Titta

UR Samtiden Tema

UR Samtiden Tema

Om UR Samtiden Tema

Kunskap och vetenskap i nytt sammanhang. Talare och samtal från de dagliga sändningarna i UR Samtiden kopplas samman kring ett tema.

Till första programmet

UR Samtiden Tema : SverigebyggetDela
  1. UR Samtiden Tema - Sverigebygget.
    Hur mår välfärden?

  2. Det cirkulerar överdrivna bilder om
    att det håller på att gå åt helvete-

  3. -eller att vi fortfarande har
    världens bästa välfärdssystem.

  4. Så hur ligger det till? Har staten
    tappat greppet om Sverige?

  5. Varje vinter tidigare har man hört om
    åldringar på småländska höglandet-

  6. -som måste undsättas med bandvagnar
    när strömmen försvinner-

  7. -och vägarna spolas bort-

  8. -av den helt oförutsedda våren.

  9. Sverige måste satsa på långsiktig
    teknikutveckling, i stället för att-

  10. -låta andra förädla våra idéer. Pro-
    fessor varnar för att vi kan bli...

  11. ...nåt slags forskningsvaruexportör,
    en forskningsbananrepublik.

  12. Mångkulturalismen
    hotar Sveriges framtid.

  13. Jimmie Åkesson hävdar att en etnisk
    blandad befolkning utesluter välfärd.

  14. Vi kan inte få både det och
    ett multikulturalistiskt samhälle.

  15. Solidariteten handlar inte om
    vad man äter eller hur man klär sig-

  16. -eller vilka kyrkor man går i. Eller?

  17. UR Samtiden Tema - Sverigebygget.

  18. Om vår välfärd
    i går, i dag och i morgon.

  19. Var det inte bättre under 50- och
    60-talen, när Sverige byggdes upp?

  20. Då fanns det jobb och bostäder
    till alla. Solen sken-

  21. -och kärnfamiljen kisade mot kameran.

  22. Varför kan vi inte fortsätta
    på den banan?

  23. Nu ska några forskare berätta hur
    den svenska välfärden byggdes upp-

  24. -och vad som hände på vägen.

  25. För välfärden är sig inte lik,
    inte för alla.

  26. Klyftorna ökar.
    De som jobbar har fått det bättre-

  27. -och som inte jobbar
    har fått det sämre.

  28. Det säger professorn
    i socialt arbete, Tapio Salonen.

  29. Det cirkulerar överdrivna bilder om
    att det håller på att gå åt helvete.

  30. Den svenska välfärden
    är inte som den har varit.

  31. Den andra, lika problematiska
    schablonbilden-

  32. -är att vi fortfarande har
    världens bästa välfärdssystem-

  33. -och att det bara blir bättre. Båda
    de här bilderna är problematiska.

  34. Verkligheten
    är mycket mer komplex.

  35. Ja, vi kan väl visa några bilder.

  36. När vi pratar om materiell fattigdom
    - ekonomisk och inkomstmässig-

  37. -så är bilden lite motsägelsefull.

  38. Beroende på vilka definitioner man
    använder sig av går kurvorna isär.

  39. Tittar vi på den relativa
    fattigdomen, det vill säga-

  40. -i förhållande till hur inkomsterna
    fördelas i befolkningen-

  41. -så är det uppenbart så
    att den relativa fattigdomen-

  42. -de som har 60 %
    av landets medianinkomst-

  43. -den har ökat betydligt
    under senare år.

  44. Det är den mörkare linjen här. Vi har
    legat runt 5-7 % under 90-talet-

  45. -och sen har den börjat krypa uppåt,
    och de allra sista siffrorna-

  46. -ligger runt femton procent
    av de svenska hushållen-

  47. -som har så pass låga inkomster att
    vi befarar att det innebär problem-

  48. -också i deras levnadsvillkor
    i andra avseenden.

  49. Medan den absoluta definitionen
    har legat relativt still.

  50. Då mäter vi till exempel familjer
    som tvingas på försörjningsstöd.

  51. Det som tidigare
    kallades för socialbidrag.

  52. När det gäller den
    ekonomiskt/materiella fattigdomen-

  53. -så står den och väger.

  54. Den ökar i vissa avseenden,
    men den ökar på grund av att-

  55. -inkomstskillnaderna ökar.

  56. Men de som lever
    under uppenbart knappa villkor-

  57. -blir inte färre.

  58. Snarare har de blivit något fler
    de allra sista åren.

  59. Detta är ju väldigt motsägelsefullt.

  60. Vi lever ju
    i ett väldigt rikt samhälle.

  61. Vi antar olika målsättningar
    i olika demokratiska församlingar-

  62. -men ändå har ojämlikhetspanoramat-

  63. -ökat de här sista 30 åren
    på olika sätt.

  64. Det har gått framåt,
    vi har stärkt rättigheterna-

  65. -och ställningen för människor
    i vissa fall, men i andra fall-

  66. -har det gått åt rakt motsatt håll.

  67. Ser vi till exempel på
    barnfattigdomen i Sverige-

  68. -dvs. riskerna för ett barn
    att växa upp under knappa villkor-

  69. -så skiljer den sig väldigt mycket
    beroende på vilka föräldrar man har.

  70. Chansen är en på 33-

  71. -om ett barn växer upp
    med båda sina biologiska föräldrar-

  72. -som är födda i Sverige.
    Då är sannolikheten väldigt liten.

  73. Men i andra ändan...
    Om ett barn växer upp-

  74. -med en ensamstående förälder,
    läs ensamstående mamma-

  75. -och den är utrikesfödd,
    så är risken en på två.

  76. Vartannat av de här barnen växer upp
    under ekonomiskt knappa villkor.

  77. Och det här handlar
    naturligtvis inte om...

  78. ...att mamman är utrikesfödd.

  79. Det handlar om föräldrarna
    i ekonomiskt utsatta hushåll-

  80. -och deras position
    i relation till just-

  81. -våra olika välfärdsarenor.

  82. Arbetslivet, förstås. Finns de
    med där? Är de efterfrågade?

  83. För att komma tillbaka
    till hur snabbt det har gått-

  84. -med samhällsutvecklingen,
    så är det ju...

  85. Man ska inte stirra sig blind
    på det ofärdiga-

  86. -utan man måste också titta på
    hur överflödet ser ut.

  87. Sverige är fem gånger rikare i dag-

  88. -än vad det var när jag
    var en liten glutt.

  89. Fem gånger rikare. Sverige har aldrig
    varit rikare än vad det är just nu.

  90. De här ekonomiska kriserna-

  91. -är som små vägbulor
    i samhällsutvecklingen.

  92. Om man nöjer sig med ekonomernas
    inskränkta sätt att mäta välfärd på.

  93. Det är långt ifrån oproblematiskt.

  94. Att mäta BNP per capita är det mest
    vedertagna sättet att göra det på.

  95. Det finns tjocka böcker
    som problematiserar detta-

  96. -men det är fortfarande
    den förhärskande metoden.

  97. Men om vi bryter ner detta till att
    titta på hur de faktiska inkomsterna-

  98. -har utvecklats i svenska hushåll,
    räknat i disponibla inkomster...

