Titta

UR Samtiden Tema

UR Samtiden Tema

Om UR Samtiden Tema

Kunskap och vetenskap i nytt sammanhang. Talare och samtal från de dagliga sändningarna i UR Samtiden kopplas samman kring ett tema.

Till första programmet

UR Samtiden Tema : Hon, han och maktenDela
  1. "UR Samtiden Tema:
    Hon, han och makten."

  2. Man måste vara så tråkig
    att man hela tiden räknar.

  3. "Hur många tjejer intervjuar vi?
    Hur många hade vi med i tidningen?"

  4. Och framförallt mycket killar
    på sportsidorna. Var är tjejerna?

  5. Det kan ju vara noll kvinnor
    vissa dagar.

  6. Och sen är det två kvinnor
    och 28 män.

  7. Diplomatyrket är som gjort
    för kvinnor, enligt ambassadören.

  8. Men de lyser med sin frånvaro.

  9. Man är på nåt sätt paff varför
    det inte har blivit fler kvinnor.

  10. Men det finns goda exempel,
    och de ställs de höga krav på.

  11. Ödmjuk, samtidigt som man är
    väldigt stark och tar plats.

  12. Så det är en jobbig balansgång.

  13. Uppmuntras tjejer att ta plats när
    de växer upp? Nej, säger forskare-

  14. -som hävdar
    att yttre livsvillkor formar oss.

  15. En stor del av tjejerna
    är inte nöjda med sina prestationer.

  16. De känner press och stress över det.
    Men även när det gäller utseendet-

  17. -hur man ska vara som tjej och
    en känsla av att vara mindre värd.

  18. Hur står det till med jämställdheten
    där hemma? Vem diskar-

  19. -och vem tvättar? Frågor som kan
    fresta på relationen enligt forskare.

  20. Man kanske måste ifrågasätta varför
    ens partner beter sig ett visst sätt.

  21. I förlängningen kanske man måste
    ifrågasätta sin kärleksrelation.

  22. Men den diskussionen
    minskar också risken för skilsmässa.

  23. "UR Samtiden Tema:
    Hon, han och makten."

  24. "Små, små steg
    mot jämnare könsfördelning."

  25. Det var rubriken på en rapport
    om jämställdhet från SCB 2010.

  26. Statistiken visade en långsam
    förbättring inom några områden.

  27. Männens uttag av föräldrapenning
    ökade till exempel till 22 %.

  28. Andelen kvinnliga professorer
    ökade också-

  29. -och utgjorde 19 %
    av alla professorer.

  30. Men det handlar fortfarande
    om blyga siffror-

  31. -och på många områden
    går utvecklingen inte ens framåt.

  32. Löneskillnaderna mellan kvinnor
    och män var oförändrade-

  33. -och bland börsbolagens
    styrelseordföranden var 4 % kvinnor-

  34. -och 96 % män enlig SCB.

  35. I "UR Samtiden Tema:
    Hon, han och makten"-

  36. -spanar vi in olika branscher
    där kvinnor har svårt att slå sig in.

  37. Vi startar hos organisationen
    Rättviseförmedlingen, som frågar sig-

  38. -"Hur ska vi bli mer rättvisa, till
    exempel inom medierapporteringen?"

  39. Jag är av den skolan
    och den starka tron, att även...

  40. Att man måste vara så tråkig
    att man hela tiden räknar.

  41. Om man jobbar på en redaktion
    så måste man kvotera hela tiden.

  42. "Hur många tjejer intervjuar vi?
    Hur många hade vi med i tidningen?"

  43. "Hur många med en annan bakgrund än
    svensk?" Hela, hela tiden.

  44. Och så fort man slutar räkna-

  45. -och tänker "Nu är vi så bra
    på det här", och lägger av-

  46. -då är man tillbaka, och så är det
    plötsligt 80 % män och 20 % kvinnor-

  47. -och ingen som ens har en morfar-

  48. -som är född
    i ett icke-anglosaxiskt land.

  49. Handlar det också om vad de får säga?
    För många säger-

  50. -att kvinnor
    får prata om känslofrågor.

  51. Invandrare syns i Vi Fem-paneler-

  52. -medan vita anglosaxiska, alternativt
    västerländska män, är experterna.

  53. -Nu tog Annika mikrofonen.
    -Jag fick den av Fredrik.

  54. -Hon ville svara på en annan fråga.
    -Vi kan ju prata om det här också.

  55. Vi tittade på tv här i veckan.
    Jag tittar mest på barnprogram nu-

  56. -men det finns fortfarande en
    enorm... Jag kan bli så förbannad!

  57. Och Bolibompa räknar nog också,
    men vissa kvällar-

  58. -tänker man att barnen
    får en märklig uppfattning-

  59. -om hur världen... Inte hur
    den ser ut, men hur den borde se ut.

  60. Jag räknar protagonisterna
    i programmen och ser 80-20.

  61. Och vi har ju varit väldigt... Man
    dras ju alltid med en skuldbörda-

  62. -men vi har jobbat mycket med
    genusfrågan, vilket har gjort...

  63. Vi räknar en gång i månaden,
    och vi får otroligt dåligt-

  64. -på gruppen som vi kallar för
    invandrare och funktionsnedsatta.

  65. Vi är så fokuserade
    på den här frågan-

  66. -att vi har bestämt oss
    för jobba med det nu.

  67. Och det du sa förut...
    Vi bor ju inte på Söder, nån av oss-

  68. -men vi är vit medelklass
    och har upplevt...

  69. För oss har det här problemet
    och hbt-frågan känts starkast-

  70. -så det är det vi har tagit oss an.
    Men gud vi har räknat!

  71. Och det är ju ett resultatet i våra
    program. Men vi har gjort den här-

  72. -konstiga sportjournalistikräkningen-

  73. -där jag räknade hur många män och
    hur många kvinnor som var på bild-

  74. -i Stockholmstidningarna.

  75. Och det är ju helt absurt. Det kan ju
    vara noll kvinnor vissa dagar.

  76. Och sen är det två kvinnor och 28
    män. Och då räknade vi inte publiken.

  77. Men... Det gjorde jag
    för ett eller två år sen.

  78. Sen följde vi räkningen och
    intervjuade de här sportcheferna.

  79. Och förklaringarna är helt absurda.

  80. Jag har skrivit ned dem, och det
    är som att jag har hittat på dem.

  81. Som när Lina fick veta att det inte
    finns några kvinnliga DJ:s.

  82. Ja, och man är så van att höra det,
    så man blir inte så förvånad.

  83. När man skriver ned allt det här ser
    man vilka satiriker de här männen är.

  84. Ska man räkna både etnicitet...

  85. Klass är svårt att räkna, men man kan
    titta på yrken. Ska man titta på kön-

  86. -sexualitet
    och olika sorters kroppar?

  87. Kan man räkna allting,
    eller får man välja en kamp i taget?

  88. Om vi nu skulle ge små tips-

  89. -och föra vidare
    vår fantastiska visdom-

  90. -så är jag inne på Toves linje:
    Det är så tråkigt att räkna.

  91. Särskilt när politiker räknar,
    för då blir det så stereotypt.

  92. "Ja, vad är då en invandrare?"

  93. Men om alla räknar hela tiden
    kan man välja sitt eget räkneområde.

  94. Du kanske vill räkna klass.

  95. Jag vill räkna genus,
    och så vill man räkna olika saker.

  96. Och i varje sammanhang man kan
    påverka har man då redan räknat.

  97. Som när jag ska anlita konsultfirmor-

  98. -eller anlitar ett band. Då frågar
    jag hur många tjejer det är i bandet.

