Titta

UR Samtiden - Det okända biståndet

UR Samtiden - Det okända biståndet

Om UR Samtiden - Det okända biståndet

Sveriges okända biståndsarbetare är de som skickar pengar till släkt och vänner i gamla hemländer. Men vilka är de och hur mycket skänker de? Internationellt sett handlar det om större summor än vanligt bistånd. Ett seminarium om ett hittills outforskat område, arrangerat av Global Utmaning.

Till första programmet

UR Samtiden - Det okända biståndet : Remiteringar från SpanienDela
  1. Välkommen till andra halvan
    av den här konferensen.

  2. Den inleds med ett föredrag
    av Iñigo Moré.

  3. Vi är väldigt glada
    att få hälsa dig välkommen hit.

  4. Iñigo leder remesas.org,
    en oberoende tankesmedja-

  5. -speciellt inriktad på remitteringar.

  6. Iñigo Moré är
    en ledande internationell expert-

  7. -som har varit rådgivare till oss-

  8. -på Global utmaning och Institutet
    för framtidsstudier, och till G8.

  9. Vi ser fram emot hans presentation-

  10. -som kommer att vidga
    våra perspektiv-

  11. -såväl historiskt
    som internationellt.

  12. -Ordet är ditt.
    -Tack så mycket.

  13. Först av allt
    vill jag rikta ett tack för inbjudan-

  14. -till arrangörerna, Global utmaning
    och Institutet för framtidsstudier.

  15. Jag vill också tacka Lisa
    för hennes engagemang.

  16. Det här är mitt första besök
    i Sverige.

  17. Jag har aldrig varit här förut.

  18. Men det här är mer än ett tillfälle
    att lära känna ett nytt land.

  19. Över kaffet tidigt i morse-

  20. -pratade jag med Joakim.

  21. Då gick jag tillbaka till mitt land
    för 30 år sen-

  22. -under dess mödosamma övergång
    till demokrati.

  23. Då skänkte Sverige oss
    sitt engagemang och stöd-

  24. -bland annat tack vare
    framlidne Olof Palme.

  25. Det här är inte bara ett tillfälle
    att lära känna ett nytt land-

  26. -utan också ett tillfälle att tacka
    för engagemanget för 30 år sen.

  27. Jag kommer att prata
    om remitteringar...

  28. ...ur ett spanskt perspektiv.

  29. Remitteringarna
    är den mest konkreta länken-

  30. -mellan migration och utveckling.

  31. Och de har funnits under lång tid.

  32. Och det innebär...

  33. ...att remitteringarna har väckt
    myndigheternas intresse tidigare-

  34. -liksom de gör nu.

  35. Och kontrasten
    mellan det förflutna och i dag-

  36. -kan hjälpa oss att dra slutsatser-

  37. -när vi ska utveckla en politik
    kring remitteringarna.

  38. Historien är viktig. Jag måste
    berätta att det finns länder-

  39. -som stiftade lagar
    om remitteringar redan 1901.

  40. Det första land
    som antog sådana lagar var Italien-

  41. -under kung Viktor Emanuel III.

  42. År 1901-

  43. -antog de den första kända lagen
    om remitteringar.

  44. De ville stötta migranterna
    och ge dem garantier-

  45. -för att remitteringarna till Italien
    från Latinamerika-

  46. -skulle komma fram säkert
    till landet.

  47. Det historiska exemplet
    är inte unikt för Italien-

  48. -utan gäller även Spanien.

  49. Remitteringarna var viktiga
    under början av 1900-talet.

  50. I Spanien har vi
    vår egen lagstiftning.

  51. Först antog vi vad som kan kallas
    lagar om utveckling.

  52. Vi började räkna remitteringarna
    i vår betalningsbalans-

  53. -år 1931.

  54. Vi har alltså en lång historia-

  55. -både som mottagare och sändare
    av remitteringar.

  56. Spanien var först med att sluta ett
    internationellt remitteringsavtal.

  57. Det slöts 1960 med Argentina.

  58. Det är viktigt att veta
    när det gäller remitteringar-

  59. -att de har förekommit länge.

  60. Fram till 1920
    mottog Spanien remitteringar-

  61. -via checker och växlar-

  62. -till en förvånansvärt låg kostnad,
    med dagens mått mätt.

