Titta

Helt normalt

Helt normalt

Om Helt normalt

Om att hitta sin identitet, vikten av att acceptera varandras olikheter och om att olikheter behövs och berikar. Varför har det till exempel blivit så fult att vara blyg? Vad händer om man plötsligt överskrider sina egna gränser? Vad gör konkurrens med oss, och varför är gemenskap så viktigt? Vi möter ungdomar, lärare, forskare, terapeuter, handledare och skådespelare som alla vrider och vänder på frågan om hur vi formas till de vi är. En serie för alla som har med barn och unga att göra och arbetar på platser där många olika slags människor möts.

Till första programmet

Helt normalt : GemenskapDela
  1. -Vincent?
    -Ja.

  2. Vad gör dig lycklig?

  3. Det som gör mig lycklig-

  4. -det är att bada-

  5. -gå på Cosmonova
    och läsa bok med mamma-

  6. -gosa med mamma, prata med pappa
    och gosa med Ludde och mamma.

  7. Det var allt.

  8. Människan är ett flockdjur.

  9. I dag vet vi utifrån forskning
    att allt inte handlar om konkurrens.

  10. Varken människor eller djur
    hade överlevt om vi inte samarbetat.

  11. Det viktigaste är
    att bygga upp relationer till andra-

  12. -för gemenskap ger skydd och styrka-

  13. -en känsla av identitet
    och att vara del i ett sammanhang.

  14. Det är genom möten i livet
    som du lär dig lita på andra.

  15. Grunden för att bli lycklig
    är trygghet och gemenskap.

  16. Studier om lycka är
    ett ökande område inom psykologin.

  17. Det är nånting som folk tror
    att de kan mäta vetenskapligt.

  18. Det har blivit nitiskt. Jag kan ge
    ett exempel ur Psychology Today-

  19. -där jag har en blogg.

  20. En blogg är "The Happiness Project"
    där författaren ständigt listar sätt-

  21. -som gör att hon kan optimera
    upplevelser för att bli lycklig.

  22. För mig är det motsatsen till lycka.

  23. Det blir så nitiskt, beräknande,
    planerat och ospontant-

  24. -att det inte ger frihet åt glädje
    eller spontanitet.

  25. Berätta om din syn på lycka.

  26. Lycka är inget jag kan definiera
    med ett ord eller en form.

  27. Det finns olika grader.

  28. Den främsta lyckan är att jag varken
    behöver oroa mig för hunger, husrum-

  29. -eller nåt annat.

  30. Den sekundära lyckan är
    att man bör vårda den främsta.

  31. Man har vänner, ett socialt liv...

  32. Så fortsätter det
    och man mår ständigt allt bättre.

  33. -Så goda relationer, mycket tillit...
    -Ja.

  34. -...vänskap...
    -Ja. Trygghet.

  35. Att känna att man ger nånting
    och får nåt tillbaka.

  36. Det får en att må bra.

  37. Går det bra?
    Eller är du trött? Får du stryk?

  38. Nej, jag får bara springa efter dig.

  39. Din hare.

  40. Ska vi börja köra nu?

  41. Du är så kort. Jag måste göra så här.

  42. Vad ville du bli när du var yngre?

  43. Jag ville bli flygtekniker.

  44. -Var inte du förtjust i bilar?
    -Jo, men det var där jag ville börja.

  45. Kan man meka med ett flygplan
    då kan man meka med en bil.

  46. Jag har gått igenom mycket-

  47. -med familjen, kompisar, i skolan
    och allt möjligt.

  48. Vi jade aldrig nån
    vi kunde vända oss till.

  49. Där kände jag att jag ville ge
    den chansen till de här killarna-

  50. -chansen som jag inte fick.

  51. Det var så
    jag började jobba med ungdomar.

  52. Vad ska du bli?

  53. -Ingen aning.
    -Du vet inte?

  54. Nej.
    Men jag vill typ bli civilingenjör.

  55. Ingenjör, nåt med det.

  56. -Bara för statusen, eller?
    -Va?

  57. -Status.
    -Den funkar, va? För tjejerna.

  58. Nämen, det är bra. Bra tänk.

  59. -Hej!
    -Tjenare.

  60. -Läget?
    -Bra.

  61. -Det var längesen. Saknar mig?
    -Nej.

  62. Nu ljuger du.
    Det är därför du kommer tillbaka.

  63. Delvis.

  64. -Inga barn?
    -Jo. Ett barn.