  99. Det är nästan aldrig nån-

  100. -och då säger jag: "Då vill inte jag
    ha er." Då har man sätt press på...

  101. Man använder räkningen
    var och en i det lilla-

  102. -och då slipper
    bara politikerna räkna-

  103. -och så fastnar vi i:
    "Är det rätt eller fel?"

  104. Anna Serners tips
    om vad man kan göra konkret.

  105. Lite senare i Rättviseförmedlingen
    ska vi syna musikbranschen.

  106. Men först ska vi göra ett besök
    på Utrikespolitiska Institutet-

  107. -för att möta kvinnor som lyckats
    slå sig in i en historiskt sett-

  108. -mycket mansdominerad värld:
    utrikespolitiken.

  109. Fram till år 2000
    hade blott 35 kvinnor i Sverige-

  110. -utsetts till ambassadörer.
    Då ska man komma ihåg att Sverige-

  111. -har över 100 beskickningar
    i världen, och att vi bara i London-

  112. -haft nästan 50 ambassadörer
    genom åren.

  113. Anledningen till samlingen kring
    det här runda bordet är en ny bok-

  114. -som heter "Från Myrdal till Lindh".

  115. I den porträtteras kvinnor som varit
    stadsråd eller diplomater inom UD.

  116. Pionjärer
    i en mycket mansdominerad värld.

  117. En av dem är Karin Söder,
    som blev Sveriges första kvinnliga-

  118. -utrikesminister 1976.

  119. Hur var det
    att komma in i den här världen?

  120. Det var ju
    en mycket mansdominerad värld-

  121. -och jag var ofta den enda kvinnan
    när utrikesministrarna samlades.

  122. Man kan skämtsamt säga
    att det var bra att man syntes-

  123. -men jag måste säga
    att jag möttes med respekt.

  124. Det gäller ju hela tiden
    att vara påläst och väga sina ord-

  125. -så att man också blir mottagen
    med den respekt som jag mötte.

  126. Så det var inte så stora svårigheter,
    det kan jag inte säga.

  127. Hur är det är i dag?

  128. Det har blivit bättre. Man ser oftare
    kvinnor i framskjutna positioner.

  129. Men jag tror
    att det fortfarande finns-

  130. -en del svårigheter
    som man måste komma över-

  131. -för att kvinnor ska våga åta sig
    väldigt stora uppgifter.

  132. Det gäller att inte tveka.
    Det är som min mamma sa-

  133. -när jag skulle bli riksdagsledamot:

  134. "Om kvinnorna vill ha dig
    är det din plikt att ställa upp."

  135. Och lite av det där
    får man nog ha med sig.

  136. Kanske var det fler än
    Karin Söder som kände den plikten.

  137. Alva Myrdal, Agda Rössel,
    Margaretha af Ugglas-

  138. -Lena Hjelm-Wallén och Anna Lindh
    har satt stort avtryck på UD.

  139. Anna Jardfeldt har en lång karriär
    inom UD bakom sig.

  140. Nu är hon chef
    på Utrikespolitiska Institutet - UI.

  141. Anna Jardfeldt tycker att kvinnliga
    ledare har varit en bristvara.

  142. Hon är till exempel den första
    kvinnliga chefen på UI sen 1948.

  143. Jag har varit på UI i fyra månader-

  144. -och har en bakgrund som diplomat,
    vilket gör det här särskilt roligt.

  145. Det var jätteroligt att få läsa den
    här boken, som kvinnlig diplomat.

  146. Det är viktigt med kvinnliga
    förebilder, och inte minst inom-

  147. -diplomatyrket.

  148. Jag reflekterade över en sak
    när jag läste den här boken.

  149. Jag har jobbat i tretton år på UD-

  150. -och jag har träffat många
    fantastiska kvinnliga diplomater-

  151. -men jag reflekterade över
    att jag under de här tretton åren-

  152. -bara under sammanlagt fyra månader
    haft en kvinnlig chef.

  153. Och det fick mig
    att börja reflektera över det här-

  154. -med kvinnor som förebilder
    inom diplomatyrket.

  155. Det var spännande att läsa boken, då
    man börjar tänka på de här frågorna.

  156. Det är så tydligt för oss svenskar,
    och kanske också-

  157. -inom ramen för EU,
    inom den europeiska unionen-

  158. -att man tar det för givet att vi är
    så många kvinnor som gör karriär-

  159. -att man har lika villkor, och
    att det är självklart att det finns-

  160. -kvinnliga förebilder omkring oss.

  161. Men när jag tittade
    på min egen tid inom UD-

  162. -men också under åren som jag jobbade
    inom europeiska unionen-

  163. -med Mellanösternfrågor
    så var det spännande att se att...

  164. Inom ramen för EU har man dialogmöten
    med alla olika länder-

  165. -och i mitt fall med Mellanöstern.

  166. Det var ganska spännande när man
    tänkte tillbaka på den här tiden.

  167. Under alla de här mötena -
    det rörde sig om en 20-30 möten-

  168. -så kommer jag inte ihåg
    ett enda möte-

  169. -där EU-sidan hade fler kvinnor
    på sin sida än de andra länderna.

  170. Och det är nånting
    som vi tar för givet hela tiden.

  171. Jämställdhet
    och kvinnliga förebilder.

  172. Det är nåt som vi inte bör ta för
    givet, utan det tål att tänkas på.

  173. Det var roligt att läsa boken just
    för att man har tänkt på det här-

  174. -när boken kom till.

  175. Så tillbaka till Karin Söder, född
    1928 i Frykeruds socken i Värmland.

  176. 1976 kastades hon in i hetluften-

  177. -efter att Centerpartiet,
    Folkpartiet och Moderaterna-

  178. -bildat koalitionsregering.
    Och på den här tiden-

  179. -drällde det inte
    av kvinnliga ledare i samhället.

  180. När jag blev utsedd-

  181. -så var det efter ett ganska
    dramatiskt regeringsskifte.

  182. Alla som var med då minns att det
    var efter ett långt regeringsinnehav-

  183. -av socialdemokrater som en
    borgerlig regering skulle tillträda.

  184. Och när jag blev utsedd
    till utrikesminister-

  185. -av min partiledare
    Thorbjörn Fälldin-

  186. -så var det också lite oväntat,
    minst sagt.

  187. Det stod många herrar i korridorerna
    och väntade på att bli utsedda.

  188. Det vet jag med säkerhet, och...

  189. Men Thorbjörn Fälldin hade den
    uppfattningen som statsminister-

  190. -att det skulle utses
    fler kvinnor som ministrar-

  191. -och det skulle också vara kvinnor
    som var departementschefer.

  192. Så det var första regeringen
    med kvinnor som departementschefer.

  193. Och jag blev en av dem.

  194. Det här är ju väldigt ansvarsfullt-

  195. -och jag kände på den fråga som
    du ställde när det gäller kvinnor-

  196. -både inom UD, men kvinnor
    över huvud taget i ledarposition-

  197. -att man kände att man hade
    ett väldigt stort ansvar.

  198. Dels för sin regering och sitt parti-

  199. -men för kvinnor i allmänhet.

  200. För det var ju så,
    och det kan nog vara så fortfarande-

  201. -att uttrycket
    "Ja, se fruntimmer..."-

  202. -finns där nånstans, och det gäller
    att alla som har såna idéer-

  203. -och tänker "det här kan väl aldrig
    gå vägen", blir dragna vid näsan.