  99. Alltså, det som är nettot
    efter alla löner-

  100. -bidrag, transfereringar, o.s.v.-

  101. -så säger de här staplarna,
    som har fördelat hushållen-

  102. -mellan den fattigaste
    och den rikaste tiondelen-

  103. -att under de sista två årtiondena-

  104. -så har de allra flesta hushållen
    i vanliga inkomstlägen-

  105. -fått reella inkomstökningar-

  106. -räknat till fast pris,
    på 30-40 procent.

  107. De allra flesta svenska hushållen
    fått det bättre ekonomiskt.

  108. De flesta har fått ta del av det
    ekonomiskt/materiella uppsving-

  109. -vi har haft de sista årtiondena.
    Oavsett talet om finanskriser-

  110. -så har välståndet i en vardaglig
    mening hos de svenska hushållen-

  111. -ökat på ett markant sätt. Är ni med?

  112. Det är ganska viktigt
    att hålla det i bakhuvudet-

  113. -för det handlar så klart
    om själva fördelningsmöjligheten-

  114. -i välfärdsutvecklingen.
    Det är inte en krypande ekonomi-

  115. -där vi tvingas prioritera,
    utan det här är en ökande ekonomi-

  116. -som vi fördelar allt mer ojämlikt
    på olika sätt.

  117. Dels genom att de offentliga
    finanserna tar allt mindre del.

  118. De har varit en starkt regulativ
    omfördelande kraft-

  119. -i att omvandla det till service,
    vård och omsorg.

  120. Utbildning och annat.
    Men ni ser också-

  121. -att det här innebär att den rikaste
    tiondelen av hushållen sticker iväg.

  122. De har inte ökat sina disponibla
    inkomster med 30-40 procent-

  123. -utan med minst dubbelt därtill,
    som ni ser.

  124. Och de fattigaste hushållen
    står och stampar där borta.

  125. Det är de
    som får hålla till godo med...

  126. ...det som det offentliga samhället
    kan förmedla.

  127. Många av de som finns här borta
    har inte egna löneinkomster.

  128. De tvingas leva på pensioner-

  129. -olika typer av socialförsäkringar,
    socialbidrag och så vidare.

  130. Som i en relativ mening
    har halkat efter.

  131. Socialbidraget har urholkats
    med ungefär 20 % på 25 år.

  132. Så de som behöver stöd allra mest-

  133. -får det i relativ lägre mening.

  134. Och det sista kvartsseklets
    samhällsutveckling-

  135. -har varit att vi sorterar oss
    allt mer beroende på-

  136. -vilka ekonomiska villkor vi har,
    och vår ställning inom arbetslivet.

  137. Det går bra för de som har en
    säker position på arbetsmarknaden.

  138. Men de som inte har det
    har problem just nu.

  139. Och varför har de det?
    Det ska Tapio Salonen återkomma till.

  140. Men först ska vi byta Malmö högskola
    mot en mer sakral miljö, norrut.

  141. Närmare bestämt
    Engelbrektskyrkan i Stockholm.

  142. Förra gången biskopen Eva Brunne och
    Jimmie Åkesson möttes-

  143. -var i samband med riksmötets
    öppnande. Då marscherade SD ut-

  144. -i protest mot Eva Brunnes tal mot
    rasism, där SD kände sig utpekat.

  145. Går det lika hett till i dag?
    Tillsammans med Maciej Zaremba-

  146. -ska de diskutera välfärdens framtid
    utifrån ett migrationsperspektiv.

  147. Fram till 50-talet var Sverige
    etniskt mycket homogent-

  148. -jämfört med andra
    industrialiserade länder.

  149. Men på mitten av 50-talet påbörjades
    en omfattande arbetskraftsinvandring-

  150. -från länder som Finland,
    Italien, Jugoslavien-

  151. -Grekland och Turkiet. En arbetskraft
    som spelade en viktig roll-

  152. -i bygget av den svenska välfärden.

  153. Enligt Jimmie Åkesson hotar
    invandringen den svenska välfärden.

  154. Han säger
    att befolkningen måste vara homogen-

  155. -och hävdar att många invandrare
    distanserar sig från samhället.

  156. Jimmie Åkesson ställer mång-
    kulturalism i kontrast till välfärd-

  157. -medan journalisten Maciej Zaremba
    och Eva Brunne-

  158. -har en annan uppfattning.

  159. Det mångkulturella samhället
    bygger ju på olikheter.

  160. Vi ska inte längre ha några
    gemensamma värderingar-

  161. -och inte ha nån majoritetskultur
    som håller ihop samhället.

  162. I Sverige ska det leva människor
    med olika värderingar-

  163. -om grundläggande delar av samhället.

  164. Hur samhället ska styras,
    hur konflikter ska lösas-

  165. -hur vi ser
    på relationen mellan könen.

  166. Konflikter som ofta uppstår
    i mångkulturalistiska samhällen.

  167. Precis som Maciej Zaremba sa, så är
    den här politiska multikulturalismen-

  168. -återigen på tillbakagång
    även i Sverige.

  169. Andra länder har övergett de här
    smältdegelsteorierna för länge sen.

  170. I Sverige gjorde vi ett nytt försök,
    men det kommer aldrig att fungera.

  171. Ett samhälle måste,
    åtminstone ser jag det så, bygga på-

  172. -gemensamma normer och värderingar
    för att vi ska kunna hålla ihop.

  173. Åtminstone i Sverige,
    som under ganska lång tid har varit-

  174. -ett förhållandevis homogent land,
    vilket var en förutsättning-

  175. -för att vi skulle kunna skapa
    välfärdssamhället på 1900-talet.

  176. Vi måste välja. Vi kan inte
    upprätthålla välfärdssamhället...

  177. Du är väl socialdemokrat, och tror
    på den starka välfärdsstaten?

  178. Precis som jag gör.
    Vi kan inte få både det-

  179. -och ett multikulturalistiskt
    samhälle.

  180. Det ena utesluter det andra.
    Det är min övertygelse.

  181. Då väljer jag hellre välfärden.
    Jag tror att vi kan bygga-

  182. -en stark inre solidaritet
    i det svenska samhället igen.

  183. Det är det jag menar med mångkultur.
    Jag återkommer säkert till det.

  184. Och hur man gör för att distansera
    sig från det svenska samhället...

  185. Jag är inte övertygad om
    att alla invandrare vill göra det.

  186. Många vill säkert leva
    som man gjorde i sitt hemland.

  187. Man måste gå klädd som man gjorde
    hemma, man måste bygga moskéer.

  188. Det kan man väl få göra, men måste de
    se ut som moskéer utomlands?

  189. Kan man inte bygga en moské som
    passar in i det svenska samhället?

  190. För att ta några enkla exempel.
    Man ställer krav på samhället.

  191. Män och kvinnor
    ska inte simma tillsammans-

  192. -utan man ska ha
    olika öppettider i badhus.

  193. Man vill ha
    könssegregerad simundervisning.

  194. Man slutar servera fläskkött
    i förskolor. Vi slutar att sjunga-

  195. -kristna psalmer på skolavslutningar,
    och de firas inte i kyrkan längre-

  196. -för vi vill inte
    kränka minoriteterna.