  63. Den genomsnittliga kostnaden
    för en remittering från Kuba...

  64. Här ser vi två remitteringar
    från Kuba, en check och en växel-

  65. -till en fast kostnad av 0,5 procent.

  66. Oavsett summa-

  67. -kan det nu vara svårt
    att hitta ett företag-

  68. -som kan överföra pengar från Spanien
    till Kuba för mindre än 5 procent.

  69. Det är tio gånger dyrare
    än för 100 år sedan.

  70. Vi kan därför dra slutsatsen
    att den finansiella globaliseringen-

  71. -inte har förbättrat kundupplevelsen.

  72. Spanien och Italien
    tog saken i egna händer-

  73. -och finansierade sin utveckling
    med remitteringar.

  74. Grafen ger er ett hum om
    hur stor del av BNP-

  75. -som remitteringarna till
    och från Spanien motsvarade.

  76. År 1970 motsvarade
    Spaniens mottagna remitteringar-

  77. -nästan 5 procent av BNP.

  78. Vi kan förstås titta mycket mer
    på det här-

  79. -och vi beräknar
    att remitteringarna kring år 1920-

  80. -motsvarade över 10 procent
    av Spaniens BNP.

  81. Jag förmodar
    att samma sak gäller Sverige.

  82. Men vi har inga siffror
    för den perioden.

  83. Däremot har man gjort
    en rekonstruktion-

  84. -av den historiska
    betalningsbalansen.

  85. Enligt den första
    av rekonstruktionerna-

  86. -motsvarade remitteringarna
    Sverige mottog år 1900-

  87. -cirka 1 procent av BNP.

  88. Och kanske var de ännu viktigare,
    för vid den tidpunkten-

  89. -emigrerade 1,5 miljoner svenskar-

  90. -framför allt till USA.

  91. Det motsvarade
    omkring 20 procent av befolkningen.

  92. Så jag antar-

  93. -att det existerade ett system
    för remitteringar i Sverige-

  94. -som nu har försvunnit.
    Jag berättar det här-

  95. -för att visa att Spanien och Italien
    inte var några undantag.

  96. Men remitteringarna
    har rönt mest uppmärksamhet där.

  97. Här i Europa har vi erfarenheter
    av remitteringar-

  98. -som kan vara till stor hjälp-

  99. -när vi ska hantera
    och lagstifta i frågan.

  100. Skillnaderna mellan remitteringarna
    för 100 år sedan och i dag-

  101. -är många.

  102. Förr remitterade kvinnorna pengar
    som familjemedlemmar-

  103. -och nu i egenskap av individer.

  104. För 100 år sedan emigrerade kvinnorna
    med sina familjer.

  105. Nu emigrerar de på egen hand.
    De är inte beroende av sina män.

  106. De kan flytta med sin man-

  107. -men i en majoritet av fallen-

  108. -emigrerar numera på egen hand-

  109. -och remitterar pengar som individer.

  110. Summorna är förstås viktiga, för då
    var effekten snarare lokal än global.

  111. Europeiska länder
    mottog visserligen remitteringar-

  112. -men det var inget globalt fenomen.

  113. Nu förekommer det remitteringar
    i alla länder i världen-

  114. -oavsett om länderna är sändare
    eller mottagare.

  115. Den här typen av ekonomiska flöden
    har spritts över hela världen.

  116. För 100 år sen var inte kostnaden
    något problem. Det är det nu.

  117. Och lösningarna för 100 år sedan
    var annorlunda.

  118. Då var det mottagarländerna
    som stiftade lagar.

  119. Men nu för tiden
    är det sändarländerna-

  120. -som försöker hjälpa immigranterna
    att lösa sina problem.

  121. Det är inte så många mottagarländer
    som är intresserade.

  122. Och nu...

  123. Här har vi de länder som mottog
    mest remitteringar från Spanien.

  124. I första kolumnen har vi BNP-

  125. -och i den andra de remitteringar
    de mottog från Spanien 2007-2008.

  126. I den tredje kolumnen
    ser vi remitteringarnas effekt-

  127. -genom den andel av BNP
    de motsvarar.

  128. Bolivia mottog 1 miljard dollar
    från Spanien.

  129. 2007 motsvarade det 8 procent
    av landets BNP.