  204. Samtidigt så måste jag säga att jag
    i all huvudsak möttes med respekt.

  205. Och det är väl en grundläggande tanke
    när man får ett nytt ämbete-

  206. -med väldigt stort ansvar,
    att man ska lyssna.

  207. Respektera
    uppfattningarna omkring sig-

  208. -och framför allt respektera
    de med speciellt kunnande.

  209. Så att de känner
    att man hela tiden är medagerande.

  210. Men det betydde ju också,
    att kom man ut i världen-

  211. -så var man nästan alltid ensam
    kvinna bland utrikesministrarna.

  212. Men då syns man ju åtminstone.

  213. Karin Söder om sin tid som Sveriges
    första kvinnliga utrikesminister.

  214. Anders Oljelund, vår ambassadör mot
    människohandel, har en lång karriär-

  215. -inom UD bakom sig. Han har mest
    jobbat under kvinnliga ministrar-

  216. -och säger att kvinnor ofta har stått
    för en mer mänsklig politik.

  217. De kvinnliga utrikesministrar jag
    har haft förmånen att arbeta under-

  218. -har varit lite grand av kollegor.
    Beror det på att de är kvinnor?

  219. Eller är det bara en ny tid?
    Jag vet inte.

  220. Men vi har nog uppfattat
    våra kvinnliga utrikesministrar-

  221. -och våra kvinnliga kollegor
    mer som kollegor.

  222. Kanske är kvinnor mer vana vid
    att arbeta kollegialt och socialt.

  223. Får jag avbryta?

  224. Var det alltså annorlunda att arbeta
    under kvinnliga utrikesministrar?

  225. Jag tycker nog det. Det kanske var
    en annorlunda tid, det är möjligt.

  226. Mina äldre kollegor hade nog inte
    betraktat Östen Undén som en kollega.

  227. På vilket sätt? Ja...

  228. Det är en ny tid, ändå.
    När Karin berättar om att-

  229. -det började ske förändringar
    under 70-talet. Järnridån var kvar-

  230. -men Sverige började byta plats,
    och världen började se annorlunda ut.

  231. Det talades om
    en ny ekonomisk världsordning-

  232. -i mitten på 70-talet,
    det känner vi alla igen.

  233. Och den handlade inte bara
    om utrikespolitiska frågor-

  234. -utan även om mänskliga relationer
    och människors rättigheter.

  235. Och att förändra de sociala villkoren
    mellan samhällen.

  236. Jag jobbade ganska nära Karin en tid,
    och jag var väldigt stolt en gång.

  237. Jag satt i ett rum intill, men ibland
    vikarierade jag som sekreterare-

  238. -utanför ditt fina rum. Och Karin kom
    ut och sa: "Nu äter vi i matsalen."

  239. Och det var nånting nästan otänkbart,
    att en minister gick upp i matsalen-

  240. -än dessutom med en yngre tjänste-
    man, så jag kände mig oerhört stolt.

  241. Och på nåt sätt skedde en förändring
    på UD med det...

  242. Inte just med matsalsbesöket,
    men med din närvaro.

  243. Sen dröjde det innan nästa kvinnliga
    utrikesminister, Margareta af Ugglas.

  244. Då fortsatte förändringarna
    och gick i en rasande fart.

  245. Då hade järnridån fallit,
    vi började fundera över EU-

  246. -och över Sveriges plats i världen.

  247. Jag minns att Margareta tog emot
    det första brevet som kom från Nato-

  248. -med en inbjudan om att vara med i
    PFP. Och hon höll i brevet så här.

  249. "Åh, här är ett brev från Nato!"
    Också det en ny tid.

  250. Sen tog... Efter Margareta af Ugglas
    kom Lena Hjelm-

  251. -och fullföljde Sveriges inträde
    som medaktör-

  252. -i det europeiska samarbetet och
    den europeiska säkerhetspolitiken.

  253. Och mellan Margareta och Lena, trots
    att de tillhörde helt olika partier-

  254. -och olika ideologier,
    så var det på nåt sätt en linje.

  255. Lena fullföljde
    det som Margareta hade inlett.

  256. Så är det kanske alltid,
    men jag upplevde detta-

  257. -som en fortsättning
    mellan två ministrar-

  258. -som tänkte lite grand lika
    i olika frågor.

  259. Det sista exemplet på kvinnor
    som satt starka avtryck inom UD-

  260. -är Anna Lindh. Hon hann vara
    Sveriges utrikesminister i fem år-

  261. -innan hon mördades
    den elfte september, 2003.

  262. Det har skrivits jättemycket
    om Anna Lindh-

  263. -som politiker, som mor
    och till och med som hustru.

  264. Men det har inte varit lika mycket
    om henne som utrikesminister-

  265. -och vad hon stod för
    och jobbade för.

  266. Och väldigt många
    höjde på ögonbrynen-

  267. -när Göran Persson
    1998 utnämnde Anna Lindh-

  268. -som då hade varit miljöminister,
    till utrikesminister.

  269. De tänkte: "Vad ska den här skrat-
    tande flickan kunna åstadkomma?"

  270. Men Anna Lindh hade en fantastisk
    förmåga att ta ett rum i besittning-

  271. -att lära känna de människor
    som var framför henne-

  272. -och...att säga till dem:
    "Jag ser er."

  273. Det var det hon sa.

  274. Hon kunde ta in aspekter-

  275. -som kvinnors och barns situation
    i världen-

  276. -men inte minst också på UD, där
    hon också arbetade väldigt mycket-

  277. -för att få till fler kvinnliga
    chefer och ambassadörer.

  278. Hon var mycket engagerad i
    till exempel filmen "Lilja 4-Ever"-

  279. -där hon hade det som ett mantra-

  280. -var hon än var i världen.

  281. Och hon var liksom en sorts visionär-

  282. -som kunde se saker och ting-

  283. -som vi andra långt senare kom på.

  284. Till exempel dialogen mellan väst-
    världen och den muslimska världen.

  285. Oerhört aktuellt i dag, kanske.

  286. Hon tyckte att dialog var viktigt.
    Det här var långt före 11 september-

  287. -och hon kunde se tendenser i vårt
    samhälle med ökande islamofobi.

  288. Och hon blev initiativtagare
    till ett bokprojekt-

  289. -som UD arbetade med som hette
    "Jalla! Nu klär vi granen".

  290. Och hon hade med sig den här boken
    ända in i slutet.

  291. Hon hade med sig den
    och pratade om den-

  292. -och om vikten av att ha en dialog.

  293. Och så kom elfte september,
    och det spädde på den där processen-

  294. -och boken blev till i kölvattnet-

  295. -av just elfte september.

  296. Men tankarna och visionerna
    fanns långt före.

  297. Hennes storhet var att hon kunde se-

  298. -och beröras av de hon mötte-

  299. -vare sig de var utrikesministrar,
    vanliga människor, tjänstemän

  300. -och alla runt omkring henne.
    Hon var en väldigt ovanlig-

  301. -svensk politisk
    och diplomatisk profil.

  302. Gufran Al-Nadaf om Anna Lindh.

  303. Maj-Inger Klingvall är redaktör
    för boken "Från Myrdal till Lindh".

  304. Hon berättar att ett genomgående drag
    hos de kvinnor som porträtteras-

  305. -har varit
    en stark personlig drivkraft-

  306. -ofta av mänsklig karaktär.