  65. -Hur gammal är du nu?
    -24.

  66. -Så är det.
    -Jag tror att de flesta minns dig...

  67. ...som en ganska bra kille.

  68. Att du hittade på konstigheter
    med kompisar... Det gör man ibland.

  69. Jag har din klasslärare här - Eva -
    som minns dig ganska väl.

  70. Kan jag tro. Av olika anledningar.

  71. Hur är det nu?
    Bufflar du fortfarande?

  72. -Har du gett upp det?
    -Ja.

  73. Jag hade nog riktigt bra tur med
    mina lärare-

  74. -mina mentorer i skolan.

  75. De var riktigt snälla, ödmjuka-

  76. -och var liksom med hela vägen
    och tog verkligen hand om en-

  77. -som sitt eget barn.

  78. Jag tror att det är den känslan
    som förmedlar trygghet-

  79. -och att man är välkommen dit.

  80. De har räddat mig, kan man säga.

  81. -Fotbollsspel. Fanns det när... Jo.
    -Ja, det fanns.

  82. Om man inte blir sedd, om ingen säger
    "Vad bra. Det där gjorde du bra."-

  83. -eller att uppmuntra på nåt sätt,
    liksom-

  84. -vad är då anledningen
    att gå i skolan, jobba och slita?

  85. Det finns ingen anledning.
    Det är bara tomt.

  86. Även om det handlar om mig och
    min framtid, att plugga för egen del-

  87. -så måste man ändå få bekräftelse på
    att jag är duktig, jag är bra.

  88. Man känner sig mer värd, tror jag.

  89. Innan jag var med som ledare
    hade de en grupp i Bredäng.

  90. Det gick tydligen jättebra.
    De sökte kontakt också-

  91. -genom en lärare i skolan.

  92. De ville att vi skulle komma dit
    och presentera Brobyggarna.

  93. De ville att vi skulle starta
    en grupp. De kände att det behövdes.

  94. Vi drar.

  95. Mina kompisar som har hamnat snett
    och blivit kriminella-

  96. -har inget liv.

  97. Jag tror inte de tänkt sig det
    när de var unga, dumma-

  98. -röjde i stan och rånade folk.

  99. De hade inget att vända sig till-

  100. -ingen som kunde förklara för dem
    att det här inte är bra-

  101. -utan det finns en annan väg
    att välja.

  102. Grabbar. Tänk nu på de här reglerna.

  103. När nån pratar är ni tysta.
    Lyssna på de andra. Ha respekt.

  104. Som ni har sett
    ska vi i dag köra ART-

  105. -som vi inte har gjort på ett tag.

  106. Förra gången hade vi
    att ge komplimang.

  107. I dag ska vi ha
    att förstå andras känslor.

  108. Är det nån som har nån situation
    eller händelse som har hänt-

  109. -som ni kan tänka på nu,
    där ni tänker-

  110. -"Fan, det känns inte bra.
    Jag borde gjort så i stället."?

  111. Ni har säkert sett personer
    som blir mobbade. Eller hur?

  112. Ni ser nån
    kalla en person för dumma saker-

  113. -och fler och fler hoppar in.

  114. De som gör det tänker inte på
    hur den här personen mår.

  115. Ni behöver inte dela med er,
    men tänk på det.

  116. Få upp den tanken i huvudet
    och känslan ni fick när ni kom hem-

  117. -efter det hade hänt.

  118. Brobyggarna, är så här... Vi...

  119. Under en jättekort tid
    får man ett starkt band.

  120. Det betyder mycket att man får
    förtroende för dem och kan prata.

  121. När man pratar med en
    som har gått igenom samma sak-

  122. -är det enklare,
    för de tog sig ur knipan.

  123. Då kan man tänka:
    "Han gick igenom det. Han lyckades."

  124. När man pratar med en person
    som har gjort det-

  125. -är det en annan femma än att prata
    med nån som inte har nån aning.

  126. De förstår en inte.

  127. Ledarna är som förebilder.

  128. De lär en att gå i andra spår
    så man gör rätt val.

  129. Vi hade en lärare som hette Woika.

  130. Hon var jättebra lärare
    men vi drev alltid med henne.

  131. Nu när man tänker efter
    så var vi jättetaskiga mot henne.

  132. Är det nåt du tänker på ofta,
    eller lite då och då?

  133. När jag tänker så... När en lärare
    blir upprörd tänker jag kanske:

  134. "Hon är upprörd, precis som Woika."