  197. Jag säger inte att alla invandrare -
    nu pratar vi främst om muslimer-

  198. -ställer de här kraven, men Sverige
    väljer ändå att anpassa sig till det.

  199. Och det finns väldigt många som inte
    vill bli en del av samhället-

  200. -utan som väljer att bosätta sig
    i Rosengård utanför Malmö-

  201. -och avviker från
    majoritetssamhället.

  202. Det fungerar säkert
    i ett heterogent samhälle som USA-

  203. -men Sverige har inte den
    traditionen. Då blir det svårt.

  204. Maciej och Eva.

  205. Nu hängde jag inte med dig,
    för att...

  206. När jag talar om identitetspolitik
    är det när man uppträder politiskt-

  207. -som grupprepresentanter.
    Men vad du säger här...

  208. Hur folk går klädda, att de bygger
    moskéer och kanske ber i dem-

  209. -segregerad simundervisning...

  210. På vilket sätt ligger den segregerade
    simundervisningen som ett hinder-

  211. -för det svenska välfärdssamhället?
    Det har jag svårt att förstå.

  212. Du pratade om hur folk manifesterar
    sina kulturella egenheter-

  213. -men det har ingenting med medborg-
    erligheten att göra. Det går utmärkt-

  214. -att simma för sig själv
    och vara muslim-

  215. -och vara en utomordentlig
    medborgare. What's the problem?

  216. Eva, sen Jimmie.

  217. Det jag begriper
    att du är ute efter är att...

  218. ...om folk kommer hit och kräver
    att få ta med sig sina värderingar-

  219. -och sina seder, då blir det svårare.

  220. Jag menar att det är positivt att man
    tar med sig värderingar och seder.

  221. Sen måste vi ju samtala om dem.

  222. Jag tror inte att det är jättemånga
    människor som av eget val säger:

  223. "I Sverige vill jag bo i Rosengård."
    Det är där bostäderna finns-

  224. -och det här är en fattigdomsfråga,
    som är en politisk fråga.

  225. Jag undrar
    hur en luthersk kyrka skulle se ut-

  226. -på Iraks landsbygd.

  227. Skulle den se ut som om
    den hade irakisk arkitektur?

  228. Vi gör ju precis på samma sätt
    utomlands.

  229. Vi vill att det ska se ut
    precis som hemma.

  230. Vi ska äta samma kanelbullar
    som vi gör hemma i SKUT-kyrkorna.

  231. Så där är vi inte mycket bättre.

  232. Vad roligt det är när en moské växer
    upp och vi ser stadsbilden förändras.

  233. Här är nånting annat.
    Och det finns inte så många moskéer-

  234. -som avtecknar sig mot himlen
    i vårt land-

  235. -för de flesta moskéer är
    källarmoskéer, och vi ser dem aldrig.

  236. Maciej frågade mig
    varför detta hotar välfärden-

  237. -och anspelade på mina exempel
    med hur vårt samhälle anpassar sig-

  238. -till minoriteten. Jag tror inte
    att någon enskild företeelse-

  239. -i sig hotar den svenska välfärden.
    Det har jag aldrig påstått.

  240. Det är symptom
    på att nånting håller på att hända.

  241. Att den här gemenskapen,
    den här inre solidariteten-

  242. -håller på att luckras upp. Vi ser
    det i att det sociala kapitalet-

  243. -försämras, vi ser det i att
    tilliten i samhället försämras.

  244. Svenskarna har alltid varit kända
    internationellt, fick jag lära mig-

  245. -för att ha en hög grad av tillit.
    Det håller också på att luckras upp.

  246. Det är en följd av att det svenska
    samhället blir allt mer heterogent-

  247. -och bygger mer och mer på olikheter
    i stället för gemensamma värderingar.

  248. Man kan tycka vad man vill om det.

  249. Ni som sitter här tycker säkert
    att det är en jättebra utveckling.

  250. Men inte jag,
    för jag tror på välfärdsstaten.

  251. Och man kan inte få båda, för
    välfärdsstaten är helt beroende av-

  252. -att du har den här inre
    sammanhållningen i samhället.

  253. Den svenska välfärdsmodellen fungerar
    inte utan inre solidaritet.

  254. Du tycks ju mena
    att den här solidariteten-

  255. -på något sätt är etniskt betingad,
    eller religiöst betingad.

  256. Om man råkar vara född i Irak,
    och är kristen därifrån-

  257. -så skulle man ha svårare att
    känna den. Jag har lite svårt att...

  258. Jag håller med om att samhället
    har förändrats i den riktningen.

  259. Men jag är inte så säker på att det
    har med heterogeniteten att göra-

  260. -utan med individualismen i sig.

  261. En rörelse som kanske
    nästan är lite deterministisk.

  262. Vi blir nog
    allt mer individualistiska.

  263. När jag intervjuade dig
    klagade du på...

  264. Jag frågade om det fanns nåt i den
    svenska kulturen som du inte gillade.

  265. Du tyckte att vi inte tog hand om
    våra gamla tillräckligt bra.

  266. -Kan det stämma?
    -Jag vet inte om jag sa exakt så...

  267. ...men vi är ganska dåliga på det,
    det håller jag med om.

  268. -De äldre kan vi prioritera högre.
    -I dag är det nog många gamla...

  269. ...som är tacksamma för Achmed
    på vårdhemmet-

  270. -eftersom ingen Karin vill ha jobbet,
    men det var inte min poäng.

  271. Min poäng är att den här
    utvecklingen, som är centrifugal-

  272. -förefaller inte att ha nåt att göra
    med den etniska heterogeniteten.

  273. Men ni vill göra det till det,
    för det är en sån slagkraftig bild.

  274. Men i en diskussion faller det här
    sönder, för det visar sig plötsligt-

  275. -att om en skola inte
    har fläskkött på menyn-

  276. -så uppstår problem för välfärden.

  277. Solidariteten handlar inte om vad
    man äter, eller hur man klär sig-

  278. -eller vilka kyrkor man går i. Eller?

  279. Det ekar så mycket, så jag
    har svårt att höra allt som sägs.

  280. Men jag hörde
    det där med determinismen.

  281. Jag tror inte att individualismen
    är ödesbestämd.

  282. Jag tror att den också är en produkt
    av uppluckringen av vårt samhälle.

  283. Jag är övertygad om
    att vi människor inser-

  284. -att vi gör allra bäst i
    att arbeta tillsammans.

  285. Det välfärdssamhälle som växte fram
    i Sverige under 1900-talet-

  286. -vill jag påstå -
    fast nu är jag inte objektiv-

  287. -är ett av världens
    mest rättvisa samhällen någonsin.

  288. Och det bygger på att vi har
    en solidaritet mellan varandra.

  289. Och det är det jag menar.
    Nu övergår vi till individualism-

  290. -där vi struntar i varandra
    och bryr oss mer om oss själva.

  291. Hur ska vi kunna uppehålla vårt höga
    skattetryck... Det är på väg ner-

  292. -men det är fortfarande högt.
    Hur ska vi kunna upprätthålla det-

  293. -på lång sikt
    när man inte känner gemenskap-

  294. -eller samhörighet?
    Jag tror inte att det går.