  307. Det ser man på vad man har arbetat
    med. I början var det fred.

  308. Nedrustning, ett starkt FN.

  309. Man gjorde stora insatser i OSSE
    i det gamla ESK, där Karin var aktiv.

  310. Och även Nordiska rådet. Man jobbade
    mycket med mäskliga rättigheter.

  311. Agda Rössel arbetade
    med dödsstraffets avskaffande-

  312. -när hon var FN-ambassadör.
    Man har jobbat med samarbetsfrågor.

  313. Det är där
    det här intressanta kommer in.

  314. Att man har börjat på ett spår, och
    så har den som kommer efter fortsatt.

  315. EU-medlemskapet är en sån fråga, EU:s
    utvidgning österut likaså-

  316. -där man har avlöst varandra
    inom UD:s väggar.

  317. Andra exempel
    är stödet till Baltikum-

  318. -som Margareta af Ugglas började
    och Lena Hjelm fortsatte.

  319. Dialogen kristna-muslimer började
    Margareta af Ugglas, sen fortsatte-

  320. -Lena Hjelm-Wallén
    och inrättade Alexandria-institutet.

  321. Och sen att de med en UD-karriär-

  322. -också har haft en väldigt
    politisk inriktning av sit arbete.

  323. Det har varit kvinnor som har
    varit duktiga på att bygga nätverk-

  324. -på att förhandla,
    på att komma ut ur svåra situationer.

  325. En sån är Eivor Halkjaer.

  326. Sida-rekryterad ambassadör som
    har haft tre poster i Centralamerika.

  327. Man har varit duktiga kommunikatörer,
    en av dem sitter här - Kerstin Asp.

  328. Det har funnits mycket kvaliteter
    i de här kvinnliga pionjärerna.

  329. Jag vill kalla dem för det.
    De har gjort karriär-

  330. -i en oerhört
    mansdominerad omgivning-

  331. -och de har utvecklat
    sina egna strategier.

  332. De har utvecklat en styrka och de
    har varit starka i sin chefsroll.

  333. De har varit orädda och har agerat
    utifrån sin egen övertygelse.

  334. Det var inte lätt. När Alva Myrdal
    kom till Indien fick hon första året-

  335. -inte ens kalla sig ambassadör.

  336. Hon hade det väldigt svårt
    inledningsvis, kan man förstå.

  337. Inga Thorssons man behandlades
    som ambassadören i Tel Aviv-

  338. -när det var dags för konjaken
    efter middagen.

  339. Det finns mycket såna historier
    om hur det var att tränga sig in-

  340. -i denna manliga hierarki.

  341. Vad vi som har jobbat med boken
    hoppas-

  342. -är att det här ska inspirera
    till fortsatta studier-

  343. -i kvinnors villkor
    när man har brutit in i-

  344. -mansdominerade yrken. Tack.

  345. En förhoppning
    från Maj-Inger Klingvall.

  346. Då släpper vi ordet fritt bland
    åhörarna som tagit sig till UI i dag.

  347. Margareta Sjölund. Jag har som
    psykolog arbetat med dessa frågor-

  348. -under många år, och i olika länder.

  349. Framförallt då inom näringslivet.
    Förlåt mig.

  350. Jag har mer av en observation
    som jag vill dela med mig av.

  351. Och det har sin ursprungspunkt-

  352. -i ett arbete som jag nyss har gjort
    för Advokatsamfundet.

  353. För på juristlinjen är det nästan 60
    procent kvinnliga jurister som söker.

  354. Affärsbyråerna anställer över 50 %
    kvinnliga biträdande jurister.

  355. Men tittar du på chefer och partners-

  356. -så är det mindre än 10 % kvinnor.

  357. Den stora frågan är naturligtvis:
    Vad händer på vägen?

  358. Och vi fann inte mindre
    än 92 olika skäl-

  359. -till varför
    kvinnliga advokater inte gick vidare.

  360. Och de skälen är inte så intressanta,
    för dem vet jag att alla känner till.

  361. Men vad som är mer intressant är vad
    det är som skiljer män och kvinnor.

  362. Och vi har då
    med kollegor runt i världen-

  363. -testat mer än en miljon människor,
    och hittat skillnader-

  364. -mellan män och kvinnor vad gäller
    sociala och emotionella förmågor.

  365. På det sättet att män
    är starkare på att ta för sig-

  366. -våga synas, våga höras,
    ta för sig i debatter.

  367. Medan kvinnor är skickligare
    på att bygga kontakter-

  368. -bygga relationer, ta ett
    socialt ansvar och de bitarna.

  369. I dag är det ju så oerhört viktigt
    att bygga relationer.

  370. Inte minst inom diplomatkåren.

  371. Det handlar ju om relationer,
    och min observation är-

  372. -att vi kvinnor är för dåliga-

  373. -på att känna ett starkt
    självförtroende i våra kompetenser.

  374. Det vill säga nätverkandet,
    relationsbyggandet, förstå andra-

  375. -läsa av andra, och att vi också
    behöver jobba med de manliga bitarna-

  376. -som att ifrågasätta, ta plats-

  377. -våga stå upp
    för det vi tänker och tycker.

  378. Kanske var Anna Lindh
    just en sån person-

  379. -som med ett skarpt intellekt -
    för det är ju också viktigt-

  380. -och den här förmågan att se andra-

  381. -och göra att andra kände
    att de hade en närvaro.

  382. Men också våga stå för det.

  383. Så det är bara en observation-

  384. -men jag tror att vi kvinnor
    har mycket att lära här.

  385. Ja, det är ju inte så lätt,
    därför att...

  386. Att vara kvinna och relativt ung,
    om jag får kalla mig så-

  387. -i den här församlingen.

  388. Jag är den första utomeuropeiska in-
    vandraren som inte är född i Sverige-

  389. -och som inte har nån förälder från
    Sverige som har kommit in på UD.

  390. Och det gäller att kunna ta plats-

  391. -och det gäller att försöka synas,
    men...

  392. ...med den bakgrund jag har
    så är det även där ögonbryn som höjs.

  393. Och då måste man också
    vara oerhört ödmjuk-

  394. -samtidigt
    som man är stark och tar plats.

  395. Så det är en jobbig balansgång.

  396. Men att kombinera
    att ta plats och att vara ödmjuk-

  397. -och att vara lyhörd,
    och att också...

  398. ...lära känna UD-systemet-

  399. -för det är en labyrint
    som är väldigt, väldigt svår.

  400. Nu har jag jobbat på UD i snart
    fjorton år, så jag kanske börjar...

  401. Jag kanske börjar lära mig nu,
    men det är verkligen som du säger.

  402. Det är väldigt, väldigt tufft.

  403. Ja, efter att ha varit
    i drygt 40 år i utrikes tjänst-

  404. -har jag ofta funderat på v
    ad som gör en till en god diplomat.

  405. Och det är alltid svårt att tala om
    vad som är manligt och kvinnligt-

  406. -apropå psykologens tidigare
    ståndpunkt-

  407. -men det som jag menar är absolut
    grundläggande viktiga kriterier-

  408. -för en god diplomat är också sådana
    egenskaper som sägs vara kvinnliga.

  409. Empati, social förmåga,
    nätverksförmåga-

  410. -förmåga att kommunicera, etc.
    Jag kan göra listan mycket längre.

  411. Varför har då inte kvinnorna-

  412. -kommit förrän sent in i detta?

