Titta

Jakten på det demokratiska klassrummet

Jakten på det demokratiska klassrummet

Om Jakten på det demokratiska klassrummet

I den nya läroplanen står att: "Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet." Men hur skall detta genomföras i praktiken? Finns det verkligen demokratiska klassrum, och hur kan elever få större inflytande utan att det slutar i kaos? Vi ger oss ut i världen på jakt efter konkreta exempel och besöker klassrum i Sverige, Danmark, USA och på Nya Zeeland. Vi tittar på hur olika skolor och lärare har organiserat sina klassrum med fokus på elevens kunskapande och medinflytande. Serien lyfter fram lärarens strategier i klassrummet och hur dessa bidrar till att skapa ett demokratiskt klassrum där reell kunskapsutveckling äger rum.

Till första programmet

Jakten på det demokratiska klassrummet : Det frie gymnasiumDela
  1. Undervisningen
    ska bedrivas demokratiskt-

  2. -och förbereda eleverna
    på att delta i samhället.

  3. Så står det i läroplanen.
    Men hur ska det genomföras?

  4. I Köpenhamn ligger en skola
    som tagit uppdraget på allvar.

  5. I 40 år har Det frie Gymnasium
    drivits i helt demokratisk anda.

  6. Vi kan bestämma om allt,
    om vi vill.

  7. Det är allt från undervisning till
    fester till vem som ska anställas.

  8. Och var man ska göra besparingar.

  9. -Vi lever i en bubbla.
    -Vi får dra nytta av det...

  10. ...och få ut mycket av det
    innan den försvinner.

  11. Det är verkligen mycket demokrati.

  12. Ibland vill man att någon ska säga:
    "Så här ska det vara".

  13. -Men jag vill inte ändra något.
    -Vi ska bli en del av samhället.

  14. Grundtvig sa: "Ska demokrati
    fungera måste alla delta."

  15. På dagordningen står godkännande...

  16. Alla beslut fattas
    på skolmötet varje torsdag.

  17. Alla har en röst,
    och majoriteten bestämmer.

  18. Det låter enkelt, men alla vet
    att demokrati kräver tålamod och tid.

  19. De stora grejerna är häftiga.

  20. Men ibland fokuserar
    man på småsaker.

  21. "Nu ska vi rösta...", och bla, bla...

  22. Man ska rösta
    om vi ska rösta om det imorgon.

  23. Det kan bli jobbigt.

  24. Det kan bli trist.

  25. Det tycker jag inte.
    Det beror på inställningen.

  26. Det kan ta lång tid.

  27. Det som gör skolan bra,
    retar man sig också på och tvärtom.

  28. Eleverna har direkt inflytande på
    budgeten, vem som ska anställas-

  29. -hur stora klasserna ska vara
    och vilken mat som serveras.

  30. Inget är för stort
    eller för smått för att rösta om.

  31. Vi ska ta ett beslut
    som rör vår konstnär.

  32. Förra veckan beslutade vi
    att måla en vägg på tredje våningen.

  33. En del elever tyckte inte det var
    så kul att den skulle bli svart.

  34. Jag tog på mig att meddela detta.

  35. Det jag undrar är om majoriteten här-

  36. -vill ha det i en häftigare färg?

  37. Det handlar ju om en kulturklass.

  38. Man skulle inte kunna arbeta runt
    graffitin som redan finns där?

  39. Jag njuter av varje sekund.
    Jag är på alla möten.

  40. Jag njuter när folk
    diskuterar om diskussionen.

  41. Jag tycker det är fascinerande.

  42. Det händer ju saker.
    Frågor tas upp, folk börjar tänka...

  43. Första gången man
    räcker upp handen, skakar man.

  44. "Vågar jag säga det här?"

  45. Efter ett tag blir det:
    "Jag har något att säga".

  46. Om någon tog alla beslut
    så hade det inte varit vårt.

  47. En följd av alla småbeslut
    är att vi skapar skolan.

  48. På ett skolmöte för tre veckor sedan
    löpte folk amok.

  49. Alla skrek, vi fick dela upp oss
    för att räkna röster.

  50. Folk var skitsura.
    Det är bra att känslorna kommer fram-

  51. -det visar att folk blir engagerade.

  52. Ett bevis på elevernas inflytande-

  53. -finns på väggarna, fönstren,
    bord och bänkar, överallt.