  295. Människor kommer att bry sig mer
    om varandra, och vi får mer av-

  296. -ett samhälle i stil
    med United States of America.

  297. Jag vill inte ha ett samhälle där man
    lämnas att dö på sjukhustrappan-

  298. -för att man inte har råd med privat
    sjukförsäkring. Men vi är på väg dit.

  299. Och den här
    misslyckade integrationen-

  300. -är en väldigt stor del-

  301. -i den här utvecklingen.
    Det är min övertygelse.

  302. Eva, och sen lämnar vi ordet fritt,
    och så får panelen komma tillbaka.

  303. Jag vill inte heller dö
    på en sjukhustrappa.

  304. Men det faktum
    att vi pratar om solidaritet-

  305. -och individualismen - och det är
    ett stråk i vårt samhälle nu-

  306. -men vi kan inte skylla
    ett antal somalier eller irakier-

  307. -på vårt individualiserade samhälle.

  308. Vi får hålla isär vad det handlar om.
    Det är andra strömningar i samhället-

  309. -som gör att vi går
    åt ett individuellt håll.

  310. Frågan återkommer:
    Var det bättre förr?

  311. Det var åtminstone annorlunda förr.
    Tiden var en annan, världen en annan-

  312. -förutsättningarna andra.

  313. Över två miljoner bostäder
    byggdes då.

  314. Per Lundin och Niklas Stenlås
    är två av författarna bakom boken-

  315. -"Science for Welfare and Warfare".

  316. En bok om hur välfärdsstaten Sverige
    vuxit fram.

  317. Under efterkrigstiden sker
    en stor mängd statliga satsningar-

  318. -där infrastruktur som vägnät,
    vattenkraft, kärnkraft-

  319. -och bostäder byggs ut. Samtidigt
    etableras en svensk, teknologisk-

  320. -militärstat,
    förskonad från andra världskriget.

  321. Sverige rustar upp och utvecklar
    vapen i en symbios mellan staten-

  322. -och industrin.

  323. Alla känner till miljonprogrammet -
    det omfattande bostadsbyggandet.

  324. Mindre känt är att vi hade världens
    fjärde största flygvapen på 50-talet.

  325. Mindre känt är också att över hälften
    av forskningsresurserna på 60-talet-

  326. -gick till militära ändamål.

  327. Det ni ser på bilden är en transport
    av jetflygplanet Draken-

  328. -genom de gamla, centrala,
    nedgångna delarna av Linköping-

  329. -i mitten på 60-talet.

  330. Även inom andra samhällssektorer
    står staten för forskningen-

  331. -och beställer från industrin.
    Statens ledargestalter-

  332. -var ofta akademiska områdesexperter,
    snarare än politiker.

  333. Det rör sig om arkitekter,
    ekonomer och ingenjörer.

  334. Samma experter får sen framskjutna
    roller som t.ex. generaldirektörer-

  335. -i den svenska statsapparaten.

  336. Per Lundin och Niklas Stenlås
    kallar dem reformteknokrater-

  337. -som drev samhället som en fabrik.

  338. Den här professionella kulturen
    har den amerikanske historikern-

  339. -Charles Maier beskrivit
    som en produktivitetsideologi.

  340. Samhället skulle drivas som en fabrik
    - rationellt och effektivt.

  341. Så reformteknokraterna
    trodde på den starka staten.

  342. Den skulle ta initiativ och spela en
    central roll i samhällsutvecklingen.

  343. Så tyckte man oavsett om man
    kom från höger eller vänster.

  344. Men de agerade inte i ett vakuum, det
    finns alltid ett sammanhang, en tid-

  345. -och den här tiden hade vissa drag.

  346. Och en första viktig pusselbit-

  347. -var den expanderande offentliga
    sektorn under efterkrigstiden.

  348. På snart sagt varje område
    så expanderade staten.

  349. Därmed uppstod ett behov av
    planering. Historikern Tony Judt-

  350. -har karakteriserat den här tron på
    planering som en politisk religion-

  351. -som svepte över Europa
    de första decennierna efter kriget.

  352. Det andra viktiga draget är den
    socialdemokratiska hegemonin.

  353. Socialdemokraterna sitter nästan
    oavbrutet vid makten 1932-1976-

  354. -och det har förstås stor betydelse
    för perioden vi har studerat.

  355. Den norske historikern Rune Slagstad
    har karaktäriserat den här perioden-

  356. -som ser liknande ut även i Norge-

  357. -med begreppet "arbeiderpartistaten"
    - arbetarpartistaten.

  358. Det handlar om ett förhållande
    där socialdemokrati och stat-

  359. -smälter samman för att bilda
    en närmast oupplöslig enhet.

  360. Ett tredje drag är korporatismen.

  361. Inblandningen av organiserade
    intressen på alla politiska nivåer.

  362. Ett utryck för korporatismen
    var industriallianser.

  363. Framför allt var Wallenbergsfären,
    som leddes av Marcus Wallenberg-

  364. -till vänster i bilden,
    den dominanta personen-

  365. -och närde ett nära förhållande
    till de ledande socialdemokraterna.

  366. Det är intressant att notera hur
    många av Wallenbergsfärens företag-

  367. -tog emot beställningarna som blev
    resultatet av statliga initiativ.

  368. Särskilt markant
    är det på försvarsområdet.

  369. Wallenbergsfären ökade
    från 1944 till 1969 sin andel-

  370. -av antalet industrianställda
    i Sverige från 11 % till 23 %.

  371. Så de blev en helt dominerade
    maktfaktor på den privata sidan.

  372. Och har det här otroligt nära
    samarbetet med den politiska makten.

  373. Sen kommer 70-talet och oljekrisen.

  374. Priset på råolja
    fyrdubblas 1973-1974-

  375. -med stora konsekvenser
    för industrin.

  376. Samtidigt ökar den internationella
    konkurrensen från Sydostasien.

  377. Inflationen och arbetslösheten ökar.

  378. Per Lundin och Niklas Stenlås
    säger att den svenska mentaliteten-

  379. -under efterkrigstiden byggde på två
    myter, samma sak som självbild.

  380. Nämligen idén om svensk modernitet
    och neutralitet.

  381. Den självbilden berättigade
    satsningen på militär teknologi.

  382. Med 70-talets intåg skakas inte bara
    teknikstaten Sverige-

  383. -utan även den svenska självbilden.

  384. Vi menar att det även var en kris
    för mytkomplexen välfärd och ofärd.

  385. Modernitet och neutralitet. De
    fundament som Sverige var byggt på.

  386. Utan fungerande myter
    finns ingen gemensam framtid-

  387. -och nu kom myterna att politiseras
    och ifrågasättas av allt fler.

  388. Upptäckten av tredje världen
    ifrågasatte byggandet av välfärd-

  389. -i ett land
    när resten av världen svalt.

  390. Miljörörelsen ifrågasatte andra
    grundelement i välfärdsprojekten-

  391. -som bilsamhället,
    moderniseringen av städerna-

  392. -kärnkraften, bekämpningsmedel
    i jord- och skogsbruk.

  393. Det här var en vanlig syn
    på 70-talet.

  394. Det var närmast självklart för den
    medvetne medborgaren att protestera-

  395. -mot det här
    teknorationella välfärdsbygget.

