Titta

UR Samtiden Tema

UR Samtiden Tema

Om UR Samtiden Tema

Kunskap och vetenskap i nytt sammanhang. Talare och samtal från de dagliga sändningarna i UR Samtiden kopplas samman kring ett tema.

Till första programmet

UR Samtiden Tema : OmvärldenDela
  1. UR Samtiden Tema:
    Omvärlden som arbetsplats.

  2. Det senaste året
    har jag tillbringat i en container-

  3. -i norra Afghanistan.

  4. Livet som diplomat
    - varken drinkar eller snittar.

  5. Världens bästa jobb,
    enligt Krister Bringéus-

  6. -som ställs mot väggen
    av gymnasieelever.

  7. Vad är nackdelarna med ditt jobb?
    Det måste finnas nåt dåligt.

  8. Diplomatin
    är ett spel bakom kulisserna-

  9. -där ord kan rädda liv.

  10. Man tar dem vid sidan.
    "Jag måste ta upp den här frågan nu."

  11. "Hur vill du
    att vi för diskussionen?"

  12. Att ta reda på vad som ligger bakom
    konflikterna är nyckeln till medling.

  13. Vissa säger att det handlar om
    religion, andra säger pengar.

  14. Skälen till väpnade konflikter
    kan ofta vara enkla-

  15. -men lösningarna svåra.

  16. FN kritiseras ofta
    för att inte göra tillräckligt.

  17. FN är ingen världspolis
    eller världsdomstol-

  18. -som rycker ut
    så fort oförätter begås.

  19. Så vad gör FN
    och vad gör Sverige i Afghanistan?

  20. Kan vi vinna kriget?
    Nej, det tror jag inte.

  21. Det är paradoxalt: Vi kan inte
    dra oss tillbaka, vi kan inte vinna.

  22. Huvudbry hos en diplomat
    med omvärlden som arbetsplats.

  23. "Omvärlden som arbetsplats."
    Smaka på den meningen.

  24. Många yngre
    får nåt drömmande i blicken.

  25. Några av dem sitter här
    när Utrikespolitiska institutet-

  26. -bjudit in elever till ett seminarium
    om internationella konflikter.

  27. Tänk att få resa, möta nya kulturer
    och vara med där det händer.

  28. Det är diplomaten
    Krister Bringéus vardag.

  29. Det låter lockande,
    men kan vara väldigt oglamoröst.

  30. Han är placerad i Mazar-e Sharif
    i norra Afghanistan-

  31. -och är ansvarig
    för den svenska civila verksamheten.

  32. Afghanistan är en av
    våra största biståndstagare.

  33. Tillsammans med
    den militära insatsen är målet fred-

  34. -och ekonomisk
    och humanitär utveckling.

  35. Hans uppdrag är att få den militära
    och civila verksamheten att samverka.

  36. Som sagt: Parasolldrinkar
    är det ont om i Mazar-e Sharif.

  37. Det senaste året
    har jag tillbringat i en container-

  38. -i norra Afghanistan.

  39. Jag tänkte berätta
    varför jag har gjort det.

  40. Det handlar om diplomati som yrke-

  41. -och vad vi som är stationerade
    i Afghanistan gör-

  42. -och varför Sverige
    har skickat ut oss.

  43. Låt mig börja med diplomati som yrke.

  44. Några av er här funderar nog på detta
    och är intresserade av att höra.

  45. Till att börja med vill jag säga
    att det är världens roligaste yrke-

  46. -att vara diplomat,
    eller UD-tjänstemän som vi säger.

  47. Jag har hållit på med det här
    sen 1975.

  48. Jag har haft många problem, men
    aldrig haft en tråkig dag på jobbet.

  49. Det kan man nog inte säga
    om många yrken.

  50. Det är inte speciellt välbetalt,
    ska jag genast säga-

  51. -men fantastiskt roligt.

  52. Vad är det då diplomati
    ytterst handlar om?

  53. Jag tror att det är
    tre egenskaper man ska ha-

  54. -om man ska trivas i den rollen.

  55. Man måste stå
    med fötterna på jorden-

  56. -att vara fältmässig och praktisk.

  57. Man ska kunna leva i öknen
    eller i djungeln-

  58. -eller i en bullrande storstad.

  59. Samtidigt ska man kunna beskriva
    vad som sker, kunna konceptualisera.

  60. Det är blandningen
    mellan vara fältmässig-

  61. -och vara tänkande
    som är ett viktigt drag i diplomatin.

  62. Det andra är att vara multikulturell-

  63. -eller ha ett tvärkulturellt synsätt.

  64. Man måste kunna bli nedskickad
    till mörkaste Afrika-

  65. -och börja jobba med en förståelse
    att det är en annan kultur.

  66. Om vi talar om Afghanistan-

  67. -kan man verkligen tala om
    en annan kultur och en annan tid.

  68. Årtalet där är 1389.

  69. Det är inte bara i den afghanska
    tideräkningen det är 1389-

  70. -utan det är också i vår egen.

  71. Det måste man kunna anpassa sig till-

  72. -liksom man måste anpassa sig till
    en elegant New York-miljö i FN-huset.

  73. Samtidigt som den gode
    UD-tjänstemannen har förmågan-

  74. -att röra sig i olika miljöer-

  75. -befinner vi oss i ett
    internationellt diplomatiskt land.

  76. Ett land som flyttar sig
    från Europa, till Afrika, till Asien.

  77. I detta land lever norska,
    ryska och svenska diplomater-

  78. -där man har
    ett gemensamt språk och koder-

  79. -och där man ofta klär sig identiskt.

  80. Inte alla.

  81. Den tredje egenskapen
    som kännetecknar en god diplomat-

  82. -är förmågan att läsa ett politiskt
    och ekonomiskt landskap.

  83. Att kunna beskriva det
    och skriva om det.

  84. Diplomati är i hög grad journalistik.

  85. Det är nog det yrke
    som ligger närmast diplomatens.

  86. Vi brukar dela upp diplomatin
    i två huvudfåror.

  87. Det är en bilaterala diplomatin-

  88. -och den multilaterala diplomatin.

  89. Bilateral diplomati är när du
    representerar Sverige i ett land.

  90. Det är den klassiska ambassaden
    som vi har kvar en del av.

  91. Den typen av diplomati
    har vi bedrivit-

  92. -i säkert 500 år.

  93. Sen finns det den moderna diplomatin,
    den multilaterala diplomatin.

  94. Då representerar du Sverige
    i förhållande till en organisation-

  95. -som FN, NATO, Organisationen
    för säkerhet och samarbete i Wien.

