Titta

UR Samtiden - Har modet modet?

UR Samtiden - Har modet modet?

Om UR Samtiden - Har modet modet?

Modeindustrins tillverkningsprocesser har dåligt rykte. Underavlönade arbetare i fattiga länder tvingas att jobba under mycket farliga omständigheter - samtidigt kommer tecken som säger att det blir allt bättre. Hur ska modeindustrin utvecklas, vad behöver den göra för att skaka av sig sitt dåliga rykte?

Till första programmet

UR Samtiden - Har modet modet? : Vad innebär sandblästring?Dela
  1. Men först och främst:
    Varmt välkommen, Yesim.

  2. Jag har lite problem med förnamnet.

  3. Du kommer från Turkiet, är medlem
    i solidaritetskommittén för jeans...

  4. Och sandblästringsarbetare.

  5. Kan du presentera dig själv?

  6. Kan vi ge en varm applåd
    innan hon börjar?

  7. Varsågod.

  8. Tack så mycket för välkomnandet.
    Jag heter Yesim Yasin.

  9. Jag är med i turkiska solidaritets-
    kommittén för sandblästringsarbetare.

  10. Jag har varit medlem
    sen kommittén grundades 2008.

  11. Jag vill gärna dela med mig
    av vår erfarenhet-

  12. -med den ärade publiken här.

  13. -Nästa person är Christopher.
    -Jag heter Christopher Riddselius.

  14. Jag är projektledare på den svenska
    ideella föreningen Fair Trade Center.

  15. Jag har även skrivit
    rapporten "Fashion Victims"-

  16. -eller "Sjukt snyggt" på svenska.

  17. Jag är också medförfattare till vår
    nya rapport som kommer nästa vecka-

  18. -och som heter "Har modet modet?"

  19. Tack. Vi börjar med en bred fråga.

  20. Vilka är problemen med sandblästring?

  21. Den är bred, ja.

  22. Jag vill fokusera på det medicinska.
    Exponering för kvartsdamm-

  23. -orsakar sjukdomen stendammslunga
    som ni kanske känner till.

  24. Det är en av de äldsta
    yrkesrelaterade sjukdomarna.

  25. Men för första gången
    har det i Turkiet konstaterats-

  26. -i samband med textilindustrin.

  27. Stendammslunga är en yrkesrelaterad
    lungsjukdom orsakad av inhalering-

  28. -av kvartsdamm
    som ansamlas i lungorna.

  29. Det förändrar lungorna
    på ett irreversibelt sätt.

  30. Det är potentiellt dödligt-

  31. -och tyvärr går det inte
    att bota sjukdomen.

  32. Det finns fortfarande
    inget botemedel.

  33. Som läkare kan man bara
    förbättra patientens livskvalitet.

  34. Man kan ge andningsstöd
    och behandla infektioner-

  35. -komorbiditeter och komplikationer-

  36. -men man kan tyvärr inte
    behandla sjukdomen i sig.

  37. Finns problemet bara i Turkiet
    eller i hela världen, Christopher?

  38. Vår rapport visade att samma metod
    har använts i många andra länder.

  39. Inte bara i Turkiet, utan även
    i Kina, Pakistan och Bangladesh-

  40. -och våra samarbetsorganisationer
    visar att det förekommer i Mexiko-

  41. -Argentina, Lesotho
    och många andra länder.

  42. Så problemet finns i hela världen.

  43. Och jag vill tillägga att tekniken
    är förbjuden i hela Turkiet-

  44. -men i dagens globaliserade värld
    kan produktionen flyttas blixtsnabbt.

  45. Det är lätt, så de globala märkena
    flyttade sin produktion från Turkiet-

  46. -till andra länder. Nyligen har vi
    fått höra mycket från Bangladesh-

  47. -om liknande förhållanden
    och problem.

  48. Det är lätt att flytta produktionen
    till ett nytt land-

  49. -i dagens globala konkurrens.

  50. Men vem tar ansvar
    för den här sortens problem?

  51. Vad har gjorts? Kommer de här unga,
    döende människorna att tas om hand?

  52. Vad händer?

  53. Den frågan
    har diskuterats i kommittén.

  54. Vem har främsta ansvaret?

  55. Vem ska hållas ansvarig?

  56. Vi tycker att de globala märkena har
    det främsta ansvaret. Det är känt-

  57. -att märken brister i översikten
    av sina distributionskedjor.