  396. Vietnamrörelsen kom att ifrågasätta
    neutralitetspolitiken-

  397. -eftersom det blev omöjligt
    att vara neutral i kriget-

  398. -mellan en supermakt
    och bönderna i Vietnam.

  399. Neutralitet och militärstat
    ifrågasattes också-

  400. -då det i slutet av 1960-talet
    blev uppenbart-

  401. -hur mycket det nya stridsflygplanet
    Viggen egentligen kostade-

  402. -och hur beroende vårt försvar
    var av amerikansk teknologi.

  403. Det var också en fråga som dök upp
    i debatten i slutet av 60-talet.

  404. Välfärds- och neutralitetsmyten,
    eller självbilden, om ni så föredrar-

  405. -överlevde de intensiva attackerna,
    men rejält försvagade.

  406. Det var inte längre okomplicerade
    försanthållanden som delades av alla-

  407. -utan snarare majoritetens politiska
    mening som ofta ifrågasattes-

  408. -av radikala
    och konservativa grupper.

  409. Reformteknokraterna som drivit
    de här statliga tekniksatsningarna-

  410. -förlorade mark eftersom projekten
    inte längre självklart legitimerades-

  411. -av välfärd och neutralitet. I
    1970-talets första försvarsbeslut-

  412. -skars flygvapnet ner till hälften -
    början på en lång utveckling.

  413. Byggnadsboomen
    hade kommit till vägs ände-

  414. -och 1976
    förlorade socialdemokratin makten-

  415. -delvis på grund av kärnkraftsfrågan,
    men kanske också-

  416. -för att de
    allt för starkt förknippades-

  417. -med den ifrågasatta
    stat/teknik-alliansen.

  418. Vad hände efter 1975?
    Vi vill trycka på fyra saker-

  419. -som vi tycker är intressanta.
    Statens förändrade roll-

  420. -det privata företagandets
    förändrade roll-

  421. -hur synen på tekniken
    har förändrats-

  422. -samt att legitimeringsgrunderna
    har förändrats.

  423. Vi börjar
    med statens förändrade roll.

  424. Tilltron på långsiktig planering
    har minskat dramatiskt-

  425. -jämfört med den här perioden.

  426. Det fick sig en knäck när man inte
    kunde förutsäga oljekrisen 1973-1974.

  427. Det förstärktes på 80-talet när det
    nyliberala tänkandet kommer in-

  428. -och biter sig fast och ifrågasätter
    långsiktig planering-

  429. -och behovet av infrastrukturella
    satsningar från statligt håll.

  430. Staten har blivit mycket försiktigare
    att intervenera, eller rättare sagt-

  431. -att ta initiativ. Vi ser inte
    lika många statliga initiativ-

  432. -inom teknik och vetenskap. Man är
    försiktigare med såna satsningar.

  433. Statens andel av
    forskningsfinansieringen har minskat-

  434. -från 1975 fram till i dag,
    jämfört med-

  435. -den privata delen av samhällets
    satsningar-

  436. -på forskning och utveckling,
    så där har vi en stor skillnad.

  437. Staten har intagit
    en mer indirekt roll.

  438. Man försöker kratta manegen,
    så att säga.

  439. Skapa en grogrund för innovationer-

  440. -som framför allt ska ske
    från den privata sidan.

  441. Marknaden förväntas göra jobbet.

  442. Och slutligen
    det säkerhetspolitiska läget.

  443. Det har förändrats dramatiskt.
    Kalla kriget slut, murens fall-

  444. -till dagens situation,
    med insatser långt borta från...

  445. ...rikets gränser.

  446. Det här har inneburit
    ett förändrat försvar.

  447. Att bygga svenska vapen, att hålla
    en industriell försvarsberedskap-

  448. -är inte längre nödvändigt,
    och kanske inte heller önskvärt.

  449. Det privata företagandet
    har också förändrats i grunden-

  450. -om vi jämför med kalla krigets bild.

  451. Företagen är inte längre nationella.

  452. De har genom fusioner och expansion
    blivit internationella-

  453. -i mycket högre utsträckning.

  454. Särskilt de stora företagen-

  455. -som systemet byggde på att staten
    gynnade, är inte nationella längre.

  456. Länken mellan företagens intresse och
    det nationella intresset har kapats.

  457. Det som är bra för Volvo är inte
    längre nödvändigtvis bra för Sverige.

  458. Det nyliberala tänkandet, som grep
    omkring sig från och med 1980-talet-

  459. -har inneburit att gränsen mellan
    offentligt och privat har stärkts.

  460. Staten får inte
    gynna privata aktörer-

  461. -som det gamla systemet byggde på.

  462. EU:s konkurrensfrihetsregler-

  463. -har ytterligare förstärkt
    dessa gränser-

  464. -och staten kan i dag inte göra det
    den var bra på under kalla kriget-

  465. -nämligen att gynna
    nationell nyckelteknologi.

  466. Den svenska självbilden
    om modernitet och neutralitet-

  467. -förändras radikalt på 70-talet.

  468. Om statens pådrivande roll
    inom industrin är överspelad-

  469. -vad ska staten ägna sig åt? Niklas
    Stenlås nämner några alternativ.

  470. Kunskapssamhället kan kanske
    vara en sån här vision. Ett försök-

  471. -att motivera statliga satsningar
    på utbildning och forskning.

  472. En hållbar utveckling - ett försök
    att samla nationen till satsningar-

  473. -på ny teknik
    där Sverige kan bli ledande.

  474. Vi har kanske inte sett slutet
    på vägen mot hållbar utveckling.

  475. Så det har funnits många alternativ-

  476. -och jag har inget anspråk på en
    komplett genomgång av alternativen.

  477. Men ingen har fått samma status
    som de gamla självbilderna hade.

  478. Kanske är det därför som staten i dag
    är så oklar över sin uppgift-

  479. -och rädslan för att hamna
    på efterkälken blir allt starkare.

  480. Tack så mycket.

  481. Var står vi i dag,
    och vart är vi på väg?

  482. Våra kvalificerade debattörer ska
    prata om vad statens förändrade roll-

  483. -och den förändrade självbilden
    betyder för Sverigebygget.

  484. Man börjar se, om inte slutet
    på ett sätt att bygga samhället-

  485. -så slutet på en lite enfaldig debatt
    om vägen framåt-

  486. -där andra sätt att vilja organisera
    samhället börjar bli synliga-

  487. -och kanske också nödvändiga. Statens
    grepp över infrastrukturen-

  488. -är för mig det viktigaste
    i den här boken.

  489. Jag kom hit från Uppsala,
    och åkte då med SJ.

  490. Och kom fram 45 minuter senare
    än jag hade tänkt mig.

  491. Och varje vinter tidigare-

  492. -så har det varit historier
    om åldringar i Småland-

  493. -som måste undsättas med bandvagnar
    när strömmen försvinner-

  494. -och vägarna spolas bort
    av den helt förutsedda våren.

  495. Man kan göra sig lustig över det här,
    men det verkar som att-

  496. -statsmakternas abdikation
    när det gäller vidmakthållandet-

  497. -av stora, tekniska infrastrukturer
    börjar framstå-

  498. -som ett av de centrala samhälls-
    problemen, inte bara i Sverige.