  96. Den största av de svenska
    representationen i dag är den i EU-

  97. -med över hundratalet
    utsända diplomater.

  98. De företräder Sverige i olika frågor:

  99. Fiskefrågor, konsumentfrågor,
    utrikes- och säkerhetspolitik.

  100. Där ser man en skiftning från
    den klassiska bilaterala diplomatin-

  101. -då du bodde i Paris och tog emot
    instruktioner från Stockholm-

  102. -och levererade dem
    till franska utrikesministeriet.

  103. Eller som i mitt eget fall,
    i början på 80-talet i London-

  104. -och gick upp klockan fem
    för att läsa av tidningarna.

  105. Jag markerade artiklar
    kunde vara intressanta för Sverige.

  106. Sen skrev en flicka
    av artiklarna för hand-

  107. -och skickade iväg dem med telex.
    Det var på 80-talet.

  108. Från denna klassiska diplomati-

  109. -har vi utvecklats
    mot den multilaterala diplomatin.

  110. Vi verkar vid stora organisationer.

  111. Som ni vet
    har vi lagt ner ambassader...

  112. Vi är på väg att göra det.
    Ambassader i Buenos Aires-

  113. -Hanoi, Bryssel...

  114. Ambassaden, inte representationen.

  115. Vi har begränsade ekonomiska medel
    men det är en tydlig prioritering-

  116. -att det är inte där
    den moderna diplomatin hör hemma.

  117. Diplomatin fortsätter
    att utvecklas och förändras.

  118. Det är två saker
    som driver utvecklingen:

  119. Globaliseringen
    och teknikutvecklingen.

  120. Om ni tänker på bilden
    när vi skrev av tidningsartiklar-

  121. -och skickade hem dem...
    I dag framstår det som löjligt-

  122. -när man kan ta fram
    internationella tidningar-

  123. -på sina datorer.

  124. Till förändringen hör... Vi vill ha
    en diplomati i världsklass.

  125. Det finns länder som har diplomati
    som är större än landets vikt.

  126. England är ett klassiskt exempel,
    men Sverige platsar väl-

  127. -i den klubben. Vi har en stark
    och offensiv diplomati-

  128. -med många stora
    begåvade företrädare:

  129. Dag Hammarskjöld,
    Jan Eliasson, Alva Myrdal.

  130. Diplomatin fortsätter att förändras,
    var etablerar vi nu våra ambassader?

  131. Det är i Tbilisi, Georgien. Det är
    i Ouagadougou i mörkaste Afrika-

  132. -och i norra Afghanistan
    i Mazar-e Sharif-

  133. -vi nu sätter upp
    större diplomatiska operationer.

  134. Vad Sverige och Bringéus
    gör konkret i Afghanistan-

  135. -ska han berätta om senare.

  136. I dag finns det omkring
    35 väpnade konflikter i världen.

  137. Hur uppstår de och hur kan de lösas?
    Det är Peter Wallensteens område.

  138. Han är professor i freds- och
    konfliktforskning. Platsen: Uppsala.

  139. Vi ska se på världen som den är.

  140. Det rapporteras ständigt om krig,
    eller åtminstone om våld.

  141. I morse hörde vi om strider i Abidjan
    i Elfenbenskusten och i Libyen.

  142. Det finns många fler. Det väcker
    frågan: Hur uppstår dessa konflikter?

  143. Man kan säga att det finns
    fyra standardsvar på den frågan.

  144. Ett är att säga att det handlar om
    religion. Vad menar folk med det?

  145. Det varierar, men de anser att
    man strider om religiösa frågor.

  146. Eller att parterna i konflikten
    är religiösa på nåt sätt.

  147. Åtminstone en av parterna.

  148. Eller så finns det
    särskilda sätt att föra krig.

  149. Om den är religiös bör konflikten
    ha religiösa aktörer på båda sidor-

  150. -som säger att de krigar
    i sin guds namn-

  151. -för att forma samhället
    efter sitt sätt att tänka.

  152. Därför riktar de in sig på religiösa
    saker, som moskéer eller kyrkor.

  153. Om man utgår från det
    blir det religiösa observerbart.

  154. Man kan titta på konflikter
    för att se om det går till så.

  155. Men sen finns det andra
    som säger att det handlar om pengar.

  156. Att det är ekonomiska intressen
    som driver konflikterna.

  157. Folk säger att väst ingriper i Libyen
    för att Libyen har olja.

  158. Det låter enkelt och entydigt,
    men det är inte entydigt.

  159. Pengar kan betyda resurser,
    eller aktörer som vill åt resurserna.

  160. Sättet att strida är kopplat till
    hur man vill styra över resurserna.

  161. Då säger andra att det inte
    är pengar, utan makt och makthunger.

  162. Att bli den starkaste aktören
    i världen, regionen eller landet.

  163. Allt handlar om makt.

  164. Man kan hävda att det är en familj
    som vill behålla makten.

  165. En annan familj vill ta kontrollen.

  166. Det är starka argument. Det fjärde
    är att det handlar om mark.

  167. Vem styr över marken? Det är där
    vi lever, rör oss och bor.

  168. Det handlar om att kontrollera mark
    som vi äger-

  169. -borde äga eller har ägt.

  170. Det är fyra typiska förklaringar.

  171. Alla är mycket vanliga
    i olika kretsar och omständigheter.

  172. Alla leder till slutsatsen
    att krig är oundvikligt.

  173. Det är okontrollerbart
    och finns överallt.

  174. Då måste vi se efter. Hur ser
    konfliktsituationen ut i världen?

  175. En databas som den jag nämnde,
    vad säger den om konflikter?

  176. Jo, att konflikter varierar över tid,
    plats, aktörer och tvister.

  177. De varierar över tid och plats.
    Jag ska visa en bild.

  178. Bilden visar väpnade konflikter
    i världen sen 1946.

  179. Det är ett enkelt diagram.
    Det visar konflikternas intensitet.

  180. De gula är de små och de röda
    är de stora, som vi kallar krig.

  181. "Stor" betyder att tusen människor
    har dödats i kriget på ett år.

  182. Resten är konflikter där
    minst 25 har dödats, upp till 999.

  183. Som ni ser
    är mönstret inte särskilt enhetligt.

  184. Det varierar med tiden.

  185. Man kan se att antalet konflikter
    ökar ganska dramatiskt-

  186. -från omkring 1960-talet
    till kulmen på början av 1990-talet.