  58. Eller så väljer de att blunda
    för farliga arbetsförhållanden-

  59. -i distributionskedjan. De har svårt
    att kontrollera alla led-

  60. -eller så föredrar de att inte
    kontrollera och se vad som försiggår-

  61. -eftersom det på sätt och vis ligger
    i de globala jättarnas intresse.

  62. Som ni kanske vet tillkännagav
    H&M och Levi's i september-

  63. -ett globalt förbud
    mot sandblästring.

  64. Det ska gälla från och med 2011.

  65. De märkena ska sluta producera-

  66. -sandblästrade jeans
    från och med 2011.

  67. Det var ett erkännande
    av att de inte kan ge garantier-

  68. -för hur sandblästring går till
    i deras distributionskedjor.

  69. Så vi anser att det främsta ansvaret
    ligger hos de globala märkena.

  70. Och sen förstås hos myndigheter
    och arbetsgivare.

  71. Men vem ska betala utgifter
    för vård och liknande?

  72. Vården bekostas av staten.

  73. I september 2010-

  74. -fattade turkiska ministerrådet
    ett beslut-

  75. -om att patienter
    med stendammslunga-

  76. -ska få gratis behandling
    på statliga inrättningar.

  77. Men ironin
    är att det inte finns nån behandling-

  78. -för den här sjukdomen.

  79. Okej, Christopher. Vad händer
    i världen med sandblästring-

  80. -i fråga om förbud och så?

  81. Vårt nätverk-

  82. -eller ett nätverk vi arbetar med
    som heter Clean Clothes Campaign-

  83. -har påbörjat en kampanj för ett
    globalt förbud av sandblästring.

  84. De bedriver en kampanj för det och
    inriktar sig på många andra märken-

  85. -i januari nästa år.

  86. Och International Federation
    for Garment and Leather-

  87. -arbetar också med frågan.

  88. Så flera organisationer
    står bakom det.

  89. När kan vi vänta oss
    ett globalt förbud?

  90. När kan vi vänta oss ett globalt
    förbud? Ligger det långt fram?

  91. -De har börjat, sa du.
    -Förhoppningsvis snart.

  92. Om ett par månader, om några år...?

  93. Jag hoppas att det inom ett år
    införs ett globalt förbud.

  94. Men vi behöver stöd
    från WHO och ILO.

  95. Men när det gäller vår rapport-

  96. -reagerade många företag
    på den svenska marknaden snabbt-

  97. -även om de hade lite kunskap
    om problemet.

  98. De har använt metoderna i många år.

  99. Så det är lite naivt att säga
    att de inte har så stor kunskap-

  100. -för de har använt metoderna länge,
    så de borde ha varit föregripande-

  101. -och förbjudit metoden
    mycket tidigare.

  102. Men nu vet de.

  103. Och vi är positiva till att de säger
    att de fasar ut metoden.

  104. Det är som Yesim sa ett erkännande-

  105. -av att de inte lyckas övervaka-

  106. -arbetsförhållandena
    i distributionskedjan.

  107. Vi har arbetat för det i många år.

  108. Det är ett erkännande från företagen
    som vi tycker är mycket positivt.

  109. Det är på gång, med andra ord.
    Det ser vi fram emot. - Varsågod.

  110. -Kan vi få en mikrofon?
    -Jag kan skrika.

  111. Men de har svårt att höra där bak.

  112. Jag vill fråga... Hörs jag?

  113. Efter förbudet i Turkiet
    har det förstås minskat-

  114. -men pågår det fortfarande?
    Vi vet alla att en lag inte räcker.

  115. Vad har ni för system
    för uppföljning?

  116. I Turkiet finns det många
    illegala arbetare utan kontrakt.

  117. Hur ser ni till
    att metoden inte används längre?

  118. Antalet arbetsplatser
    minskade drastiskt efter förbudet-

  119. -men det finns några arbetsplatser
    med illegala arbetare.