  499. I USA klappar det kaliforniska
    elnätet ihop med jämna mellanrum-

  500. -sen det avreglerades
    och lades ut på privata intressenter.

  501. Där uppstår ett glapp
    i samhällsdebatten-

  502. -som er bok sätter tummen på.

  503. Man fick ett högteknologiskt samhälle
    för breda befolkningsgrupper-

  504. -genom den typ av samverkan
    som vi i dag betraktar som illegitim.

  505. Visst finns det demokratiska problem.
    Korporativismen är inte nån trevlig-

  506. -samhällsform, men tittar man
    på de ekonomier som växer i dag-

  507. -och som har vuxit snabbt på senare
    år, så hamnar man i Sydostasien-

  508. -och i en demokrati som Sydkorea
    eller en diktatur som Kina-

  509. -där man har de här utvecklingsparen.

  510. Och den ekonomiska tillväxten i den
    här regionen påminner väldigt mycket-

  511. -om tillväxten vi såg i Sverige och
    Norden på 40-, 50- och 60-talet.

  512. Är de bara inne i en ekonomisk
    utvecklingsfas som vi är klara med-

  513. -eller förhåller de sig mer
    konstruktivt till ett koncept-

  514. -som vi har tappat?
    Det är en ganska central fråga.

  515. Vi kan vara ledsna att så mycket
    lades till militära ändamål.

  516. Det är nog många ledsna över.

  517. Men det finns nånting vi kan vara
    snudd på avundsjuka på.

  518. Och det är
    att man var så insiktsfulla i-

  519. -att om man vill bygga
    teknisk utveckling-

  520. -så krävs det nånting,
    nämligen uthållighet.

  521. Ekonomisk uthållighet,
    politisk uthållighet-

  522. -och forskningsuthållighet.
    Och man visste redan då-

  523. -på 40- och 50-talet, att kostnader
    kommer långt, långt före-

  524. -några eventuella intäkter
    för företagen. Decennier efter.

  525. Man visste att etablerad teknik är
    ett hinder för det nya som ska fram.

  526. Ny teknik tas inte emot
    av en marknad som bara sväljer allt.

  527. Och man visste att starka ägare-

  528. -oavsett om de är privata
    eller statliga, och starka kunder-

  529. -som vågar köpa, är viktigt.

  530. Det barnet åkte ut med badvattnet-

  531. -när man övergick
    till dagens politik.

  532. I dag pratar vi inte om teknisk
    utveckling, utan om innovation.

  533. Det är innovation
    som ska ge Sverige nya företag.

  534. Det ska ge oss ny sysselsättning.
    Det ska lösa miljöproblem.

  535. En rad samhällsproblem.
    Miljön, klimatet, och så vidare.

  536. Och receptet på innovation är enkelt.
    Man tar ett stycke forskning-

  537. -man privatiserar det,
    skapar ett innovationskontor-

  538. -som pluttar ut det till företags-
    världen, och kryddar med riskkapital.

  539. Riskkapitalister vill ha igen sina
    pengar på tre år, så på tre år-

  540. -ska det här lilla, nya företaget
    hitta sin marknad, låsa sin teknik-

  541. -och bli en stor kommersiell succé.

  542. Så går det ofta inte. Det går ofta
    i konken och säljs vidare.

  543. Hade det varit i USA, där modellen är
    hämtad ifrån, så gör det ingenting.

  544. Nåt går i konken i Boston
    och återuppstår på västkusten.

  545. Inom samma skattegränser.
    I lilla Sverige och andra småländer-

  546. -så ramlar det utanför landets
    gränser, och vi riskerar att bli-

  547. -nåt slags forskningsvaruexportör,
    en forskningsbananrepublik.

  548. Jag skulle vilja haka på
    lite runt det här-

  549. -långsiktighets-
    och uthållighetsperspektivet.

  550. Det som jag har tänkt på mycket
    på senare tid är att-

  551. -införandet av marknadsstyrning
    och public choice-

  552. -i den offentliga sektorn
    har fungerat.

  553. Det har gett ett större utbud
    och en större valfrihet-

  554. -för medborgarna.

  555. Men problemet är
    att sättet marknaden fungerar på-

  556. -går stick i stäv
    med mer långsiktiga intressen.

  557. Intressen som politiker bör upptäcka.
    Jag ska inte hacka på Björklund-

  558. -men det är nåt fantastiskt över...

  559. Man anklagade Alva Myrdal
    för att säga:

  560. "Vi kan inte få en bra skola förrän
    de gamla adjunkterna är döda."

  561. Nu måste Björklund säga nåt liknande
    om de socialdemokratiska lärarna-

  562. -och han vill ju naturligtvis uppnå
    en bra skola.

  563. Men det är oklart om de medel han
    har till sitt förfogande fungerar.

  564. För vad man tvingas till är vad
    antropologerna kommit att kalla-

  565. -"the audit culture",
    utvärderingskulturen.

  566. I stället för en långsiktig syn,
    som visserligen är ogenomskinlig-

  567. -och vi vet inte
    vart det leder nånstans...

  568. Man häller in jättemycket pengar
    och ger experterna fria händer-

  569. -och har en övertygelse om att
    det kommer att bli bra om 30 år.

  570. Nu ska allt utvärderas omedelbart,
    och den insikten kommer mer och mer.

  571. Det är komiskt att se hur det
    senaste förslaget om forsknings...

  572. Han som blev avpolletterad
    innan Björklund tog över-

  573. -la fram ett förslag om att...
    Man skulle satsa-

  574. -på 100 särskilda forskningsplatser
    för begåvade forskare.

  575. Poängen var att deras finansiering
    skulle vara tryggad under lång tid.

  576. Men vänta ett tag...
    Vi har haft det här en gång i tiden.

  577. Det fanns universitet där man inte
    behövde söka pengar hela tiden-

  578. -utan kunde bedriva grundforskning.

  579. Det känns som om vi går tillbaka hela
    tiden, och det kanske måste vara så.

  580. Men det är den här...

  581. Jag ska inte börja prata om kvartals-
    kapitalism, men vi är besatta av-

  582. -att kunna utvärdera
    och avgöra om nåt är lönsamt-

  583. -eller kvalitativt meningsfullt
    på väldigt kort sikt.

  584. Man kan ju fundera på diskussionerna
    om investeringar i infrastruktur.

  585. Om vi hade diskuterat på samma... Om
    de europeiska staterna-

  586. -på 1800-talet hade diskuterat runt
    att bygga järnväg-

  587. -så undrar jag om järnvägen hade
    blivit byggd. "Vilket stort projekt."

  588. "Ska vi dra räls genom hela Europa?
    Vi kan nog utveckla..."

  589. "Vi kan ta fram bättre havre,
    så att hästarna går lite fortare."

  590. "Och vi kan nog trimma hjulen
    på vagnarna."

  591. Experterna säger att
    "det här måste vi göra".

  592. Det där kanske är det avgörande. På
    50- och 60-talet kunde de säga det.

  593. Det var inte fråga om att vilja,
    utan "detta måste göras"-

  594. -"för att undvika
    den slutgiltiga katastrofen."