  130. 2008 motsvarade samma summa
    6 procent av BNP.

  131. Och det här gäller bara remitteringar
    från Spanien.

  132. Om man lägger till remitteringar
    från USA och Bolivias grannländer-

  133. -får man en siffra som kanske
    överstiger 20 procent av BNP.

  134. Effekten av remitteringarna
    skickade från Spanien-

  135. -kan inte överskattas.

  136. Det finns länder som är helt beroende
    av remitteringarna från Spanien.

  137. Ecuador, Paraguay, Senegal,
    Dominikanska republiken...

  138. Miljontals människors liv och hälsa-

  139. -är beroende av hur företag
    som Western Union och MoneyGram-

  140. -utför sin service.

  141. Men nu till kostnaden,
    som är ett problem.

  142. Här ser vi kostnaden-

  143. -för remitteringarna till Marocko.

  144. Det billigaste företaget,
    Latinoenvios-

  145. -tar 4 procent i avgift
    för en remittering på 150 euro.

  146. Dyrast är MoneyGram
    som tar nästan 10 procent.

  147. Problemet är inte bara
    att kostnaden är hög historiskt sett.

  148. Det finns också en stor spridning
    i kostnad mellan företagen.

  149. Det här beror på att det inte finns
    någon marknad för remitteringar.

  150. En immigrant kan inte jämföra
    priserna på ett enkelt sätt.

  151. Det finns en bristande transparens
    i priserna.

  152. Och vad bristande transparens
    leder till-

  153. -är dålig konkurrens.

  154. Om kunderna inte kan jämföra priserna
    mellan företagen-

  155. -justeras de inte...

  156. ...och jämnas inte ut.

  157. En av våra verksamheter
    är att övervaka företagens priser-

  158. -och publicera dem.

  159. Då kan vi hjälpa immigranterna
    att välja ett passande företag.

  160. Vi försöker alltså skapa en marknad-

  161. -och skapa transparens på marknaden.

  162. Detta kan leda till
    att priserna jämnar ut sig-

  163. -på medellång och lång sikt.

  164. Det här är det enda
    en oberoende institution kan göra.

  165. Vi har ingen möjlighet
    att förändra regelverk och lagar-

  166. -för att tvinga ner priserna.

  167. Jag förmodar att situationen
    i Sverige är likartad-

  168. -med vissa konkurrenskraftiga företag
    och andra som är dyrare.

  169. Men problemet är
    att många immigranter inte vet-

  170. -vilka företag som är
    konkurrenskraftiga och effektiva.

  171. Vi vet också...

  172. ...att arbetsvillkoren
    är viktiga för remitteringarna.

  173. Det här är resultaten
    av vår jämförande analys-

  174. -av remitteringar
    från fjorton europeiska länder-

  175. -och den andel utländsk arbetskraft
    som finns i landet.

  176. Vad vår analys visar-

  177. -är att det finns
    ett väldigt starkt samband-

  178. -mellan arbetsmarknad
    och remitteringar.

  179. En berömd ekonom från Sverige,
    Gunnar Myrdal-

  180. -har påpekat att ett samband
    inte samma sak som en förklaring.

  181. Men om man hittar fjorton länder-

  182. -analyserade på fjorton olika sätt-

  183. -av fjorton olika
    statistiska institut-

  184. -och resultaten överensstämmer
    till nästan 95 procent-

  185. -måste det ligga något i resultaten.
    I över 95 procent av fallen-

  186. -kan skillnader
    i summan remitterade pengar-

  187. -förklaras
    med minst 95 procents säkerhet-

  188. -av skillnader
    i antal utländska anställda.

  189. I den andra kolumnen ser man-

  190. -hur stora remitteringar varje
    immigrant skickade varje kvartal.

  191. I Belgien rör det sig-

  192. -om 278 euro per kvartal
    för varje utländsk arbetare.

  193. I Spanien är summan något högre-

  194. -nästan 700 euro.

  195. Vid en analys inser man-

  196. -att i länder med hög produktivitet,
    framför allt i norra Europa-

  197. -är remitteringarna mindre
    per utländsk arbetare.