  413. Ja, Maj-lnger tog ju
    några sociala skäl till detta.

  414. Jag tror också att ett annat skäl
    till varför det har blivit...

  415. Utöver vår sociala förändring.

  416. Det är ju också
    utrikespolitikens förändring.

  417. Den har blivit mjuk eller breddad-

  418. -och det är inte bara militärt
    och säkerhetspolitik.

  419. Och säkerhetspolitiken har breddats.
    Vi talar mer om det civila samhället-

  420. -och om utvecklingssamarbetet.

  421. Tredje världen-frågan och biståndet.

  422. Och det som Karin Söder var inne på-

  423. -om att man också
    kan vara socialminister.

  424. En bra bakgrund
    för en utrikesminister.

  425. Det var en man som får betraktas
    som en stor utrikesminister-

  426. -som var det. Sten Andersson var
    också socialminister innan han var...

  427. Så man är på nåt sätt paff-

  428. -varför det inte har blivit
    fler kvinnor.

  429. Och jag går då tillbaka till det
    som... Jag tappade ditt namn, men...

  430. Vad du sa om...
    Det krävs givetvis fortfarande-

  431. -en del så kallade manliga
    egenskaper, att man kan ta för sig.

  432. Och därför är jag väldigt glad
    att se Anna Jardfeldt-

  433. -som chef för UI. Tack!

  434. Diplomaten Anders Bjurner
    om bristen på och behovet av-

  435. -kvinnor inom diplomatin.

  436. Kvinnor måste våga ta större plats
    har vi hört flera säga.

  437. Är det nåt som flickor uppmuntras
    till under uppväxten och i skolan?

  438. Nej, snarare tvärtom,
    säger forskaren Evelina Landstedt.

  439. Unga tjejer lever under stor press
    på grund av samhällets könsroller.

  440. De ska vara duktiga
    men inte ta för stor plats.

  441. Visa framfötterna
    utan att vara gapiga.

  442. Livsvillkor som gör att tjejer
    mår allt sämre psykiskt-

  443. -enligt Evelina Landstedts studier.

  444. Tjejer och killar
    lever under olika livsvillkor-

  445. -och det kan vara tuffare
    att vara tjej än att vara kille.

  446. -Det kan vara en del av förklaringen.
    -Kan du ge nåt exempel?

  447. Tjejer upplever större krav i skolan,
    trots att de har bättre betyg.

  448. En stor del av tjejerna
    är inte nöjda med sina prestationer-

  449. -och känner stress över det. Men även
    vad det handlar om utseende-

  450. -hur man ska vara som tjej, och
    en känsla av att vara mindre värd.

  451. -Hur kommer vi till rätta med detta?
    -Det behövs arbete på många fronter.

  452. Skolan har en väldigt stor roll
    att spela i det arbetet-

  453. -så jag ser fram emot ett medvetet
    jämställdhetsarbete på skolorna-

  454. -som betalar sig i god psykisk hälsa
    bland både pojkar och flickor.

  455. Evelina Landstedts studie om hur
    livsvillkor påverkar hur unga mår-

  456. -omfattar 1 800 ungdomar-

  457. -i såväl intervjuer som enkätstudier.

  458. Jag hoppas att ni ser här.
    Stressfrågan var-

  459. -hur ofta man under de senaste
    tre månaderna har känt sig stressad.

  460. Och de här är de
    som svarade alltid/ofta.

  461. 60 % av tjejerna säger att de alltid
    eller ofta känner sig stressade.

  462. Och hälften så många killar. Och
    dubbelt så många tjejer som killar-

  463. -rapportera de här aspekterna av
    psykisk ohälsa i de här frågorna.

  464. Det finns inte alls mycket studier
    om självskador, så det är intressant-

  465. -att se den där siffran. Eller det är
    väl snarande väldigt skrämmande.

  466. Nu kommer jag att väga ihop ett
    väldigt sammanfattande perspektiv-

  467. -och även sammanfatta de olika
    aspekterna av psykisk ohälsa.

  468. Jag kommer inte att tala specifikt
    om nån av dem.

  469. Man kan se fyra stora-

  470. -övergripande bubblor här, eller
    områden, som jag ska gå igenom.

  471. Det handlar om våld, relationer-

  472. -prestationer och krav
    och ansvarstagande.

  473. Och i allt det här har vi också
    aspekten av genusperspektiv-

  474. -som går in i alla de här
    som ett slags övergripande ram.

  475. Och klassperspektivet, som inte
    går att särskilja från genus.

  476. Som jag inte har fokuserat specifikt
    på, men ändå vill lyfta fram.

  477. Egentligen ser det ut så där.
    De går in i varandra ganska mycket.

  478. Det är inte lätt att särskilja dem,
    men för en presentation krävs det.

  479. Våld och psykisk ohälsa.

  480. Flera aspekter av våld som jag
    har frågat om i intervjuerna-

  481. -är mobbning, sexuella trakasserier,
    fysiskt våld och sexuellt våld-

  482. -och alla är starkt kopplade
    till psykisk ohälsa.

  483. För både tjejer och killar.

  484. Men det finns olika erfarenheter
    hos tjejer och killar.

  485. Tjejer är mer utsatta
    för sexuella kränkningar.

  486. Fysiskt våld är vanligt överlag,
    men vanligast bland killarna.

  487. Jag har även frågat vem som har
    utövat våldet, och det är tydligt-

  488. -att genomsnittsförövaren
    är en annan kille eller en annan man.

  489. Och tjejer och killar
    har olika erfarenhet.

  490. Killar är mer utsatta av en okänd
    person, tjejer mer av en närstående-

  491. -precis som hos vuxna.

  492. 20 % av tjejerna
    som rapporterade utsatthet för våld-

  493. -hade blivit utsatta av sin pojkvän.

  494. Kränkningar i skolan
    framkom som en viktig...

  495. Mobbning eller sexuella trakasserier,
    men man måste inte ha blivit utsatt.

  496. Även att andra blir utsatta
    påverkar... En sån miljö.

  497. Ur ett analytiskt perspektiv ser man
    att våld är ett sätt att utöva makt.

  498. Prestationer och krav
    handlar både om skolan-

  499. -men även hur man ska vara som tjej
    och kille. Och det här var centralt-

  500. -i synnerhet för tjejerna. Det fram-
    kom både i intervjuer och i enkäten.

  501. Det handlar om att inte vara nöjd
    med sin skolprestation.

  502. Stor betydelse
    för självskador bland tjejer.

  503. Här kan man fråga sig om höga betyg-

  504. -är en nyckel för tjejer
    att nå framgång?

  505. De säger i intervjuerna att de hela
    tiden måste bevisa att de är bra.

  506. Och finns det en del i den
    hegemoniska maskuliniteten-

  507. -att vara anti-plugg?

  508. Det här att förhandla förväntningar
    hur man ska vara visade sig vara-

  509. -nåt som är intressant att studera
    i relation till psykisk ohälsa.

  510. Det verkar vara jobbigare för
    tjejerna i den här förhandlingen.

  511. Man ska vara smart och snygg.
    Smart och framåt-

  512. -men ändå snäll och tillbaka.
    Ja, en väldig förhandling.

  513. Och killar måste förhålla sig till
    hårdhetsidealet. Att vara macho-

  514. -inte visa känslor och inte vara
    en pluggis och såna saker.

