Titta

Helt normalt

Helt normalt

Om Helt normalt

Om att hitta sin identitet, vikten av att acceptera varandras olikheter och om att olikheter behövs och berikar. Varför har det till exempel blivit så fult att vara blyg? Vad händer om man plötsligt överskrider sina egna gränser? Vad gör konkurrens med oss, och varför är gemenskap så viktigt? Vi möter ungdomar, lärare, forskare, terapeuter, handledare och skådespelare som alla vrider och vänder på frågan om hur vi formas till de vi är. En serie för alla som har med barn och unga att göra och arbetar på platser där många olika slags människor möts.

Till första programmet

Helt normalt : GränslöshetDela
  1. Gränser är viktiga.
    Gränser är kärlek och omsorg.

  2. Får man inte gränser
    och vägledning när man växer upp-

  3. -så riskerar man att bli nån
    som överträder andras gränser.

  4. Om man som barn
    blir sedd och respekterad-

  5. -är det sen lättare att känna
    både sina egna och andras gränser.

  6. Men gränsen för vad som är okej
    förändras hela tiden.

  7. Hur vet man när man överträder
    en gräns - sin egen eller nån annans?

  8. Vi har ju en medfödd drivkraft-

  9. -när det gäller att sätta gränser,
    och det är skam.

  10. Vi är födda med skam och skuld.
    Det ingår i existensen och samvetet.

  11. Om vi saknar förmåga att känna skam
    och skuld så blir vi samvetslösa.

  12. I mina böcker
    skiljer jag-

  13. -mellan den röda
    och den vita skammen.

  14. Den röda skammen är naturlig.

  15. Den är varm och viktig,
    och skyddar oss från intrång.

  16. Den skyddar också vår inre värld.

  17. Det är den vita skammen
    som är plågsam-

  18. -och som är outhärdlig ibland.

  19. I den nya mediekulturen kan vi,
    när vi söker vår identitet-

  20. -leka med flera olika slags roller,
    som på en teater.

  21. Vilken identitet ska man välja?

  22. Som tonåring är det svårt
    att följa sin egen väg-

  23. -eftersom man då vill bli accepterad
    av de övriga.

  24. För värst av allt
    är skammen att inte få vara med.

  25. Det var spännande
    och det var inte likt mig.

  26. Och det var ju bra,
    för den jag var ville jag inte vara.

  27. Att ha en karaktär, gå in i en roll,
    då kommer man långt ifrån sig själv.

  28. Och om man själv mår dåligt
    är det lättare att spela den rollen.

  29. Den tuffa tjejen som inte mår dåligt.

  30. Vi tog lite sexiga bilder.
    Det var bara en kul grej.

  31. Man förstår inte konsekvenserna.
    Vi var ju jättekitschiga och tuffa.

  32. Vi sökte nog bara bekräftelse,
    nån som tyckte att vi var snygga.

  33. Alla tjejerna i gänget
    hade tillgång till bilderna.

  34. En av dem la upp dem
    på nåt som hette playahead.se.

  35. Det var en rolig grej som spårade ur
    och som blev fruktansvärt destruktiv.

  36. Bilderna kom ut i skolan.
    Vår datasal var ganska stor.

  37. Om nån använde Playahead då, så kunde
    alla se vad den personen gjorde.

  38. Det var så lärarna fick reda på det.

  39. Lärarna kontaktade socialen
    och det blev världens grej av det.

  40. Vi skämdes inte i skolan
    för att nån hade sett det.

  41. Det blev en utmaning
    att folk hade sett hur snygga vi var.

  42. Hur sexiga bilderna var.

  43. Det skapade nån sorts bekräftelse
    i stället för skam.

  44. Skammen fanns bara
    inför mamma, pappa och lärarna.

  45. Jag gjorde nog mycket
    för att inte känna.

  46. Sårbarheten knöt man ihop
    i ett litet paket längst in.

  47. Öppnade man det så var det kört.