  198. Sydeuropeiska länder,
    som Italien, Spanien och Portugal-

  199. -har låg produktivitet-

  200. -men större remitteringar
    per utländsk arbetare.

  201. Om man analyserar informationen
    ytterligare-

  202. -genom t.ex. bootstrapping,
    når man slutsatsen-

  203. -att det finns ett starkt samband-

  204. -mellan
    hur arbetsmarknaden är reglerad-

  205. -och hur mycket pengar
    som remitteras.

  206. Och arbetsmarknaden
    är uppbyggd av människor.

  207. Reglerna är uppställda av regeringen-

  208. -och även verkställda
    och kontrollerade av regeringen.

  209. Priset för en låg grad
    av kontroll-

  210. -på arbetsmarknaden,
    som i Sydeuropa-

  211. -där man har
    en viktig informell ekonomi...

  212. Priset för detta är att immigranterna
    skickar hem mer pengar.

  213. Kanske för att de flyttar
    utan sina familjer.

  214. De lämnar sina barn
    eftersom de arbetar utan tillstånd-

  215. -under villkor som kan kännas
    skrämmande för en far.

  216. Därför lämnar han familjen hemma
    och skickar mer pengar.

  217. Vi kunde dröja kvar vid det,
    men det finns en annan faktor.

  218. Det gäller tiden. Jag har sett
    att även Lisa har hittat detta "M".

  219. M:et innebär att om man är...

  220. ...nyanländ i ett land
    remitterar man ingenting.

  221. Summan ökar...

  222. ...under cirka tre år. Sedan
    sjunker den, ökar och försvinner.

  223. Det här är viktigt när vi ska skapa
    regleringar för remitteringarna.

  224. Reglerna måste påverka dem-

  225. -som har befunnit sig i landet
    i två-tre år.

  226. Om de är nyanlända
    remitterar de ingenting-

  227. -och om de har levt i landet
    under lång tid-

  228. -är summan av remitteringarna
    relativt liten.

  229. En politisk styrning av
    remitteringarna kommer att fungera-

  230. -när det gäller immigranter
    som befunnit sig i landet 2-5 år.

  231. Det är dem
    som politiken kommer att påverka.

  232. En annan viktig faktor är kön.

  233. I Spanien har vi upptäckt
    att de flesta remitteringarna-

  234. -har kvinnor som avsändare.

  235. Inte män. 61 procent av remit-
    teringarna har skickats av kvinnor.

  236. Och det trots
    att hela gruppen immigranter-

  237. -består av ungefär lika många män
    som kvinnor.

  238. Hur ska man förklara det?

  239. Kvinnor har en tendens
    att skicka fler remitteringar.

  240. De delar upp de summor
    de tänker remittera.

  241. I stället för att skicka 300 euro en
    gång skickar de 100 euro tre gånger.

  242. Men om de delar upp pengarna
    måste de betala mer-

  243. -eftersom prissättningen
    hos överföringsföretagen-

  244. -gör att mindre summor blir dyrare.

  245. Dessutom offrar kvinnorna
    en större del av sin lön.

  246. De skickar 40 procent av sina löner.
    Hur kan man förklara det?

  247. En betydande del av
    immigrantkvinnorna i Spanien-

  248. -arbetar som hembiträden
    och barnflickor.

  249. Oftast bor de hemma hos sin
    arbetsgivare med fri kost och logi.

  250. Många av dem skickar 100 procent
    av sina löner-

  251. -för de behöver inte pengarna
    i Spanien.

  252. Det innebär
    att genomsnittssumman ökar.

  253. En politik kring remitteringarna
    är väldigt viktig.

  254. Många länder ser positivt
    på remitteringar, men av fel skäl.

  255. Över 20 procent av världens länder
    beskattar remitteringar.

  256. I Colombia går 0,4 procent
    av varje remittering-

  257. -till en skatt
    som är kontraproduktiv-

  258. -eftersom mottagarna
    tillhör de fattigaste i landet.

  259. Dessutom riktas skatten till pengar
    som kommer från ett annat land-

  260. -där de redan har beskattats.

  261. Och i inget av dessa fall-

  262. -används skattepengarna
    till migrationsrelaterade projekt.

  263. Remitteringar
    är migrationens stora fördel-

  264. -men med migrationen följer också
    väldigt stor turbulens-

  265. -som måste hanteras
    av de berörda samhällena.