  120. Det är en av de mest problematiska
    delarna som vi har diskuterat.

  121. Det är en angelägen fråga-

  122. -för vi behöver en organisation-

  123. -för att följa upp processen. Det är
    förbjudet, men det måste följas upp.

  124. Huruvida...

  125. Beklagar.

  126. Jag ska göra mitt bästa.

  127. Globalt är vi för ett förbud-

  128. -och vi tror
    på en trepartskommission.

  129. Dels borde ILO och WHO
    vara engagerade.

  130. Dels bör lokala och nationella
    myndigheter vara representerade.

  131. Den tredje parten borde vara ideella
    organisationer som Fair Trade Center-

  132. -Clean Clothes Campaign,
    experter och andra intressegrupper.

  133. Denna trepartskommission-

  134. -borde övervaka processen globalt-

  135. -men jag vet inte
    hur det ska komma till stånd.

  136. Vi bildade vår kommitté 2008-

  137. -och vi arbetar på frivillig basis.

  138. Vi har inte tillräckligt kunnande
    för att övervaka situationen.

  139. -Tack för frågan.
    -Har ni fler frågor?

  140. Låt mig bara säga i anknytning
    till det, att man bör veta-

  141. -att det är tack vare
    Yesims organisation-

  142. -som sandblästring har förbjudits
    i Turkiet, så det är en bra början.

  143. Nån annan? Fler frågor?

  144. Varsågod.

  145. Men är sandblästring problemet?

  146. Är inte problemet sandblästring
    under okontrollerade former?

  147. Kan sandblästring utföras
    kontrollerat med industriell sand?

  148. Om slipmedlet inte innehåller kvarts
    är det okej.

  149. Men om det innehåller
    så lite som 0,01 % kvarts-

  150. -per kubikmeter, då är det skadligt.

  151. Det är tydligt att det är
    hälsovådligt för arbetarna.

  152. Det är utom tvivel.

  153. Koncentrationen
    av materialet är viktig-

  154. -och om det innehåller kvarts
    är det skadligt.

  155. Och i många producentländer
    där det används olika metoder-

  156. -finns det ofta lagstiftning
    som inte efterlevs.

  157. Det är också ett stort problem.

  158. Det är därför
    gränsvärdena ändras ofta.

  159. De sänker gränsvärdet väldigt ofta.

  160. Fler frågor?

  161. Hur många år
    behövde ni arbeta för förbudet?

  162. Bara ett år.

  163. Men har ingen
    lyft fram frågan förut i Turkiet?

  164. Individuellt, ja.
    Vår professor Zeki Kiliçaslan-

  165. -är engagerad i frågan.

  166. Han har ställt
    många silikosdiagnoser själv-

  167. -och har skrivit mycket om det.

  168. Men problemets omfattning
    framgick sent.

  169. Vi trodde att det rörde sig om
    individuella fall när vi började-

  170. -men från 2007 började vi förstå att
    det var ett stort folkhälsoproblem.

  171. Sen var det många läkare-

  172. -särskilt lungspecialister,
    som stöttade oss.

  173. Men främst var det när vi hade bildat
    kommittén som vi uppnådde resultat.

  174. Konkreta resultat.

  175. Kan tillverkarna av sandblästrade
    jeans ersätta metoden?

  176. Eller vad gör de?

  177. Det har alltid funnits
    alternativa tekniker.

  178. En är den kemiska tekniken.
    Jag vill inte gå in på detaljer-

  179. -för jag har ont om tid
    och är ovän med mikrofonen.

  180. Laser är en annan metod.

  181. Man kan ersätta metoden med laser.

  182. Manuell blästring finns också.
    Man för sandpapper över tyget.

  183. Nämnde jag kemiska metoder?
    Det finns många alternativ.

  184. Eller så kan man överge det där jäkla
    modet. Det är bara en designtrend.

  185. Man måste inte offra människoliv
    i modets namn.

  186. Så enkelt är det.

  187. Det var bra sagt.

  188. Ingen som har nån mer fråga?

  189. Där borta.

  190. Jag tycker också ni gör ett strålande
    jobb med att väcka uppmärksamhet.

  191. Men jag undrar,
    hur kommer kvartsen in i plaggen?

  192. Jag instämmer
    i ditt senaste påstående.

  193. Från havet.

  194. De använder bara havssand.
    Det är helt naturligt.

  195. Ja, havssand.
    Det är billigt och lättåtkomligt-

  196. -och extremt kostnadseffektivt.