  515. Ansvarstagande kan verka luddigt,
    och det är inte så väl utforskat.

  516. Det framkom vanligast bland tjejer
    och är tydligt kopplat till krav-

  517. -och prestationer. Det handlar om
    att ta ansvar för skolarbete-

  518. -och om att ta ansvar för relationer
    till familjen och till en partner.

  519. Ansvar för att undvika
    att bli utsatt för våld.

  520. Ta ansvar för att inte bli våldtagen,
    ta ansvar för vad jag ska bli-

  521. -ta ansvar för mina betyg.
    Otroligt pressande.

  522. Men kan det också vara
    en motstrategi för tjejerna?

  523. Att bekämpa
    de här patriarkala normerna-

  524. -där tjejer på ett generellt plan
    är underordnade gruppen killar.

  525. Att inte ta ansvar kan man väl
    på ett väldigt övergripande sätt se-

  526. -som ett privilegium,
    som var vanligast bland grabbarna.

  527. Jag kopplar det här
    till status och makt-

  528. -för att få in den här
    problematiserande synen på det hela.

  529. Här kommer vi in på det här
    mer akademiska språket.

  530. Strukturella maktrelationer
    och kulturella normer-

  531. -ger genusifierade
    och klassrelaterade livsvillkor.

  532. Så vad det är att vara tjej
    och vad det är att vara kille-

  533. -kan skilja sig åt,
    och det genererar olika livsvillkor-

  534. -som i sin tur kan påverka hur man
    mår. Exponering av riskfaktorer.

  535. Jag tar också upp exempel
    som jag redan har nämnt.

  536. Det finns så många bottnar i det här,
    och det jag tycker är viktigt-

  537. -är... Det kan låta som att jag målar
    ut tjejer och killar som offer.

  538. De är också en del av att skapa
    det här, och gör i sin vardag också-

  539. -många olika motståndsstrategier-

  540. -och försöker överskrida de här-

  541. -bergfasta normerna för hur man
    ska vara som tjej och kille.

  542. Men vad händer när man går över
    det där. Vad händer om man som tjej-

  543. -inte förkastar
    ett sätt som man tror sig vara?

  544. Och vad händer om man gör det som
    kille? Vilka möjligheter finns det?

  545. Det är inte skrivet i sten,
    men det är tydligt-

  546. -hur kulturen och strukturen
    faktiskt är beroende av varandra.

  547. Och vad innebär det att komma
    från olika bakgrunder?

  548. Och kanske vara på väg... På
    gymnasiet är man ändå ganska vuxen.

  549. Man är kanske på väg att skapa sig
    en egen klassidentitet-

  550. -och en... Ett yrke som gör att man
    hamnar i en viss samhällskategori.

  551. Otroligt reducerande uttryckt,
    men ni förstår nog vad jag menar.

  552. Och jag tycker att en sammanvävd
    analys kan ge både bredd och djup.

  553. Evelina Landstedt om hur livsvillkor
    påverkar tjejer och killar.

  554. Så till en rättvisefråga
    av väldigt vardaglig karaktär.

  555. Disk, tvätt, däckbyte
    och gräsklippning - vem gör vad?

  556. En fråga
    som ofta leder till diskussioner.

  557. Mikael Nordenmark är professor
    i rehabiliteringsvetenskap-

  558. -och forskar i arbetsfördelning
    mellan par.

  559. Han säger att fördelningen av hus-
    hållsarbete kan ge upphov till gräl-

  560. -men den goda nyheten är att risken
    för skilsmässa faktiskt minskar.

  561. Det vi lyfte fram var att många
    resultat i boken och i studierna-

  562. -visade att det här med att skapa
    jämställdhet i parrelationer-

  563. -inte alltid är helt lätt
    och helt utan påfrestningar.

  564. Det finns en rad olika resultat
    i boken från olika studier som visar-

  565. -hur människor kämpar med det här.
    Man försöker förverkliga sina ideal-

  566. -men det finns strukturella hinder
    när man försöker förverkliga det här.

  567. Man måste ifrågasätta varför ens
    partner beter sig på ett visst sätt.

  568. I förlängningen kanske man måste
    ifrågasätta sin kärleksrelation.

  569. Saker som man upplever som hotfulla
    i sin vardag.

  570. Några av mina resultat visar
    att i vår nordiska kontext-

  571. -där vi har höga ideal som vi
    försöker förverkliga i vardagslivet-

  572. -så är det också vanligare att vi är
    oense om hur saker ska fördelas.

  573. Ganska naturligt, men ändå nånting
    som vi måste hantera i vardagen.

  574. Allt är inte lika tydligt
    vem som ska göra vad.

  575. Och... Det här tyckte vi
    var viktig kunskap.

  576. Vi ville inte argumentera
    för att vi inte ska ha jämställdhet-

  577. -för det är bara problematiskt,
    utan målsättningen var väl snarare-

  578. -att vi ville visa varför...

  579. Ett resultat som kan förklara
    varför det går så vansinnigt trögt-

  580. -i våra strävanden
    efter jämställdhet.

  581. Att det här kräver ganska mycket
    av oss som individer och par.

  582. Och det tycker vi är viktig kunskap
    om man strävar mot jämställdhet.

  583. Det är viktigt att man tänker
    på såna här saker i vårt arbete-

  584. -att komma längre i det här.

  585. Men det var ju också andra resultat
    som pekade åt andra håll.

  586. Det här är ett resultat
    från den här boken.

  587. Man vet att universitetsutbildade-

  588. -delar mer
    på obetalda arbetsuppgifter.

  589. Men de bråkar ganska mycket
    om det här-

  590. -och upplever stress när det gäller
    att förena arbetsliv och familjeliv.

  591. Men det visar sig också-

  592. -att högutbildade skiljer sig
    betydligt mer sällan än lågutbildade-

  593. -vilket är ett resultat
    i positiv riktning.

  594. Så det är inte så lätt att utreda
    huruvida det är bra eller dåligt-

  595. -att ha såna här ambitioner och mål.

  596. I förlängningen kan det här,
    trots att det innebär påfrestningar-

  597. -vara nånting positivt
    ur många aspekter.

  598. Genusmaraton kallas en serie
    föreläsningar från Mittuniversitetet.

  599. Ett passande namn, då jämställdhets-
    arbete tycks kräva uthållighet.

  600. Som inom idrottsstyrelser.

  601. Pär Löfstrand är idrottsledare
    och forskare i psykologi.

  602. Han har lagt märke till att ledare
    och styrelser i idrottsföreningar-

  603. -ofta domineras av män.
    Det leder till två saker.

  604. Dels att det även fortsättningsvis
    kommer att rekryteras mest män-

  605. -och dels att besluten
    som tas i gruppen blir sämre.

  606. Pär Löfstrands kontenta är att
    grupper med jämn könsfördelning-

  607. -är att föredra.
    Men verkligheten ser annorlunda ut.

  608. Enligt Statistiska Centralbyrån
    är det bara var femte kille och tjej-

  609. -som går ut från gymnasieprogram med
    jämn könsfördelning.

  610. Och bara ett fåtal yrken har en jämn
    balans mellan kvinnor och män.

  611. Jag har studerat enkönade grupper och
    några blandade grupper-

  612. -i beslutsfattande situationer,
    och det är lite skillnad.

  613. Framförallt skiljer det sig när
    det blir grupper med båda könen.

  614. Då blir resonemanget mer jämställt,
    och man får mer jämlika resultat-

  615. -än när det är grupper
    med bara män eller bara kvinnor.