  266. Andra länder utnyttjar remitteringar
    i utrikespolitiken.

  267. USA börjar äntligen godkänna
    remitteringar till Kuba.

  268. Tidigare var de förbjudna.

  269. Ryssland hotade att göra samma sak
    med Georgien för två år sedan.

  270. Över hela världen
    förekommer det lagstiftning-

  271. -kring t.ex. terrorbekämpning,
    som påverkar remitteringarna.

  272. Det angivna syftet är
    att man bekämpar terrorism.

  273. Men hittills har väldigt få och svaga
    bevis presenterats-

  274. -som stöd för en lagstiftning-

  275. -vars mål kan vara
    att stoppa flödet av pengar-

  276. -som kanske
    ur finansdepartementens synvinkel-

  277. -försvinner ut ur landet.

  278. Det kan vara många som undrar-

  279. -varför de exporterar valutan.

  280. De utnyttjar lagstiftningen
    för att förhindra det.

  281. Dessutom finns länder som använder
    remitteringar som affärsidé.

  282. De använder exklusivitetsavtal,
    som exempelvis i Kuba.

  283. Där finns bara en institution
    som får betala ut remitteringar-

  284. -och den är en statligt ägd bank.

  285. Eftersom det saknas konkurrenter
    kräver de över 15 procent av summan-

  286. -för att betala ut remitteringen.

  287. Andelen läggs till den summa
    som redan betalats i sändarlandet.

  288. Många allmänna postföretag
    har skrivit exklusivitetsavtal-

  289. -med multinationella företag,
    som MoneyGram eller Western Union.

  290. Sådana avtal förhindrar konkurrens.

  291. När vi utarbetar en politik
    kring remitteringarna-

  292. -måste vi också ta hänsyn
    till de regler som redan finns.

  293. Vi måste även fundera på vilka regler
    som inte gagnar remitteringarna-

  294. -utan har ett annat syfte.

  295. Vi går vidare till slutsatsen.

  296. Institutioner. Remitteringarna
    behöver institutioner.

  297. Vi talar om flöden som i Bolivias
    fall motsvarar 8 procent av BNP.

  298. Man kan inte kontrollera
    8 procent av BNP-

  299. -utan institutioner, lagar
    och ministerposter.

  300. Institutionerna kan underlätta
    tillämpningen av politiken.

  301. Och det här är väldigt viktigt-

  302. -för utan lagar
    kan man inte vara effektiv.

  303. Jag nämnde att Italien 1901 antog en
    lag för att skydda remitteringarna.

  304. Men i dag, i hela Latinamerika-

  305. -finns det inte ett enda land
    med remitteringslagar.

  306. Och när ett lands regering
    får upp intresset för något-

  307. -stiftar de genast en lag-

  308. -som ska kunna garantera
    remitteringens avsändare-

  309. -att pengarna når fram
    till mottagaren-

  310. -och för mottagaren
    att pengarna respekteras.

  311. Lagar är uttryck för politik.

  312. Men det finns ett stort intresse
    för remitteringar i världen-

  313. -men väldigt få lagar.

  314. Det finns inte en enda minister
    med ansvar för remitteringar-

  315. -och väldigt få initiativ på området.

  316. Ett av dem ägde dock rum
    i Bryssel för ett halvår sedan-

  317. -när Sverige arrangerade
    ett toppmöte-

  318. -mellan EU-länderna och Latinamerika
    kring migrationen.

  319. En av de frågor som diskuterades
    gällde remitteringar.

  320. Latinamerika kanske inte är så
    viktigt ur ett europeiskt perspektiv-

  321. -men för Spanien
    är det ett avgörande område.

  322. 60 procent av våra remitteringar
    gick dit.

  323. Mötet arrangerades av Eva Åkerman.

  324. Det här är ännu en anledning
    för Spanien att tacka Sverige.

  325. Mötet kunde komma till stånd-

  326. -tack vare ett genuint intresse
    för remitteringar inom EU.