  135. Då tänker jag
    "Vi var lite väl taskiga mot henne".

  136. Hur skulle man kunna göra för att...
    Finns det nåt man kan göra?

  137. -I efterhand.
    -Jag vet inte.

  138. Jag vet inte om vi ska göra det,
    men man kan säga "Förlåt".

  139. Det är bättre att ha en grupp-

  140. -för då ser de hur alla andra
    i gruppen utvecklas också.

  141. Ibland kan det vara bra att se
    hur de i samma ålder beter sig-

  142. -och se dem från en annan vinkel.

  143. De är inte alltid vända till oss,
    utan till varandra också-

  144. -hjälper varandra
    och kanske ger råd till varandra.

  145. De har olika kunskaper,
    är olika människor-

  146. -och kommer från olika länder,
    så de har mycket att ge varandra.

  147. I början när vi träffar dem bryr de
    sig inte så mycket om varandra.

  148. Nu efter ett tag
    ser vi hur de har utvecklats.

  149. De bryr sig om varandra.

  150. Du skulle kunna skicka mejl
    till henne eller ringa henne.

  151. -Varför inte?
    -Efter 1-2 år, om man ringer då.

  152. "Kommer du ihåg den här händelsen?"

  153. Det spelar ingen roll hur lång tid
    det tagit. Det känns ändå skönt.

  154. Då vet man att de personerna har
    tänkt efter, att det har hänt nåt.

  155. Att de plötsligt inser
    att de verkligen gjorde fel.

  156. Nu har de bett om ursäkt.
    Det kommer kännas bättre.

  157. Man lär sig hela tiden.
    Att kunna ge komplimanger-

  158. -förstå när nån är ledsen,
    kanske uppmuntra, ge råd och sånt.

  159. Det är att vara en bra människa.
    Man ska ha respekt för andra.

  160. Såna saker lär man sig i Brobyggarna.

  161. Sakta, sakta. Man lär sig.

  162. Vissa kan redan sånt, vissa kan inte.

  163. Det är därför man har Brobyggarna.

  164. Vad kan ni ta med er härifrån i dag
    av det vi pratat om?

  165. Hur vet man
    när man borde hjälpa nån annan?

  166. -När de inte mår så bra.
    -Känslor.

  167. Man borde kunna förstå
    genom att bara titta på dem-

  168. -fast de säger
    "Allt är under kontroll".

  169. Det har du rätt i. Det står där:
    "Kroppsspråk, ögon..."

  170. Man kan ju se.
    Om nån säger: "Hur är det?"

  171. "Det är bra", så förstår man
    att det kanske inte är så bra.

  172. Om det är jobbigt att fråga,
    vad kan man göra då?

  173. Man säger till personen "Om det
    är nåt, så kan du säga till mig".

  174. Om den själv känner att den vill
    säga det, då säger den det.

  175. Men om det inte är nåt, då vet man
    ändå att man kan komma till mig.

  176. Bra. Skitbra.

  177. Hjälp dem att inte tänka på det. Är
    det nåt de inte kan dela med sig av-

  178. -försök få dem på andra tankar.

  179. De lär känna varandra
    på ett bättre sätt.

  180. De behöver inte vara tuffa
    framför oss.

  181. Då börjar de öppna sig
    om privata grejer.

  182. Det är riktigt roligt.
    Man behöver det som människa:

  183. Öppna sig för nån
    och lita på den människan.

  184. Det är viktigt att få vädra ut-

  185. -annars håller man det inom sig
    och det är inte alltid bra.

  186. Tack för i dag. Grymt jobbat.
    Riktigt bra.

  187. Applåd till alla smarta grabbar.

  188. Jag känner mig glad när ungdomarna
    börjar tänka på ett annat sätt.

  189. Det känns
    som om jag har gett dem nånting.

  190. Det känns skönt för mig
    att kunna hjälpa en människa.

  191. -Är du trött?
    -Kom igen nu.

  192. Nu börjar du med riktiga tjejslag.

  193. -Så. Nu är du trött, va?
    -Ja.

  194. Det är ett rent bombardemang
    i massmedia om vad lycka är.

  195. Man måste göra så mycket
    för att bli lycklig.

  196. Det finns mycket intressant
    ny forskning om Facebook-

  197. -om att speciellt tonåringar
    känner enorm press-

  198. -att uppdatera sin profil hela tiden
    och berätta vad de gör.