  48. Man insåg inte hela faran,
    utan fick en kick av bara lite fara.

  49. Då pumpade adrenalinet,
    och det kunde rädda tomheten.

  50. Jag sa ja till allting och var glad
    att nånting inuti mig kändes.

  51. Nånting som tog bort
    den här...andra tomheten.

  52. Känslan av
    att inte höra till nånting längre.

  53. Det var så jag kom in i det gänget.
    De var lika tomma och vilsna som jag.

  54. Det är lätt att hålla ihop då,
    som en grupp-

  55. -fast man kanske inte alls
    är en grupp.

  56. Det var viktigare att bara tillhöra
    en grupp än att gruppen var bra.

  57. "18 april 2005, måndag. Jag är allt,
    och ändå ingenting alls."

  58. "Det är konstigt ljus ute. Liksom
    ljust, men bedövat av det grå."

  59. "Gå förbi, så att jag skymtar det jag
    saknar. Då kan jag bli en martyr."

  60. "Börja knarka och knulla okända män
    för att få räknas som mindervärdig."

  61. "Säg inte att jag är söt,
    säg att jag är smart."

  62. "Säg inte att mina ögon är vackra,
    säg att du beundrar allt de ser."

  63. "Jag är inte döv,
    jag hör precis allt ni säger."

  64. "Jag är inte korkad, jag vet
    att ni är fega. Precis som jag."

  65. Det var en fest som vi var på...
    Många fester såg ut så här.

  66. Om vi skulle få nåt att dricka-

  67. -skulle killen, som fixade det,
    få ligga med en av tjejerna.

  68. Vi hade inte gränsen att säga nej
    i de situationerna-

  69. -för det var så viktigt
    att vara den som fixade saker.

  70. Då var man på topp.

  71. Om man fixade drickan eller festen
    så hade man sin roll säkrad.

  72. Man var svårare att prata skit om
    och svårare att utesluta.

  73. Om man behövdes hade man stabilitet.

  74. Här inne var våra gamla klassrum.

  75. Det ser ut
    som om det har blivit fritids.

  76. Du hinner springa ifrån dig själv.

  77. Det är en av de största anledningarna
    till gränslösheten.

  78. Att springa före sina egna känslor.

  79. Sårbarheten kom ikapp sen, i nian.

  80. Det var också en tuff period.
    Att lämna ett sånt gäng, det är...

  81. Det är inte det lättaste.
    Man har ett sug efter att ha vänner.

  82. Umgås man med såna,
    så blir det ens enda vänner.

  83. Umgänget man hade innan är borta.

  84. Man är inte respekterad där längre
    efter alla rykten.

  85. Det var extremt ensamt
    att komma ut ur det.

  86. Det har blivit en trend, inte minst
    i medievärlden, att vara skamlös.

  87. Då kör man över
    dels sina egna skamsignaler-

  88. -som säger att nu är du på väg
    att göra dig själv illa.

  89. Du är på väg att lämna ut dig
    eller sälja din själ.

  90. Är man skamlös
    kör man också över andras gränser.

  91. Här inne skiter vi i kameran.
    Vi är som vi är.

  92. -Litar du på mig till 100 %?
    -Det gör jag.

  93. Kan jag lita på dig då? Det är
    första gången jag är kär i en tjej.

  94. På riktigt, alltså.

  95. Här händer det grejer.

  96. Här brukar jag åka, sen barnsben,
    den här sträckan.

  97. Jag satt här varje morgon
    och försökte hitta strukturen.

  98. Det tog 22 år.

  99. Nu har jag ju varit med
    i några program på tv.

  100. Min stora dröm, efter fotbollsproffs,
    har alltid varit att jobba med tv.

  101. Det är för att jag är sprallig
    och framåt. Jag är inte blyg.

  102. Det får man ofta sota för, för då är
    man inte ödmjuk. Man kan verka kaxig.

  103. -Ta ett eget ansvar!
    -Du är ju bara med andra hela tiden!