  327. EU är världens ledande sändare
    av remitteringar.

  328. Vi sänder 80 miljarder euro varje år.

  329. Det är mer än dubbelt så mycket
    som sänds från USA.

  330. Det är inte bara utvecklingen
    som påverkas, utan hela länder.

  331. För att åskådliggöra
    hur mycket 80 miljarder euro är-

  332. -kan jag avslöja att summan-

  333. -motsvarar BNP i Lettland, Cypern,
    Estland och Malta.

  334. Om man slår samman de länderna-

  335. -når man 80 miljarder euro.

  336. För den enorma summan
    finns inga egna institutioner-

  337. -till hjälp inom EU.

  338. Naturligtvis har avdelningen
    för utveckling visat intresse-

  339. -liksom avdelningen för migration.

  340. Men så här långt finns inget papper-

  341. -som visar EU:s remitteringspolicy.

  342. Om man inte utvecklar
    några institutioner-

  343. -för att skydda remitteringarna
    på global nivå-

  344. -kommer remitteringarna
    bara att bli ett tomt löfte.

  345. Vi måste gå 100 år tillbaka i tiden-

  346. -till den tid
    då Italien var ett fattigt land-

  347. -liksom Spanien och Sverige-

  348. -och man insåg
    att man måste göra något åt saken.

  349. "Pengarna kan hjälpa oss.
    Vi måste bygga upp institutioner."

  350. Utan institutioner
    är utveckling omöjlig.

  351. Institutioner för remitteringar
    kan hjälpa.

  352. Kostnad, kön och tid
    är förstås viktiga faktorer.

  353. När man utarbetar politiken
    måste man ta hänsyn till dem.

  354. Kanske tid, kön och kostnad
    inte betyder samma sak i Sverige-

  355. -som i USA.

  356. Det här är viktigt, för de flesta
    teorier kring remitteringar-

  357. -som används nu
    är utvecklade i USA.

  358. Och de gäller
    det väldigt specifika fall-

  359. -som gäller korridoren
    mellan USA och Mexiko.

  360. Men kanske,
    eller snarare helt säkert-

  361. -är förhållandena i Sverige
    helt olika-

  362. -inte bara USA, utan även Spanien.

  363. Varje land måste identifiera
    sina egna problem, utmaningar-

  364. -och självklart lösningar.

  365. Och till sist kan vi konstatera-

  366. -att immigranterna uppoffrar sig
    och skickar pengar-

  367. -och att vi ofta råder dem
    att investera pengarna-

  368. -skicka dem och utveckla landet.
    Men migranter är inga investerare.

  369. Migranter skickar remitteringar-

  370. -men de vet ofta inte
    hur man läser en balansräkning.

  371. De kanske inte är rustade...

  372. ...att satsa på och följa upp
    en investering.

  373. Kanske lösningen inte ligger
    precis där.

  374. Jag tror att det här kan räcka.

  375. Jag vill inte fresta på ert tålamod.
    Tack så mycket.

  376. Tack, Iñigo Moré.

  377. Du har vistats i vårt land
    i mindre än ett dygn-

  378. -och redan anpassat dig till...

  379. ...vår besatthet av att hålla tiden.
    Det gjorde du.

  380. Du gjorde också en intressant och
    tankeväckande historisk exposé-

  381. -av remitteringar.
    Vi hinner med en eller två frågor-

  382. -innan vi går över
    till nästa punkt på dagordningen.

  383. Ni får ställa frågan på svenska
    om ni vill-

  384. -så kan jag ta mig friheten
    att översätta.

  385. Vi har ambitionen att lägga ut
    presentationen på hemsidan.

  386. Iñigo vill gärna ställa bilderna-

  387. -till allmänhetens förfogande.

  388. Får jag fråga dig om...

  389. ...EU:s roll. Du nämnde
    ett bra svenskt initiativ-

  390. -som fick upp våra ögon
    för Latinamerika.

  391. Det finns andra områden-

  392. -med ett ännu större behov av
    remitteringars institutionalisering.

  393. Jag tänker på Afrika
    och det krigshärjade Mellanöstern.

  394. Tror du-

  395. -att liknande initiativ kan förbättra
    hanteringen av remitteringarna-

  396. -på samma sätt
    som man börjar göra i Latinamerika?

  397. Det hoppas jag, men ur EU:s
    perspektiv är problemet dubbelt.

  398. Ungefär 50 procent av
    alla remitteringar från EU-

  399. -går till andra EU-länder.