  187. Sen ser vi nåt överraskande:
    en minskning.

  188. I 1990-talets början hade vi över 50
    väpnade konflikter. I dag har vi 35.

  189. 35 är fortfarande mycket,
    men det är mindre än 50.

  190. Så det har skett en tydlig minskning
    de senaste tio, femton åren.

  191. Den är ännu större fram till 2002.

  192. Sen sker en liten, gradvis ökning.

  193. Det varierar, så om vi ska förklara
    det här behöver vi nåt som varierar.

  194. Om vi ska förklara det med religion
    måste den förändras på nåt sätt.

  195. Nåt måste överensstämma
    med det här mönstret.

  196. Jag sa också att platsen varierar.

  197. Man kan se att konflikterna
    inte är jämnt fördelade över världen.

  198. De flyttar runt.

  199. I dag fokuserar vi på Nordafrika,
    Mellanöstern och kanske Västafrika.

  200. Men om man går lite längre bakåt...
    På 1990-talet var det Balkan-

  201. -som framför allt oroade européer.
    På 1980-talet var det Centralafrika.

  202. På 1970-talet var det Indokina.

  203. På 1960-talet var det oroshärdar
    som hade att göra med kalla kriget.

  204. Och så vidare. Konflikterna
    flyttar runt, och det säger oss nåt.

  205. Det finns inte bara krafter som vill
    ha krig, utan även andra krafter.

  206. Det är därför aktörerna är viktiga.

  207. Vissa dyker upp och försvinner,
    andra är alltid med.

  208. Stormakter är mer stabila.
    Andra aktörer växlar.

  209. Tvister. Frågar man aktörerna
    vad konflikten handlar om...

  210. Det bör man göra. De vet sannolikt
    vad konflikten handlar om.

  211. De ger olika förklaringar.

  212. Under kalla kriget
    var det vänster mot höger.

  213. Socialister mot imperialister
    eller kommunister mot frihetskämpar.

  214. Om man frågar dagens aktörer-

  215. -så talar de om befrielse,
    eller rentav i religiösa ordalag.

  216. Men om man frågar
    vad de egentligen vill-

  217. -så visar det sig ofta vara
    ganska enkla saker.

  218. Konflikter flyttar inte bara runt
    till olika delar av världen.

  219. De tar också slut.
    Det är så man kan se minskningen.

  220. De slutar ibland i seger,
    ibland i vapenvila.

  221. Ibland med fredsavtal. Eller så
    avtar de så mycket att de försvinner.

  222. Även om parterna
    är starkt engagerade i konflikten-

  223. -så vill de också avsluta den.
    Och om de inte kan vinna...

  224. De senaste 20 åren
    har segrarna varit få.

  225. Det har blivit svårare
    att vinna krig.

  226. Vapenvilor och fredsavtal har ökat.

  227. Om man sluter fredsavtal måste man
    komma fram till vad som är viktigast.

  228. Under kriget har man
    en lång lista med förändringar.

  229. Ju längre lista, desto fler går med.

  230. Men när man ska förhandla
    måste man vara mycket mer exakt.

  231. "Det här är det jag helst vill lösa."

  232. Det visar sig ofta vara saker som går
    att lösa. Så sluter man fredsavtal.

  233. Så parterna kan själva
    ha behov av att lösa konflikten.

  234. Sen finns det förstås tredje parter.

  235. Med "third parties" menar Wallensteen
    medlare av olika slag-

  236. -inte sällan FN.

  237. Jan Eliasson har lång erfarenhet
    av diplomati och medling.

  238. Han var ordförande i FN:s
    generalförsamling 2005-2006.

  239. Sen utsågs han som FN:s
    speciella sändebud i Darfur, Sudan.

  240. Jan Eliasson har sett
    hur ord kan rädda liv.

  241. Vi möter honom under samtal
    om diplomatins retorik-

  242. -vid Göteborgs universitet.

  243. Jag tänker på Bush
    och "ondskan axelmakter"-

  244. -som nog var ganska olycklig för
    att få till en fredlig utveckling.

  245. -Det stängde dörrar.
    -Ja. Det var nog hans avsikt.

  246. Bush stod för att de länder
    man tyckte illa om skulle isoleras-

  247. -och inte ha nån kontakt med.
    Han såg diplomatiska kontakter-

  248. -som en belöning. Min grundsyn
    är att diplomati är en neutral kanal-

  249. -för att förmedla budskap
    och hålla igång en dialog.

  250. När han kallade Iran
    för "en ondskans axelmakt"-

  251. -stängde han dörren för en dialog.
    Man förhandla inte med ondskan.

  252. Man kan inte skicka nån
    att förhandla med ondskan.

  253. Han ville stänga dörren ordentligt.

  254. Sen finns ett annat exempel
    vi talade om...

  255. Olof Palme gjorde ett uttalande
    på julen 1972-

  256. -där han jämförde
    bombningarna av Hanoi-

  257. -med andra världskriget.
    Det blev en enormt stark reaktion.

  258. Han ville ha uppmärksamhet
    kring situationen.

  259. Han ville inte stänga dialogen
    med USA. Det var inte meningen.

  260. Det finns nyanser i detta.

  261. I fallet Bush var det avsiktligt
    att han ville dra ner rullgardinen.

  262. Palme gjorde det
    för att väcka känslor och opinion-

  263. -men var ändå anhängare av dialog.

  264. Han sa att ondskan
    är förknippad med namn.

  265. Han nämnde Lidice och Treblinka.
    Det orsakade en väldig uppståndelse.

  266. Det blir en ond cirkel
    när man slår igen dörren till dialog.

  267. Det är så skönt med Obama,
    även om han svårt att komma igång-

  268. -och kanske tagit sig an för mycket.

  269. Det är härligt att han säger-

  270. -att vi måste tala med dem
    vi har problem med.

  271. Han anknyter till den israeliske
    premiärministern Rabin-

  272. -som ingav mig hopp om framsteg
    i Israel-Palestinafrågan.

  273. Han sa: "You don't need
    to talk to your friends"-

  274. -"talk to your enemies."
    Dem måste man lösa problemen med.

  275. Han har släppt det där
    med att samtal, kontakter-

  276. -diplomatiska förbindelser
    är en belöning. Det är primitivt.