  104. Du pratar inte ens med mig.
    "Jag orkar inte prata nu."

  105. Jag visar inte ens 70 % av mig själv
    i såporna. Kanske 50-60 %.

  106. Jag har varit olika karaktärer
    beroende på program.

  107. 24-årige Jean-Pierre från Göteborg
    kallar sig själv för glidare.

  108. Självklart ska han
    bli ompysslad och försörjd av mamma.

  109. Jag bröt mitt fotbollskontrakt när
    jag skulle vara med i Paradise Hotel.

  110. Jag ville ge det en chans
    och se vad som hände.

  111. Att plugga i flera år fixar jag inte.
    Jag har inte den kapaciteten.

  112. Jag är realist och vill inte ljuga
    för mig själv. Jag är ingen drömmare.

  113. Jag tänkte att jag måste prova.
    Exakt så tänkte jag.

  114. "Jag måste prova. Vad kan hända sen?"

  115. Det vet ingen. Det kan gå
    åt pipan, eller så går det jättebra.

  116. -Jag litar inte 100 % på dig.
    -Gör du inte? Varför inte det?

  117. Jag tar det med en nypa salt. Mina
    vänner vet att jag är en soft kille.

  118. Du har inte svårt
    att hålla isär rollerna?

  119. Nej, jag vet vem jag är
    och var jag står.

  120. Jag tycker mest det är roligt.

  121. Det är nöjesprogram, och det räcker.

  122. Man lurar sig själv i längden,
    om man inte ser upp.

  123. I sociala sammanhang är det vettigt-

  124. -att ibland kunna spela en roll
    för att skydda sig själv.

  125. Men om man bara spelar roller
    så kan man förlora kontakten-

  126. -med den man faktiskt är.

  127. Jag tror att alla människor
    har en kärna.

  128. En äkta, okränkbar kärna.

  129. Vad händer om man bara spelar roller?
    Då sker aldrig några äkta möten-

  130. -när man känner igen varandra
    på ett djupare plan.

  131. Det blir väldigt otillfredsställande
    i längden.

  132. -Hej!
    -Hej.

  133. -Hur är läget?
    -Kan vi ta en bild?

  134. -Det är klart. Vilken klass går ni i?
    -Fyran.

  135. Det var ganska tufft i skolan.
    Jag hade mycket energi och var oblyg.

  136. Om vi var i stan
    hälsade jag på främlingar.

  137. Mamma sa att jag inte fick hälsa
    på dem eller ta emot nåt.

  138. Jag gjorde alltid tvärtom.
    "Hej, hej, i dag fyller jag år!"

  139. Jag var alltid väldigt framåt.

  140. Jag blir alltid ledsen när jag kollar
    på de här. Jag vet inte varför.

  141. Vi säger att det här
    är två olika läger.

  142. Det har alltid funnits en trygghet
    i båda lägren, men de är olika.

  143. Här är tryggheten
    att hon ju alltid har kämpat för mig.

  144. Hon har försökt göra det så bra
    som möjligt.

  145. Det här är farsan. Vi träffades
    inte så mycket när jag var yngre.

  146. Det var tufft ibland.
    Han kom inte hit när han sa, och så.

  147. Det är sånt som är viktigt. Det har
    att göra med empati, tror jag.

  148. Med känslor och sånt där.
    Man måste förstå-

  149. -att vissa barn kanske behöver det
    för att få mer trygghet.

  150. Om man blir besviken på nån,
    så skiter man i det sen.

  151. Lite som jag, att man tar saker
    för givet. Empati, som sagt.

  152. Oj då.

  153. Samma väggar är det, och samma kök.

  154. För femton år sen
    satt jag i det här rummet.

  155. Jag har inte varit här sedan dess.

  156. Jag gick i specialklass för att
    jag hade svårt att koncentrera mig.

  157. Jag störde de andra väldigt mycket.

  158. Morsan fick ofta brev från skolan,
    men jag slängde många av dem.

  159. "Kan du ge det här till din mamma?"
    "Visst." Sen slängde jag brevet.