  54. På Det frie Gymnasium
    är graffiti tillåtet.

  55. Jag älskar färg. Det är häftigt,
    utanför och inne, i ett rum-

  56. -där det kommer energi från väggarna.

  57. Det är som att komma
    till en fest som varat i 40 dagar.

  58. Folk är kvar där än.

  59. Stolarna är sönder,
    väggarna är målade.

  60. Rummen är inte bestämda.
    De skapas av dem som går där.

  61. Så är det alltid.
    Beslut tas av de som går där.

  62. När man börjar får man
    pengar och färg.

  63. "Ni får dekorera klassrummet själva."
    Det är som att få en lägenhet.

  64. Man får bestämma utseendet själv.

  65. Det finns graffiti på skolan,
    men det visar-

  66. -att det är vårt ställe,
    vi har inflytande och tar beslut.

  67. Det är sant. Grejen med graffitin
    är inte att vi får göra så.

  68. Ingen säger: "Du får inte göra så,
    du bestämmer inte här."

  69. Det är vi som bestämmer här,
    det är vårt.

  70. I matsalen samlas alla för lunch,
    även lärarna.

  71. Det finns inget lärarrum,
    utan alla äter här.

  72. Maten är vegetariskt,
    även det efter beslut på stormöte.

  73. I matsalen håller en av skolans
    40 arbetsgrupper möte efter skoltid.

  74. Man ska arrangera en alternativ
    undervisningsdag för alla eleverna.

  75. Hela skolan ska
    leka politiker för en dag.

  76. De ska bilda partier och hålla val.
    Allt inspirerat-

  77. -av de riktiga politiker
    som ska medverka.

  78. Datum närmar sig,
    men många frågor är olösta.

  79. Från elva till kl. ett
    gör man förberedelser.

  80. Sen får man visa upp sin kampanj,
    från 14-15 är det debatt-

  81. -och sen val 15-16.
    Det är mitt förslag.

  82. Jag har pratat med ordföranden
    i Venstres ungdomsförbund.

  83. -Han kommer gärna hit.
    -Jag har kontaktat Liberal Alliance.

  84. Anders Samuelsen kommer gärna.
    Det kan bli kul.

  85. Jag ska skriva till honom, jag visste
    inte om han fått alla premisser.

  86. De har massor med erfarenhet.

  87. Poängen är att de
    kan presentera sina idéer.

  88. Dagen som kommer på onsdag...

  89. Att den kan skapas av elever
    tycker jag är väldigt viktigt.

  90. Det visar att elever är vuxna.

  91. Att vi kan ge oss ut i arbetslivet,
    vara kreativa och utveckla Danmark.

  92. Det är hårt med allt extra arbete.
    Men man får ut så mycket av det.

  93. Man är redo att gå ut i världen,
    man har ordnat allt det här.

  94. Man har gjort så mycket,
    och kan se hur det påverkat skolan.

  95. Det är så stort.
    Man känner bara: "Kom an!"

  96. Man kan sitta i utskott
    för nästan allt.

  97. Det finns jättemånga. Växtutskottet.

  98. Du kan vara en duktig solist,
    men du måste kunna samarbeta.

  99. -Det var fint sagt.
    -Jag har jobbat på den.

  100. Hur påverkar det människor
    att få inflytande och ansvar?

  101. Tor Nørretranders var en av
    de första eleverna för 40 år sedan.

  102. Idag är han författare.

  103. Demokrati främjar
    duktiga elever på två sätt.

  104. För det första främjar
    demokrati förmågan-

  105. -att ta ställning, argumentera
    och ha en åsikt om saker.

  106. Ens åsikt har betydelse.
    Det gör det lättare att samarbeta-

  107. -och även lära sig saker.
    Demokrati är en fördel.

  108. Den respekt,
    medmänsklighet och öppenhet-

  109. -och överlåtandet av ansvar...

  110. Du har ansvar för din skolgång,
    och för att lära dig!

  111. Du kan inte bara stå och skrika,
    du bestämmer också.

  112. Det förtroendet gör
    att man har lättare för att lära.

  113. Morten Hansen har undervisat
    på Det frie Gymnasium i fem år.

  114. Det är elevernas rum,
    inte föräldrarnas.

  115. Föräldrarna blir bara inkopplade
    om eleverna vill ha det så.

  116. Vi har inte föräldramöten
    om inte eleverna vill ha det så.

  117. Vi vill ändra på rollerna.

  118. Barn och vuxna, lärare och elev.

  119. Det finns en tanke om likvärdighet.

  120. Idag undervisar han om integration.

  121. Om det går bestämmer eleverna vilka
    ämnen de vill ha undervisning i.

  122. Så ja! Det är samhällskunskap.

  123. Vad ni är duktiga!

  124. Oftast är jag glad
    efter att ha haft lektion.

  125. Jag känner oftast
    att jag fått något från eleverna-

  126. -och hoppas att jag gett dem något.