  595. Det var ju oerhört starkt,
    men i dag är det mer "Vad vill vi?".

  596. Vad vill vi ha för slags samhälle?

  597. Och det fanns en stark reaktion mot
    den centraliserade statsapparaten-

  598. -och de begränsade valmöjligheter
    som fanns.

  599. Det var de stigande förväntningarnas
    missnöje. Folk ville ha mer och mer-

  600. -och så har man skapat modeller
    för att tillfredställa dessa behov-

  601. -på ett sätt så att man tappat styr-
    förmågan över den offentliga sektorn.

  602. Och det...

  603. Jag bidrar bara till problem-
    beskrivningen, så jag stannar där.

  604. Ja, efter den historiska genomgången
    har vi fått viss förståelse för-

  605. -varför det svenska samhällsbygget
    fick en ny inriktning för 30 år sen.

  606. -Och här står vi i dag.
    -Förstår ni?

  607. Professor Tapio Salonen
    berättade inledningsvis-

  608. -att majoriteten i Sverige har en
    högre levnadsstandard än nånsin.

  609. Men majoriteten
    är inte samma sak som alla.

  610. Vi glömde några på vägen,
    menar Tapio Salonen.

  611. Nämligen de som av nån anledning inte
    arbetar, och deras barn.

  612. Därför att den så kallade arbetslinje
    som vi har i Sverige-

  613. -premierar de som lyckas,
    de som får ett arbete.

  614. De får ta del av jobbskatteavdraget-

  615. -som har minskat våra gemensamma
    finanser med 70-80 miljarder-

  616. -de sista 4-5 åren.

  617. Men de som inte lyckas...

  618. ...blir fattiggjorda
    i våra offentliga system just nu.

  619. Och detta fattiggörandet
    är att vi har allt mer snåla-

  620. -restriktiva
    och individorienterade system-

  621. -som skapar problem för de som inte
    hänger med i den här utvecklingen.

  622. Det är de stolta välfärdssystemen
    i sig-

  623. -som tenderar att sortera
    och kategorisera människor.

  624. Vi börjar till exempel behandla
    arbetslösa människor olika-

  625. -beroende på om de är...

  626. Om de har sina rättigheter
    i arbetslöshetsförsäkringen.

  627. Om de är försäkrade arbetslösa,
    jämfört med de oförsäkrade.

  628. Jag skulle kunna gå igenom
    område efter område-

  629. -och visa att det är samma principer-

  630. -i våra så kallade universella
    välfärdssystem som läcker som såll-

  631. -som gör att de som får hålla
    till godo med för lite, de blir fler.

  632. Det kanske allra mest stolta exemplet
    vi har, där vi har varit jätteglada-

  633. -och varit världsbäst, det är att
    ordna det för när vi får våra små.

  634. Föräldraförsäkringen byggde vi ut
    i snabb takt-

  635. -under 70- och 80-talet.

  636. Föräldraförsäkringens längd
    och ersättningsnivå-

  637. -kunde inget annat land konkurrera
    med. Men under de sista tio åren-

  638. -så har det skett förändringar
    även där.

  639. Det är också en försäkring
    som är kopplad till det-

  640. -som är själva grundstenen
    i det svenska välfärdsbygget.

  641. Det vill säga
    kopplingen till lönearbete.

  642. De föräldrar som inte
    kan uppvisa inkomstbortfall-

  643. -enligt inkomstbortfallsprincipen
    får ersättning på grundnivå-

  644. -i föräldrapenningen från den första
    dagen när man ska var hemma.

  645. Hur mycket är grundnivån
    i föräldraförsäkringen?

  646. Den är 180 kronor, och då
    är den dessutom beskattningsbar.

  647. Så netto innebär kanske
    en 140-150 kronor om dagen.

  648. Kan en ensamstående mamma
    med sitt nyfödda barn leva på det?

  649. Nej, det går naturligtvis inte.

  650. Så när vi talar om de här sakerna,
    om...

  651. ...hur de offentliga
    trygghetssystemen fungerar-

  652. -så tenderar vi att glömma bort det
    allra mest grundläggande i detta.

  653. Är de inkluderande? Täcker de upp
    de delar av befolkningen-

  654. -som kanske behöver den här typen
    av trygghet och skydd allra mest?

  655. Den offentliga debatten handlar
    i stället om tak och procenttal-

  656. -för de som är inne i arbetslivet-

  657. -och som inte behöver
    arbetslöshetsförsäkringen, t.ex.

  658. Om deras rättigheter.

  659. Den här kurvan kanske uttrycker
    det som håller på att hända-

  660. -i uppdelningen mellan de som har
    och de som inte har.

  661. Det finns inga tecken på att det som
    är så vanligt i västvärlden i övrigt-

  662. -att man kan vara fattig trots
    att man arbetar, "working poor"-

  663. -det finns nästan inte i Sverige.
    Vi har reglerat det-

  664. -på arbetsmarkanden
    genom minimilöner och så vidare.

  665. Så när man väl har ett jobb så brukar
    man kunna klara sig relativt väl.

  666. Det finns undantag, men i princip.

  667. Det som händer är att alla de som i
    vuxen ålder inte har ett lönearbete-

  668. -blir fattiggjorda på olika sätt.
    Och den här kurvan illustrerar detta.

  669. Det här är andelen inkomstfattiga
    bland de som förvärvsarbetar-

  670. -med konstanta värden
    de sista 10-15 åren.

  671. Men bland
    den dryga miljon människor-

  672. -i arbetsför ålder
    som är arbetslösa, sjuka-

  673. -föremål för arbetsmarknadsåtgärder
    eller rehabiliteringsåtgärder...

  674. Deras inkomstnivåer har försämrats-

  675. -så till den milda grad,
    så att från att 7-8 %-

  676. -fram till början av 00-talet
    var inkomstfattiga-

  677. -så har vi haft
    en väldigt tydlig trend-

  678. -som innebär att när vi räknar in
    de sista siffrorna-

  679. -så betecknas ungefär en femtedel-

  680. -av de som är föremål
    för olika samhällsåtgärder-

  681. -som inkomstfattiga,
    som lever på en väldigt låg nivå.

  682. Deras upptagenhet
    handlar väldigt mycket om-

  683. -att klara brödfödan för dagen.

  684. Att titta väldigt kortsiktigt - "Hur
    ska jag fixa detta till nästa vecka?"

  685. Det kommer räkningar, och så vidare.

  686. Hur har då deras förmåga sett ut
    under senare år?

  687. Den här kurvan kommer från en studie
    som jag ännu inte har publicerat.

  688. Den sammanfattar nämligen förmågan-

  689. -i den ekonomiska familjepolitiken-

  690. -där vi summerar alla de
    familjepolitiska åtgärdernas förmåga-

  691. -att lyfta barnfamiljer
    ut ur ekonomisk fattigdom.

  692. Som ni ser låg den
    på en stabil och hög nivå-

  693. -i början av 2000-talet.

  694. Men det händer nånting
    från 2003 och framåt.

  695. Och det innebär att...

  696. ...våra offentliga välfärdssystem-

  697. -har en avtagande förmåga att buffra-

  698. -det vill säga
    att bekämpa ekonomisk fattigdom.