  277. Det är kanalen som gör det möjligt
    att förmedla argument.

  278. Det är väldigt skönt.
    Det har blivit öppningar nu.

  279. I Nordkorea har förhandlingar kommit
    igång. Det är en svårgripbar regim.

  280. Jag har varit där.
    En märklig upplevelse.

  281. Med Iran finns det en liten öppning.

  282. Särskilt nu när ryssarna
    vill samarbeta med USA och EU.

  283. Utan tvekan, att öppna dörren
    och öppna för dialog-

  284. -är en starkt fredsfrämjande faktor.

  285. En förhandlare kan närma parterna
    på sakfrågorna genom ordet.

  286. Inte minst sin tajming...

  287. I mina förhandlingar började jag
    med de mindre komplicerade frågorna-

  288. -för att sen gå vidare till de andra
    och värma upp förhandlingsrummet.

  289. Sen att hantera
    de känsliga frågorna...

  290. Man tar inte upp dem vid bordet.

  291. "Jag måste ta upp frågan.
    Hur vill du att vi för diskussionen?"

  292. Så att han, det är oftast en han,
    känner sig medansvarig för processen.

  293. Ibland kan man välja,
    om det är en viktig fråga-

  294. -som du vet att en av parterna
    frågar nån annan om-

  295. -låt oss säga Kina, Ryssland eller
    USA, viktiga länder de får stöd av.

  296. Då kan man ta kontakt med
    en viktig person på den sidan-

  297. -och säga "det här är viktigt
    och ni måste hjälpa till."

  298. Jag har talat med Kina
    om att sätta tryck på Sudan-

  299. -för att de skulle ta emot
    en fredsbevarande trupp.

  300. Jag talade med Kina som var viktiga
    för att få dit truppen.

  301. Det är riskabelt. Om de inte håller
    med kan de cementera motståndet.

  302. Det är det som gör diplomati
    så roligt också.

  303. Det är detta spel med orden,
    att använda orden i rätt tid-

  304. -vem som får del
    av argumenteringen...

  305. Sekvensen i att föra processen. Men
    också frustrationen när det fastnar.

  306. Ur ett retoriskt perspektiv...

  307. Det är skillnad mellan manligt
    och kvinnligt språk.

  308. -Det är brist på kvinnliga medlare.
    -Det är en allvarlig fråga.

  309. Säkerhetsrådet
    har tagit en resolution 1325-

  310. -om kvinnors roll i fredsprocesser-

  311. -och fredsbyggande.

  312. Jag hade alltid kvinnor i mina
    delegationer, det var jag ensam om.

  313. Varken i Iran, Irak,
    Nagorno-Karabach eller i Sudan-

  314. -har jag haft kvinnor
    på andra sidan bordet.

  315. Jag tog in kvinnorna på ett sätt-

  316. -och även min medförhandlare
    Salim Salim-

  317. -som var med på Darfuräventyret.

  318. Vi bjöd in 25 frivilligorganisationer
    till förhandlingarna i Libyen-

  319. -som tyvärr avslutades utan resultat.

  320. Där kom det åtta kvinnor
    till förhandlingarna i Sirte.

  321. Det var vårt sätt att säga
    att de hör till.

  322. När jag ibland
    ville spela lite teater-

  323. -sa jag: "Jag är trött på
    att ni inte kan bestämma er."

  324. Det var fem ledare som tävlade om-

  325. -vem som skulle representera
    motståndsrörelsen.

  326. Det var maktfrågor.
    Jag var frustrerad och sa:

  327. "Jag vill berätta om mina resor
    till byarna i norra Darfur."

  328. Jag berättade om nöden jag sett,
    lägren jag varit i.

  329. Jag sa: "Ni har inte varit inne
    i lägren eller i byarna."

  330. "Jag ska berätta hur det är."
    Källorna var förgiftade-

  331. -barnen var gråa i huden...
    Ni vet allt elände.

  332. 12 böcker i en skola på 340 elever.
    Marknaden var bara lök, inget annat.

  333. Jag beskrev det. "Kan inte jag
    få ta in den realiteten?"

  334. Kvinnorna som går och hämtar vatten
    och blir våldtagna.

  335. Tre av dem
    tyckte det var jättepinsamt.

  336. Två kom fram efteråt och tackade
    för att jag tagit upp det.

  337. Tre var fler än två,
    så det blev inte riktigt...

  338. Kvinnorna behövs där också.
    Jag skulle vilja se mer av det.

  339. Fler kvinnor inom diplomatin
    efterlyser Jan Eliasson.

  340. I Sverige är vi på rätt väg:

  341. Lika många kvinnor som män antas
    till UD:s handläggarutbildning.

  342. Så har det inte alltid varit,
    kvinnor ratades i många år.

  343. "Från Myrdal till Lindh" handlar om
    de få kvinnor som slog sig in-

  344. -i utrikespolitiken, mot alla odds.

  345. F.d. ambassadören Maj-Inger Klingvall
    är en av redaktörerna för boken-

  346. -som diskuteras
    på Utrikespolitiska institutet.

  347. Det här med karriär
    och karriärmöjligheter-

  348. -rekryteringen,
    kvinnornas drivkrafter-

  349. -var frågor vi ville ha svar på.

  350. Författarna hade fria händer
    att utforma sina porträtt.

  351. De första kvinnorna i boken
    kom utifrån, inte från UD.

  352. Första kvinnan som gjorde UD-karriär
    och blev ambassadör var 1978.

  353. Det var Ethel Wiklund-

  354. -som var den första.

  355. Sen kom det
    en kvinna året efter, Irene Larsson.

  356. Vilka var hindren? Vad får man fram
    när man tittar på detta?

  357. Det var dels äktenskapsreglerna
    och rekryteringsbasen.

  358. Äktenskapsreglerna
    levde kvar in på 70-talet.

  359. Om man var kvinna på UD
    och gifte sig med en annan diplomat-

  360. -fick man välja
    att bli hemstationerad eller sluta.

  361. Ser man till rekryteringsbasen
    så var den första kvinnan-

  362. -som kom in på utbildningen
    hon kom in 1948.

  363. Tittar man fram till 1975
    så var de ungefär 15 kvinnor.

  364. Basen för att komma vidare
    i karriären var utomordentligt liten.

  365. De sista 20 åren, tack och lov,
    är ungefär hälften kvinnor.

  366. Nu finns det
    en helt annan bas att ta av.

  367. Men det var svårt. Irene Larsson
    föddes i ett arbetarhem i Motala.

  368. Hon var en mycket framåt tjej
    och fick ett stipendium-

  369. -åkte till USA som 16-åring.
    Hon kom hem, tog studenten-

  370. -tog en fil mag. Hon hade ett stort
    intresse för internationella frågor.