  127. Jag gillar att de är oimponerade.
    Det tilltalar mig.

  128. Mycket oimponerade, och klagar.

  129. De är inte rädda för att kritisera.
    Det är grunden i utbildning.

  130. De kommer med sina egna åsikter
    och kan säga emot mig.

  131. Det ger spännande diskussioner
    och spännande undervisning.

  132. Ett diskussionsämne
    är muslimers rätt-

  133. -att bygga moskéer
    och kalla till bön.

  134. Man kan inte förbjuda
    en sorts byggnader.

  135. Då ska vi förbjuda kyrktorn också.

  136. Ska vi ha dem i Köpenhamn-

  137. -blir de inte högljudda,
    liksom med kyrkklockor.

  138. Vi kunde inte komma på
    hur många gånger klockorna ringer.

  139. Man lägger inte märke till det.
    Det är en del av staden.

  140. Det blir samma sak med minareter.

  141. Det skulle inte vara skithögt
    fem gånger om dagen.

  142. Jag tycker de borde säga
    det på danska.

  143. Det hade stängt ute danskar-

  144. -om det var på ett språk
    vi inte förstod.

  145. De ska ha rätt att ropa
    på vilket språk de vill.

  146. Jag hörde en kille be på arabiska.

  147. Det lät mycket häftigare
    än en kyrkklocka.

  148. Det låter inte så mycket.
    Hur högt kan en man ropa?

  149. Klockorna väcker mig på söndagar.
    Det är inte religiöst.

  150. Det är Danmark, så är det bara.

  151. Jag tycker klart
    de ska ha rätt till det.

  152. Jag tror det skulle vara bra
    för integrationen att tillåta det.

  153. En lärare här har en annan roll
    än på en vanlig skola.

  154. Jag respekterar dem som människor
    snarare än auktoriteter.

  155. Det är en stor skillnad, de är inte
    auktoriteter som ska lära mig saker.

  156. Vi ska tillsammans arbeta
    fram något som gagnar båda.

  157. En häftig grej
    är att helt från början-

  158. -av anställningssamtalen
    kan man delta som elev.

  159. Vilken kompetens ska läraren ha?
    Vad ska personen bidra med?

  160. Det är så häftigt att
    vi kan vara med och bestämma det.

  161. Det är häftigt att anställa
    sin egen lärare.

  162. Det är logiskt, men folk blir
    alltid överraskade att vi är med.

  163. Men de ska ju undervisa oss,
    vi ska ha dem i tre år.

  164. Det är klart
    vi ska säga vad vi vill ha.

  165. Det skapar respekt att lärarna
    inte är diktatorer som ger order.

  166. Det blir ett samarbete om inlärning.

  167. Relationen till läraren
    är annorlunda.

  168. Vi möter varandra i samma ögonhöjd.

  169. Gör man inte det, tror jag och andra-

  170. -att relationen är felaktig.

  171. Man måste kunna
    argumentera och debattera fritt-

  172. -utan att relationen påverkas.

  173. Lärarna står inte över oss,
    och vice versa.

  174. Alla har en röst och en åsikt.

  175. Vi har inte bara fått all makt.

  176. Man har ansvar
    och respekt för varandra.

  177. Ansvar är ett av skolans ledord. Med
    inflytande och frihet kommer ansvar.

  178. Du förväntas göra dina läxor,
    delta och vara aktiv.

  179. För vissa är det svårt.

  180. Andra stortrivs, växer
    och når mycket goda resultat.

  181. Vi har ett gemensamt ansvar.
    Har man grupparbete gör man sin del.

  182. Du bestämmer själv.
    Man måste ha självdisciplin.

  183. Om jag säger: "Jag pallar inte
    SO idag, jag dricker kaffe istället".

  184. Då frågar inte läraren:
    "Var tusan var du?"

  185. -Där ligger ansvaret.
    -Vi missuppfattar ungdomar...

  186. ...om vi tror att de inte vill ha
    något ansvar, utan beordras runt.