  160. Jag var jobbig nästan varje dag.
    Det var extremt. Väldigt extremt.

  161. Nu vet jag inte vems det här är,
    men det är ett typiskt schema.

  162. Alla lektioner där det inte
    står nånting, är han här.

  163. Alla andra lektioner - slöjd, NO,
    teknik, idrott och matte-

  164. -har han med sin vanliga klass.
    Resten av lektionerna har han här.

  165. Torsdagar har han idrott med studion,
    med den här lilla gruppen.

  166. De lägger lunchrasten så att den inte
    är samtidigt som de andras.

  167. Det är ganska likt, faktiskt.

  168. Utvecklingen går framåt,
    om man säger så.

  169. Man behöver skapa en bättre dialog
    med människor som är lite speciella-

  170. -och kanske har
    vissa särskilda problem.

  171. Om det ska ske via psykolog, lärare
    eller föräldrar vet jag inte-

  172. -men det är ett samarbete
    som är viktigt.

  173. Folk förstår inte riktigt,
    för de har inte haft samma problem.

  174. Jag fick till det riktigt bra,
    för det är ungefär så det är.

  175. Jag var väldigt duktig i skolan.
    Bland de bättre, faktiskt.

  176. Men med tiden
    blev jag bara sämre och sämre.

  177. -God morgon!
    -God morgon.

  178. -Är det bra med ytterkläder inomhus?
    -Ja, det är kallt.

  179. Det är inte kallt här inne.

  180. Hur ser det ut nu?
    Hur tar man hand om gränslösa elever?

  181. Var går de egna gränserna?
    Hur håller man ordning i klassrummet?

  182. Kepsar på eller av?

  183. Lösningen är inte att ställa nån
    i skamvrån, eller att döma.

  184. Det, säger forskningen,
    ger ingen effekt.

  185. Elever som ofta bråkar och stör
    drar till sig negativ uppmärksamhet.

  186. Lärare tjatar och skäller på dem,
    och det gör kamrater också.

  187. Plötsligt har de här eleverna
    blivit syndabockar.

  188. Man måste se om det finns
    såna mönster och i så fall bryta dem.

  189. Uppmärksamheten och gruppdynamiken
    ska inte sätta en elev i en sån roll.

  190. Vilken roll ska läraren ta? Både
    lära ut, lyssna och sätta gränser?

  191. Är det ens möjligt att kunna se
    alla individer i en klass?

  192. Från början var jag
    en väldigt tuff lärare.

  193. Jag var nog otrevlig många gånger
    och gav tillbaka på samma sätt.

  194. Jag gav nog tillbaka värre än vad
    jag fått. Men så gör jag inte nu.

  195. Frågan är hur mycket
    jag måste straffa eller visa ut-

  196. -eller säga "du får inte vara här".
    Det gör jag nästan aldrig.

  197. Jag behöver inte det.

  198. Nej, han är faktiskt här.

  199. Era livsmedelskunskapsböcker...

  200. -De är hemma!
    -I skåpet.

  201. Ni har fått en bricka
    med bladgrönsaker framför er.

  202. Att ta en keps för att den är på
    "fel plats" brukade jag göra förut-

  203. -men det gör jag inte längre.

  204. Man griper in i nåns privata sfär,
    och nästan kränker den personen.

  205. Jag vill inte att nån kommer
    och tar min halsduk. Den är ju min.

  206. Här är ett spenatblad.

  207. Tugga lite på ett sånt.
    De är inte så farliga.

  208. -Hur smakade de?
    -Ingenting.

  209. -Skulle ni vilja ha dem i sallad?
    -Nej.

  210. -Varför inte?
    -De smakar konstigt.

  211. Det vi har jobbat med
    i min forskning-

  212. -är att ha fokus
    på lärarens, pedagogens, roll.

  213. Ett sätt att hjälpa elever
    att stanna inom gränserna-

  214. -är att sätta fokus på det positiva.