  199. De ska förmedla att deras liv är
    spännande och betona det positiva-

  200. -fast livet naturligtvis inte alltid
    är på en så pass stimulerande nivå.

  201. Det gör
    att folk upplever en skillnad-

  202. -mellan hur de vill verka leva
    och hur de faktiskt lever.

  203. I USA sägs det att unga människor
    i genomsnitt per månad-

  204. -skickar 96 000 sms.

  205. Det är en makalös mängd tid
    som folk lägger på påstådd kontakt-

  206. -som faktiskt inte sker öga mot öga.

  207. Det djup som samtal kan ha i sms
    är väldigt begränsat.

  208. Samtidigt tror jag
    att folk känner stor press-

  209. -att hålla kontakt på det viset,
    skaffa vänner på det viset-

  210. -och utnyttja den tekniken,
    annars hamnar de utanför.

  211. Men vem är din vän?
    Personen på skärmen-

  212. -eller den du möter som doftar
    och skrattar på ett visst sätt-

  213. -och är varm och kall
    på ett visst sätt. Vem är din vän?

  214. Många har vänner på skärmen
    som de aldrig träffar.

  215. I dag är det upp till dig
    vem du vill bli.

  216. Det handlar om att lyckas.
    Det räcker inte att vara normalbra.

  217. Det gäller att vara framgångsrik,
    vacker, smal, smart-

  218. -och ha många vänner.

  219. "Bli lycklig"
    kan vara ett tungt ansvar att bära-

  220. -när det som hindrar dig
    bara är du själv.

  221. Vi har talat mycket om självkänsla
    de sista åren. Det tror jag är bra.

  222. Men i min värld finns nånting
    som är kanske t.o.m. lite viktigare-

  223. -och det är vi-känsla.

  224. Jag tror inte att människor växer
    i sig själva, utan ihop med andra.

  225. Livet är inte bara framgångar,
    för livet går upp och ner.

  226. Ibland när det är där nere
    behöver vi nån som lyfter oss-

  227. -håller oss i handen, tröstar oss.

  228. Ensam är inte stark i min värld.
    Det är tillsammans vi blir starka.

  229. Livet innehåller alla känslor:

  230. Ilska, rädsla, ensamhet-

  231. -sorg och glädje.

  232. Ingen av dem ska vi missa.

  233. Vi behöver alla de fyra stora
    grundkänslorna, för det är livet.

  234. Man kan säga
    att man börjar med sig själv.

  235. Då jobbar jag mycket med
    en metafor som jag använder:

  236. Redan innan barn kommer till jorden
    har vi vuxna skrivit ett manus.

  237. Man har det manuset
    ända tills man går på högstadiet.

  238. Man är pojke och flicka i 12-13 år,
    sen ska man bli man och kvinna.

  239. Då måste du skriva om ditt manus.

  240. -Vad kul att se er.
    -Detsamma.

  241. Det går så fort. Man tänker
    "Ett par veckor är lång tid"-

  242. -men nu gick det väldigt fort
    den här gången.

  243. Vi brukar alltid börja med
    veckans höjdpunkt eller guldkorn.

  244. Det gör vi i dag också.

  245. -Julia.
    -Ja...

  246. Vi har alltid små matteprov
    - eller små och små-

  247. -efter varje kapitel.

  248. Jag var den enda som fick alla poäng.

  249. Just det kapitlet var så svårt-

  250. -och då var det så kul.
    Alla blev så glada för min skull.

  251. -Vad härligt.
    -Det var så kul.

  252. Håller ni med om
    att andras reaktioner är viktiga?

  253. -Ja.
    -Inte bara det man upplever själv.

  254. Hade de blivit sura och avundsjuka
    hade jag inte blivit lika glad.

  255. Det var verkligen det
    att alla blev lika glada.

  256. Jag tror alla tjejer och killar har
    möjligheter, resurser och tillgångar-

  257. -fast ibland ser de inte dem.

  258. Vi försöker hitta dem
    och få syn på det.

  259. Förra gången
    hade vi tema kring lycka.

  260. Vi pratade om vad som gör en lycklig.

  261. Ni kom in på
    att skolan var väldigt viktig.

  262. Det var väldigt bra. Jag tänkte
    att vi kunde fortsätta med det.

  263. Om ni skulle tänka på kännetecken på
    världens bästa skola-

  264. -vad skulle det kunna vara?