  197. Man kan tredubbla vinsten
    utan att enhetskostnaden påverkas.

  198. Det är den enkla logiken.

  199. -Men det är ändå extremt farligt.
    -Absolut.

  200. Vi har en sista fråga.

  201. Du sa att det fortfarande förekommer,
    men har flyttats till andra länder.

  202. Har ni nåt sätt att hjälpa...

  203. Ni har gjort
    en stor insats i ert land.

  204. Är det möjligt
    att expandera verksamheten-

  205. -och försöka göra samma sak
    i Bangladesh, Kina och överallt?

  206. Vi vill öka medvetenheten globalt.

  207. Vi söker fortfarande
    en motpart i Bangladesh.

  208. Jag har skrivit två brev
    till lungspecialister-

  209. -som arbetar i Bangladesh,
    men har ännu inte fått svar.

  210. Men vi har skrivit till
    hälsodepartement i olika länder.

  211. Till exempel upptäckte vi
    att illegala invandrare-

  212. -har arbetat i sektorn 1995-2005.

  213. Vi försökte dela med oss av vår
    erfarenhet till hälsodepartement-

  214. -i länder som Moldavien,
    Azerbajdzjan, Georgien och Rumänien.

  215. Men vi har inte fått svar. Vi gör
    vårt bästa för att öka medvetenheten.

  216. Med hjälp av Fair Trade Center,
    Clean Clothes Campaign och ITGLWF.

  217. De organisationerna stöder oss-

  218. -och vi har
    ett nära samarbete med dem.

  219. Så vi försöker göra nåt
    för de länderna också.

  220. Vi önskar er lycka till.

  221. En applåd.

  222. Tack så mycket.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Vad innebär sandblästring?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Nyligen kom Fair Trade Center med en rapport om vilka svenska modeföretag som använder sig av sandblästring, en metod för att få till snygga slitningar på jeans som utsätter arbetarna för stora risker. Med Yesim Yasin, läkare från Turkiet och medlem i kommittén för sandblästringsarbetare. Hon berättar vad sandblästring innebär, och vilka risker arbetarna utsätts för när jeansen ska sandblästras.

Ämnen:
Samhällskunskap, Slöjd > Textil och mode
Ämnesord:
Arbete, Arbetsmarknad, Arbetsmiljö, Beklädnadsindustri, Beklädnadsvaror, Konfektionsindustri, Mode, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Teknik, Textilier, Textilindustri
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Har modet modet?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Har modet modet?

Vad innebär sandblästring?

Yesim Yasin, läkare från Turkiet och medlem i kommittén för sandblästringsarbetare berättar vad sanblästring innebär, och vilka risker arbetarna utsätts för när jeansen ska sandblästras. Arrangör: Fair Trade Center.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Har modet modet?

Debatt - Vad bör modebranschen göra?

Hur ska modeindustrin utvecklas, vad behöver den göra för att skaka av sig sitt dåliga rykte? En debatt med Christopher Riddselius, Fair Trade Center, Anna-Karin Wårfors, etik- och miljöansvarig på Gina Tricot, Maj-La Pizzelli, branschexpert, Agnes Braunerhielm, moderedaktör Rodeo och Olof Enckell, chefredaktör på Manolo. Arrangör: Fair Trade Center.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Döva barns språkutveckling

Teckenspråk nu, sen eller aldrig

Brita Bergman är professor emerita i teckenspråk och berättar att det är viktigt att förstå hur cochleaimplantat fungerar och varför det är viktigt att ge barn alla språk de behöver. Ingen av de föräldrar hon träffat ångrar att de lärt sina barn teckenspråk även om barnen har cochleaimplantat. Vill man ge sitt barn möjlighet att själv välja språk senare i livet är det bäst att ha gett det tillgång till både talad svenska och teckenspråk.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Att åldras

Vad tycker du om att åldras? Vad är bra och dåligt med det? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.