  400. De går från Sverige till Lettland,
    Spanien till Rumänien.

  401. Då kan inte remitteringarna
    förbättra utvecklingen.

  402. Men det hjälper fattiga EU-länder
    att konvergera med de övriga.

  403. Och effekten av konvergeringen
    är både viktig och förbisedd.

  404. Men betänk att en EU-medlemsstat
    som Portugal-

  405. -som inträdde i EU 1986-

  406. -fortfarande tar emot mer pengar
    genom remitteringar-

  407. -än genom EU-bidrag.

  408. Och då räknar vi
    alla typer av bidrag.

  409. Från sociala fonder
    och strukturfonder. Allt.

  410. Portugisiska immigranter
    som lever i EU-

  411. -ger mer pengar till Portugal
    än Bryssel.

  412. Och när det gäller nykomlingar i EU,
    som Polen och Rumänien-

  413. -är skillnaden ännu större.

  414. Den summa Polen tar emot
    i remitteringar-

  415. -är nästan dubbelt så hög
    som den totala summan EU-bidrag.

  416. Även inom den europeiska unionen
    är remitteringarna en viktig faktor-

  417. -för att de fattiga länderna
    ska nå upp till de andra.

  418. Syftet med själva EU-kommissionen-

  419. -är att stötta den här processen.
    De försummar sina plikter.

  420. Jag sa att hälften av remitteringarna
    går till Latinamerika och Afrika.

  421. Det är förstås viktigt
    med utveckling.

  422. Men själva syftet
    med EU-kommissionen-

  423. -är inte att utveckla länder
    utanför unionen.

  424. Det har de inte gjort heller-

  425. -men man kan förstås säga
    att det är ett politiskt val.

  426. De väljer vad de inriktar sig på.

  427. Men det är oförlåtligt
    att EU försummar-

  428. -de effekter remitteringarna har
    på konvergeringen.

  429. Utvecklingsarbetet
    är förstås också väldigt viktigt-

  430. -och när det gäller effekter
    än viktigare.

  431. Det gäller 50 procent
    av remitteringarna-

  432. -men dessa 50 procent
    försörjer hela länder.

  433. Vi talar om summor
    motsvarande 10-15 procent av BNP.

  434. Vi bör föra samtal om remitteringar.

  435. EU för samtal om migration
    med Östeuropa och Latinamerika.

  436. Den institution som kanske
    kan analysera remitteringarna-

  437. -kan vara samma
    som analyserar migrationen-

  438. -eftersom remitteringar
    är en konsekvens av migration.

  439. De här länderna behöver hjälp,
    och EU kan bidra med hjälp.

  440. Men så här långt,
    om vi analyserar EU:s resultat-

  441. -finner vi att det bara finns
    två tjänstemän-

  442. -i hela EU-kommissionen, en inom
    ekonomi och en inom utveckling.

  443. Och en tredje på utvecklingsområdet.
    En tredje tjänsteman i Bryssel.

  444. Tre personer har ansvaret
    för remitteringarna.

  445. Tre personer för 80 miljarder euro.
    Det är inte särskilt mycket.

  446. Det finns mycket att vinna.

  447. Om man satsade mer resurser-

  448. -på infrastrukturen i utvecklings-
    länderna för att kunna motta...

  449. ...större pengaflöden
    från individer...

  450. Det kanske vore ett bra sätt
    att använda biståndspengar?

  451. Att man
    i stället för att skicka pengar-

  452. -investerade i fattiga länders
    ekonomiska infrastruktur.

  453. Ja, det är avgörande. Det gäller
    avancerade finansiella flöden.

  454. Det är inte lätt att remittera.

  455. Och det är inte heller lätt
    att följa alla kringgärdande lagar.

  456. De behöver hjälp med sina nätverk.

  457. Effekterna på fattigdomen
    när man bygger en väg är viktig.

  458. Men hur påverkas de fattiga
    om det finns ett företag-

  459. -som kan leverera remitteringar
    till områden på Marockos landsbygd-

  460. -eller Iraks landsbygd-

  461. -där det i dag inte finns någon
    som gör det...