  265. Eleverna kanske pratar
    i korridorerna.

  266. Det är viktigt
    att kunna skratta tillsammans-

  267. -om man ska ha gemenskap.
    Det blir stelt om man inte skrattar.

  268. Gemenskap är
    att alla kan prata med alla-

  269. -även om man inte gör det
    så är det inget problem.

  270. Sen tycker jag att det är viktigt
    mellan elev och lärare-

  271. -att lärarna verkligen pratar med
    eleverna-

  272. -i korridorer under raster och sånt.
    Det tror jag är väldigt viktigt.

  273. Och en sak till:
    Att lärarna bjuder på sig själva.

  274. Det är jätteviktigt och gör att
    eleverna får mer respekt för läraren.

  275. Vad skulle det kunna vara,
    att bjuda på sig själv?

  276. Det kan ju vara olika grejer, typ...

  277. Bara att läraren berättar nåt
    personligt om sig själv.

  278. Mod är nära förknippat till tillit.
    Tillit till sig själv och andra.

  279. När jag börjar med grupperna
    känner de inte mig-

  280. -och har inte särskilt mycket tillit,
    för de vet ingenting om mig.

  281. Det där måste vuxna få lite koll på.

  282. När de inte har nån tillit till oss-

  283. -spelar det ingen roll vad vi
    informerar och ger kunskap om-

  284. -för det lägger de nånstans
    som flyter ut.

  285. Det handlar om
    att om vi känner tillit-

  286. -om personen skapar förtroendekapital
    kommer du och jag att lyssna.

  287. Hur har ni tänkt på det här med
    världens bästa skola?

  288. Jag ser att ni tänker efter.

  289. Är ni ovana att tänka på
    världens bästa skola?

  290. Är det lättare att säga
    vad man inte vill ha?

  291. -Ja.
    -Är det lättare att säga...

  292. ..."Det här är inte bra"
    än "Det här är bra"?

  293. Hur kommer det...
    Har man lättare att beskriva det?

  294. Det är som Sonja sa:

  295. Ska man skriva de bra sakerna
    får man tänka på de dåliga.

  296. Det är skönt
    att bara fokusera på det positiva-

  297. -för man möter så mycket negativt.
    Här fokuserar man på det bra.

  298. Sköna tankar, liksom. Det är så.

  299. Jag känner
    att man laddar upp batterierna-

  300. -med positiv energi.

  301. Min önskan är att ni ska vara
    starkare när ni går än när ni kom.

  302. Det funkar ju.

  303. Det är skönt
    att vi fokuserar på det positiva-

  304. -för det hade inte varit kul
    att bara prata om våra problem.

  305. Tanken är
    att ni ska orka med era problem.

  306. Alla har problem och bekymmer.

  307. Alla möter påfrestningar och skit.
    Tanken är att ni ska få med er...

  308. Jag tror
    att hela livet är andra viktiga.

  309. Alltså,
    vi blir till i relation till andra.

  310. Därför ska vuxna vakna på morgonen
    och tänka "Jag är livsviktig"-

  311. -för då läcker det till de vi möter.

  312. Vuxna är jätteviktiga.
    Det är från oss de får svar.

  313. Den viktigaste vuxenuppgiften är
    att förmedla hopp.

  314. Det första är att acceptera sig själv
    innan man ber andra att acceptera en.

  315. När man nått det stadiet,
    att jag är den jag är-

  316. -jag har den tro jag har,
    jag har formats så här-

  317. -och jag har det jag har.

  318. Kan jag bli bättre? Ja!
    Men man kan inte vara olik jämt.

  319. Problemet är att de ständigt säger
    hur du ska dansa-

  320. -hur du ska äta,
    hur ditt ansikte måste se ut-

  321. -hur stora bröst du bör ha...
    Nej, inget sånt.

  322. Så blir man inte lycklig.

  323. Pass på.

  324. "Jag minns min skoltid med skräck."

  325. "De vuxna gömde sig i lärarrummet,
    syntes inte till"-

  326. -"fanns inte tillgängliga, och man
    var utlämnad till rådande regler"-

  327. -"grupperingar och ideal."

  328. "Det var lite som 'Flugornas herre'
    på skolgården"-

  329. -"och i min klass var det
    otroligt viktigt med kroppen."

  330. "Linda hade till exempel på insidan
    av sitt skåp i skolan en lista."

  331. "Där stod alla tjejernas namn"-

  332. -"och bredvid fanns det tabeller:
    Bystmått, midjemått och rumpmått."

