra
    hur familjen har det.

  437. Och många flydde hastigt
    för att inte dödas.

  438. De hör inget från familjen.

  439. Ibland får de inte med sig
    alla sina barn när de flyr.

  440. Så de lider mycket eftersom de inte
    vet vad som händer i hemlandet.

  441. De kan inte sova eftersom
    de tänker på dem som de lämnat.

  442. Ofta känner de sig skyldiga
    och att det är deras fel-

  443. -att familjen är kvar där hemma.

  444. Och de vet inte hur de klarar sig.

  445. Det är just därför
    som vi brukar påpeka-

  446. -att de här personerna har lidit
    och att vi måste ha det i åtanke.

  447. Om vi vore normala
    och såg hur människor har lidit-

  448. -och hur svårt de har haft det
    när de tog sig hit-

  449. -så borde vi ha välkomstcenter där
    folk kan vila och känna sig trygga-

  450. -och återhämta sig.
    Men vi gör tvärtom.

  451. Så fort de kommer hit
    måste de gömma sig.

  452. De har inga rättigheter,
    och folk respekterar dem inte.

  453. Så vi gör tvärtemot vad som är
    bästa praxis inom vården.

  454. Tack så mycket, Nathalie.

  455. Översättning: Markus Svensson
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Papperslösas situation i Europa

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad är skillnaden mellan dödsstraff och att skicka i väg sjuka människor? Det är en fråga som alla inom vården måste ställa sig, säger Nathalie Simonnot från Läkare i Världen International. Är papperslösa i behov av vård egentligen bara vårdturister? Om papperslösas situation runt om i Europa.

Ämnen:
Biologi, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration
Ämnesord:
Flyktingar, Flyktingfrågor, Flyktinghjälp, Flyktingpolitik, Hälso- och sjukvård, Medicin, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Rätt till vård

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rätt till vård

Vem är papperslös?

Vad händer om en papperslös person blir sjuk, var kan hon eller han få vård och vilken vård har de rätt till? "Det handlar inte om invandringspolitik utan vårdpolitik", säger Anders Björkman, professor i infektionssjukdomar och grundare av Läkare i världens klinik Stockholm. Anne Sjögren är sjuksköterska och en av grundarna till Rosengrenska nätverket, ett nätverk av medicinsk personal som hjälper gömda att få vård.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rätt till vård

Munnen är också en del av kroppen.

Många papperslösa vågar inte söka vård av rädsla för att bli angivna. Vart går man om man är papperslös, gömd och har tandvärk? Gunilla Klingberg, ordförande i Sveriges Tandläkarförbund och docent i pedodonti (barn- och ungdomstandvård) berättar hur papperslösas behov av tandvård ser ut och vilken hjälp de kan få.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rätt till vård

Bryta mot lagen eller de etiska reglerna?

Papperslösa har endast rätt till akutvård och för den måste de själva betala. Det är en utsatt grupp människor med begränsade ekonomiska resurser. Hur definierar man akutvård och måste en läkare avvisa en sjuk person som inte kan betala? "Svenska läkare tvingas bryta mot sin läkaretik när de måste neka papperslösa vård". Det säger Thomas Flodin, ordförande i Läkarförbundets Etik- och ansvarsråd.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rätt till vård

Livet som papperslös

Boris Pendic studerar till pharmaceut, men det fanns en tid då han och hans familj levde som gömda. Många gömda vågar inte söka vård, eftersom att de är rädda att bli avvisade. Hur påverkas ett barn av att leva som gömd? Vad händer om mamma bli sjuk? Och hur får man tag i medicin när man egentligen inte finns? Boris berättar om livet som papperslös.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rätt till vård

Rätt till hälsa

Rätten till hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet. Paul Hunt är professor vid University of Essex och har tidigare jobbat som FN:s särskilda rapportör om rätt till hälsa. I en FN-rapport får Sverige både beröm för sitt internationella arbete för mänskliga rättigheter och kritik mot hanteringen av frågan om rätten till hälsa som en mänsklig rättighet för alla.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rätt till vård

Papperslösas situation i Europa

Vad är skillnaden mellan dödsstraff och att skicka i väg sjuka människor? Det är en fråga som alla inom vården måste ställa sig, säger Nathalie Simonnot från Läkare i Världen International. Är papperslösa i behov av vård egentligen bara vårdturister? Om papperslösas situation runt om i Europa.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rätt till vård

Vård till papperslösa

Att ge vård till papperslösa är inte bara något som lindrar lidandet för den enskilda individen, det har betydelse för hela samhället. Vård till papperslösa påverkar folkhälsan. Det hävdar Henry Ascher, barnläkare vid Flyktingbarnteamet i Göteborg och ordförande för Svenska barnläkarföreningens Arbetsgupp för flyktingbarn.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rätt till vård

Det humanitära perspektivet.

Ett samtal om människorna som berörs av lagarna och reglerna. Hur påverkas vårdpersonalen av att säga nej till människor i behov av vård? Anna Rydmark Venegas är barnmorska som engagerat sig i flyktingfrågor. Agneta Pleijel, författare som under många år deltagit i diskussionen om asylsökande och deras situation. Lennart Molin är biträdande generalsekreterare i Sveriges kristna råd.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rätt till vård

Hur går vi vidare?

Några av deltagarna i konferensen samlas för en avslutande diskussion. Vad måste göras för att förbättra de papperslösas situation? Henry Ascher, barnläkare, Bengt Westerberg, ordförande Svenska Röda Korset, Anne Sjögren, sjuksköterska och Thomas Flodin, ordförande Läkarförbundets etik- och ansvarsråd. Moderator: Ingemar Engström, professor i barn- och ungdomspsykiatri, ordförande i Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik och sakkunnig i Statens medicinsk-etiska råd.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ligga i Lund

Panelsamtal om hur långt vi har kommit när det gäller sexuell frigörelse och vad det innebär. Är vi fördomsfria och vidsynta eller lever vi kanske fortfarande under begränsande normer? Medverkande: Gunilla Thorgren, journalist, politiker och författare; Manne Forssberg, frilansskribent och författare; Ingela Steij Stålbrand, beteendevetare och lärare i sexologi vid Lunds universitet; Elina Pahnke, journaliststudent och redaktör. Moderator: Andreas Ekström. Inspelat den 12 maj 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Lunds universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Krigarprinsessorna

17-åriga Vera och 18-åriga Jenny har båda haft en jobbig uppväxt. Deras delade erfarenheter ledde dem till ett mycket speciellt stall i Västmanland. I stallet har de fått hjälp och stöd. Genom att rida och ta hand om hästarna började Vera och Jenny att ta kontrollen över sina liv. Hör historien om hur ett stall med hästar kunde hjälpa två människor att lägga ett smärtsamt förflutet bakom sig.