  616. Vari består skillnaderna?
    Hur ser det ut i enkönade grupper?

  617. I min studie så har jag studerat
    ett sammanhang-

  618. -där man ska sätta ihop
    ett fiktivt stafettlag-

  619. -utifrån olika människor
    som man får information om innan.

  620. Och det visar sig
    att de enkönade grupperna-

  621. -har valt in
    betydligt mer män än kvinnor.

  622. I den blandade gruppen
    finns ingen skillnad.

  623. Bör man försöka komma till rätta med
    dessa olikheter i beslutsfattande?

  624. Jag tror att det är jätteviktigt,
    framförallt för föreningar-

  625. -att man tänker på
    att få in både män och kvinnor-

  626. -och helst lika många,
    i de beslutsfattande organen.

  627. Det har hänt mycket, men fortfarande
    är det fler män på beslutspositioner-

  628. -och det är oftast
    manliga ordföranden i föreningarna.

  629. Det måste man fundera på om man vill
    ha det mer jämlikt i föreningslivet.

  630. Vi lämnar Mittuniversitet för
    Rättviseförmedlingen i Stockholm.

  631. "UR Samtiden Tema:
    Hon, han och makten"-

  632. -avslutas i musikbranschen, en värld
    som länge dominerats av killar.

  633. Men på Arvikafestivalen jobbas det
    numer med en jämställdhetspolicy.

  634. Och reaktionerna på den
    har varit minst sagt varierande.

  635. Du har fattat beslutet
    om en könsmässigt rättvis festival.

  636. Hur togs beslutet emot?

  637. Jätteolika. Först så...

  638. Vi skickade ut ett pressmeddelande
    om att vi inför 2011 års festival-

  639. -skulle försöka boka 50 % kvinnor
    och 50 % män över alla scener-

  640. -så att det inte blir att bara männen
    får spela på de stora scenerna.

  641. Vi la upp det på vår hemsida,
    och det blev en otrolig respons.

  642. Först så var det... Bland våra
    besökare var det ganska positivt.

  643. En del ifrågasatte
    varför vi skulle välja bort män-

  644. -och att det skulle bli dåligt.
    Och de här stackars männen-

  645. -som ju är nåns son kommer att
    bli ledsna, och det är fruktansvärt.

  646. Nåns son? Den här mannen
    har också en förälder.

  647. Och det är väldigt sorgligt.

  648. Men sen var det mycket positivt.

  649. Folk sa att de skulle gå på Arvika
    nästa år för den här satsningen.

  650. Men det som chockerade mig mest
    var det märkliga mottagandet i media.

  651. Det blev omskrivet
    i alla stora tidningar-

  652. -och i en av
    våra stora kvällstidningar-

  653. -skrev en väldigt etablerad
    journalist en ganska omtalad krönika-

  654. -där det beskrevs hur Arvika
    i framtiden skulle ha dåliga program.

  655. Vår satsning skulle leda till
    det sämsta programmet nånsin.

  656. Man tillfrågade de andra festivalerna
    om det här var en bra satsning.

  657. Och där blev jag chockad
    över mottagandet.

  658. De diskuterade det där som att
    "Jo, det är ju bra att de gör så"-

  659. -"fast på vår festival
    satsar vi på att boka bra musik."

  660. Jaha, för vi ska boka dålig musik,
    eller vadå?

  661. Den debatten blev otroligt konstig,
    så det har bemötts på olika sätt.

  662. Och märkligast av allt
    av musikbranschen.

  663. Jag är ganska ny som... Det känns
    märkligt att det står "artist".

  664. Jag har ju ett jobb egentligen.
    Det är först det senaste halvåret-

  665. -som jag har spelat musik på riktigt-

  666. -och där det har kommit in
    mycket förfrågningar om spelningar.

  667. Och för nån månad sen
    var jag på väg till en stad.

  668. Vi behöver inte säga vilken,
    men den kan sluta på -köping.

  669. I bussen är det jag och mitt band.

  670. Bara killar,
    som ni får se klockan nio i kväll.

  671. Vår ljudtekniker som är kille
    och vår chaufför som är en kille.

  672. Sex killar i en buss. Vi kommer fram-

  673. -och då ringer vi vår bokare,
    som är en kille-

  674. -som har bokat in oss,
    och arrangören i X-köping-

  675. -kommer ut och hälsar välkommen med
    sin kollega - två killar.

  676. Vi blir invisade, och där är det
    två ljudtekniker, båda killar-

  677. -som frågar oss lite
    om sladdar och output-

  678. -och mono och fantommatning och sånt
    som jag inte har nån koll på.

  679. Och sen blir vi visade upp till
    logen, där vi har två logevärdinnor.

  680. Det är två kvinnliga studenter
    som ser till att vi får öl och mat.

  681. Och jag tror att vi alla slogs...

  682. Det var en av de första spelningarna.
    Ett ganska talande exempel.

  683. Om vi vänder på frågan, för det känns
    som om man för ett krig för kvinnan-

  684. -men jag vill höra vad musikbranschen
    har att vinna på att bli jämställd?

  685. Jag tror att det kommer att bli
    mycket bättre musik i Sverige-

  686. -om vi lyfter fram
    fler kvinnliga artister.

  687. Om fler sysslar med musik höjs nivån-

  688. -och man måste vara bättre för att
    lyckas. Det är vårt främsta argument-

  689. -för att boka jämställt. Och det
    argumentet hamnar i skymundan-

  690. -till förmån för att det ska vara
    rättvist. Man måste prata om det med-

  691. -men för att få stor spridning på
    en sån satsning som vi ska göra-

  692. -så måste man prata om kvalitet
    och kommersiell vinning.

  693. Snarare än att vara snälla. - Pia.

  694. Man måste titta på delar av branschen
    som lyckas bättre med kvinnor-

  695. -än vissa andra delar. Det finns
    många stora, kvinnliga popstjärnor-

  696. -i popbranschen
    som det går jävligt bra för.

  697. Och vissa av dem har kapaciteter
    som inte ens räknas.

  698. Låtskrivande räknas högre
    framför att sjunga fint.

  699. Men inte så många vet att
    Mariah Carey skriver sina egna låtar.

  700. Men det värderas inte lika högt-

  701. -för hon visar bara tuttarna.
    Men det är inte så.

  702. Vad har ni gjort för att förändra
    orättvisan som finns i branschen?

  703. Vi pratar jättemycket om det här.

  704. Och hela redaktionen bakom guldet
    är 98 % brudar.

  705. En kvinnlig producent styr hela
    skiten, det är kvinnliga bokare-

  706. -och en kvinnlig tv-producent som
    jobbar med en manlig tv-producent.

  707. Men jag menar, alltså...
    Man gör vad man kan.

  708. Min allra första spelning
    med egna låtar var precis här-

  709. -för... Det var i april, tror jag.

  710. Då satt vi här bakom innan,
    och vi är bara fyra stycken i bandet.

  711. Det bandet bara blev. Jag rekryterade
    inte medlemmar aktivt.

  712. Och då blir det oftast killar.
    Då pratade vi om det.

  713. "Ska vi lyfta in fler medlemmar
    i bandet måste det vara tjejer."

  714. Vi frågade skivbolaget hur vi skulle
    göra med videos, hemsida, etc.

  715. Vi har använt oss av Rättvise-
    förmedlingen, men också aktivt letat.

  716. Sen har jag personligen en liten
    grej... - Du sa nåt om små saker.

  717. Jag får nu,
    helt bisarrt nog, fanmail.

  718. Det är väldigt svårt
    att vänja sig vid, men det är så.

  719. Det är övervägande tjejer,
    men inte bara-

  720. -men jag skriver alltid tillbaka
    när folk berömmer nån låt.