  333. "Jag tror alla tjejer var med
    utom jag."

  334. "Det var inte det att jag var
    annorlunda, mindre eller större."

  335. "Jag bara kände redan då: 'Det här
    är fel. Det funkar inte för mig.'"

  336. "Jag tänker ofta på listan
    och att det är så nu"-

  337. -"fast ännu värre i skolorna,
    för jag har varit där och sett det."

  338. "Det jag undrar är:
    Var fanns förebilderna?"

  339. "Varför pratade ingen med oss
    om livet, värden, värderingar"-

  340. -"våra tankar, relationer, kärlek,
    sex..."

  341. "Vi saknade förebilder.
    Vi hade ingen att se upp till."

  342. "Fokus var bara, bara och endast
    att passa in."

  343. "Det tog många år av gråt, samtal
    och hat"-

  344. -"många dagböcker
    med prickar av tårar"-

  345. -"innan jag tänkte tanken
    att jag skulle duga som jag var."

  346. "Det här med självförtroende
    och att känna att man duger"-

  347. -"tar år att hitta i sig själv,
    i alla fall för mig."

  348. "Målet måste ju vara att få alla,
    varenda individ"-

  349. -"att utvecklas på ett sätt så att
    man mår bra och får vänner."

  350. "För vad är annars poängen?"

  351. Översättning: Andreas Besmanoff
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Gemenskap

Avsnitt 3 av 3

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Enligt dagens forskning är det en känsla av gemenskap som är grundläggande för vår utveckling.Vi möter Anhar Barakat, som jobbar frivilligt med killar i åldern 13-16 år på Fryshuset i Stockholm. För Anhar känns det bra att kunna hjälpa ungdomar eftersom han själv hade det jobbigt i tonåren. Han kan förstå deras beteende och attityd, så därför känns det extra bra att hjälpa dem, säger han. I Göteborg arbetar socionomen Mia Börjesson som handledare med tjejgrupper. Hon tycker att det viktigaste är att stärka tjejernas självkänsla. Istället för att mobba och göra varandra illa kan de ge varandra mod och styrka. Vi möter också Christopher Lane, professor vid North Western University i USA, som tillsammans med Ahmad Mushtaq, taxichaufför och författare, samtalar om vad lycka egentligen är. Kitty Jutebring ger en monolog om att våga vara sig själv.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi, Värdegrund > Empati och kamratskap
Ämnesord:
Empati, Psykologi, Ungdomsarbete, Ungdomspsykologi, Utagerande ungdomar, Utvecklingspsykologi
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Helt normalt

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHelt normalt

Blyghet

Avsnitt 1 av 3

Är det fult att vara blyg? Och hur ska man hantera blyga elever? Vi träffar Yrsa Waldén som inte funderade så mycket över sin blyghet förrän hon började skolan, och Nejra Van Zalk som skrivit sin doktorsavhandling om just blyga barn.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHelt normalt

Gränslöshet

Avsnitt 2 av 3

Psykoterapeuten Else-Britt Kjellqvist menar att den som inte får gränser under uppväxten riskerar att överträda andras. Vi tar del av olika sätt att se på gränssättning. Och kan man bevara sin innersta kärna utan att sätta gränser för sig själv?

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHelt normalt

Gemenskap

Avsnitt 3 av 3

Enligt dagens forskning är det en känsla av gemenskap som är grundläggande för vår utveckling. På Fryshuset i Stockholm jobbar Anhar Barakat med att hjälpa unga killar att lära sig förstå andras känslor. Och med förståelsen kommer respekt - och insikten om att ensam inte nödvändigtvis är stark.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Skolforum 2017

Empatisk nyfikenhet

Hur växer olika våldsutövande identiteter fram? Vilken övertygelse har personer med en sådan identitet? Identitet, det egna jaget, uppstår inte av sig själv inifrån individen. Det finns alltid ett sammanhang och ett samhälle omkring. Hur kan vi hantera det? Christer Mattsson är tillförordnad föreståndare för Segerstedtinstitutet och föreläser om vad som är att föredra av empatisk nyfikenhet eller konfrontation. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna NPF-podden

Utbrott för minsta lilla grej

En 7-åring som skriker i panik när kläderna sitter fel eller något inte blir precis som hon har tänkt. Psykolog Bo Hejlskov Elvén och logoped Ulrika Aspeflo samtalar med en mamma som undrar hur hon kan få sin dotter att sluta skrika och bli mer flexibel.