  371. Hon sökte till UD:s utbildning.
    Svaret var:

  372. "Inte ska fröken som har
    så fina betyg bli skrivflicka på UD."

  373. Hon gav sig inte och tog ett jobb
    i Paris, kom tillbaks och kom då in.

  374. Hon blev den andra
    kvinnliga ambassadören.

  375. Maj-Inger Klingvall om den manliga
    dominansen inom utrikespolitiken.

  376. En dominans som åtminstone i Sverige
    håller på att förändras.

  377. Vi stannar kvar
    på utrikespolitiska institutet.

  378. Eleverna sitter kvar på seminariet
    om internationella konflikter.

  379. Vad kan FN göra
    när väpnade konflikter bryter ut?

  380. Oftast inga underverk
    och FN är ingen världspolis-

  381. -som rycker ut vid konflikter,
    enligt forskaren Fredrik Doeser.

  382. Det är ovanligt att FN ingriper.

  383. Det finns andra sätt
    att bidra till lösningar.

  384. FN kan erbjuda ett diskussionsforum,
    ett förhandlingsforum-

  385. -där rivaliserande parter möts
    för att diskutera fram en lösning.

  386. Ett annat medel är medling,
    en tredje part går in och medlar-

  387. -mellan parterna. Den hjälper dem
    att uppnå en överenskommelse.

  388. FN:s generalsekreterare
    har agerat som medlare.

  389. Sen har vi fredsbevarande styrkor.

  390. De sätts in när en konflikt
    blivit en väpnad konflikt.

  391. Fredsbevaring
    går ut på att bevara freden-

  392. -genom att man sätter in
    oberoende styrkor mellan parterna.

  393. Man håller de stridande parterna isär
    genom att övervaka-

  394. -trupptillbakadraganden efter ett
    vapenstillestånd eller fredsfördrag.

  395. Det viktiga med fredsbevaring
    är att när FN beslutar om det-

  396. -så pekar FN inte ut
    vem som har rätt eller fel.

  397. Man pekar inte ut
    nån skyldig partner.

  398. Det är mindre
    politiskt kontroversiellt-

  399. -än exempelvis sanktioner
    som kan riktas mot en regering-

  400. -för dess omoraliska
    eller olagliga beteende.

  401. Det kan vara politiska sanktioner.
    Sportsanktioner finns också-

  402. -t.ex. mot Jugoslavien
    som inte deltog i fotbolls-VM 1992.

  403. Det vanligaste är ekonomiska
    sanktioner som handelsembargon.

  404. Man förbjuder handeln med ett land-

  405. -eller åtstramar
    en regims finansiella möjligheter.

  406. Det har man gjort mot Khaddafi
    och hans närmast krets.

  407. Man har fryst
    deras finansiella tillgångar.

  408. Det råder även exportförbud
    av vapen till Libyen.

  409. Avslutningsvis
    har vi fredsframtvingande styrkor-

  410. -kollektiv säkerhet.
    Man tvingar fram fred-

  411. -i stället för att bevara freden.

  412. När det är fredsframtvingande
    styrkor-

  413. -pekar man ut
    den skyldige i konflikten.

  414. Man försöker genomdriva
    en FN-resolution med militärt våld.

  415. Ishavsstyrkan i Afghanistan är t.ex.
    en fredsframtvingande operation.

  416. Det har funnits fler sådana.

  417. Fredsbevaring är vanligare
    än fredsframtvingande.

  418. FN har utfört
    över 50 fredsbevarande operationer-

  419. -men betydligt färre
    fredsframtvingande.

  420. Avslutningsvis kan jag säga
    att de tre nedersta medlen-

  421. -kräver att säkerhetsrådet
    har godkänt operationen.

  422. Nästan alltid är det så.

  423. Fredrik Doeser om vad FN kan göra
    vid väpnade konflikter.

  424. Lyckas FN enas
    om några resolutioner-

  425. -trots att säkerhetsrådets medlemmar
    kan utnyttja sin vetorätt?

  426. FN har i alla fall blivit
    effektivare inom världspolitiken-

  427. -de senaste 20 åren
    sen kalla krigets slut.

  428. Professorn Peter Wallensteen-

  429. -visar hur antalet antagna
    resolutioner ökat markant.

  430. En resolution är en åtgärd
    som säkerhetsrådet enats om.

  431. Säkerhetsrådets resolutioner har ökat
    ganska dramatiskt i antal sen 1990.

  432. Om vi tittar på det förra diagrammet
    kan man säga att fram till 1990-

  433. -arbetar säkerhetsrådet
    i långsamt tempo.

  434. De antar några resolutioner,
    kanske en gång i månaden eller så.

  435. Ett par resolutioner.
    Efter 1990 förändras det dramatiskt.

  436. Säkerhetsrådet engagerar sig djupt
    och fattar beslut en gång i veckan.

  437. De antar beslut
    under kapitel VII i FN-stadgan.

  438. De kräver av samtliga medlemmar
    i FN att de ska...agera.

  439. Resolutionerna om Libyen
    åberopar kapitel VII.

  440. Det betyder att som medlemsstat
    måste man ingripa i konflikten.

  441. Exakt hur kan diskuteras,
    men FN kräver att man gör nåt.

  442. Sambandet som man kan se är-

  443. -att när konflikterna ökade
    från 1960-talet-

  444. -var FN nästan helt frånvarande.
    På 1990-talet börjar FN agera.

  445. Då sker också
    en minskning av antalet konflikter.

  446. Det visar att det finns aktörer
    som vill lösa konflikterna.

  447. Vi är fortfarande långt från noll,
    men det har minskat.

  448. Det är det jag vill visa, att
    det finns aktörer, FN eller andra...

  449. Särskilt viktiga i konflikterna
    i Libyen och Elfenbenskusten-

  450. -är Arabförbundet och Afrikanska
    unionen, som också har aktiverats.

  451. Men det finns även
    icke-statliga organisationer-

  452. -eller religiösa grupper som
    engagerar sig i att lösa konflikter.

  453. Professorn i freds- och
    konfliktforskning Peter Wallensteen.

  454. Afghanistan: Sveriges största
    internationella engagemang.

  455. Vad gör vi där, vad vill vi
    åstadkomma, när är uppdraget klart?

  456. Det är frågor som vållar debatt
    och som Bringéus är van att svara på.

  457. Hans ansvar för att bygga upp
    den civila insatsen-

  458. -ska på sikt prägla Sveriges
    engagemang i norra Afghanistan.