  187. Det är en tragedi
    om inte folk i den åldern-

  188. -då de utvecklas snabbt,
    då de formar sin bild av världen-

  189. -av sig själv och sin kultur,
    får lov att pröva själva.

  190. Om de bara ska lära sig tyska verb-

  191. -eller något fast läroplan som
    några nördar skapat för 30 år sen.

  192. Det är nytt möte i gruppen
    som arrangerar valdagen på skolan.

  193. De har bara fyra dagar kvar.

  194. Anders från Liberal Alliance
    kan inte komma.

  195. Jag fick ett meddelande om-

  196. -att det inte godkänts
    av hans sekreterare.

  197. Men Simon Emil kommer istället.

  198. Han ville verkligen komma,
    så han dyker upp.

  199. Jag har talat med Socialdemokraterne.
    De skickar en parlamentsledamot.

  200. Hon heter Yildiz...

  201. Akdogan. Hon kommer i alla fall.

  202. Det är mycket att organisera
    med folk utifrån.

  203. Det ger enormt mycket.
    Man lär sig var ens kompetens finns-

  204. -utanför klassrummet.

  205. Vad kan jag om
    planering, kommunikation-

  206. -eller organisering av en sån dag?

  207. Gästlistan ska fyllas
    och en tidsplan utarbetas.

  208. Men kan uppgifterna bli för stora
    så att eleverna misslyckas?

  209. Det hör till
    att lära sig om demokrati.

  210. Att ha inflytelse och skapa ramarna
    för sitt liv är inte lätt.

  211. Det kräver arbete.
    Det är lärdom alla kan använda.

  212. Allt formas efter din insats.
    Saker sker inte automatiskt.

  213. Som ung vill man förändra världen.

  214. Möjligheten för det förbättras
    om man börjar i liten skala-

  215. -så övar man sig
    inför den stora demokratin.

  216. Birgitte Hahn var lärare
    i den vanliga skolan.

  217. Nu undervisar hon på
    Det fries högstadium.

  218. Åttondeklassarna ska ha
    en workshop om kroppen.

  219. Men först ska man
    skapa en arbetsgrupp.

  220. Det är mycket viktigt att ni deltar
    i anställningen av nya lärare.

  221. Vi ska ha en ny tysklärare.

  222. Elever från nionde
    och tionde klass har anmält sig.

  223. VI behöver ett par från åttonde.

  224. Innan ni anmäler er ska ni veta
    att anställningsutskottet innebär-

  225. -att ni deltar i allting,
    från att läsa ansökningar-

  226. -till att välja ut vem
    som kallas till intervju-

  227. -och ni deltar i
    anställningsintervjun.

  228. Nu backade några.
    Kom igen, det klarar ni.

  229. Det hade varit bra
    att ha med någon från åttan.

  230. Det kan vara svårt för nya elever.

  231. De är inte vana vid att
    bli tillfrågade, eller att öppna sig.

  232. Den processen kräver lugn, och tid.

  233. Vissa är med direkt.

  234. Och sen finns några som säger:
    "Det kvittar mig."

  235. "Det blir bra."
    "Vi gör som du tycker."

  236. När man kommit längre
    anmäler de sig också.

  237. De börjar få en åsikt:
    "Det blir inte bra."

  238. "Kan vi inte göra så här?"
    De deltar också.

  239. -Aske?
    -Ansöker man här eller hemma?

  240. Man gör det här.
    Du samlar en grupp.

  241. Du ska aldrig ta besluten själv...

  242. Demokrati tar tid.

  243. Det tar tid att diskutera saker.

  244. Det är tidskrävande, men när du får
    rätt samspel med eleverna-

  245. -når det en ny nivå,
    så du får ut något helt annat.

  246. Jag skriver "Mikkel".
    - Vad säger du, Jonas?

  247. Om man får ett medansvar
    för sin skolgång, blir man motiverad.

  248. Det vet vi alla. Får vi delta
    i beslut som ska fattas-

  249. -känner man delaktighet.
    Det betyder mycket för eleverna.