  462. Effekterna på fattigdomen
    skulle kunna vara överlägsna.

  463. Det kanske vore
    100 gånger mer effektivt.

  464. Och de behöver det här,
    även om de inte vet om det.

  465. Kostnaden för remitteringar
    kommer att sjunka-

  466. -med ny konkurrens och nya aktörer.
    Det är ett bra förslag-

  467. -att vi ska hjälpa dem att bygga upp
    sin finansiella sektor.

  468. Som Spanien och Italien
    för 100 år sedan.

  469. Huvudsyftet i Italien var att öka
    utbudet av ekonomiska tjänster.

  470. Man ville skydda de italienska
    migranternas remitteringar-

  471. -genom att inrätta
    speciella institutioner.

  472. Då var det Banco di Napoli.

  473. Det finns historiska erfarenheter.
    Vi vet hur lagen fungerade.

  474. Det vore förstås en bra idé
    att exportera den erfarenheten.

  475. Tack för att du kom och upplyste oss
    i dessa viktiga frågor.

  476. Jag tycker att vi ska ge Iñigo Moré
    ännu en applåd.

  477. Översättning: Malin Hedlund
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Remiteringar från Spanien

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

"Remmiteringar är den enskilt viktigaste länken mellan migration och utveckling". Det säger Iñigo Moré, chef för den spanska tankesmedjan Remesas.org som har specialiserat sig på remitteringar och en internationellt anlitad expert på området breddar perspektivet, både ur ett historiskt och ett internationellt sådant.

Ämnen:
Samhällskunskap > Ekonomi > Samhällsekonomi
Ämnesord:
Ekonomi, Emigranters överföringar av pengar till ursprungslandet, Finansväsen, Internationella kapitalrörelser, Nationalekonomi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Det okända biståndet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Det okända biståndet

Inledning

Varför finns det inte ens ett riktigt svenskt ord för migranter som skickar pengar till sina gamla länder? Varför är den formen av bistånd så okänd? Vilka åldersgrupper är det som skickar pengar och till vilka länder går pengarna? Presentation av moderator Joakim Palme och Global Utmanings programchef och tidigare biståndsministern Jan O Karlsson. Arrangör: Global Utmaning.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Det okända biståndet

Pengar på väg till gamla hemländer

Vilka är de okända biståndsgivarna? Pengar skickas från nya hemländer till släkt och vänner i gamla hemländer. Vart går pengarna? Lisa Pelling, doktorand vid Wiens universitet och Bo Malmberg, professor i kulturgeografi, berättar om sin nya rapport "Remittances from Sweden". Arrangör: Global Utmaning.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Det okända biståndet

Remitteringar från Norge

Hur kan informella pengaöverföringar ha ett samband med fredsforskning? Jonas Rusten Wang, forskningsassistent på Prio-institutet, Peace Research Institute Oslo, i Oslo, beskriver hur pengar skickas till nynorskars gamla hemländer. Arrangör: Global Utmaning.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Det okända biståndet

Remiteringar från Spanien

"Remmiteringar är den enskilt viktigaste länken mellan migration och utveckling", säger Iñigo Moré, chef för den spanska tankesmedjan Remesas.org som har specialiserat sig på remitteringar. Arrangör: Global Utmaning.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Det okända biståndet

Slutdebatt

Hur rapporterar medier om de pengasummor som skickas från nysvenskar till de gamla hemländerna? Moderator Joakim Palme samtalar med Johannes Mosskin, masterstudent i statsvetenskap. Dessutom sker en avslutande paneldebatt om remitteringar och deras betydelse. Arrangör: Global Utmaning.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Superungar - syntolkat

Elmie

Elmie, 13 år, har autism och hennes utbrott på morgnarna påverkar resten av dagen för hela familjen. Hur skulle Elmie själv vilja ha det? Vilka metoder och verktyg fungerar när allt låst sig? Måns tror att psykologen Bo Hejlskov skulle kunna hjälpa familjen. Vi möter också Lars som är 34 år och fick sin asperger-diagnos när han var 18. Lars berättar om livet före diagnosen, om hur hans ordningssinne kommer till sin rätt på jobbet och hur han träffade sin kärlek. Och så påbörjar programledaren Måns själv en adhd-utredning.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Om terrorism

Vad ska man göra åt terrorismen i världen? Varför finns den? Morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.