  459. Jag ska berätta varför vi
    befinner oss i norra Afghanistan-

  460. -i några containrar i skuggan
    av bergskedjan Hindukush.

  461. Låt mig börja med-

  462. -detta stackars Afghanistans
    krigshistoria.

  463. Det har alltid varit ett land
    som arméerna har tågat genom-

  464. -vare sig det varit från Kina,
    Indien, Sovjet eller Storbritannien.

  465. Den senaste tragedin
    var Sovjets invasion 1979.

  466. Tio år senare hade de dödat
    en miljon afghaner-

  467. -och drivit fem miljoner på flykt
    till Iran och Pakistan.

  468. Några år senare tar talibanerna
    över makten.

  469. En fruktansvärd epok vidtar
    för de stackars afghanerna.

  470. Vill ni läsa om detta,
    ni kanske har sett filmen...

  471. "Flyga drake", en fantastisk
    beskrivning av talibanperioden.

  472. 11 september, vi vet vad som hände.

  473. Dessförinnan är det talibanerna
    som har upplåtit-

  474. -Afghanistan som bas
    och träningsläger för al-Qaida.

  475. Amerikanerna beslutar sig
    för att plocka ner al-Qaida-

  476. -och plocka ner talibanerna.
    Det gör de ganska effektivt.

  477. Med små insatser,
    amerikanska specialförband-

  478. -tillsammans med mujaheddinrörelsen
    i norra Afghanistan-

  479. -lyckas man under en kort tid
    driva ut talibanerna-

  480. -och sätta den
    nuvarande presidenten på tronen.

  481. Lite därefter
    försjunker Afghanistan i glömska.

  482. Nåt annat händer i storpolitiken-

  483. -Irakkriget upptar all
    den amerikanska krigsenergin.

  484. När Obama tillträder upptäcker han-

  485. -lite till sin överraskning
    att här pågår ett annat krig.

  486. I det tysta, under den tid
    afghanerna var bortglömda-

  487. -hade talibanerna
    sakta kommit tillbaka-

  488. -från sina läger
    framför allt i Pakistan.

  489. Obama står inför ett viktigt val.
    Vad ska han göra?

  490. Talibanerna är på väg tillbaka
    och terroriserar bybefolkningen.

  491. Ska han dra sig tillbaka eller
    försöka det irakiska tricket igen?

  492. Det irakiska kriget
    höll på att spåra ur fullständigt.

  493. Man skulle genomföra en s.k. "surge"
    - en massiv uppladdning.

  494. En massiv militär uppladdning
    för att bryta motståndet.

  495. Köra in civila resurser samtidigt-

  496. -och försöka vinna kriget,
    helt enkelt.

  497. Han valde det senare.

  498. Han valde via omvägar att låta
    den mytomspunne David Petraeus-

  499. -som gjorde undret i Irak,
    alltså vände det till seger.

  500. Han ska göra om samma trick
    i Afghanistan.

  501. Under kort tid har vi sett-

  502. -en tillväxt från 30 000-40 000
    internationella soldater-

  503. -till ungefär 150 000.

  504. Samtidigt bygger vi upp deras armé
    som består av lika många man.

  505. Jag skulle säga "män och kvinnor"
    men det är nog inte många kvinnor...

  506. Då frågar man sig genast:
    Vad är det för situation vi har?

  507. Är vi på väg att vinna kriget
    eller är det en Vietnamsituation-

  508. -där vi bara eskalerar
    och går mot en stor tragedi?

  509. Ja, det vet vi inte.

  510. Jag ställer samma fråga
    i Afghanistan-

  511. -till alla jag pratar med: afghaner,
    ryske generalkonsuln-

  512. -journalister. Vad händer om vi
    drar oss tillbaka militärt i dag?

  513. Jag får nästan alltid samma svar.
    Kaos, risk för inbördeskrig.

  514. Det lilla som har uträttats
    sen talibanerna fördrevs 2001-

  515. -skulle raseras.

  516. Kan vi då vinna detta krig?
    Nej, det tror jag inte.

  517. Det är nog inte många som tror
    att vi kan vinna.

  518. Vi befinner oss
    i en paradoxal situation.

  519. Vi kan inte dra oss tillbaka
    eller vinna.

  520. Hur löser vi då detta dilemma?

  521. Det är att gå in massivt
    med civila insatser-

  522. -för att "underpin"
    de militära insatserna.

  523. Det är där vi svenskar-

  524. -uppe i Mazar-e Sharif kommer in.

  525. Sverige har sen 2006
    haft det militära ansvaret-

  526. -för fyra provinser, Balkh,
    Jowzjan, Sar-e Pol och Samangan-

  527. -i norra Afghanistan.
    I vår jargong kallar vi det PRT:

  528. "Provincial reconstruction team".

  529. Mer eller mindre hela Afghanistan
    är uppdelat i PRT.

  530. Det håller inte enbart.

  531. Här måste en stark och tydlig civil
    komponent in.

  532. Det var det uppdrag
    jag fick av Carl Bildt-

  533. -när jag för 1,5 år sen promenerade
    med honom i Belgrad.

  534. Han sa: "Jag vill
    att du åker till Mazar-e Sharif."

  535. "Du ska bygga upp en civil struktur."

  536. Den ska ta över ledningen
    för den svenska närvaron där.

  537. Det har riksdagen därefter beslutat-

  538. -att redan nästa år ska
    den svenska ledningen vara civilledd.

  539. I praktiken
    blir det av min efterträdare.

  540. Vilka är vi är uppe?

  541. Vi är ett litet järngäng.

  542. Själv är jag från UD, tre kommer
    från Folke Bernadotteakademin-

  543. -en sitter här, Emma.
    De har sina lokaler i det här huset.

  544. Tre kommer från SIDA,
    en från rikskriminalen-

  545. -vi har lite säkerhetsfolk
    och några lokalanställda.

  546. Uppgiften då, vilken är den?

  547. Det är att koppla ihop som en del
    av förberedandet av civila ledningen-

  548. -den civila verksamheten
    med den militära-

  549. -och se till
    att vi får ut synergieffekter.

  550. Det är inte lätt. Biståndsverksamhet
    och militär verksamhet-

  551. -är två olika verksamheter.
    Vad handlar det om?

  552. Ibland säger jag att skattebetalarna
    som lägger ner 2 miljarder-

  553. -på den militära insatsen har rätt
    att vi skapar dessa synergieffekter.