  250. Vi är lite nervösa,
    men det går säkert bra.

  251. Idag gäller alternativ undervisning.

  252. Eleverna är uppdelade i politiska
    partier. En del är journalister.

  253. Kända och okända politiker
    ställer upp.

  254. I en klass ska alla vara liberaler.

  255. Simon Emil Ammitzbøll från
    Liberal Alliance ska coacha eleverna.

  256. Jag har tagit med lite saker
    för att visa hur vi gör saker.

  257. Låt inte det distrahera er.

  258. Jag hoppas ni kan göra något
    mer intressant.

  259. Vår metod är mycket traditionell.

  260. Det här är klassikern.
    Mycket välfriserad.

  261. Kandidaten, partinamn.

  262. Och en bokstav,
    det är ett arv från förr.

  263. Och lite "old school"...

  264. Kulspetspennor.
    Det är väl inget speciellt? Jo.

  265. Med kandidaten, "Personlig frihet"...

  266. Och den har en baksida.

  267. Om jag glömt det
    finns LA:s fyra huvudpunkter.

  268. Lägre skatt, mer tillväxt,
    mer för pengarna, personlig frihet.

  269. Man ska välja liberala frågor
    som intresserar de unga.

  270. Kan ni gissa vilka
    regler eller förbud-

  271. -som irriterar er åldersgrupp mest?

  272. -Vad tror ni?
    -Rökförbudet.

  273. Att man inte får röka
    på offentliga platser.

  274. Fettavgifter. Det diskuterades här.

  275. Kocken nämnde att avgifterna
    på vissa matvaror hade höjts.

  276. -Det kan vara i fokus.
    -Vem drabbas av fettavgiften?

  277. Det är låginkomsttagarna,
    alla ska ju betala lika mycket.

  278. För att se på det ekonomiskt igen.

  279. Alla elever är igång med att göra
    den mest imponerande kampanjen.

  280. Den bästa kampanjen vinner valet.

  281. V för Venstre!
    V för vækst (tillväxt)!

  282. Man får argumentera
    för hjärtefrågorna-

  283. -när pressgruppen kommer förbi
    i jakt på en bra historia.

  284. Vi vill ha färre förbud
    på många områden.

  285. I skolan, t.ex. Vi har pratat
    om frånvaro i gymnasieklasser.

  286. Att man har ansvar för att lära sig.
    Att man har ansvar att närvara-

  287. -likaväl som
    ett ansvar att utbilda sig.

  288. Allt utmynnar i en paneldebatt där
    man argumenterar för sina partier.

  289. Ni har fem minuter var.

  290. Folk ska snabbt igenom
    utbildningssystemet-

  291. -så de kan bidra till tillväxten.

  292. Har vi råd med välfärd? Det är klart!
    Vi säger ja till välfärd!

  293. Vi kommer från Liberal Alliance.

  294. Vi vill läsa ett stycke
    från vår vallåt.

  295. "Trådar har jag inga kvar
    som binder mig"

  296. "Som trådlös är man fri"
    Det är det LA står för.

  297. -Frihet.
    -Frihet framför förbud.

  298. Venstre vinner valet.
    Dagen är en succé.

  299. Fan, vad häftigt det var!

  300. Skolan fylldes av
    en sån känsla av glädje.

  301. I två timmar sprang jag runt så här.

  302. Folk som normalt skitit i det
    har varit här.

  303. De har gått runt med väskorna
    på ryggen, men de var här.

  304. Här är de danska eleverna i
    en liten, unik, demokratisk bubbla.

  305. Frågan är om de goda resultaten
    beror på om de är begåvade-

  306. -eller om demokratiarbetet
    har spelat en roll.

  307. Den pedagogik och de styrformer
    på en utbildningsplats-

  308. -som duger idag
    är en annan än de som dög förr.

  309. Världen är annorlunda, och kraven
    man ställer på folk är annorlunda.

  310. Översättning: Carl-Johan Cederberg
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Det frie gymnasium

Avsnitt 5 av 9

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur påverkar det unga människor att få medinflytande och verkligt ansvar? På Nörrebro i Köpenhamn ligger det en gymnasieskola som även har elever från klass 8 och 9 i grundskolan. I 40 år har Det frie gymnasium framgångsrikt drivits i helt demokratisk anda. Alla beslut, stora som små, fattas på det stora skolmötet varje torsdag. Alla har en röst, även rektorn, och majoriteten bestämmer. Eleverna har direkt inflytande på budgeten, på vilka lärare som skall anställas, hur många elever det skall vara i klasserna och vilken mat som serveras i kantinen. Ansvar är ett av ledorden på skolan. För med inflytande och frihet kommer ansvar. Frågan är om skolans goda studieresultat beror på demokratiarbetet?