  721. Då brukar jag skriva: "Vad kul! Skriv
    en egen låt eller starta ett band."

  722. "Gör det i dag, och när du
    har skrivit en text eller en låt-"

  723. -"så vill jag gärna lyssna."
    Och då får man ganska kul respons.

  724. Många blir lite "Va, ska jag?".
    Det är en liten grej.

  725. Tack så mycket.

  726. Text: Mattias R. Andersson
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Hon, han och makten

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kunskap och vetenskap i nytt sammanhang. Hur många sportbilder med kvinnor på kan du räkna till? Och var är tjejerna i musikbranschen? Forskare och medieprofiler om det alltför långsamma jämställdhetsarbetet i Sverige. Med bland andra journalisten Annika Lantz, Arvikafestivalens Emma Finnkvist och den tidigare utrikesministern Karin Söder.

Ämnen:
Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Genusfrågor, Jämställdhet, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden Tema

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Myter om mat

Sanning eller skröna? Möt experterna som bland annat hävdar att bantning kan göra dig fet och att smörgåstårta före konditionslopp kan vara bättre uppladdning än pasta. Vad är myt och vad är beprövad verklighet? Med bland andra extremsportaren Rune Larsson, dietisten Anna Ottosson och riskforskaren Misse Wester. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Sexuella övergrepp mot barn

Hur bryter man sin tystnad som utsatt? Hur förhörs barn vid misstankar om övergrepp? Hur arbetar polisen i kampen mot barnpornografi på Internet? Med Daniella Nilervik, Björn Sellström från Rikskriminalens IT-brottssektion, läkaren Åsa Kastbom och poliskommissarie Birgitta Engberg. Arrangör: Föreningen Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Skaparlust och kreativitet

Vad är det som gör oss kreativa? Och är kopplingen mellan konstnärskap en myt eller verklighet? Möt forskare och författare som berättar om sin kreativitet och tipsar om hur du utvecklar din egen skaparlust. Med bland andra författaren Jonas Hassen Khemiri, forskaren Örjan de Manzano och författaren bakom succéserien Saltön Viveca Lärn.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Lika eller olika?

Varför fokuseras det mer på olikheter än likheter mellan folkgrupper? Med professor Hans-Ingvar Roth, Peter Sköld, Centrum för Samisk forskning, och religionshistorikern Mattias Gardell.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Personlig utveckling

Lasse Gustavsons ansikte brann upp under ett brandmansuppdrag. Bearbetningen av olyckan gav ökad livsglädje. Christer Olsson berättar om hur du utvecklar din personliga kommunikation. Benamputerade Aimee Mullins lärde sig att omdefiniera vad en kropp kan vara. Den inställningen har gett henne superkrafter och rekord i Paralympics.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Hjärnans mysterier

Forskaren Miia Kivipelto berättar hur du kan leva för att slippa glömska och demens. Och varför köper vi dyr alternativmedicin utan bevis på att den fungerar? Professor Dan Larhammar om mänskliga beteenden. Detta och mer därtill om hjärnans mysterier.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Global Casino

Hur har hälsan i världens länder utvecklats sedan 1950? Hans Rosling spelar Global Casino med Svenska FN-förbundets ambassadörer: Lena Endre, Jason Diakité, Carolina Klüft och Lasse Åberg.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Framtiden på nätet

Tillhör du nätets framtida över- eller underklass? Alexander Bard om ett nytt klassamhälle där kontakter slår pengar. Hur ökar ett land sin BNP mest effektivt? Genom bredband, hävdar IT-entreprenören Jonas Birgersson. Hur ser radio och tv ut om tio år? Sveriges Radios Hanna Stjärne tror sig veta.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Bilden av Afrika

Varför förknippas Afrika oftast med fattigdom, hungerkatastrofer och konflikter när det egentligen handlar om en kontinent med ett 60-tal unika länder - de flesta på frammarsch. Med bland andra afrikanska författare som Kapano Matlwa, Alain Mabanckou och Tolu Ogunlesi samt den brittiske journalisten Richard Dowden som bevakat afrikanska länder i 40 år.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Naturkrafter

Den 12 januari 2010 kollapsade hela samhällen i Haiti på grund av en kraftig jordbävning. Journalisten Michael Winiarski var strax efteråt på plats och berättade om sina upplevelser. Går det att förutspå jordbävningar? Och vilka effekter fick oljekatastrofen i den mexikanska gulfen?

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Tro och tvivel

Hur står det till med religiositeten i Sverige? Med Lotta Bromé, Anders Wejryd, Maria Küchen och Owe Wikström. Och kan religion och vetenskap förenas? Debatt mellan humanister och kristna forskare.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Åldras vackrare

Går det att åldras vackrare? Det går i alla fall att åldras friskare och minimera riskerna för åldersrelaterade sjukdomar. Vad är det som händer i kroppen när vi motionerar och äter rätt? Utanför en liten ö i Japan har åldern ingen betydelse. Där dyker 80-åriga kvinnor efter musslor.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Knarkets makt

Författarna Lasse Wierup och Erik de la Reguera berättar om den nya folkdrogens väg till Sverige. Och hur kunde en heroinkultur födas i Norrköping på bara några år? Forskaren som levt ihop med de unga missbrukarna berättar. Dessutom om missbrukarflyktingar i Köpenhamn. Ett helt program om knarkets makt.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Klokskap

Vad är skillnaden mellan kunskap och klokskap? Experter inom pedagogik ifrågasätter den svenska idén om bildning. Att förstå andra människor kan vara viktigare än att ha läst litteraturklassiker. Trots det rankas praktisk klokhet inte lika högt som teoretiska kunskaper. Hur blir det i framtiden? Med bland andra professorn i pedagogik Bernt Gustavsson, debattören Dilsa Demirbag-Sten och journalisten Helle Klein.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Sverigebygget

Hur byggdes den svenska välfärden upp, hur mår den och vart är den på väg? Vi hör Tapio Salonen, professor i socialt arbete, och så tar vi del av en debatt med Jimmie Åkesson (SD), biskop Eva Brunne och journalisten Maciej Zaremba.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & värdegrund

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Det handlar om oss

Nätet - den nya fritidsgården

Barn och ungdomar tillbringar mycket av sin tid på sociala medier och i spelvärlden. Där formar de till stor del sitt sätt att vara och relatera till andra. Här formas även värderingar och normer. Problemet är att i dessa världar är vuxna ofta frånvarande. Jesper Englin från Sverok pratar om det viktiga i att uppfostra sitt barn på nätet. Gör man inte det är det som att man uppfostrar sitt barn bara halva tiden. Beteendevetaren Olle Cox menar att skolan har ett ansvar för mobbning som sker utanför skoltid om det påverkar eleven i skolan.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet

Ung och troende

Alla barn har rätt att tro, eller inte tro, på vilken gud de vill. Det slår FN:s barnkonvention fast. Samtidigt har föräldrar rätt att vägleda barnen i sin tro. Hur går det ihop? Samuel och Raghad är troende och har båda starkt stöd hemifrån. Deras föräldrar är också religiösa. Klasskompisar och andra runt omkring kan däremot vara oförstående. Som ung och troende kan man behöva försvara sitt val.