  554. Framför allt handlar det om
    att vi befinner oss i samma område.

  555. Sen att vi ställer upp
    gemensamma mål för verksamheten-

  556. -och att planera
    för att målen ska uppfyllas.

  557. Sen ska var och en
    utföra sina grejer.

  558. För att ge ett exempel:

  559. Om militären varit i två
    av våra värsta distrikt-

  560. -utanför Mazar-e Sharif
    och säkrat dem i nån bemärkelse...

  561. Det är områden där talibaner
    har härjat och terroriserat folk-

  562. -bränt skördar, stulit boskap.

  563. När dessa områden har någorlunda...

  564. Vi har etablerat nån säkerhet där-

  565. -då är det naturligt
    att biståndet kommer in.

  566. I norra Afghanistan
    är de mycket enkla.

  567. Det är brunnar, vägar,
    el, murar kring flickskolor-

  568. -så att flickorna
    vågar ta sig till skolan.

  569. Det har vi hållit på med,
    att skapa en förståelse-

  570. -för att civil och militär samverkan
    är nåt ganska bra-

  571. -i den här typen av konfliktländer.
    Det har vi hållit på med i 6 månader.

  572. Verksamheten är väldigt praktisk.

  573. Vi räknar med att nästa år-

  574. -ha en civil ledning för vår närvaro.

  575. Den militära närvaron ska bestå,
    den växlar karaktär-

  576. -från en stridande
    till en utbildande och stödjande.

  577. Nästa tidlina går mot 2014.

  578. Det är en brytpunkt för det
    internationella engagemanget.

  579. Fram till dess räknar vi
    med att ha gjort två saker:

  580. Att utbilda de afghanska
    säkerhetsstyrkorna-

  581. -så pass
    att de själva kan överta ansvaret.

  582. Där gör vi väldigt stora insatser-

  583. -framför allt
    när det gäller att utbilda armén.

  584. Svenska officerare
    följer med väldigt långt ut-

  585. -i kraftfulla strider.

  586. De ser sig som mentorer och lärare.

  587. Det andra vi ska ha åstadkommit
    är vad vi kallar "transition".

  588. Överlämnande av områden
    till de afghanska myndigheterna.

  589. Samtidigt är det viktigt
    att inte se 2014 som ett slutdatum.

  590. Jag fick en bra fråga
    av en ung man som sa-

  591. -att om man talar om det
    som ett slutdatum-

  592. -då finns det en risk
    att talibanerna vilar fram till 2014.

  593. När vi dragit oss ur,
    som vi inte gör fullständigt-

  594. -kan de återta herraväldet.

  595. Diplomaten Krister Bringéus
    om Sveriges-

  596. -och sina utmaningar i Afghanistan
    de närmaste åren.

  597. Antalet väpnade konflikter i världen
    har minskat de senaste 20 åren.

  598. Att de helt utrotas
    lär vara en utopi.

  599. Däremot kan vi förebygga
    och minimera effekten av oroshärdar.

  600. Där spelar Bringéus
    och kollegerna en viktig roll.

  601. Det återstår att se om eleverna
    avskräckts eller lockats-

  602. -att söka till UD:s
    diplomatutbildning.

  603. Några frågor har väckts.
    De får avsluta "UR Samtiden Tema:"

  604. "Omvärlden som arbetsplats."

  605. Vad är nackdelarna med ditt jobb?
    Det måste finnas nåt dåligt.

  606. Nackdelarna...

  607. Det är inte särskilt välbetalt.
    De som vill bli förmögna-

  608. -och köpa stora hus
    ska inte börja i den här branschen.

  609. Men det är hanterbart.

  610. Rotlösheten är nackdelen.

  611. Det är svårt att anpassa det
    till ett normalt familjeliv.

  612. Hälften av våra utlandschefer
    är ensamstående.

  613. När jag började 1975 - vi har sett
    samma utveckling i hela samhället-

  614. -så hade vi
    en naturlig mamma-pappa-roll.

  615. Pappa var diplomat, mamma var vacker
    och skötte representationen-

  616. -och barnen gick på internatskola.
    Så är det inte längre.

  617. Du måste mecka ihop med din partner.
    Det är det stora problemet.

  618. Hej, Amanda Olsson från Djursholm.

  619. Hur ser en normal dag ut för dig
    i Afghanistan?

  620. Det kan jag berätta. På sommaren
    går jag upp klockan fyra.

  621. Då är det ca 50 grader
    mitt på dan. Vi går upp klockan fyra-

  622. -för att utnyttja
    den lilla värme som finns.

  623. Vi bor på en militärkasern-

  624. - som mäter 250 m per sida,
    lite Kumlastuk.

  625. Jag tar på mig skyddsvästen
    på 10 kg och mina stavar-

  626. -och promenera
    för att få motion i en timme.

  627. Sen har man lite lästid.
    Soldatfrukost serveras klockan sju.

  628. Därefter har vi vårt första
    orienteringsmöte, "cubben".

  629. Vi får reda på
    vad som hänt under natten.

  630. Sen drar jag ut på stan för
    att träffa samarbetsorganisationer-

  631. -som vi letar efter
    eller försöker bygga vidare på.

  632. Jag jobbar med FN-människorna där.

  633. Inte sällan far vi ut
    långt ut på landsbygden-

  634. -det är ganska komplicerat,
    för att tala med guvernörerna.

  635. "Vad har ni för behov,
    hur vill ni att biståndet inriktas?"

  636. Det är inte varje dag.

  637. Sen blir det siesta
    när det är som hetast.

  638. Sen har vi samordningsmöten
    med militären.

  639. Vi har haft många journalistbesök.
    Det kan också ta en del tid.

  640. Sen är det tidigt i säng.
    Vi kör i princip 24/7, som det heter.

  641. Fredagen håller vi ledigt.

  642. Annars är det från tidigt på morgonen
    i den campliknande miljön-

  643. -till tidigt på kvällen.