  699. På så sätt kan vi inte bara hänvisa-

  700. -frågan om ekonomisk utsatthet
    och sårbarhet-

  701. -till en fråga att gälla arbets-
    marknaden och arbetslivets villkor.

  702. Det handlar också om i vilken grad
    våra offentliga trygghetssystem-

  703. -har en förmåga att buffra.

  704. Tack. Tack.

  705. Text: Mattias R. Andersson
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Sverigebygget

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur mår den svenska välfärden? Har det gått fullständigt åt helvete, eller är vi världsbäst? Båda uppfattningarna är överdrivna, säger professorn i socialt arbete Tapio Salonen. Däremot menar han att de arbetslösa och deras familjer fått en sämre välfärd än majoriteten. Hur byggdes den svenska välfärden upp och vart är vi på väg? Historisk genomgång följs av debatt av en namnkunnig panel. Och varför säger Jimmie Åkesson (SD) att mångkulturalism står i kontrast till välfärd? Sverigedemokraternas partiledare möter biskop Eva Brunne och journalisten Maciej Zaremba i en debatt.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Välfärd och offentlig sektor
Ämnesord:
Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Sverige, Välfärd, Välfärdspolitik
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden Tema

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Myter om mat

Sanning eller skröna? Möt experterna som bland annat hävdar att bantning kan göra dig fet och att smörgåstårta före konditionslopp kan vara bättre uppladdning än pasta. Vad är myt och vad är beprövad verklighet? Med bland andra extremsportaren Rune Larsson, dietisten Anna Ottosson och riskforskaren Misse Wester. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Sexuella övergrepp mot barn

Hur bryter man sin tystnad som utsatt? Hur förhörs barn vid misstankar om övergrepp? Hur arbetar polisen i kampen mot barnpornografi på Internet? Med Daniella Nilervik, Björn Sellström från Rikskriminalens IT-brottssektion, läkaren Åsa Kastbom och poliskommissarie Birgitta Engberg. Arrangör: Föreningen Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Skaparlust och kreativitet

Vad är det som gör oss kreativa? Och är kopplingen mellan konstnärskap en myt eller verklighet? Möt forskare och författare som berättar om sin kreativitet och tipsar om hur du utvecklar din egen skaparlust. Med bland andra författaren Jonas Hassen Khemiri, forskaren Örjan de Manzano och författaren bakom succéserien Saltön Viveca Lärn.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Lika eller olika?

Varför fokuseras det mer på olikheter än likheter mellan folkgrupper? Med professor Hans-Ingvar Roth, Peter Sköld, Centrum för Samisk forskning, och religionshistorikern Mattias Gardell.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Personlig utveckling

Lasse Gustavsons ansikte brann upp under ett brandmansuppdrag. Bearbetningen av olyckan gav ökad livsglädje. Christer Olsson berättar om hur du utvecklar din personliga kommunikation. Benamputerade Aimee Mullins lärde sig att omdefiniera vad en kropp kan vara. Den inställningen har gett henne superkrafter och rekord i Paralympics.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Hjärnans mysterier

Forskaren Miia Kivipelto berättar hur du kan leva för att slippa glömska och demens. Och varför köper vi dyr alternativmedicin utan bevis på att den fungerar? Professor Dan Larhammar om mänskliga beteenden. Detta och mer därtill om hjärnans mysterier.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Global Casino

Hur har hälsan i världens länder utvecklats sedan 1950? Hans Rosling spelar Global Casino med Svenska FN-förbundets ambassadörer: Lena Endre, Jason Diakité, Carolina Klüft och Lasse Åberg.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Framtiden på nätet

Tillhör du nätets framtida över- eller underklass? Alexander Bard om ett nytt klassamhälle där kontakter slår pengar. Hur ökar ett land sin BNP mest effektivt? Genom bredband, hävdar IT-entreprenören Jonas Birgersson. Hur ser radio och tv ut om tio år? Sveriges Radios Hanna Stjärne tror sig veta.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Bilden av Afrika

Varför förknippas Afrika oftast med fattigdom, hungerkatastrofer och konflikter när det egentligen handlar om en kontinent med ett 60-tal unika länder - de flesta på frammarsch. Med bland andra afrikanska författare som Kapano Matlwa, Alain Mabanckou och Tolu Ogunlesi samt den brittiske journalisten Richard Dowden som bevakat afrikanska länder i 40 år.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Naturkrafter

Den 12 januari 2010 kollapsade hela samhällen i Haiti på grund av en kraftig jordbävning. Journalisten Michael Winiarski var strax efteråt på plats och berättade om sina upplevelser. Går det att förutspå jordbävningar? Och vilka effekter fick oljekatastrofen i den mexikanska gulfen?

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Tro och tvivel

Hur står det till med religiositeten i Sverige? Med Lotta Bromé, Anders Wejryd, Maria Küchen och Owe Wikström. Och kan religion och vetenskap förenas? Debatt mellan humanister och kristna forskare.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Åldras vackrare

Går det att åldras vackrare? Det går i alla fall att åldras friskare och minimera riskerna för åldersrelaterade sjukdomar. Vad är det som händer i kroppen när vi motionerar och äter rätt? Utanför en liten ö i Japan har åldern ingen betydelse. Där dyker 80-åriga kvinnor efter musslor.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Knarkets makt

Författarna Lasse Wierup och Erik de la Reguera berättar om den nya folkdrogens väg till Sverige. Och hur kunde en heroinkultur födas i Norrköping på bara några år? Forskaren som levt ihop med de unga missbrukarna berättar. Dessutom om missbrukarflyktingar i Köpenhamn. Ett helt program om knarkets makt.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Klokskap

Vad är skillnaden mellan kunskap och klokskap? Experter inom pedagogik ifrågasätter den svenska idén om bildning. Att förstå andra människor kan vara viktigare än att ha läst litteraturklassiker. Trots det rankas praktisk klokhet inte lika högt som teoretiska kunskaper. Hur blir det i framtiden? Med bland andra professorn i pedagogik Bernt Gustavsson, debattören Dilsa Demirbag-Sten och journalisten Helle Klein.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Sverigebygget

Hur byggdes den svenska välfärden upp, hur mår den och vart är den på väg? Vi hör Tapio Salonen, professor i socialt arbete, och så tar vi del av en debatt med Jimmie Åkesson (SD), biskop Eva Brunne och journalisten Maciej Zaremba.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Forskar-Grand Prix 2015

Vad håller tweenisarna på med och hur når vi dem?

Sabina Kapetanovic studerar ungdomar och deras utveckling. Hon ingår i ett forskningsprojekt som heter Lordia, ett projekt som följer 1500 elever från årskurs 6 till och med andra året på gymnasiet. Åldern mellan barn och ungdom kallas ibland att man är en Tweenie. Under denna period testas många gränser. Det kan vara alkohol, kriminalitet och olika riskbeteende. Hur når vi dessa ungdomar? Inspelat den 26 november 2015 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Vetenskap & allmänhet, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Fatta familjen

När ett syskon har adhd

En förälder undrar hon ska agera när storebror med adhd är elak mot lillebror. Psykolog Stina Hindström och beteendevetaren Petra Krantz Lindgren ger sina bästa tips.