  215. Det kan låta lite slappt,
    som att man gullar med barnen.

  216. I praktiken är det mer effektivt-

  217. -än att fokusera på "du har gjort fel
    och det måste du veta."

  218. Jag, som lärare,
    måste låta bli att säga till ibland.

  219. När jag ser en elev framme vid tavlan
    som larvar sig och spelar apa-

  220. -är det lätt hänt att jag ropar till.

  221. Att dra ner på såna tillsägelser
    är centralt.

  222. Ordningen och lugnet
    kan skapa sig själva-

  223. -om man hittar
    ett bra sätt att vara tillsammans.

  224. Man måste förstå målet
    med det man gör i rummet.

  225. Jag har slutat se dem som en grupp.
    De är individer.

  226. Alla ska känna att de blir sedda av
    mig och att de har kontakt med mig.

  227. Men då släpper man ju kontakten
    med de andra. Vad är viktigast?

  228. Att föreläsa för massan eller
    att se dig och ha kontakt med dig?

  229. Jag tror det senare.

  230. De här moderna ungdomarna, som jag
    möter nu, de behöver det bättre.

  231. Vilket är smidigast, att ni håller
    koll på er själva-

  232. -eller att jag håller koll
    på alla femton?

  233. -Att vi håller koll på oss själva.
    -Ja, det blir ju det.

  234. Hur får man lugnet att växa fram?

  235. Det lugn som behövs
    för ett bra inlärningsklimat.

  236. Det är lättare när vi
    får fråga saker. När vi får prata.

  237. -Det är lättare när ni får prata, ja.
    -Då blir det mer intressant.

  238. Det finns de som måste få fråga
    och prata, och du är nog en sån.

  239. Och Johan, du är mycket tystare.

  240. -Tänker du färdigt innan du pratar?
    -Ja.

  241. Precis, och det är två olika
    sorters sätt att fungera på.

  242. Då måste jag ju fråga Johan
    och se till att han också får höras.

  243. Det är mitt jobb.

  244. Lärarna har
    ett betydelsefullt arbete.

  245. Jag tror att lärare
    kan spela stor roll för en enda elev.

  246. Både åt det dåliga
    och åt det bra hållet.

  247. Man kan lyfta, bekräfta och berömma-

  248. -men det ska man inte göra i onödan,
    eller på ett falskt sätt.

  249. De måste känna att det är på riktigt.
    Att det är ett genuint möte.

  250. Många studier visar att det inte
    räcker med att läraren ger beröm-

  251. -utan att man faktiskt har en
    ömsesidig relation.

  252. En relation där lärare och elev
    beskriver ömsesidigt gillande.

  253. "Jag känner stöd från min lärare".
    Det har man undersökt.

  254. Över huvud taget,
    när det gäller barn och unga...

  255. De måste bli sedda,
    respekterade och bekräftade.

  256. Vi i vårt samhälle
    bekräftar varandra-

  257. -alldeles för lite, tycker jag.

  258. Där har ju lärare
    en väldigt stor betydelse.

  259. Jag minns själv stunder av nån vuxen-

  260. -som visar att han eller hon förstår.

  261. Det är ljusglimtar
    som kan finnas med hela livet.

  262. Mitt liv gick ut på
    att testa gränserna. Ständigt.

  263. Min familj var dysfunktionell.

  264. Mycket alkohol, polisingripanden,
    misshandel, fylleri.

  265. Det är ingen bra miljö för ett barn.
    Samhället tog hand om mig.

  266. De placerade ut mig i olika
    fosterhem, barnhem, jourfamiljer.

  267. Jag bytte skola nio gånger
    på elva år.

  268. När man flyttar så mycket
    så försvinner man.

  269. Man är som på ett öppet hav.
    Utan gränser. Alls.

  270. Mitt sätt att överleva blev att testa
    gränserna. Hur långt kan jag gå?

  271. I skolan var jag stökig
    och slogs nästan varje rast.

  272. Bara för att få uppmärksamhet.

  273. Jag älskade skolan,
    för då fick jag uppmärksamhet.

  274. Efter en teaterföreställning, när jag
    spelade kung Herodes i ett julspel-

  275. -kom en engelsklärare fram.
    Hon avskydde mig. Jag blev nervös.