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap, Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Demokrati och beslutsfattande
Ämnesord:
Elevdemokrati, Elever, Elevinflytande, Gymnasieskolan, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Jakten på det demokratiska klassrummet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

Bucklands Beach Intermediate School

Avsnitt 1 av 9

I utbildningsmodellen "Learning to learn" utgår man från att varje elev själv skapar sin kunskap och sätter egna mål för sitt lärande. På så sätt ska ett eget ansvarstagande och en ökad självkänsla utvecklas. Vi följer läraren Grace Sharrem och hennes klass under några vårveckor på Bucklands Beach Intermediate School på Nya Zeeland.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

Experimentgymnasiet

Avsnitt 2 av 9

Ingen rektor, inga terminsbetyg, ingen närvaroplikt. Experimentgymnasiet i Göteborg var under 1970-talet skolan där eleverna hade makten, kraven var få och friheten stor. Skolan fick en enorm uppmärksamhet i skoldebatten och följdes nära av media under de åtta år den existerade.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

Freinetskolan Mimer

Avsnitt 3 av 9

Som nytillträdd rektor på Freinetskolan Mimer i Norrtälje införde Ann S Pihlgren så kallade sokratiska samtal på schemat. I de filosoferande samtalen får eleverna kritiskt granska olika åsikter, utveckla egna uppfattningar och göra sina stämmor hörda.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

Manhattan New School

Avsnitt 4 av 9

Vi besöker den kommunala skolan Manhattan New School på Upper East Side i New York och följer under en vecka läraren Paula Rogovin när hon undervisar förstaklassare. Paula går långt utanför de grunder som läroplanen föreskriver. I hennes klassrum lär sig barnen att ställa frågor, tänka kritiskt och finna svaren genom olika källor.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

Det frie gymnasium

Avsnitt 5 av 9

Hur påverkar det unga människor att få medinflytande och verkligt ansvar? Det frie gymnasium i Köpenhamn drivs helt i demokratisk anda och alla har en röst på skolans veckomöte. Ansvar är ett av ledorden på skolan. Frågan är om skolans goda studieresultat beror på demokratiarbetet?

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

University of Colorado

Avsnitt 7 av 9

Finns det demokratiska klassrum? Carl Wieman arbetar med att förbättra undervisningen i naturvetenskap i USA. På University of Colorado visar forskare att aktivt lärande, kombinerat med nya pedagogiska verktyg ger bättre resultat. Genom webbaserade interaktiva verktyg kan studenterna simulera labb på sina datorer. Carl Wieman säger, en stor del av naturvetenskapen som lärs ut i klassrummen låter studenterna sitta med hjärnorna avstängda, medan läraren sköter tänkandet.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

Reggio Emilia

Avsnitt 8 av 9

Vi följer en grupp norska och danska förskolepedagoger till staden Reggio Emilia. Pedagogiken med samma namn utvecklades efter andra världskriget och vill fostra barnen till demokratiska och kritiskt tänkande medborgare. Konstnärer, s.k. ateljeristas leder konstprojekt där barnen tolkar och gestaltar sin omvärld.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

Roskilde Universitet

Avsnitt 9 av 9

Sedan 1972 har Roskilde universitet använt en demokratisk undervisningsmetod. Eleverna är vana vid grupparbeten och häftiga diskussioner med sina lärare. Vi studerar den danska modellen genom de utländska studenternas ögon och får möta flera som är kritiska. De reagerar på samma sätt som danskarna gjorde när metoden infördes på 70-talet.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Stöd till pojkar med skrivsvårigheter

Dr Murray Gadd, gästforskare från Nya Zeeland, berättar om vikten av att entusiasmera den unga kämpande eleven. Oftast handlar det om pojkar med skriv- och lässvårigheter. Ett knep Dr Gadd införde bland sina elever för att få loss skrivandet är så kallad "speed-writing", då tävlar barnen om vem som skriver flest ord på en minut. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Vad är en lämplig lärare?

Att lämplighetspröva de som vill bli lärare har varit ett återkommande förslag från olika politiska håll. Förespråkarna menar att ett sådant test skulle stärka läraryrkets status och sålla bort direkt olämpliga kandidater. Nu ska lämplighetsprövning testas skarpt inför höstens antagning till lärarutbildningen på Linnéuniversitetet i Växjö och Högskolan i Jönköping. Vad är det som anses känneteckna en lämplig lärare och går det verkligen att avgöra i ett test vem som håller måttet och inte?