  644. Normalt är vi på plats två månader.

  645. Sen åker man hem två veckor
    för att andas ut.

  646. Det är lite oljeplattformstillvaro.

  647. Textning: Karin Tengroth
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Omvärlden

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Nedslag bland några av 2000-talets oroshärdar. Vad händer i den spända relationen mellan Nord- och Sydkorea och vad är planen för Afghanistan? Är FN en världspolis och när ska förbundet i så fall ingripa? Vi tittar också närmare på religiösa konflikter och hur man ska bemöta svaga människors starkaste vapen - självmordsbombningen.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Konflikter och konflikthantering
Ämnesord:
Fredsfrågor, Internationell politik, Internationella relationer, Konflikter, Konfliktfrågor, Samhällsvetenskap, Självmordsbombare
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden Tema

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Myter om mat

Sanning eller skröna? Möt experterna som bland annat hävdar att bantning kan göra dig fet och att smörgåstårta före konditionslopp kan vara bättre uppladdning än pasta. Vad är myt och vad är beprövad verklighet? Med bland andra extremsportaren Rune Larsson, dietisten Anna Ottosson och riskforskaren Misse Wester. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Sexuella övergrepp mot barn

Hur bryter man sin tystnad som utsatt? Hur förhörs barn vid misstankar om övergrepp? Hur arbetar polisen i kampen mot barnpornografi på Internet? Med Daniella Nilervik, Björn Sellström från Rikskriminalens IT-brottssektion, läkaren Åsa Kastbom och poliskommissarie Birgitta Engberg. Arrangör: Föreningen Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Skaparlust och kreativitet

Vad är det som gör oss kreativa? Och är kopplingen mellan konstnärskap en myt eller verklighet? Möt forskare och författare som berättar om sin kreativitet och tipsar om hur du utvecklar din egen skaparlust. Med bland andra författaren Jonas Hassen Khemiri, forskaren Örjan de Manzano och författaren bakom succéserien Saltön Viveca Lärn.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Lika eller olika?

Varför fokuseras det mer på olikheter än likheter mellan folkgrupper? Med professor Hans-Ingvar Roth, Peter Sköld, Centrum för Samisk forskning, och religionshistorikern Mattias Gardell.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Personlig utveckling

Lasse Gustavsons ansikte brann upp under ett brandmansuppdrag. Bearbetningen av olyckan gav ökad livsglädje. Christer Olsson berättar om hur du utvecklar din personliga kommunikation. Benamputerade Aimee Mullins lärde sig att omdefiniera vad en kropp kan vara. Den inställningen har gett henne superkrafter och rekord i Paralympics.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Hjärnans mysterier

Forskaren Miia Kivipelto berättar hur du kan leva för att slippa glömska och demens. Och varför köper vi dyr alternativmedicin utan bevis på att den fungerar? Professor Dan Larhammar om mänskliga beteenden. Detta och mer därtill om hjärnans mysterier.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Global Casino

Hur har hälsan i världens länder utvecklats sedan 1950? Hans Rosling spelar Global Casino med Svenska FN-förbundets ambassadörer: Lena Endre, Jason Diakité, Carolina Klüft och Lasse Åberg.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Framtiden på nätet

Tillhör du nätets framtida över- eller underklass? Alexander Bard om ett nytt klassamhälle där kontakter slår pengar. Hur ökar ett land sin BNP mest effektivt? Genom bredband, hävdar IT-entreprenören Jonas Birgersson. Hur ser radio och tv ut om tio år? Sveriges Radios Hanna Stjärne tror sig veta.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Bilden av Afrika

Varför förknippas Afrika oftast med fattigdom, hungerkatastrofer och konflikter när det egentligen handlar om en kontinent med ett 60-tal unika länder - de flesta på frammarsch. Med bland andra afrikanska författare som Kapano Matlwa, Alain Mabanckou och Tolu Ogunlesi samt den brittiske journalisten Richard Dowden som bevakat afrikanska länder i 40 år.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Naturkrafter

Den 12 januari 2010 kollapsade hela samhällen i Haiti på grund av en kraftig jordbävning. Journalisten Michael Winiarski var strax efteråt på plats och berättade om sina upplevelser. Går det att förutspå jordbävningar? Och vilka effekter fick oljekatastrofen i den mexikanska gulfen?

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Tro och tvivel

Hur står det till med religiositeten i Sverige? Med Lotta Bromé, Anders Wejryd, Maria Küchen och Owe Wikström. Och kan religion och vetenskap förenas? Debatt mellan humanister och kristna forskare.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Åldras vackrare

Går det att åldras vackrare? Det går i alla fall att åldras friskare och minimera riskerna för åldersrelaterade sjukdomar. Vad är det som händer i kroppen när vi motionerar och äter rätt? Utanför en liten ö i Japan har åldern ingen betydelse. Där dyker 80-åriga kvinnor efter musslor.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Knarkets makt

Författarna Lasse Wierup och Erik de la Reguera berättar om den nya folkdrogens väg till Sverige. Och hur kunde en heroinkultur födas i Norrköping på bara några år? Forskaren som levt ihop med de unga missbrukarna berättar. Dessutom om missbrukarflyktingar i Köpenhamn. Ett helt program om knarkets makt.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Klokskap

Vad är skillnaden mellan kunskap och klokskap? Experter inom pedagogik ifrågasätter den svenska idén om bildning. Att förstå andra människor kan vara viktigare än att ha läst litteraturklassiker. Trots det rankas praktisk klokhet inte lika högt som teoretiska kunskaper. Hur blir det i framtiden? Med bland andra professorn i pedagogik Bernt Gustavsson, debattören Dilsa Demirbag-Sten och journalisten Helle Klein.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Sverigebygget

Hur byggdes den svenska välfärden upp, hur mår den och vart är den på väg? Vi hör Tapio Salonen, professor i socialt arbete, och så tar vi del av en debatt med Jimmie Åkesson (SD), biskop Eva Brunne och journalisten Maciej Zaremba.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

En samisk befolkning i Mellansverige

Ingvar Svanberg berättar om upptäckten av en relativt okänd samisk befolkning långt söderut i Mellansverige, bland annat i Dalarna. Med hjälp av kyrkoarkiv kunde gruppen följas tillbaka till 1600-talet som en kringvandrande skogssamisk befolkning som assimilerades först i slutet av 1800-talet. Kungamakten ville vid flera tillfällen tvångsförflytta den samiska gruppen norrut, men bönderna protesterade och samerna fick stanna. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet

Jag är ett burkbarn

Vem har du fått dina blåa ögon ifrån? Din bollkänsla och ditt dåliga morgonhumör? Hur mycket är arv och hur mycket är miljö? I Sverige har alla barn rätt att få veta sitt ursprung. Har man blivit till genom spermadonation kan man få namnet på sin donator när man fyller 18. Men hur viktig är han, mannen som lämnade spermier i en burk för nästan 20 år sedan? Geraldine har fantiserat om vem hennes biologiska pappa är sedan hon var liten.