  276. Hon la en hand på min axel och sa:
    "Det där gjorde du riktigt bra."

  277. Jag blev stolt som ett höghus.
    Att hon såg mig-

  278. -gjorde att jag inte behövde testa
    hennes gränser på lektionerna sen.

  279. Kompisarna ville
    att jag skulle säga nåt roligt.

  280. "Lugna er. Det är engelska nu,
    det är viktiga grejer."

  281. Hon blev betydelsefull-

  282. -för att hon vågade se mig
    och erkänna att jag var begåvad.

  283. I dag ser jag gränslösheten
    som nåt positivt.

  284. Det utmanar hjärnan, det får mig att
    bryta nya mönster, att tänka nytt.

  285. Det är bra med gränslöshet,
    bara man inte skadar sig själv-

  286. -och blir destruktiv,
    och skadar de som man älskar.

  287. Då är det inte okej längre.

  288. Textning: Teresa Landström
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Gränslöshet

Avsnitt 2 av 3

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Psykoterapeuten Else-Britt Kjellqvist menar att den som inte får gränser under uppväxten riskerar att överträda andras. Vi tar del av olika sätt att se på gränssättning. Och kan man bevara sin innersta kärna utan att sätta gränser för sig själv? Vi möter 20-åriga Sofie Nyblin som berättar om sin gymnasietid då hon var den tuffa, coola tjejen. Dessutom följer vi med Jean-Pierre Marques, känd från dokusåporna Paradise hotel och Ung och bortskämd, när han besöker sin gamla skola i Hammarkullen i Göteborg. Men hur sätter man gränser i skolan? Annika Axelsson på Tivedenskolan i Värnamo menar att undervisningen måste bli mer individuell. Psykologen Martin Forster menar att för mycket tillsägelser stärker bara syndabocksrollen hos stökiga elever. Morgan Alling ger en monolog om sin uppväxt och sina upplevelser av gränser och gränslöshet.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Disciplin (barnuppfostran), Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Skoldisciplin, Undervisning, Uppfostran, Uppfostran i hemmiljö
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Helt normalt

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHelt normalt

Blyghet

Avsnitt 1 av 3

Är det fult att vara blyg? Och hur ska man hantera blyga elever? Vi träffar Yrsa Waldén som inte funderade så mycket över sin blyghet förrän hon började skolan, och Nejra Van Zalk som skrivit sin doktorsavhandling om just blyga barn.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHelt normalt

Gränslöshet

Avsnitt 2 av 3

Psykoterapeuten Else-Britt Kjellqvist menar att den som inte får gränser under uppväxten riskerar att överträda andras. Vi tar del av olika sätt att se på gränssättning. Och kan man bevara sin innersta kärna utan att sätta gränser för sig själv?

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHelt normalt

Gemenskap

Avsnitt 3 av 3

Enligt dagens forskning är det en känsla av gemenskap som är grundläggande för vår utveckling. På Fryshuset i Stockholm jobbar Anhar Barakat med att hjälpa unga killar att lära sig förstå andras känslor. Och med förståelsen kommer respekt - och insikten om att ensam inte nödvändigtvis är stark.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Skolforum 2014

Stresshantering i klassrummet

Ann Nygren är livsstilspedagog och berättar om stressen många ungdomar känner. Hon ger också verktyg för att kunna varva ner och framförallt sova bättre. Inspelningen ägde rum den 27 oktober 2014 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna NPF-podden

Hur förhålla sig till trotssyndrom?

En 9-årig pojke med flera diagnoser, bland annat autism och tvångssyndrom, har också fått diagnosen trotssyndrom. Vad innebär det? Hans mamma känner sig förvirrad och har haft svårt att hitta information. Men diagnosen är omtvistad och psykolog Bo Hejlskov Elvén och logoped Ulrika Aspeflo är kritiska till den.